Detaljmotivering

Det första lagförslaget.

15 b §.

I 2 mom. föreskrivs att en studerande får vara frånvarande under sammanlagt två läsår på grundval av frånvaroanmälan. Bestämmelsen avser att samordna procedurerna vid yrkeshögskolorna och att förbättra de studerandes rättssäkerhet.

Enligt 15 c § kan en yrkeshögskola av särskilda skäl fortfarande bevilja en studerande extra tid för att slutföra studierna. Utskottet understryker att mycket överraskande eller över lag exceptionella situationer i en studerandes liv kan betraktas som ett särskilt skäl i sådana sammanhang.

Utskottet godkänner den föreslagna frånvarotiden på två år men påpekar att det är en ganska lång period. Risken är att fler unga avbryter sina studier och att yrkeshögskolorna får vissa problem med de långa frånvaroperioderna. Därför anser utskottet det nödvändigt att regeringen följer upp vilka konsekvenser lagändringen har för yrkeshögskolornas verksamhet och i förekomna fall vidtar åtgärder för att förkorta den tillåtna frånvarotiden.

15 c §.

Utskottet har kompletterat paragrafen med en tidsfrist för yrkande på rättelse.

29 §.

Enligt 29 § 1 mom. lagen om yrkeshögskolestudier (255/1995) skall ändring i ett beslut av en statlig eller privat yrkeshögskola sökas genom besvär hos länsrätten (förvaltningsdomstolen) enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ändring i ett beslut av en kommunal yrkeshögskola skall sökas enligt kommunallagen (365/1995). För att studerande i disciplinära förfaranden skall kunna söka ändring på samma sätt oavsett vem som är huvudman för yrkeshögskolan föreskriver 2 mom. att ändring i dessa fall med avvikelse från 1 mom. söks genom besvär hos länsrätten (förvaltningsdomstolen) med iakttagande i övrigt av förvaltningsprocesslagen.

Enligt vad utskottet har erfarit från undervisningsministeriet finns det inte längre någon orsak att ha en annan besvärsväg för beslut av kommunala yrkeshögskolor. Det gällande systemet bygger på den tidigare lagstiftningen om yrkesläroanstalter, som är grunden för de nuvarande yrkeshögskolorna. Kommunala yrkeshögskolor fattar visserligen beslut som bygger på de befogenheter som en kommunal huvudman har med stöd av kommunallagen. Bland dessa märks beslut om utnämnande av lärare vid yrkeshögskolorna. Behörighetskraven finns inskrivna i förordningen om yrkeshögskolestudier, men lärare utnämns med stöd av kommunallagen och besluten skall således överklagas i enlighet med bestämmelserna i kommunallagen. Lagen om yrkeshögskolestudier och förordningen om samma sak (256/1995) är dock vanligen den rättsliga grunden för beslut vid yrkeshögskolorna. I praktiken har reglerna för överklagande utifrån vem som är huvudman ställt till med en del förvirring.

Med hänvisning till utredning från undervisningsministeriet föreslår utskottet att 29 § i det första lagförslaget ändras så att ändring i beslut som fattas med stöd av lagen om yrkeshögskolestudier och den med stöd av denna utfärdade förordningen alltid skall sökas enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Det andra momentet kan strykas eftersom det inte längre behövs.

Det andra lagförslaget

6 §.

Utskottet påpekar att riksdagen när den antog lagstiftningen om yrkeshögskolor godkände en övergångsperiod för lärare som vill skaffa sig behörighet. Avsikten var att obehöriga lärare under en femårsperiod skulle ha möjlighet att avlägga kompletteringsutbildning för tjänster eller befattningar vid yrkeshögskolor. Nu föreslår regeringen att enskilda yrkeshögskolor av särskilda skäl kan förlänga respittiden. Orsaken till detta är att många lärare som går på vidareutbildning har mycket litet kvar av sina kompletteringsstudier. Utskottet godkänner att respittiden förlängs för att lärarna skall få avsluta sina studier. Men utskottet anser att tidsfristen kan förlängas med högst två år och föreslår ett tillägg om detta i 6 §.

Utskottet understryker att yrkeshögskolorna aktivt bör stödja lärarna för att de skall kunna slutföra sina kompletteringsstudier.