Motivering
Huvudtemana i redogörelsen är ett starkt EU
i världen, starka medborgare i EU och ett inflytelserikt
Finland i Europa. Finlands syn på hur EU bör fungera
har varit densamma under hela vårt medlemskap. EU måste
bygga på starka institutioner och gemensamma regler. Gränsöverskridande
företeelser blir allt vanligare och de kan bättre åtgärdas
i EU-institutionerna om man har gemensamma regler och lösningar.
De mål som är viktiga för kulturutskottet
lyfts fram i redogörelsen, även om beskrivningen är
mycket allmänt hållen. Men där fattas
en syn på kultur-, ungdoms- och idrottsfrågornas
betydelse i EU.
Utskottet framhåller att det är nödvändigt
att se till att det civila samhället kan fungera i EU. Det
civila samhället producerar viktiga välfärdstjänster
och bidrar till unionens utveckling mot större jämlikhet
och social sammanhållning. Välfärdspolitiken
stöder konkurrenskraften, eftersom välmående
medborgare och arbetstagare är en förutsättning
för framgångsrika företag. En stöttepelare
för vårt nationella välfärdssystem är verksamheten
i fristående organisationer inom den s.k. tredje sektorn.
Organisationerna tillhandahåller en viktig del av utbildnings-,
social- och hälsovårdstjänsterna till
medborgarna. Det är nödvändigt att garantera
att tredje sektorn i vårt land har verksamhetsmöjligheter
också i EU, där man betonar konkurrens och konkurrenskraft.
Kompetens och konkurrenskraft.
På Europeiska rådets möte i Lissabon
våren 2000 ställde unionen som mål att
bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade
ekonomi. I centrum står då vetenskaps- och utbildningspolitiska
lösningar, både nationellt och på EU-nivå.
Konkurrenskraft bygger på hög kompetens, alltså mänskligt
kapital. I framtiden kommer det att bli allt viktigare att nyttiggöra
kunskap för kommersiella och samhälleliga ändamål.
På en globaliserad marknad kan EU inte konkurrera med arbetets
pris eller arbetsmängden. Man måste försöka
skapa marknadsförhållanden som inspirerar till
forskning, produktutveckling och innovation. Utskottet framhåller
att ett vilkor för ett konkurrenskraftigt Europa är
att förhållandena är attraktiva för
såväl forskning och utveckling som innovation.
En tolerant attityd överlag bidrar också i hög
grad till uppkomsten av konkurrenskraft och kreativitet. I det här
sammanhanget hänvisar utskottet till sitt utlåtande (KuUU
1/2009) om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
(SRR 5/2008), där det lyfter fram betydelsen av
en stark kompetensbas, en hög utbildningsnivå och
kreativitet för uppkomsten av innovationer. Ståndpunkterna
om ett innovationssystem är giltiga också i ett
bredare perspektiv när det gäller att genomföra
Lissabonstrategin.
Utskottet understryker att en forskningsinfrastruktur spelar
en central roll i kunskapstriangeln. En välfungerande infrastruktur
ligger till grund för utbildning och forskning och möjliggör
också europeiskt samarbete på hög vetenskaplig
nivå. Forskningsinfrastrukturen — såväl den
nationella som den sameuropeiska — kan med fog kallas kunskapsindustri.
Enligt kommissionen finns det enbart i Europa en infrastrukturmarknad
som uppgår till 8—9 miljarder euro om året,
och marknadsandelen har vuxit med mer än fem procent de
senaste tio åren. Finansieringen av forskningsinfrastruktur
bör därför ses inte bara som en satsning
på forskning och kompetens utan också som en möjlighet
till högteknologisk företagsamhet både
i Europa och i Finland.
Idén om EU som ett konkurrenskraftigt, kompetensintensivt
område som är attraktivt för arbetskraften
bygger på många olika element. Utöver
hög kompetens handlar det om säkerhet för människor
och företag, enkel och kundvänlig praxis, fungerande
samhälleliga tjänster, en europeisk värdegrund
och kulturell mångfald. Utskottet framhåller att
välmående och välutbildade européer är
den viktigaste resursen i vår världsdel och att
satsningar på utbildning är särskilt
viktiga nu under den ekonomiska recessionen. Det är viktigt
att medborgarnas kunskaper, färdigheter och kompetens utvecklas
och erkänns med hänsyn såväl
till deras individuella utveckling som konkurrenskraften, sysselsättningen
och den sociala sammanhållningen i Europeiska gemenskapen.
Samtidigt blir det lättare för arbetstagare och
studerande att röra sig över statsgränserna.
Förutsättningarna för utbud och efterfrågan
på den europeiska arbetsmarknaden blir tillgodosedda.
Enligt utredning arbetar undervisningsministeriet i samråd
med Utbildningsstyrelsen och andra berörda grupper nu på en
nationell referensram som ska beskriva examensbaserade och andra
kvalifikationer. Referensramen ska bli klar senast 2010 och ange
hur det nationella examenssystemet motsvarar referensramen för
europeiska examina (EQF). Dessutom pågår förberedelser
för att lansera ett system för överföring av
studieprestationer inom yrkesutbildningen (ECVET). Utskottet anser
att de här projekten är viktiga inte minst för
att underlätta internationalisering och rörlighet
för kompetent arbetskraft.
EU:s ekonomi och nya utmaningar.
Enligt redogörelsen har EU-budgeten av hävd
prioriterat jordbruk, landsbygdsutveckling och regional- och strukturpolitik,
som sammantagna utgör ca 80 % av unionens utgifter.
Samtidigt står EU inför nya utmaningar särskilt
på områdena för konkurrenskrafts- och
innovationspolitik, rättsliga och inrikes frågor,
klimat- och energipolitik och yttre förbindelser. Därför
måste prioriteringarna i budgeten ses över. Det
uppges i stor utsträckning råda enighet i EU om
hur betydelsefulla de här nya utmaningarna är.
Utskottet lyfter fram de framtida utmaningarna bl.a. för
EU:s vetenskaps- och utbildningspolitik till följd av målen
i Lissabonstrategin. Det är en viktig fråga om EU:s
budget som den ser ut idag kommer att ha det omfång och
den flexibilitet som den behöver för att kunna
svara mot utmaningarna och förväntningarna inom
EU:s olika politikområden. För att Europa ska
kunna lyftas upp på toppnivå i världen
när det gäller kompetens och forskning krävs
det fler kraftiga satsningar på resurserna för
grundläggande och tillämpad forskning.
I redogörelsen betonas det att forskning, utveckling
och innovation är en väsentlig del av EU:s konkurrenskraft.
I Finland ses innovationspolitik som något mer omfattande än
konventionell forskning och utveckling, och även unionens
forsknings- och innovationspolitik ser ut att utvidgas i den riktningen.
EU-länderna har kommit överens om att försöka
hålla forsknings- och utvecklingsutgifterna på minst
3 % av bnp, men överenskommelsen har närmast
haft till uppgift att politiskt sporra de medlemsländer
som inte har nått den nivån. I Finland ligger
utgifterna på cirka 3,5 %. EU har finansierat
forskning och teknisk utveckling genom sina ramprogram. Utskottet
lägger vikt vid ramprogrammen när det gäller
att samla forsknings- och utvecklingsresurser och rikta in forskningen
på projekt med stor genomslagskraft. För bättre
genomslag måste forsknings- och utvecklingsarbetet nu i
högre grad ta hänsyn till näringslivets
behov. Patentsystemet måste bli ett genuint och samordnat
europeiskt system för att det ska bli lättare
att omsätta resultaten i produkter och kommersialisera dem.
För att genomföra Lissabonstrategin är
det påkallat att öka finansieringen av forskning
och utveckling på EU-nivå. Men projektfinansieringen
måste fortfarande bygga på objektiva förtjänster.
I synnerhet måste man se över projektprocedurerna,
minska byråkratin kring dem och vara medveten om andelen
administrativa kostnader i de totala projektkostnaderna på grund
av bl.a. förfarandet för att söka EU-finansiering.
EU:s utbildningspolitik.
Redogörelsen lyfter särskilt fram en hög
standard på forskning, utveckling och innovationer. Utskottet
påpekar att all utbildning måste hålla
hög standard och att en stark och högkvalitativ
grundläggande utbildning är nödvändig
för god inlärning. Också yrkesutbildningen är
ett viktigt verktyg som genererar konkurrenskraftig kompetens. EU
bör särskilt uppmärksamma kvaliteten
på och utvecklingen av hela utbildningskedjan.
I sitt utbildningssamarbete prioriterar medlemsländerna
nu innehåll, redskap och förfaranden såsom
den europeiska referensramen för examina (EQF) och systemet
för överföring av studieprestationer
inom yrkesutbildningen (ECVET). Utskottet lägger vikt vid
utbildningsutvärdering och ömsesidigt lärande
när man försöker förbättra
undervisningens kvalitet och inlärningen i hela EU. Genom
fler internationella kontakter kan unga erbjudas studiemöjligheter som
skolorna i Finland inte tillhandahåller eller som de inte
har tillgång till i arbetet.
Utbildningen ingår i de nationella befogenheterna och
därför anser utskottet det mycket viktigt att
den inte heller i fortsättningen harmoniseras på EU-nivå.
Däremot bör medlemsländerna i samråd
fortsätta att arbeta för kvalitet. Eftersom vi
i Finland varit överlägsna i OECD:s Pisa-undersökning
jämfört med övriga Europa, bör
vi vara aktiva i utvecklingsarbetet i EU kring nyckelfaktorer för
framgång. Sådana faktorer är bl.a. hög
standard på lärarutbildningen och en bra inlärningsmiljö som
stöder eleverna. Vi måste också se möjligheterna
att omsätta utbildningsrelaterad finländsk kompetens
i produkter som kan kommersialiseras.
Det är särskilt viktigt med en utbildad lärarkår
för att inlärningsresultaten ska vara bra och jämlika.
Hög kvalitet, effektivitet och jämlikhet i den
grundläggande utbildningen för barn och unga i
EU möjliggörs genom en lärarutbildning som
ger lärarna förmåga att arbeta självständigt och
fortlöpande utveckla sitt arbete och gör dem motiverade
och kapabla att samarbeta. Inom lärarutbildningen måste
de senaste forskningsrönen kopplas samman med en gedigen
kännedom om det praktiska. Det kräver högkvalitativ
och ambitiös forskning på utbildningsområdet
i form av samarbete inom EU. Utöver en bra grundläggande
lärarutbildning krävs det också en adekvat
påbyggnadsutbildning.
Det är enligt utskottet mycket viktigt att EU fäster
större avseende vid utanförskap i utbildningen.
Unga som avbryter sin grundläggande utbildning löper
en allvarlig risk för ett samhälleligt och ekonomiskt
utanförskap som försämrar alternativen
i framtiden. Detsamma gäller de unga som trots avklarad
grundläggande utbildning av någon orsak inte har
tillägnat sig de kunskaper och färdigheter de
behöver för att klara sig i samhället
i framtiden. I Finland är man numera särskilt
noga med att motverka utslagning av unga. Principen är
att alla läropliktiga tillförsäkras en
grundläggande utbildning som ger dem de nödvändiga
resurserna för att klara sig på egen hand i samhället.
Utskottet lägger vikt vid skolhälsovård
och studerandehälsovård, elevvård och
studievägledning, och då i synnerhet samarbetet
mellan utbildnings-, hälsovårds- och socialvårdsmyndigheter
och tidigt ingripande för att förebygga utanförskap
bland barn och unga.
Enligt den plan för utveckling av utbildningen och
forskningen 2007—2012 som statsrådet godkänt
utgör EU:s program för livslångt lärande
och Lissabonstrategin en viktig referensram för internationellt
utbildningssamarbete. Ett dynamiskt och föränderligt
samhälle och de varierande kompetensbehoven i näringslivet
innebär en utmaning för den utbildade arbetskraften
att hela tiden lära sig nytt. Det finns också en
stor mängd människor i EU som är lågt
utbildade och som saknar utbildning. Enligt vissa beräkningar hör
ca 80 miljoner människor i arbetsför ålder till
den befolkningskategori som saknar utbildning. De utgör
en stor resurs som för närvarande inte kommer
till full nytta. Utskottet påpekar att den outbildade befolkningen
i arbetsför ålder är en av de största
utmaningarna när det gäller att fullfölja
principen om livslångt lärande i Europa.
Betydelsen av bildning och kultur för EU.
Ovan beskrivs utbildningens betydelse för konkurrenskraften.
Utskottet vill att frågan ses i ett bredare perspektiv.
Vad har bildningen för betydelse i EU? Europa är
inte bara ett sammanhållet ekonomiskt samarbetsområde
utan också ett område som bygger på en
gemensam kulturell grund och uppfattning av bildning och som för samman
de olika ländernas särpräglade nationella
kulturtraditioner. Bildning och kultur ligger till grund för
en modern europeisk samhällssyn, där det demokratiska
rättsstatstänkandet är förhärskande.
Därför är det beklagligt att redogörelsen
inte väger in kulturfrågor, inbegripet idrotts-
och ungdomsfrågor. Följaktligen vill utskottet
kraftfullt föra fram utvecklingen av och stödet
för EU-samarbete kring kultur, ungdom och idrott och arbetet
för internationalisering på alla nivåer.