Motivering

Allmänt

När lagutskottet behandlade regeringens proposition om omorganisering av de kriminalpolitiska uppgifterna och uppgifterna i anknytning till verkställigheten av straff konstaterade det att det fanns behov av att se över utbildningen inom fångvårdsområdet. Utbildningen för fångvaktare bör ses över för att de skall klara av också nya, allsidigare uppgifter som kommer med utvecklingen av straffverkställigheten (LaUB 13/2000 rd).

I propositionen föreslås att straffverkställighetsbranschen i enlighet med utvecklingen av det allmänna utbildningssystemet skall ordna undervisning på yrkeshögskolenivå som ger behörighet för chefs- och expertuppdrag på området. En examen på yrkeshögskolenivå avses ersätta den nuvarande fångvårdsexamen. Regeringen lägger fram problemen och bristerna med det nuvarande utbildningssystemet i motiveringen.

Omstruktureringen av fångvården kräver djupare och bredare kompetens än förut. Grundexamen i fångvård och fångvårdsexamen utgör för tillfället tillsammans examen på institutsnivå inom fångvårdsområdet. De nuvarande examina är inte i linje med det allmänna utbildningssystemet i och med att de placerar sig mellan andra stadiet och högskolenivån. Examina medger inte fortsatta studier och den behörighet det ger inskränker sig till det relativt snäva fångvårdsområdet.

Enligt propositionens motivering skall den nya examen vara mera omfattande än tidigare. Den skall ge behörighet inte bara för fångvårdsområdet utan också för andra uppgifter inom straffverkställighet, möjliggöra arbete inom närstående branscher och förbättra möjligheterna till vidareutbildning och kompletterande utbildning.

Propositionen innebär inte några ändringar i grundexamen i fångvård. Utskottet understryker att också grundexamen behöver utvecklas för att svara mot moderna fångvårdskrav. I sitt ovannämnda betänkande framhöll utskottet att lönegrunderna för fångvaktare måste ses över i motsvarighet till anspråken i arbetet och de nya utbildningskraven. Med hjälp av bättre löner är det möjligt att locka högre utbildad personal till området.

I linje med sitt tidigare ställningstagande anser utskottet att utbildningen inom fångvårdsområdet behöver ses över och tillstyrker lagförslaget i propositionen med en del anmärkningar.

Finansieringen av yrkeshögskoleundervisningen

Den nya utbildningen inom brottspåföljdsområdet är utbildning som ges i enlighet med lagen om yrkeshögskolestudier och leder till yrkeshögskoleexamen. Den finansieras på samma sätt som annan liknande utbildning. Staten och kommunerna svarar för finansieringen av yrkeshögskolornas driftskostnader så att kommunernas finansiella bidrag är 43 och statens 57 procent.

Förvaltningsutskottet tillstyrker lagförslagen i alla andra delar än i fråga om finansieringen. Som skäl anför utskottet att fångvården hör till statens uppgifter och att staten hittills har finansierat utbildningen inom fångvården i sin helhet. Trots att utbildningsprogrammet är bredare än förut ger det knappast de studerande större kompetens för uppgifter inom det social området, menar förvaltningsutskottet. Det är helt klart fråga om att kostnaderna för en utbildning som ligger i statens intresse delvis skall föras över på kommunerna. Detta innebär att kommunerna påförs en ny uppgift, påpekar förvaltningsutskottet. Därför måste förslaget innehålla en tillbörlig finansiell plan för hur de kostnader som kommunerna åsamkas av utbildningen skall täckas.

Kulturutskottet framhåller i sin tur i sitt utlåtande att det föreslagna arrangemanget är smidigt anpassbart till det finska yrkeshögskolsystemet.

Lagutskottet framhåller att det i reformen inte är fråga om att flytta över en ny uppgift från staten på kommunerna utan bara om att utveckla det existerande utbildningssystemet så att det bättre tar hänsyn till arbetsgivarnas behov. Yrkeshögskolesystemet skapades enkom för detta ändamål, med andra med en klarare ambition än universiteten att utbilda människor med kompetens för praktiska yrken och expertuppdrag oberoende av om de arbetar för privata arbetsgivare eller kommunerna eller staten.

Den föreslagna finansiella modellen följer grundtanken bakom finansieringen av yrkeshögskoleundervisningen samt undervisnings- och kulturväsendet. Kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna är densamma i all utbildning, med undantag för polis- och militärutbildningen. Det görs således i regel ingen skillnad mellan olika utbildningsområden på den grunden vilka yrken utbildningen leder till eller i vems tjänst de utbildade kommer att söka sig. Lagutskottet menar att utbildningsprogrammet på brottspåföljdsområdet inte bör avvika från den allmänna finansiella modellen för yrkeshögskolesystemet.

Med hänsyn till att bara omkring 20 studerande årligen tas in till yrkeshögskoleutbildning inom fångvården har propositionen marginella verkningar för statens och kommunernas ekonomi och kostnadsfördelningen mellan dem med tanke på hela det finansiella systemet. I kommunerna fördelas den ekonomiska bördan av utbildningen i relation till invånarunderlaget.