Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av markanvändnings- och bygglagen och av 3 § i lagen om Finlands ekonomiska zon (RP 62/2016 rd): Ärendet har remitterats till miljöutskottet för betänkande.
Utskottet har hört
Skriftligt yttrande har lämnats av
I propositionen föreslår regeringen att markanvändnings- och bygglagen samt lagen om Finlands ekonomiska zon ändras. Till markanvändnings- och bygglagen fogas bestämmelser om havsplanering och de ska samtidigt bli tillämpliga i Finlands ekonomiska zon.
Genom propositionen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering.
Havsplaneringen är en ny form av planering, som gäller territorialvattnet och den ekonomiska zonen. Den är fristående från systemet för planering av områdesanvändningen. Enligt propositionen är det landskapsförbunden med territorialvatten inom sina områden som är ansvariga för att det utarbetas havsplaner. Miljöministeriet ska sköta den allmänna utvecklingen och styrningen av havsplaneringen samt samarbetet med grannländerna.
Syftet med havsplanerna är att främja hållbar utveckling och tillväxt vad gäller ett havsområdes användningsområden samt hållbar användning av ett havsområdes naturresurser genom att behoven inom användningsområdena samordnas.
Lagarna avses träda i kraft den 1 oktober 2016.
Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag.
Genom propositionen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU om upprättandet av en ram för havsplanering. Ett viktigt mål med direktivet är att upprätta en allmän ram för havsplanering i syfte att främja hållbar tillväxt i havsrelaterade ekonomier, hållbar utveckling i havsområden och hållbar användning av marina resurser samt bevarande, skydd och förbättring av den marina miljön. Havsplanerna är tänkta att förutse den kommande utvecklingen och behoven i havsrelaterade näringar och skapa beredskap för hantering av förändringarna i den marina miljön.
Havsplaneringen arbetar enligt samordnad planering, som innebär att aktörer från flera sektorer tillsammans planerar hur haven ska användas. När havsområdena utnyttjas i allt större utsträckning och så kallad blå bioekonomi växer fram, måste olika sätt att använda havet länkas samman och konflikter lösas kontrollerat och systematiskt. Utskottet understryker att skyddet av den marina miljön är en viktig utgångspunkt för havsplaneringen och att det är extra viktigt att se till att det finns ekosystemtjänster.
Det bör noteras att territorialvattnen ingår i landskapsförbundens ansvarsområde och att förbunden har rätt att upprätta landskapsplaner för marina områden. De befintliga landskapsplanerna täcker in så gott som alla territorialvatten. Den planeringsmekanism för områdesanvändning som finns inskriven i markanvändnings- och bygglagen kan emellertid inte tillämpas på territorialvatten utanför Finlands ekonomiska zon. Vårt nuvarande planeringssystem är således inte tillräckligt heltäckande, om man ser till utmaningarna med havsanvändningen och behovet av skydd för den marina miljön. Utskottet menar att den föreslagna havsplaneringen tillför ett mervärde, som baserar sig på att områden omfattande flera landskap och Finlands ekonomiska zon ses ur ett gemensamt och brett perspektiv. Samtidigt framhåller utskottet att myndigheterna och de berörda aktörerna måste samarbeta nära kring havsplaneringen.
Enligt den föreslagna nya 67 b § i markanvändnings- och bygglagen ska en havsplan omfatta den ekonomiska zonen och territorialvattnet. Det motsvarar det område som ingår i havsförvaltningsplaner enligt lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) och medverkar till att god status kan främjas i den marina miljön med hjälp av havsplanerna. Också i statsrådets åtgärdsprogram för Finlands havsförvaltningsplan 2016—2021 från december 2015 nämns havsplanering som en åtgärd för att nå och behålla god status i den marina miljön.
Havsplanerna har inga direkta rättsverkningar eller omedelbara effekter för tillstånd av olika slag, påpekar utskottet. Vilken effekt planerna har beror på hur myndigheterna och andra åtar sig att beakta de gemensamt upprättade planerna i sina aktiviteter. Det är viktigt att havsplanerna anpassas bra till landskapsplanerna. Vidare är det av stor vikt att uppdatera faktaunderlaget för haven eftersom inga planer kan upprättas utan tillförlitliga data om havens naturvärde. Havsplaneringen måste bygga på den bästa tillgängliga kunskapen om undervattensnatur och de ekosystemtjänster som den producerar. Utskottet vill ytterligare framhålla att det måste avsättas tillräckligt med resurser för datainsamling.
Vidare påpekar utskottet att man i havsplaneringen bör undvika att öka den administrativa bördan. Större börda strider nämligen mot ambitionen i regeringsprogrammet att minska byråkratin inom planeringen av markanvändningen. Havsplanerna bör länkas smidigt samman med de nuvarande processerna samtidigt som man bör undvika att avsätta för mycket resurser på överlappande planering.
Enligt det nya 67 a § 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen är syftet med havsplaneringen att främja hållbar utveckling och tillväxt i användningen av havsområden. Det kan anses innefatta hänsyn till den marina miljöns och ekosystemens bärkraft. Enligt 2 mom. ingår bevarande, skydd och förbättring av miljön och naturen i de användningsområden som ska granskas. Det kan också anses betyda att uppnå god status i den marina miljön.
Enligt 1 § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen är de allmänna målen för vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen att skydda, förbättra och återställa vattnen och Östersjön på så sätt att status i ytvattnet, grundvattnet och Östersjön åtminstone är god och inte försämras. För samordningens skull bör det nämnda 1 mom. ta hänsyn till målen enligt lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen att förbättra status i den marina miljön. Också ingressen till direktivet om upprättandet av en ram för havsplanering nämner målet att nå god miljöstatus i den marina miljön.
Följaktligen föreslår utskottet att 67 a § 1 mom. i lagförslag 1 kompletteras med att god status i den marina miljön är ett av målen med havsplaneringen.
Miljöutskottets förslag till beslut:
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var