Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Justerat 2.0r
Förhandlingarna leds av talman Paavo Lipponen.
Vid namnuppropet antecknas följande ledamöter som frånvarande:
Efter namnuppropet anmäler sig ledamot
__________
Antecknas till protokollet att talmanskonferensen har behandlat följande anmälningar om frånvaro från plenum på grund av uppdrag i anknytning till riksdagsarbetet:
24.10.ledamot
24.10—1.11 ledamot
30.10—8.11 ledamot
Antecknas till protokollet att talmanskonferensen har behandlat följande anmälningar om frånvaro från plenararbetet på grund av sjukdom:
24.10 ledamöterna
27.10—7.11 ledamot
1—30.11 ledamot
Antecknas till protokollet att talmanskonferensen har beviljat följande ledamöter befrielse från plenararbetet av annan orsak:
Talmannen meddelar att republikens president i dag har överlämnat regeringens propositioner RP 99—132/2003 rd till riksdagen. Av nämnda propositioner innehåller RP 106 en komplettering av den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2003 (RP 89/2003 rd).
Svaren på de skriftliga spörsmålen SS 253, 256, 262, 263, 266, 267, 275, 279, 284, 287, 290, 295, 297, 299, 310, 313, 319, 325, 344/2003 rd antecknas ha anlänt.
Talmannen:
Med hänvisning till en reglering av utskottsplatserna anhåller
ledamot Merikukka Forsius om befrielse från medlemskapet i jord- och skogsbruksutskottet och
ledamot Tarja Cronberg från uppgiften som ersättare i social- och hälsovårdsutskottet.
Talmanskonferensen förordar ledamöternas anhållan.
Anhållan godkänns.
Fyllnadsval till jord- och skogsbruksutskottet samt till social- och hälsovårdsutskottet förrättas vid plenum på tisdag den 4 november kl. 14. Kandidatlistorna för fyllnadsvalet skall enligt 13 § i valstadgan lämnas in till centralkansliet senast nämnda tisdag kl. 11.
Utom dagordningen meddelar jag att ledamot Siimes och 31 andra ledamöter i dag den 24 oktober 2003 har framställt till statsrådet interpellation nr 2 om den kommunala ekonomin (IP 2/2003 rd).
Jag ger nu ordet till ledamot Siimes som i egenskap av den första undertecknaren föredrar interpellationen.
Suvi-Anne Siimes /vänst:
Värderade talman! Vänsterförbundet, de gröna, kristdemokraterna och sannfinländarna har i dag ställt följande interpellation om den kommunala ekonomin:
"Till riksdagen
Kommunerna håller precis på med sina budgetförslag. Uppgifter som sipprat ut från kommunerna på förhand låter förstå att viktig basservice fortsatt kommer att urholkas i många kommuner. Regeringspartierna var under valrörelsen måna om att lyfta fram insatser för att förbättra basservicen. På den punkten spelar den kommunala ekonomin en central roll.
Befolkningen åldras och allt fler svaga människor vårdas hemma. Under de närmaste åren ökar trycket på servicen och åldringar kommer att ha det allt svårare att få hemhjälp för att klara sina dagliga rutiner. Det betyder att en alldeles oskäligt tung börda läggs på de åldringar som vårdar sina makar hemma. Också förvärvsarbetande närståendevårdare är i behov av kommunala stödtjänster. Men i den rådande ekonomiska situationen i kommunerna får närståendevårdarna lov att räkna med allt mindre stöd och service.
Den föregående regeringen initierade ett nationellt hälsoprojekt där vårdgarantin utgjorde ett viktigt inslag. Den skulle tillförsäkra alla tillgång till läkare inom en skälig tid, men nu hotar vårdgarantin att gå om intet. Den beräknade inkomstutvecklingen i kommunerna i kombination med statens och kommunernas nuvarande finansiella lösningar betyder att alla inte klarar av de ökade hälsovårdskostnaderna och vårdgarantin. Också programmet för utveckling av det sociala området måste skrotas om det inte blir en ljusning i kommunernas svåra ekonomiska läge.
Det största problemet inom den offentliga primärhälsovården är den ökande bristen på läkare. Det brådskar med att avhjälpa läkarbristen inom den offentliga sektorn för att hälso- och sjukvårdstjänster ska kunna tillhandahållas på lika villkor i hela landet. Statsandelarna till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för utbildning av läkare och tandläkare föreslås inte bli höjda i samma mån som kostnaderna ökat. Ersättningen sjunker de facto i reella termer.
Ju mera trängt det finansiella läget blir desto svårare är det givetvis att svara för den psykiatriska vården för barn och unga eller den öppna mentalvården. Kommunernas chanser att ta hand om missbrukare blir också allt svagare.
Problemen kumuleras genom att regeringen inte reagerar på kommunernas svåra sits. Skenbart ser statsandelarna till kommunerna för social- och hälsovården ut att öka från och med i år. Men ökningen beror till största delen på gottgörelser för skattebortfall till kommunerna i samband med regeringens skattepaket. Den återstående delen är så liten att den inte räcker till för vare sig de nya uppgifter regeringsprogrammet påför kommunerna eller kostnadsstegringen, än mindre för att lösa det dilemma som kommunerna råkat i på grund av sin svaga ekonomiska utveckling.
Vissa prognoser pekar på att underskottet i den kommunala ekonomin kommer att ligga kring 210—330 miljoner euro per år under hela regeringen Vanhanen. Under ramperioden stiger underskottet till totalt 1,1 miljarder euro.
Beskrivande för kommunernas ekonomiska trångmål är dessutom det att kommunernas årsbidrag 2003—2007 inte räcker till för beräknade nettoinvesteringar, för att inte tala om avskrivningar på anläggningstillgångar. Resultatet är att kommunernas skuldsättning ökar och de tvingas skära ner sin service, höja skattesatsen och sälja ut sin egendom. Enligt inrikesministeriets prognoser sjunker årsbidraget 2002—2005 med upp till 41 procent i hela landet. I Lappland sjunker årsbidraget med hela 83 procent. Också de större städerna är i svårigheter.
På grundval av ovansstående och med hänvisning till 43 § i Finlands grundlag framställer vi följande interpellation att besvaras av den behöriga ministern:
På grund av kommunernas ökade ekonomiska problem hotar den kommunala basservicen att urholkas i oroväckande grad under de närmaste åren trots kommunernas ökade skuldsättning och höjda kommunalskatter. Vad tänker regeringen göra för att se till att kommunerna har resurser att garantera medborgarna tillgång till nödvändig basservice?
Helsingfors den 24 oktober 2003
Enligt 22 § 1 mom. arbetsordningen remitteras interpellationen utan debatt till statsrådet för att besvaras.
Andra behandlingen
Regeringens proposition RP 72/2003 rd
Grundlagsutskottets betänkande GrUB 3/2003 rd
Ingen debatt.
Lagförslaget antas.
Andra behandlingen av lagförslaget är avslutad.
Ärendet är slutbehandlat.
Dels enda, dela andra behandlingen
Regeringens proposition RP 18/2003 rd
Utrikesutskottets betänkande UtUB 8/2003 rd
Först förs en debatt om hela ärendet. Därefter fattar riksdagen vid enda behandlingen beslut om förslaget i första klämmen i utrikesutskottets betänkande, som gäller godkännande av överenskommelsen. Till sist beslutar riksdagen vid andra behandlingen om lagförslaget, som nu kan antas eller förkastas.
Överenskommelsen godkänns.
Regeringens proposition RP 54/2003 rd
Finansutskottets betänkande FiUB 12/2003 rd
Regeringens proposition RP 51/2003 rd
Finansutskottets betänkande FiUB 14/2003 rd
Regeringens proposition RP 52/2003 rd
Finansutskottets betänkande FiUB 15/2003 rd
Lagmotion LM 124/2003 rd
Förvaltningsutskottets betänkande FvUB 5/2003 rd
Lagförslaget baserat på lagmotion 124/2003 rd har godkänts vid första behandlingen och kan nu antas eller förkastas.
Regeringens proposition RP 66/2003 rd
Social- och hälsovårdsutskottets betänkande ShUB 13/2003 rd
Plenum avslutas kl. 13.33.