2.1.1
Lagstiftning
Bestämmelser om studentexamen och studentexamensnämnden finns i gymnasielagen (629/1998), i lagen om anordnande av studentexamen och i statsrådets förordning om studentexamen (915/2005) som har utfärdats med stöd av ovan nämnda lagar.
De grundläggande bestämmelserna om studentexamen och studentexamensnämnden finns i gymnasielagen. I enlighet med 18 § 1 mom. i den lagen avslutas gymnasieutbildningen med en studentexamen. Med hjälp av studentexamen klarläggs om de studerande har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som anges i gymnasiets läroplan samt uppnått tillräcklig mognad enligt målen för gymnasieutbildningen. Enligt 3 mom. i paragrafen utfärdas bestämmelserna om anordnandet av studentexamen i en särskild lag. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om deltagande i studentexamen, prov och omtagning av dem, bedömning och genomförandet av examen i övrigt. Enligt 4 mom. ger studentexamen allmän behörighet för fortsatta studier vid högskola.
I gymnasielagens 18 b § föreskrivs om studentexamensnämnden. Enligt paragrafens 1 mom. ska undervisningsministeriet för tre år i sänder tillsätta en studentexamensnämnd med uppgift att leda, ordna och genomföra studentexamen. Närmare bestämmelser om nämnden och dess uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. Enligt paragrafens 2 mom. ska studentexamensnämnden meddela föreskrifter om provens innehåll samt om hur proven ska ordnas och bedömas.
Lagen om anordnande av studentexamen innehåller grundläggande bestämmelser om anordnandet av studentexamen och om examens- och provdeltagarnas rättsliga ställning och rättssäkerhet. Enligt 1 § 1 mom. i lagen ska den studerande som genomgår gymnasiets lärokurs delta i studentexamen för att avlägga examen. Enligt 2 mom. i paragrafen avläggs studentexamen på finska eller svenska. Proven i studentexamen är skriftliga. Muntliga uppgifter kan ingå i proven.
I gymnasielagens 18 a § bestäms om rätt för andra än gymnasiestuderande att avlägga studentexamen, enligt vilken man får delta i studentexamen och studentexamensprov, om man har avlagt 1) gymnasiets lärokurs eller motsvarande lärokurs vid ett utländskt gymnasium, 2) en yrkesexamen som omfattar minst två och ett halvt år, 3) en examen eller studier som är kortare än den examen som avses i 2 punkten, förutsatt att examen eller studierna bygger på grundläggande utbildning i minst två år eller motsvarande tidigare lärokurs, samt de extra studier som föreskrivits av studentexamensnämnden. Studentexamensnämnden bestämmer således de extra studier som krävs för att få delta i studentexamen, om det är fråga om en yrkesexamen som omfattar minst två år men högst två och ett halvt år.
De som deltar i examen och de prov som den omfattar benämns examinander i lagstiftningen.
I 3 § i lagen om anordnande av studentexamen föreskrivs om anordnande av prov. Enligt 1 mom. i paragrafen ordnas proven i studentexamen samtidigt två gånger per år på läroanstalter som ger gymnasieutbildning. För anordnandet av examina och prov på läroanstalten ansvarar enligt 2 mom. rektorn, som enligt 30 § 1 mom. i gymnasielagen svarar för gymnasiets verksamhet. Enligt 4 § 2 mom. i lagen har rektorn till uppgift att kontrollera om examinanden uppfyller de föreskrivna villkoren för att delta i proven.
Enligt 6 § 1 mom. i statsrådets förordning om studentexamen kan proven för examinanden ordnas på avvikande sätt, om examinanden har något funktionshinder eller läs- och skrivsvårigheter. Detsamma gäller en examinand som på grund av sjukdom eller av jämförbar orsak är förhindrad att avlägga proven på samma sätt som övriga examinander. Enligt 2 mom. i paragrafen beslutar studentexamensnämnden om användningen av arrangemang enligt 1 mom. på basis av en ansökan som gjorts av examinanden eller dennes vårdnadshavare.
Enligt 24 § 1 mom. 30 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) är examinandens provresultat sekretessbelagda handlingar.
Bestämmelser om studentexamensregistret finns i 2 kap. i lagen om antagningsregistret, högskolornas riksomfattande datalager och studentexamensregistret. Enligt 7 § i den lagen förs och används studentexamensregistret för ordnande av studentexamen, för förvaring av uppgifter om avlagda studentexamina och prov som hör till examina samt för uppföljning av hur studentexamen fungerar. Registeransvarig för studentexamensregistret är studentexamensnämnden.
I lagens 8 § föreskrivs det om registrets källor, datainnehåll och förvaringstid. Enligt 1 mom. i paragrafen ska uppgifter som behövs för att de prov som ingår i studentexamen ska kunna ordnas och uppgifter som gäller examinandernas gymnasieutbildning inhämtas till registret hos dem som ordnar gymnasieutbildningen. Den registeransvarige inför uppgifter om studentexamina i registret.
Enligt 2 mom. ska i studentexamensregistret införas 1) namn, personbeteckning, kön, modersmål och uppgifter om gymnasieutbildning i fråga om dem som anmält sig till proven och deltagit i dem, 2) de vitsord och poängtal som examinanderna fått i olika prov, samt 3) tidpunkten när examen har avlagts eller underkänts, när prov har tagits om efter examen samt när examen har kompletterats.
Enligt 3 mom. kan i studentexamensregistret förutom uppgifter enligt 2 mom. också införas sådana uppgifter om studentexamen i fråga om varje examinand som behövs för registrets ändamål samt om hur examen avlagts och ordnats. Enligt 4 mom. i paragrafen ska uppgifterna i studentexamensregistret förvaras varaktigt. Enligt 12 § i lagen om anordnande av studentexamen utfärdas studentexamensbetyg för en examinand som får gymnasiets avgångsbetyg eller ett betyg över avlagd yrkesinriktad grundexamen, samt för den som har deltagit i examen med stöd av 18 a § 1 mom. i gymnasielagen. Enligt 15 § i statsrådets förordning om studentexamen ska rektorn vid varje examenstillfälle, inom en tid som studentexamensnämnden bestämmer, underrätta nämnden om de examinander som inte ges gymnasiets avgångsbetyg eller betyg över avlagd yrkesinriktad examen.
Enligt lagens 9 §, som gäller utlämnande av uppgifter, ska uppgifter enligt 8 § 2 mom. om de personer som har deltagit i studentexamen och som sökt till någon sådan utbildning som avses i 2 § 1 mom. utlämnas till antagningsregistret då dessa uppgifter behövs för antagningen av studerande. Dessutom får studentexamensnämnden för publicering lämna ut namnet på dem som godkänts i studentexamen.
Enligt 10 § i lagen ska utöver denna lag på studentexamensregistret tillämpas vad som någon annanstans i lag bestäms om behandling av personuppgifter.
Enligt 11 § 2 mom. i statsrådets förordning om studentexamen godkänner studentexamensnämnden en arkivbildningsplan enligt arkivlagen (831/1994) för förvaring av provuppgifterna och examinandernas svar samt annat material som ska arkiveras.
Enligt 8 § i arkivlagen ska arkivbildaren bestämma förvaringstiderna och förvaringssätten för handlingar som inkommer och uppstår till följd av skötseln av uppgifterna och ha en arkivbildningsplan över dem. När förvaringstiderna för handlingarna bestäms ska beaktas vad som särskilt stadgas och bestäms om dem. Arkivverket bestämmer vilka handlingar och uppgifter i handlingar som ska förvaras varaktigt.
2.1.2
Anordnandet av och övergången till elektronisk studentexamen
Inom ramen för den lagstiftning om studentexamen som behandlas ovan är studentexamensnämnden behörig att i enlighet med 18 b § 2 mom. i gymnasielagen meddela närmare föreskrifter om provens innehåll samt om hur proven ska ordnas och bedömas. Föreskrifterna om genomförandet av studentexamen, inklusive bl.a. det konkreta sättet att avlägga den, ingår i studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar, av vilka de senaste trädde i kraft våren 2015.
Enligt föreskriften ska provresultaten antecknas med penna på papper. I föreskriften för varje prov ges närmare anvisningar för hur provprestationerna ska antecknas. Om examinanden har något funktionshinder eller läs- och skrivsvårigheter kan man beroende på fallet även använda t.ex. punktskrift eller ett textbehandlingsprogram på dator. Genom närmare föreskrifter bestäms det bl.a. om mottagande och förvarande av provuppgifter, om provtiden och om inlämnandet av provresultat och annat material till studentexamensnämnden.
Nämnden har dessutom meddelat föreskrifter för varje prov samt föreskrifter för beaktandet av hörselskador, läs- och skrivsvårigheter, sjukdomar, funktionshinder och främmande språk. Om examinanden har läs- och skrivsvårigheter, någon sjukdom eller något funktionshinder, kan examinanden på ansökan beviljas tillstånd till specialarrangemang för genomförande av de prov som ingår i examen. Ett av de specialarrangemang som enligt studentexamensnämnden kan komma på fråga är rätten att i ett separat utrymme använda en dator för skrivandet av provsvaren.
I enlighet med studentexamensnämndens föreskrift bevarar nämndens sensorer provresultaten i ett och ett halvt år efter det att ett examenstillfälle har avslutats. Efter detta förstörs prestationerna. Av provprestationerna arkiveras dock varaktigt ett litet sporadiskt valt urval från varje examenstillfälle. Dessa urval får med studentexamensnämndens tillstånd användas som forskningsmaterial.
Studentexamensnämnden har den 3 maj 2013 beslutat att studentexamen ska bli elektronisk. Studentexamensprovet blir elektroniskt stegvis under åren 2016—2019. De första elektroniska proven ordnas vid examenstillfället på hösten 2016, och från och med examenstillfället våren 2019 kommer alla prov att vara elektroniska. På grund av detta har nämnden gett anvisningar om planeringen av elektroniken i provutrymmen för elektroniska studentexamina samt om terminalutrustningen för elektroniska studentexamina. Vid den elektroniska studentexamen ska man använda examinandernas egen terminalutrustning samt det operativsystem som har utvecklats av studentexamensnämnden och som ska erbjuda examinanderna en enhetlig grund för avläggandet av proven. Gymnasiet ska sörja för arrangemangen i samband med ordnandet av provet, inklusive nätverket och servrarna i provutrymmet.