1
Lagförslag
1 §.Lagens tillämpningsområde. Lagen inleds med en paragraf om lagens tillämpningsområde. Enligt 1 mom. ska lagen gälla laddares rättigheter och skyldigheter, förutsättningarna för att bevilja, förnya och återkalla kompetensbrev för laddare och kompetensbrevets giltighet. Den ska också innehålla bestämmelser om registret över kompetensbrev för laddare och om utlämnande av uppgifter ur registret.
I 2 mom. ingår bestämmelser om begränsningar i tillämpningsområdet för lagen. Polisens och räddningsverkets tjänsteåligganden ska lämnas utanför tillämpningsområdet. Också sådan verksamhet vars huvudsakliga syfte är att träna de särskilda färdigheter som behövs inom militär verksamhet.
2 §.Definitioner. I paragrafen definieras de viktigaste begreppen som används i lagen. I paragrafens 1 punkt definieras laddare. Laddare är ett etablerat allmänbegrepp för vissa personer inom sprängningsbranschen.
I paragrafens 2 punkt definieras sprängningsarbete. Definitionen är omfattande och avser alla arbeten där sprängämnen hanteras, används eller förvaras. Också planering och koppling av tändsystem räknas till sprängningsarbete. Sprängning av stenar, stubbar, mark, is och isbildning är exempel på olika sprängningsarbeten inom röjning och schaktning. Dessutom ska sprängning av byggnader och konstruktioner, seismiska sprängningar, metallbearbetning genom sprängning, bergssprängning, sprängning av heta ämnen och sprängning av förhårdnade ämnen räknas som sprängningsarbeten. Även effektdetonationer (avfyrning av effekter) finns bland sprängningsarbetena. Dessa skiljer sig från andra sprängningsarbeten såtillvida att syftet med dem är att åstadkomma olika ljud- och ljuseffekter. Typiska effektdetonationer görs vid offentliga tillställningar, såsom på teatrar och inom filmproduktionen. Explosiva varor som används vid sprängningsarbeten omfattar också de pyrotekniska produkter som används vid effektdetonationer.
I paragrafens 3 punkt definieras brytningsarbete. Definitionen motsvarar den som finns i 2 § i statsrådets förordning om sprängnings- och brytningsarbete (644/2011). Också andra arbeten än sprängningsarbeten ingår bland brytningsarbetena, t.ex. arbeten i anslutning till lösgörande av bergmaterial eller mineraler. Sådana är t.ex. framförande av lastbil på brytningsplatsen och bergborrning.
I paragrafens 4 punkt definieras laddning. Termen avser utplacering av sprängämnen där sprängningen ska äga rum. Som exempel kan nämnas placering av sprängämnen i hål som borrats i berggrunden.
I 5 punkten definieras arbete ovan jord. I fortsättningen ska kompetensbrev kunna beviljas för ett visst slags arbete eller vissa arbetsförhållanden. Med arbete ovan respektive under jord avses de förhållanden under vilka arbetet sker. Vissa förhållanden kräver viss sorts kompetens av den som utför arbetet och kompetensbrevet avgränsas därför till att gälla antingen arbete ovan jord eller arbete under jord.
Det är inte möjligt att göra en helt entydig indelning i arbete ovan jord och arbete under jord. I denna lag avses med arbete ovan jord arbete i så kallade dagbrott. Det är då fråga om sprängningsarbete utomhus eller i fria utrymmen. Det väsentliga vid sprängning i dagbrott är risken för stenkast, vilket accentueras inom bebott område då det finns många människor i närheten av sprängarbetsplatsen som inte kan evakueras under sprängningarna. Också undervattenssprängningar betraktas som arbete ovan jord. Brytningsarbeten under vatten sker mestadels från en flotte eller av dykare och utförs i vattendrag; till havs, i sjöar, i älvar och åar och på andra motsvarande platser. Arbetena kan också utföras så att man använder sig av fyllnadsjord och sedan använder sig av borrvagn och borrhål på samma sätt som vid vanligt sprängningsarbete på marknivå. Man borrar alltså i havsbottnen även om vattnet temporärt saknas tack vare utfyllnaden.
Med arbete under jord avses tunnelbrytning, brytning i bergrum och arbete i underjordiska gruvor. Bland de underjordiska tunnelarbetena ingår också sprängning av tunnelmynningar och övre delen av schakt.
3 §.Rätt att utföra sprängningsarbete. Denna paragraf innerhåller bestämmelser om rätten att utföra sprängningsarbete. Arbetet som laddare är ett s.k. reglerat yrke. Sprängningsarbete får inte utföras utan kompetensbrev för laddare, även om arbetet inte skulle utföras i förtjänstsyfte.
Sprängningsarbete får enligt paragrafen utföras av en sådan person med giltigt och behörigt kompetensbrev för laddare som finns införd i registret över kompetensbrev för laddare. Explosiva varor får under direkt överinseende av en laddare hanteras och användas också av någon annan person som uppnått myndighetsåldern, på det sätt som bestäms särskilt. Närmare bestämmelser om saken finns i statsrådets förordning om säkerheten vid sprängnings- och brytningsarbeten. Enligt 7 § förordningen får explosiva varor hanteras och användas av en person som har fått kompetensbrev för överladdare, laddare eller sprängare eller av en annan person som står under direkt uppsikt av en först nämnd person och som har tillräcklig yrkeskunskap för sprängningsarbetet i fråga. Enligt den motiveringspromemoria som berör förordningen avses med yrkeskunskap sådana egenskaper som föreskrevs i 5 § i de ordningsregler för sprängnings- och brytningsarbete som var gällande innan förordningen trädde i kraft. Enligt de ordningsregler som det hänvisas till i motiveringspromemorian fick sprängningsarbete utföras av en omsorgsfull, pålitlig och för arbetet lämplig person som fyllt 18 år, hade tillräckliga kunskaper om de faror som bruket av de använda explosiva varorna medförde och hade fått tillräcklig handledning i sådant arbete.
Rätten att hantera explosiva varor under direkt överinseende av en annan person gör det möjligt att skaffa sådan arbetserfarenhet som utgör en förutsättning för beviljande av kompetensbrev och ge personer som deltar i utbildning för laddare möjlighet att få praktisk erfarenhet av arbetet redan i utbildningsskedet. Det är viktigt att det är fråga om direkt överinseende, eftersom användning av explosiva varor utan tillbörligt kunnande kan orsaka allvarlig fara för de människors liv och hälsa som befinner sig inom arbetets verkningsradie. Det är inte godtagbart att en person efter att ha getts anvisningar om saken agerar på egen hand medan övervakaren t.ex. befinner sig på en annan arbetsplats, utan kravet på direkt överinseende måste förstås så att övervakaren ska arbeta på samma arbetsplats. Detta är fallet också när det gäller effektdetonationer. Det ska vara möjligt att få kontakt med den person som ansvarar för övervakningen. Direkt överinseende kräver emellertid inte kontinuerlig närvaro i alla arbetssituationer. De strikta kraven kan inte anses orimliga, eftersom kravet på överinseende gäller en begränsad tid, varefter den berörda personen kan ansöka om kompetensbrev för laddare och sedan arbeta självständigt.
Begränsningar i fråga om överlåtelse av explosiva varor föreskrivs i 82 § i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005). Enligt denna paragraf får explosiva varor överlåtas till ett företag som utför sprängnings- och brytningsarbeten och som i sin tjänst har en i lagen om laddare avsedd laddare. Det är förbjudet att överlåta explosiva varor till personer yngre än 18 år.
I 7 § i statsrådets förordning om säkerheten vid sprängnings- och brytningsarbeten finns bestämmelser om de maximimängder sprängämnen som får användas i olika situationer. Den som har kompetensbrev för laddare får på ett bebott område använda en mängd sprängämnen på högst 500 kg per dygn och högst 10 kg i laddningsutrymmet annanstans än i en gruva. Den som har kompetensbrev för sprängare får i de arbeten som kompetensbrevet anger använda en mängd sprängämnen på högst 25 kg per dygn och högst ett kilogram i laddningsutrymmet. På ett bebott område får sprängaren detonera endast en laddning i sänder och mängden sprängämne i denna laddning fastställs i relation till avståndet från en bebodd byggnad eller från ett ställe där människor vanligtvis vistas.
Enligt paragrafens 2 mom. får explosiva varor vid behov förstöras också av andra kompetenta personer, på det sätt som bestäms särskilt. Om de explosiva varorna fungerar som de ska vid sprängningsarbetet, förstörs de i samband med detonationen. Ibland kan ett sprängämne emellertid vara defekt, varvid detonationen uteblir. I sådana situationer är det motiverat att också andra personer än innehavare av kompetensbrev får förstöra de explosiva varorna. Varorna ska kunna förstöras t.ex. av anställda vid fabriker som tillverkar explosiva varor.
4 §.Kompetensbrev för laddare. I denna paragraf definieras de olika typerna av kompetensbrev för laddare. Det är fråga om kompetensbrev för laddare med kompetens att avfyra effekter, yngre laddare, äldre laddare, överladdare och ansvarig sprängarbetsledare. Termen laddare används för närvarande både som en allmän term och som term för en kompetensbrevklass, vilket i praktiken har orsakat oklarhet vid tolkningen av lagstiftningen. Därför finns det behov av att förtydliga terminologin.
Kompetensbrevet för yngre laddare motsvarar det gällande kompetensbrevet för sprängare, dock så att de laddare med kompetens att avfyra effekter som för närvarande hör till sprängarklassen E, ska särskiljas till en särskild kompetensbrevklass. De sprängare som utför sprängningar i laboratorier, vilka likaså hör till klass E, ska däremot i fortsättningen räknas till yngre laddare. En särskild kompetensbrevklass ska alltså införas för laddare med kompetens att avfyra effekter, eftersom effektdetonationer i hög grad skiljer sig från vanligt sprängningsarbete. Därmed betonar man att det arbete som utförs av laddare med kompetens att avfyra effekter är av annan art än andra sprängningsarbeten och att det ställs andra typer av krav på arbetet. Detta innebär att t.ex. utbildningskraven för laddare med kompetens att avfyra effekter kan granskas som en särskild helhet som bättre motsvarar sitt syfte.
Kompetensbrevet för äldre laddare motsvarar det gällande kompetensbrevet för laddare, och kompetensbrevet för överladdare motsvarar det gällande kompetensbrevet för överladdare. För närvarande har det med samma typ av kompetensbrev varit möjligt att utföra sådant ovan avsett arbete som utförs av laddare med kompetens att avfyra effekter. I fortsättningen kommer det emellertid att behövas ett särskilt kompetensbrev för laddare med kompetens att avfyra effekter. De laddare och överladdare som för närvarande utför effektdetonationer ska med stöd av en övergångsbestämmelse få kompetensbrev för laddare med kompetens att avfyra effekter, ifall de har erforderlig arbetserfarenhet.
Kompetensbrevet för ansvarig sprängarbetsledare är helt nytt. För närvarande har det i lagstiftningen fastställts vem som kan fungera som sprängarbas på arbetsplatserna. Enligt 8 § i statsrådets förordning om säkerheten vid sprängnings- och brytningsarbeten leds och övervakas sprängningsarbetet på arbetsplatsen av sprängarbasen. Sprängningsarbete får inte påbörjas förrän en sprängarbas har utsetts. Enligt förordningen ska en sprängarbas som är verksam på ett bebott område någon annanstans än i en gruva ha kompetensbrev för överladdare. Avsikten är emellertid att den förordningen ska ändras så att en sprängarbas som är verksam på ett bebott område i fortsättningen ska ha kompetensbrev för ansvarig sprängarbetsledare. Den ansvariga sprängarbetsledaren ska ha rätt att hantera explosiva varor på samma sätt som andra innehavare av kompetensbrev, men i deras arbete ligger betoningen vid att planera och svara för den övergripande ledningen av sprängningarna så att sprängningsarbetet kan utföras på ett så tryggt sätt som möjligt. En person som har kompetensbrev för ansvarig sprängarbetsledare och som utsetts till sådan sprängarbas som avses i statsrådets förordning om säkerheten vid sprängnings- och brytningsarbeten ska således i fortsättningen bära ansvaret för ledningen av sprängningsarbeten på bebodda områden.
5 §.Beviljande av kompetensbrev. Denna paragraf innehåller bestämmelser om beviljande av kompetensbrev. Enligt paragrafens 1 mom. beviljas kompetensbrev för laddare av regionförvaltningsverket. För närvarande har beviljandet av kompetensbrev för hela landets del koncentrerats till ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Regionförvaltningsverkets ansvarsområde för arbetarskyddsuppgifter är därmed arbetarskyddsmyndighet. Man har inte för avsikt att ändra den rådande praxisen, utan närmare föreskrifter om saken ska utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.
Enligt 31 § 1 mom. i förvaltningslagen (434/2003) ska myndigheten se till att ett ärende utreds tillräckligt och på behörigt sätt, genom att skaffa den information och den utredning som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. Vid beviljandet av kompetensbrev för laddare ska information kunna skaffas förutom genom den obligatoriska begränsade säkerhetsutredningen även t.ex. med hjälp av ett sådant utlåtande av polisen som avses i 7 kap. 2 § i polislagen (872/2011). Arbetarskyddsmyndigheten ska ha prövningsrätt när det gäller att begära ett sådant utlåtande och polisen ska ha prövningsrätt när det gäller att lämna ett utlåtande. En persons förutsättningar att arbeta som laddare kan därutöver bedömas också med hjälp av annan information som kommit till arbetarskyddsmyndighetens kännedom. Sådan information kan t.ex. utgöras av uppgifter om olyckor eller andra händelser som kan inverka på huruvida kompetensbrev beviljas eller inte.
Enligt 2 mom. 1 punkten i paragrafen ska kompetensbrev kunna beviljas en person som har fyllt 20 år. Denna åldersgräns motsvarar den åldersgräns som uppställts för beviljande av kompetensbrev i den gällande statsrådsförordningen om kompetensbrev för laddare. Det faktum att personer som nått myndighetsåldern sinsemellan försätts i olika ställning vid beviljandet av kompetensbrev är av betydelse med avseende på 6 § 2 mom. i grundlagen. Enligt grundlagsbestämmelsen får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av ålder. Det väsentliga i sammanhanget är att särbehandlingen ska kunna motiveras på ett sätt som är godtagbart med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna. Enligt grundlagsutskottet får särbehandlingen inte vara godtycklig eller oskälig (GrUU 18/2010 rd, s. och GrUU 46/2006 rd, s. 2/II). Den föreslagna åldersgränsen kan motiveras med arbetets allmänfarliga karaktär. Sprängningsarbetet omfattas av strikt ansvar och kräver särskild noggrannhet av dem som utför arbetet. En laddare som handlar vårdslöst kan orsaka allvarlig fara för de människors liv och hälsa som befinner sig inom arbetets verkningsradie. I och med att unga personer har begränsad arbetserfarenhet är deras riskbedömningsförmåga beträffande arbetets faror inte nödvändigtvis lika utvecklad som hos personer med mer erfarenhet och högre ålder. Den aktuella åldersgränsen har inte medfört orimliga olägenheter med avseende på sysselsättningen för personer som är yngre än 20 år, eftersom den som fyllt 18 år får utföra motsvarande arbete under övervakning.
Enligt 2 mom. 2 punkten i paragrafen krävs det att den person som beviljas kompetensbrev har lämplig hälsa. I 2 mom. 3 punkten bestäms det att personen i fråga ska ha gott anseende och i 4 punkten ställs det krav på lämplig utbildning. Enligt 2 mom. 5 punkten ska personen i fråga ha tillräcklig arbetserfarenhet. Dessa förutsättningar för beviljande av kompetensbrev regleras noggrannare nedan.
Paragrafens 3 mom. innehåller ett bemyndigande med stöd av vilket närmare bestämmelser om prövningen av förutsättningarna för kompetensbrev får utfärdas genom förordning av statsrådet.
6 §.Påvisande av hälsotillstånd. I denna paragraf preciseras kravet i 5 § 2 mom. 2 punkten på att en person som beviljas kompetensbrev ska ha lämplig hälsa. Den som första gången ansöker om kompetensbrev eller som ansöker om förnyande av sitt kompetensbrev ska visa upp ett läkarutlåtande som utfärdats för honom eller henne högst tre månader tidigare. Bedömningen av hälsotillståndet grundar sig därmed på en läkares utlåtande om saken. En läkares bedömning är motiverad för att enbart sådana personer som har förutsättningar att agera på ett säkert sätt ska kunna utföra arbetet. Det är t.ex. möjligt att någon har mentala problem som omintetgör eller försämrar personens förmåga och lämplighet att arbeta med explosiva varor. T.ex. epilepsi eller drogberoende kan likaså omintetgöra eller försämra en persons förmåga och lämplighet att arbeta som laddare. Också fysiska begränsningar kan i vissa fall utgöra hinder för arbetet som laddare. Det är även möjligt att en läkare har bedömt att en person är lämplig att arbeta som laddare med vissa restriktioner. I sådana fall har det varit arbetarskyddsmyndigheten som gjort den slutliga bedömningen. Avsikten är inte att ändra denna praxis, utan den slutliga helhetsbedömningen ska fortsättningsvis utföras av arbetarskyddsmyndigheten.
Arbetarskyddsmyndigheten ska ha rätt att få ett läkarutlåtande också vid andra tillfällen, om det finns skäl att ifrågasätta en persons lämplighet som laddare. Exempelvis kan man föreställa sig en situation där det i samband med en persons arbete har uppdagats sådana faktorer som innebär att personen i fråga kan förmodas vara olämplig att arbeta med explosiva varor och dessa faktorer sannolikt hänför sig till hans eller hennes hälsotillstånd. Ifall personen i fråga inte lämnar in ett läkarutlåtande ska arbetarskyddsmyndigheten i enlighet med 15 § fastställa en frist inom vilken försummelsen ska avhjälpas.
7 §.Uppträdande som förutsätts av laddare. I denna paragraf preciseras kravet i 5 § 2 mom. 3 punkten på att den som ansöker om kompetensbrev ska ha gott anseende. Enligt 7 § 1 mom. 1 punkten är en person med avseende på sitt beteende olämplig som laddare om han eller hon under de senaste tio åren genom en dom som vunnit laga kraft har dömts till fängelsestraff på mer än två år för en gärning, eller för flera gärningar då det är fråga om enhetsstraff. Enligt 2 punkten är en person olämplig som laddare om han under de senaste fem åren genom en dom som vunnit laga kraft har dömts till fängelsestraff på högst två år. I båda dessa fall krävs det utöver en laga kraft vunnen dom att gärningen eller gärningarna visar att personen i fråga är olämplig att arbeta som laddare eller att arbeta med eller inneha explosiva varor.
I punkterna 1 och 2 anges inte vilka brott som visar att en person är olämplig att arbeta som laddare. Till dessa hör åtminstone sådana brott som visar att en person har en likgiltig inställning till den allmänna säkerheten. Bland brottsbeteckningarna aktualiseras åtminstone de allvarligaste brott som riktar sig mot människors liv och hälsa, dvs. dråp, mord, dråp under förmildrande omständigheter, barnadråp och grov misshandel, vilka nämns i 21 kap. i strafflagen (39/1889). En persons beteende utvisar olämplighet som laddare också då personen i fråga begått ett sådant sexualbrott där någon tvingats till en sexuell handling med hjälp av våld eller hot om våld. Till dessa brott hör våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt utnyttjande av barn och grovt sexuellt utnyttjande av barn, vilka nämns i 20 kap. i strafflagen. Vidare kan det vara fråga om sådant rån eller grovt rån som nämns i 31 kap. i strafflagen eller om sådant sabotage som nämns i 34 kap. i strafflagen. Strafflagens 34 a kap. gäller terroristbrott, där det kan vara fråga om brott som begåtts i terroristiskt syfte, ledande av terroristgrupp, främjande av en terroristgrupps verksamhet, meddelande av utbildning för ett terroristbrott eller finansiering av terrorism. En dom som dömts ut för ett sådant grovt skjutvapenbrott som regleras i 41 kap. i strafflagen eller ett sådant grovt narkotikabrott som regleras i 50 kap. i strafflagen utgör likaså hinder för arbetet som laddare. Minimistraffet för alla de brott som nämns ovan är fängelse. Det är inte ändamålsenligt att noggrant avgränsa bestämmelsen enbart till vissa brott, eftersom det inte nödvändigtvis är möjligt att på förhand definiera alla sådana allvarliga brott som visar att en person är olämplig som laddare. Det faktum att en person begår ett allvarligt brott som drabbar en annan person vittnar alltid om likgiltighet för andra människors liv och hälsa.
Enligt paragrafens 3 punkt uppfylls det lämplighetskrav som uppställs i 5 § 2 mom. 3 punkten inte heller om en person under de senaste tre åren genom en dom som vunnit laga kraft har dömts till bötesstraff för ett sådant brott som nämns i punkten. En del av brotten visar på olämpligt beteende utanför arbetet, t.ex. olaga hot, olaga förföljelse och sexualbrott, deltagande i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet, sabotage och terroristbrott. Också otillbörlig användning av explosiva varor och motsvarande artiklar, som utgör t.ex. skjutvapenbrott eller brott mot bestämmelserna om explosiva varor, eller ovarsam hantering av sådana varor, vittnar om att den berörda personen är olämplig som laddare. Enligt den aktuella paragrafen krävs det att gärningen eller gärningarna visar att personen i fråga är olämplig att arbeta som laddare eller att arbeta med eller inneha explosiva varor.
Enligt 4 punkten i paragrafen uppfylls det lämplighetskrav som uppställs i 5 § 2 mom. 3 punkten inte heller om en person minst tre gånger under de senaste två åren genom en dom som vunnit laga kraft har dömts till bötesstraff för något av de brott som räknas upp i punkten. Dessa brott är sådana som vittnar om likgiltigt beteende hos personen i fråga. Det är fråga om t.ex. misshandel och narkotikabrott. Narkotikabrott är av betydelse eftersom det finns risk för att säkerheten på den arbetsplats där sprängningsarbeten utförs och i dess omgivning äventyras ifall någon som arbetar där är påverkad av droger. Också trafikbrott kan komma i fråga, i synnerhet i sådana fall där en person har gjort sig skyldig till ett trafikbrott då denne haft till uppgift att transportera explosiva varor. Gärningen eller gärningarna ska visa att personen i fråga är olämplig att arbeta som laddare eller att arbeta med eller inneha explosiva varor.
Enligt 5 punkten uppfylls det lämplighetskrav som uppställs i 5 § 2 mom. 3 punkten inte heller om en person under de senaste fem åren upprepade gånger har åsidosatt säkerhetskraven vid sprängningsarbete. I vissa fall är det möjligt att en händelse inte leder till åtalsprövning, men att det i samband med arbetarskyddsmyndighetens tillsyn framgår att en person har handlat på ett klandervärt sätt på arbetsplatsen och brutit mot säkerhetskraven. Även i detta fall ska gärningen eller gärningarna visa att personen i fråga är olämplig att arbeta som laddare eller att arbeta med eller inneha explosiva varor.
Enligt paragrafens 2 mom. uppfylls inte det lämplighetskrav som uppställs i 5 § 2 mom. 3 punkten om en person genom sitt levnadssätt eller beteende äventyrar sin egen eller andras säkerhet eller genom annan tidigare verksamhet måste anses uppenbart olämplig att arbeta som laddare eller arbeta med eller inneha explosiva varor. Som exempel på situationer där detta moment blir tillämpligt kan man nämna kontinuerligt missbruk av alkohol eller droger samt den situation där en person har påförts besöksförbud. Ett besöksförbud är inte ett sådant straff som avses i strafflagen, men det säger något om personens beteende och om att beteendet inte varit önskvärt ur en annan persons synvinkel. Ett levnadssätt som äventyrar personens egen eller andras säkerhet kan också utgöras av deltagande i en kriminell organisations verksamhet, trots att personen i fråga inte har dömts till straff för detta. En persons delaktighet och aktivitet i en kriminell organisation ska utredas. Det faktum att det i personens bekantskapskrets finns personer som deltar i en kriminell organisations verksamhet kan däremot inte utgöra en grund för vägran att bevilja kompetensbrev. Som olämpligt beteende kan man också betrakta det faktum att en person har en starkt kriminell bakgrund, trots att de tidskrav som anges i 1 och 2 punkten inte uppfylls. Bedömningen ska emellertid inte till denna del sträcka sig orimligt långt tillbaka i tiden, om personen i fråga senare har betett sig klanderfritt. Å andra sidan måste man även beakta att bedömningen av beteendet hos en person som avtjänat ett långt fängelsestraff för allvarliga brott inte motsvarar den bedömning av beteendet som gäller tiden i frihet. Äventyrandet av säkerheten behöver inte nödvändigtvis vara förknippat med explosiva varor, utan också annat våldsamt, farligt eller hotfullt beteende kan utgöra en grund för att kompetensbrev inte beviljas. Detta förutsätter dock att den berörda personens levnadssätt betraktas som så problematiskt att det finns en risk för att han eller hon kunde missbruka explosiva varor. Lämpligheten ska bedömas uttryckligen med avseende på skötseln av arbetet som laddare. Frågan om huruvida det finns förutsättningar för att bevilja kompetensbrev eller inte ska prövas från fall till fall på grundval av de aktuella omständigheterna och förhållandena. Beslutet ska i varje enskilt fall fattas på grundval av en helhetsbedömning. Vid denna bedömning är det avgörande vilken betydelse en viss gärning har med avseende på personens lämplighet att vara verksam som laddare eller att arbeta med eller inneha explosiva varor.
8 §.Utbildning som krävs av laddare. Denna paragraf innehåller närmare bestämmelser om det krav på utbildning som ingår i 5 § 2 mom. 4 punkten. Nämnden för laddarutbildning är sakkunnigorgan i frågor som gäller laddarutbildning. Enligt paragrafens 1 mom. ska utbildningen utgöras av en grundkurs för laddare och det förhör som avläggs efter kursen. Detta krav gäller den situation där kompetensbrev beviljas första gången. För förnyande av kompetensbrevet krävs en genomgången repetitionskurs.
Utbildningssystemet kommer att vara av samma karaktär som för närvarande. I lagens beredningsskede gjordes en omfattande utredning av möjligheterna att övergå till det allmänna utbildningssystemet och införliva utbildningen i systemet med fristående examina. I samband med utredningen konstaterades det emellertid att man genom en övergång till systemet med fristående examina inte skulle uppnå de eftersträvade fördelarna. Problemet med fristående examina är att det för närvarande krävs ett giltigt kompetensbrev för att en fristående examen ska kunna avläggas. Dessutom är det inte enligt de gällande bestämmelserna möjligt att ställa krav på arbetserfarenhet i samband med en fristående examen. I lagens beredningsskede konstaterades det emellertid att arbetserfarenhet är en nödvändig förutsättning för beviljande av kompetensbrev och att det är väsentligt att den som ansöker om kompetensbrev har en viss mängd arbetserfarenhet, som är beroende av vilken typ av kompetensbrev det är fråga om. En fristående examen ger laddare som redan är verksamma i arbetslivet möjlighet att visa sin yrkesskicklighet och sitt kunnande, men den har inte ansetts lämplig för dem som träder in i branschen.
Enligt paragrafens 2 mom. ska det finnas en utnämnd kursledare för varje kurs. Kursledaren bör i god tid meddela regionförvaltningsverket om kursen, dock senast 14 dagar innan kursen inleds. Till anmälan ska det material bifogas som regionförvaltningsverket har fastställt. Till materialet hör åtminstone kursprogrammet, en beskrivning av läromedlen samt en uppräkning av kursens utbildare. I anmälan ska det dessutom anges vem som ordnar förhöret efter kursen och när förhöret hålls. För närvarande ska anmälningarna lämnas till nämnden för laddarutbildning. Det är emellertid ändamålsenligare att anmälningarna i fortsättningen lämnas till regionförvaltningsverket, eftersom denna myndighet kommer att ha rätt att styra och övervaka utbildningen. Övervakningen och styrningen av utbildningens innehåll ska effektiveras genom att regionförvaltningsverket eller den som myndigheten utser ska ha rätt att delta i kursen i syfte att styra och övervaka utbildningen. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i den gällande lagstiftningen. Noggrannare övervakning och styrning av kurserna behövs för att garantera utbildningens kvalitet.
Paragrafens 3 mom. föreslås innehålla bestämmelser om det förhör som ska avläggas efter grundkursen för laddare. Regionförvaltningsverket ska övervaka anordnandet av förhöret och det ska ordnas på ett sätt som regionförvaltningsverket har godkänt. Vid förhöret är det möjligt att anlita en sakkunnig som regionförvaltningsverket har godkänt. Detta bidrar till att säkerställa att förhören är enhetliga oberoende av vem som ordnar kursen. Enligt 124 § i grundlagen kan offentliga förvaltningsuppgifter anförtros andra än myndigheter endast genom lag eller med stöd av lag, om det behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna och det inte äventyrar de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten eller andra krav på god förvaltning. De frågor vars kunnande granskas i förhören kräver sådan särskild sakkunskap som regionförvaltningsverkets personal inte nödvändigtvis har. Därför är det motiverat att i samband med förhören utnyttja den bästa sakkunskapen, som finns hos personer som länge varit verksamma inom branschen. I praktiken uppger kursanordnaren i samband med kursanmälan vem som är examinator. Regionförvaltningsverket ska vid behov ha rätt att byta sakkunnig, t.ex. för att säkerställa förhörens enhetlighet. De som deltar i förhöret ska enligt lagens 24 § ha rätt att söka ändring i ett beslut om underkännande av prestationen. De examinatorsrättigheter som hittills beviljats av ministeriet kommer att ersättas av de sakkunnigrättigheter som beviljas av regionförvaltningsverket.
Paragrafens 4 mom. innehåller bestämmelser om de avgifter som tas ut i samband med förhöret och om grunderna för dessa avgifter. En avgift som grundar sig på de kostnader som anordnandet av förhöret föranleder får, liksom övriga kostnader, tas ut hos dem som deltar i förhöret. Närmare bestämmelser om avgiftens belopp får utfärdas genom förordning av statsrådet.
Paragrafens 5 mom. föreslås innehålla en bestämmelse om nämnden för laddarutbildning och 6 mom. ett bemyndigande med stöd av vilket närmare bestämmelser får utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser kan utfärdas t.ex. om anlitandet av sakkunniga och om att kursernas timantal kan fastställas i enlighet med vad nämnden för laddarutbildning anser vara behövligt.
9 §.Arbetserfarenhet som krävs av laddare. I denna paragraf preciseras det vad som avses med tillräcklig arbetserfarenhet i 5 § 2 mom. 5 punkten. I paragrafen definieras kraven på arbetserfarenhetens omfattning och art. Det ställs krav på erfarenhet av sprängnings- och brytningsarbete av en viss karaktär och längd. Arbetserfarenhetens längd fastställs i enlighet med vilken typ av kompetensbrev personen i fråga ansöker om. Det är viktigt att sökanden har tillräcklig arbetserfarenhet så att han eller hon har tillägnat sig trygga arbetssätt. Genom utbildningen ges en teoretisk grund för det praktiska arbetet, men yrkesskicklighet erhålls bara genom arbete. Normalt söker sig en person först till assisterande arbete på en arbetsplats och därefter till utbildning, varefter det förhör som hör till utbildningen avläggs. Den myndighet som beviljar kompetensbrev granskar i praktiken med hjälp av de uppgifter som framgår av arbetsintygen att kravet på tillräcklig arbetserfarenhet är uppfyllt.
Arbetserfarenheten kan också innefatta uppgifter som har ett nära samband med sprängnings- och brytningsarbete. Sprängningsarbetet ska innefatta arbetsuppgifter där sprängmedel hanteras. Till brytningsarbete kan också andra typer av arbetsuppgifter räknas. Till dessa hör åtminstone täckning, laddning och borrning samt arbeten som berör planering av fältet. Förflyttning av stenmaterial med lastbil eller på något annat sätt ger däremot inte erforderlig arbetserfarenhet.
För kompetensbrev för laddare med kompetens att avfyra effekter krävs minst sex månaders arbetserfarenhet som laddare med kompetens att avfyra effekter. För kompetensbrev för yngre laddare krävs minst sex månaders arbetserfarenhet som yngre laddare.
För kompetensbrev för äldre laddare krävs minst 12 månaders erfarenhet av sprängnings- och brytningsarbete. Arbetserfarenheten kan innefatta den sex månaders arbetserfarenhet som eventuellt tidigare räknats som arbetserfarenhet för kompetensbrev för yngre laddare. Av arbetserfarenheten på 12 månader ska minst tre månader bestå av sådant sprängningsarbete som förutsätter äldre laddares kompetens. Under dessa tre månader ska personen i fråga i praktiken arbeta i assisterande uppgifter underställd en äldre laddare.
Kompetensbrev för överladdare ska kunna beviljas en innehavare av kompetensbrev för äldre laddare. En överladdare ska ha minst 18 månaders arbetserfarenhet. Erfarenheten ska gälla arbete som äldre laddare. Av den erforderliga 18 månaders arbetserfarenheten ska minst tre månader innefatta sådant sprängningsarbete som förutsätter överladdares kompetens, vilket innefattar ett motsvarande krav på att personen i fråga ska ha arbetat i assisterande uppgifter underställd en överladdare som ovan uppställs för äldre laddares del.
Kompetensbrev för ansvarig sprängarbetsledare ska kunna beviljas en innehavare av kompetensbrev för överladdare. För kompetensbrev för ansvarig sprängarbetsledare krävs minst 24 månaders erfarenhet av sådant sprängnings- och brytningsarbete som kräver kompetens för överladdare. Till den erforderliga arbetserfarenheten kan man räkna den erfarenhet som tidigare förvärvats i arbete som överladdare, ifall arbetet utförts i ett bebott område. Minst tre månader av arbetserfarenheten ska innefatta sprängnings- och brytningsarbete ovan jord, eftersom den ansvariga sprängarbetsledaren arbetar i arbetsledningsuppgifter ovan jord.
Närmare bestämmelser om arbetserfarenhetens omfattning och karaktär får utfärdas genom förordning av statsrådet.
10 §.Undantag från kraven på utbildning och arbetserfarenhet. Denna paragraf innehåller bestämmelser om undantagen från kraven på utbildning och arbetserfarenhet. I paragrafens 1 mom. regleras godkännandet av utbildning som skaffats utomlands. Kravet på utbildning uppfylls av den som är behörig med stöd av ett beslut om erkännande av ett bevis på formella kvalifikationer utfärdat i en annan EU- eller EES-stat enligt lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1093/2007). Beslutet om saken fattas i enlighet med den gällande praxisen av arbetarskyddsmyndigheten, dvs. av ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, som svarar för beviljandet av kompetensbrev. I lagens 26 § finns dessutom föreskrifter om möjligheten till dispens för en sådan utlänning som inte uppfyller det krav på likvärdig kompetens som ställs i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer, men som annars på grundval av sin utbildning och arbetserfarenhet bedöms vara kompetent att tillfälligt arbeta som laddare i Finland.
I paragrafens 2 mom. finns en undantagsbestämmelse om att kompetensbrev för äldre laddare ska kunna beviljas den som har avlagt diplomingenjörs-, ingenjörs-, tekniker- eller annan motsvarande teknisk examen, som på grundval av sin utbildning och arbetserfarenhet har tillräckliga kunskaper och som har klarat det förhör som krävs för kompetensbrev för äldre laddare. I vissa läroinrättningar är det möjligt att få utbildning som till sitt innehåll motsvarar kurserna för laddare. Till de tillräckliga kunskaper som krävs kan man också räkna annan utbildning än sådan som utgör en del av en egentlig examen, t.ex. då en person har uppdaterat sitt kunnande med hjälp av olika kurser eller fortbildning eller avlagt helt nya studiehelheter. Den examen som avlagts eller fortbildningen ska i fråga om sitt sakinnehåll motsvara kurserna för laddare. Utöver utbildningen kan också den arbetserfarenhet en person förvärvat anses bidra till att kravet på tillräckliga kunskaper uppfylls. Omfattande arbetserfarenhet kan delvis kompensera utbildning. Vid bedömningen av vilka kunskaper som betraktas som tillräckliga är det viktigt att granska att personen i fråga med stöd av sin utbildning och arbetserfarenhet anses ha motsvarande kunnande som en person som genomgått en grundkurs för laddare och som har arbetserfarenhet inom området. Utbildningens och arbetserfarenhetens omfattning och art ska motsvara det kompetensbrev som personen ansöker om. Om arbetarskyddsmyndigheten efter sin prövning bedömer att en person inte har sådana tillräckliga kunskaper som avses ovan, ska personen i fråga trots sin examen och arbetserfarenhet delta i en grundkurs för laddare. Av personer som beviljas undantag krävs lika lång arbetserfarenhet som krävs av personer som kommer in i branschen genom en kurs för laddare, dvs. minst 12 månaders praktisk erfarenhet av sprängnings- och brytningsarbete.
Enligt paragrafens 3 mom. ska kompetensbrev för överladdare kunna beviljas en innehavare av kompetensbrev för äldre laddare som har sådana tillräckliga kunskaper som beskrivs ovan och har klarat förhöret för kompetensbrev för överladdare. Dessutom krävs minst 18 månaders mångsidig erfarenhet av arbete som äldre laddare. Med mångsidig arbetserfarenhet avses att erfarenheten ska ha förvärvats förutom genom eventuella arbetsuppgifter i anslutning till ledning och planering av arbetet även genom praktiskt arbete på arbetsplatsen. Personer med ingenjörsexamen eller motsvarande bakgrund arbetar ofta i arbetsledningsuppgifter.
Enligt paragrafens 4 mom. ska kompetensbrev för ansvarig sprängarbetsledare kunna beviljas den som har sådana tillräckliga kunskaper som avses i 2 mom. Personen i fråga ska dessutom ha genomgått en kurs för ansvarig sprängarbetsledare och klarat förhöret samt ha minst 24 månaders erfarenhet av sådant sprängnings- och brytningsarbete som kräver kompetensbrev för överladdare. Arbetserfarenheten ska ha förvärvats i arbete på ett bebott område. Minst sex månader av arbetserfarenheten ska innefatta praktiskt sprängnings- och brytningsarbete ovan jord. Arbetserfarenheten kan således inte bestå enbart av t.ex. planeringsarbete. Kompetensbrev för ansvarig sprängarbetsledare ska kunna beviljas också en person som inte har kompetensbrev för överladdare. Personer med ingenjörsexamen eller motsvarande bakgrund arbetar ofta i planerings- och ledningsuppgifter. Om en person inte har kompetensbrev för äldre laddare eller överladdare, ska han eller hon åtminstone genomgå en kurs för yngre laddare. Det är motiverat att ställa krav på en genomgången kurs, eftersom kursen ger baskunnande i användningen av sådana explosiva varor som personen i fråga får rätt att hantera och använda. Det krävs emellertid inte att personen deltar i det förhör som ordnas efter kursen, eftersom han eller hon ändå måste avlägga förhöret för ansvarig sprängarbetsledare.
11 §.Ansökan om kompetensbrev. Enligt 1 mom. i denna paragraf ska kompetensbrev för laddare sökas hos regionförvaltningsverket. Kompetensbrev beviljas inom hela landet av ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Saken regleras genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Genom denna koncentrering kan man även i fortsättningen trygga en enhetlig praxis. Förslaget motsvarar det gällande förfarandet, som konstaterats vara välfungerande. Till ansökan ska de utredningar bifogas som behövs för att visa att villkoren för beviljande av kompetensbrev uppfylls.
Enligt paragrafens 2 mom. får närmare bestämmelser om de utredningar som ska fogas till ansökan utfärdas genom förordning av statsrådet.
12 §.Säkerhetsutredning. I 1 mom. i denna paragraf bestäms det att regionförvaltningsverket, innan den utfärdar ett kompetensbrev, ska skaffa en begränsad säkerhetsutredning i fråga om sökanden. Enligt 2 a § i lagen om laddare, som trädde i kraft den 1 januari 2015, ska en sådan begränsad säkerhetsutredning som avses i säkerhetsutredningslagen (726/2014) utarbetas i fråga om den berörda personen innan kompetensbrev beviljas. Det är fråga om en formbunden utredning. Alternativt kan sökanden förete arbetarskyddsmyndigheten ett intyg som han eller hon skaffat över säkerhetsutredningen.
13 §.Kompetensbrevets giltighet. Enligt denna paragraf ska kompetensbrev beviljas för högst fem år i sänder. Giltighetstidens längd innebär en förändring i förhållande till den gällande regleringen. Enligt den gällande lagen beviljas kompetensbrev för tio år i sänder. Det förkortade intervallet för förnyande av kompetensbreven kan motiveras med aspekter som berör säkerheten. Avsikten är att sprängningsarbete ska utföras bara av personer som har tidsenligt kunnande och som är lämpliga att arbeta med explosiva varor. I praktiken har det konstaterats brister i laddarnas kännedom om ändringar i lagstiftningen. Också arbetserfarenheten kan vara föråldrad, om personen i fråga inte nyligen varit verksam som laddare då kompetensbrevet förnyas. I och med att kompetensbrevet i fortsättningen ska förnyas med fem års mellanrum kommer det kunskapsunderlag som laddarna får genom utbildningen att förbättras. I samband med förnyandet av kompetensbrevet granskas också det lämplighetskrav som berör personens beteende samt huruvida det skett några förändringar på denna punkt. Det förkortade intervallet för förnyande av kompetensbreven kan motiveras också med att andra typer av certifikat som krävs på arbetsplatserna (t.ex. arbetarskyddskort) ska förnyas med fem års mellanrum, trots att dessa certifikat inte direkt hänför sig till rätten att utöva ett yrke. Ur denna synvinkel skulle det vara märkligt om det krävs mindre utbildning för betydligt farligare arbetsuppgifter, som innefattar hantering och användning av explosiva varor.
Kompetensbrevet är riksomfattande, vilket innebär att man med ett och samma kompetensbrev får arbeta inom hela landet. Bestämmelserna gäller också på Åland. Kompetensbrevets giltighet upphör när innehavaren fyller 68 år. För närvarande är maximiåldersgränsen för kompetensbrevets giltighet 65 år. En del av laddarna fortsätter emellertid att arbeta också efter 65 års ålder, och därför är det logiskt att kompetensbrevet för laddare är gällande tills den högsta allmänna pensionsåldern nåtts. Därefter ska det vara möjligt att ansöka om förlängning av kompetensbrevets giltighet genom sådan dispens som föreskrivs i 27 §. Det är motiverat att fastställa en övre åldersgräns för kompetensbrevets giltighet för att kompetensbrev inte ska innehas av sådana personer som de facto inte utövar yrket efter att ha gått i pension och som därmed inte upprätthåller sin yrkesskicklighet.
14 §.Förnyande av kompetensbrev. Enligt 1 mom. i denna paragraf ska kompetensbrev för laddare på en ansökan som lämnats in under kompetensbrevets giltighetstid kunna förnyas för ytterligare fem år. Förnyandet inleds genom att en ansökan om förnyande lämnas in till regionförvaltningsverket. Enligt den gällande lagen inleds förnyandet genom anmälan till en repetitionskurs. Den gällande praxisen är emellertid inte ändamålsenlig, eftersom informationen om att förnyandet inletts inte automatiskt styrs till myndigheten, utan saken är beroende av att anordnaren av repetitionskursen vidarebefordrar informationen. Då ansökan lämnas in direkt till regionförvaltningsverket har myndigheten bättre möjligheter att göra en förhandsbedömning av ansökningarnas antal och planera sin verksamhet så att ansökningarna kan behandlas snabbt. En förutsättning för förnyande av kompetensbrevet är att sökanden har genomgått en repetitionskurs.
Enligt paragrafens 2 mom. är det tillåtet att fortsätta utöva den tillståndspliktiga verksamheten tills ärendet är avgjort, om förnyandet har inletts före kompetensbrevets sista giltighetsdag. Syftet med denna bestämmelse är att trygga en persons möjligheter att utföra sitt arbete. Personen i fråga ska emellertid delta i en repetitionskurs under den tid kompetensbrevet är giltigt.
I paragrafens 3 mom. regleras sådana situationer där den repetitionskurs som utgör en förutsättning för förnyande av kompetensbrevet ställs in av skäl som är oberoende av sökanden. Detta har i praktiken hänt t.ex. då bara ett fåtal personer har anmält sig till repetitionskursen. Det är också möjligt att en repetitionskurs ordnas hundratals kilometer från sökandens hemort och det skulle vara oskäligt att kräva att sökanden ska delta i en sådan kurs. I dylika situationer ska en särskild ansökan om förlängning av kompetensbrevets giltighetstid lämnas in till regionförvaltningsverket. Det ska finnas en grundad orsak till förlängningen, t.ex. ett sådant långt avstånd till kursorten som nämndes ovan. Det faktum att en person inte har lämnat in sin ansökan i tid och det därför blir alltför bråttom med förnyandet av kompetensbrevet kan däremot inte betraktas som en grundad orsak till förlängning av giltighetstiden. Giltighetstiden ska kunna förlängas med högst sex månader.
I paragrafens 4 mom. bestäms det att den som inte ansökt om förnyande av sitt kompetensbrev på det ovan beskrivna sättet eller deltagit i en repetitionskurs ska genomgå repetitionskursen och avlägga förhöret. Med förhör avses det förhör som avläggs efter grundkursen. I denna situation har det för förnyande av kompetensbrevet enligt den gällande lagen varit tillräckligt att bara avlägga förhöret. Detta alternativ har kunnat utnyttjas så att en person med avsikt låtit sitt kompetensbrev föråldras och bara avlagt förhöret istället för att genomgå den mer tidskrävande och dyrare repetitionskursen. Detta förfarande, som den gällande lagstiftningen möjliggör, kan emellertid inte betraktas som godtagbart.
Enligt paragrafens 5 mom. får närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om förnyande av kompetensbrev utfärdas genom förordning av statsrådet.
15 §.Återkallande av kompetensbrev. Enligt 1 mom. 1 punkten i denna paragraf ska regionförvaltningsverket återkalla ett kompetensbrev om innehavaren av kompetensbrevet själv begär det. Eftersom återkallandet av kompetensbrevet i detta fall sker i enlighet med innehavarens egen vilja, har regionförvaltningsverket inte något behov av att utöva sin prövningsrätt. Enligt 1 mom. 2 punkten ska kompetensbrevet återkallas då felaktiga uppgifter har uppgetts i ansökan och uppgifterna väsentligt har påverkat beviljandet av kompetensbrevet. De felaktiga uppgifterna ska vara av sådan art att kompetensbrevet inte skulle ha beviljats ifall korrekta uppgifter hade getts. T.ex. felaktiga uppgifter om en persons utbildning eller arbetserfarenhet kan utgöra en grund för återkallande av kompetensbrevet.
I paragrafens 2 mom. regleras de situationer där regionförvaltningsverket ska överväga att återkalla ett kompetensbrev. Ett kompetensbrev kan återkallas om förutsättningar för beviljande av kompetensbrev inte längre föreligger eller om personen i fråga har brutit mot lagen om laddare, arbetarskyddslagen eller bestämmelser eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av dem.
Om de brister eller försummelser som avses i 2 mom. 1 och 2 punkten kan rättas till, ska regionförvaltningsverket enligt 3 mom. ge kompetensbrevets innehavare en frist inom vilken bristen eller försummelsen ska avhjälpas. Om det t.ex. konstateras brister i arbetssättet hos en person som utför sprängningsarbete och dessa kan avhjälpas, ska arbetarskyddsmyndigheten innan kompetensbrevet återkallas ge innehavaren en frist inom vilken bristerna eller försummelserna ska avhjälpas. Fristen ska vara tillräckligt lång och anses rimlig. Enligt den proportionalitetsprincip som hör till de allmänna grunderna för begränsningar av de grundläggande fri- och rättigheterna ska ett ringa fel eller en ringa brist eller försummelse inte ännu leda till återkallelse av ett tillstånd.
Innan beslutet om återkallande fattas ska regionförvaltningsverket ge kompetensbrevets innehavare möjlighet att bli hörd. Denna förpliktelse gäller dock inte den situation där kompetensbrevets innehavare själv begär att kompetensbrevet ska återkallas. Återkallandet av ett kompetensbrev utgör förvaltningsförfarande och omfattas således av bestämmelserna om förvaltningsförfarande. På förfarandet tillämpas därmed bestämmelserna i förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).
Den prövning som berör återkallande av ett kompetensbrev kan inledas i samband med sådant temporärt återkallande av kompetensbrevet som avses i 16 §, men det är också möjligt att det inte fattats något beslut om temporärt återkallande, utan att förutsättningarna för återkallande blir föremål för prövning i något annat sammanhang. Detta är fallet t.ex. i den situation där en person har gjort sig skyldig till försummelser eller brott som inte är förknippade med sprängningsarbetet.
I samband med återkallandet av kompetensbrev ska de grundlagsenliga fri- och rättigheterna beaktas. I 18 § i grundlagen (731/1999) finns bestämmelser om näringsfrihet och rätt till arbete. Enligt denna paragraf har var och en i enlighet med lag rätt att skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt. Återkallandet av ett kompetensbrev påverkar den berörda personens möjligheter att välja sin näring, vilket kan ha betydande konsekvenser för hans eller hennes försörjning. Personen i fråga har fortfarande möjlighet att arbeta under någon annans övervakning, men att arbeta självständigt är inte möjligt om kompetensbrevet har återkallats. Därför ska det alltid finnas vägande skäl till att ett kompetensbrev återkallas. Vid prövningen ska å andra sidan också bestämmelsen i 7 § 1 mom. i grundlagen beaktas. Enligt denna bestämmelse har alla rätt till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet. I en sådan situation där andra människors liv och trygghet äventyras eller riskerar att äventyras kan myndigheten ha vägande skäl att återkalla ett kompetensbrev.
Enligt paragrafens 4 mom. kan kompetensbrevet återkallas för viss tid, högst 12 månader, eller tills vidare. Regionförvaltningsverket kan i sitt beslut bestämma att beslutet om återkallande ska iakttas trots att ändring sökts. Förslaget motsvarar det som bestäms i 15 § 3 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen. Kompetensbrevet ska omedelbart överlåtas till arbetarskyddsmyndigheten.
Enligt paragrafens 5 mom. ska myndigheten på ansökan återlämna ett kompetensbrev som återkallats för viss tid till dess innehavare efter det att den tid som utsatts i beslutet har löpt ut. Samma uppgifter som ska fogas till en egentlig ansökan om ett kompetensbrev behöver emellertid inte fogas till ansökan om återlämnande av kompetensbrevet. Ett kompetensbrev som har återkallats tills vidare kan sökas på nytt på det sätt som bestäms i 11 §. Regionförvaltningsverket ska i detta fall behandla ansökan som en helt ny ansökan. Alla de utredningar som krävs i samband med en ansökan om ett kompetensbrev ska således fogas till ansökan.
16 §.Temporärt återkallande av kompetensbrev. Denna paragraf innehåller bestämmelser om temporärt återkallande av kompetensbrev. Enligt paragrafens 1 mom. kan regionförvaltningsverket i brådskande fall temporärt återkalla ett kompetensbrev för laddare om det till verkets kännedom kommit sådana väsentliga omständigheter som kan leda till återkallande av kompetensbrevet. Temporärt återkallande av kompetensbrev aktualiseras i sådana situationer där myndigheterna förutsätts reagera snabbt för att skydda andra människors liv och hälsa. T.ex. efter en olycka som inträffat på en sprängningsarbetsplats kan det finnas behov av att temporärt återkalla en persons kompetensbrev så att personen i fråga inte har rätt att utföra sprängningsarbete på egen hand. Temporärt återkallande är motiverat också i sådana situationer där en laddare genom att hota med explosiva varor hotar någon annans liv och hälsa i syfte att skada personen, eller utför en sprängning någon annanstans än på sprängningsarbetsplatsen. I lagförslagets 20 § regleras polisens anmälningsskyldighet. I samband med olycksfall är polisen ofta den myndighet som först får kännedom om vad som inträffat. I sådana fall kan en anmälan från polisen leda till att processen för prövning av temporärt återkallande av ett kompetensbrev inleds.
Paragrafens 2 mom. innehåller bestämmelser om hörande. Kompetensbrevets innehavare ska i regel höras om saken i samband med temporärt återkallande av kompetensbrevet. Om möjligheten till hörande emellertid skulle äventyra arbetarskyddet i sprängningsarbetet eller den allmänna säkerheten, kan hörandet utelämnas. I denna typ av situationer finns det nämligen behov av att snabbt trygga säkra arbetsförhållanden för övriga arbetstagare och den allmänna säkerheten för andra människor. Temporärt återkallande av ett kompetensbrev ska kunna meddelas för högst tre månader. Under denna tid har arbetarskyddsmyndigheten möjligheter att pröva huruvida det finns grunder för att återkalla kompetensbrevet för en längre tid eller tills vidare.
Enligt paragrafens 3 mom. kan regionförvaltningsverket i sitt beslut bestämma att beslutet om temporärt återkallande ska iakttas trots att ändring sökts. Detta motsvarar 15 § 3 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen. Kompetensbrevet ska omedelbart överlåtas till arbetarskyddsmyndigheten.
17 §.Anmärkning. I denna paragraf regleras meddelandet av en anmärkning. Regionförvaltningsverket ska istället för återkallande eller temporärt återkallande av ett kompetensbrev meddela innehavaren en anmärkning, om det med hänsyn till omständigheterna vore oskäligt att återkalla kompetensbrevet. Möjligheten att meddela en anmärkning gäller inte de situationer som avses i 15 § 1 mom., där kompetensbrevet ska återkallas. En anmärkning ska meddelas i sådana situationer där anmärkningen är en lämpligare påföljd än återkallande på grund av att det är fråga om lindriga brister. Det kan vara fråga om en sådan situation där en person t.ex. försummar att lämna in ett läkarutlåtande i enlighet med 6 §.
18 §.Anmälningsskyldighet för innehavare av kompetensbrev. I denna paragraf bestäms det att en innehavare av kompetensbrev är skyldig att meddela regionförvaltningsverket om sådana förändringar i den hälsomässiga lämpligheten som hindrar honom eller henne från att arbeta som laddare. Denna paragraf betonar individens eget ansvar för att bedöma sin egen förmåga att arbeta i sådana uppgifter där vårdslöshet kan orsaka fara för utomstående.
19 §.Arbetsgivares rätt att göra anmälan. Enligt denna paragraf har arbetsgivaren till en innehavare av kompetensbrev för laddare rätt att meddela arbetarskyddsmyndigheten om sådana omständigheter som kommit till arbetsgivarens kännedom i fråga om innehavaren som kan påverka giltigheten för hans eller hennes kompetensbrev. Även om arbetarskyddsmyndigheterna övervakar laddarnas arbete, kan övervakningen inte täcka verksamheten på alla arbetsplatser. Arbetsgivarens anmälningsrätt kan motiveras med att den förbättrar säkerheten.
20 §.Polisens anmälningsskyldighet. I denna paragraf regleras polisens skyldighet att meddela regionförvaltningsverket om sådana väsentliga omständigheter som kommit till dess kännedom och som kan påverka giltigheten för ett kompetensbrev för laddare. I praktiken kan polisen i samband med brottsbekämpning och utredning av brott få kännedom om omständigheter som berör laddare och förutsättningarna för kompetensbrevets giltighet. I dessa fall är det motiverat att polisen informerar arbetarskyddsmyndigheten om saken, så att den kan bedöma huruvida dessa omständigheter leder till att ett kompetensbrev för laddare ska återkallas. T.ex. sådana förändringar som skett efter att den begränsade säkerhetsutredningen har utförts och som polisen fått kännedom om kan utgöra sådana omständigheter som arbetarskyddsmyndigheten ska informeras om. Typiska situationer där polisen har anmälningsskyldighet förekommer också i samband med olycksfall på sprängningsarbetsplatser.
21 §.Rätt för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att göra anmälan. Enligt 1 mom. i denna paragraf har en läkare och en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården trots bestämmelserna om sekretess rätt att göra en anmälan till regionförvaltningsverket om en person som han eller hon av grundad anledning anser att med avseende på sitt hälsotillstånd eller beteende är olämplig att arbeta som laddare. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i den gällande lagen om laddare. Med hjälp av anmälningsrätten för läkare och yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården strävar man efter att säkerställa att sprängningsarbete inte utförs av sådana personer som genom sin verksamhet kan orsaka fara för sig själva eller för andra människors liv och hälsa. Under den tid kompetensbrevet är giltigt kan det uppdagas sådana förändringar i innehavarens hälsotillstånd som omintetgör eller försämrar hans eller hennes förmåga att vara verksam som laddare. Därför är det motiverat att yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har möjlighet att göra en anmälan om saken till arbetarskyddsmyndigheten, som å sin sida gör en bedömning av personens lämplighet för arbetsuppgifterna. En bestämmelse av liknande karaktär finns i skjutvapenlagen. För laddares del ska yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ha anmälningsrätt, inte anmälningsskyldighet.
Paragrafens 2 mom. innehåller ett bemyndigande med stöd av vilket närmare bestämmelser får utfärdas genom förordning av statsrådet.
22 §.Registret över kompetensbrev för laddare. Enligt 1 mom. i denna paragraf ska regionförvaltningsverket föra ett register över kompetensbrev för laddare för att främja arbetarskyddet och utöva lämplig tillsyn. Det är viktigt att uppgifter registreras med tanke på beviljandet av kompetensbrev och administreringen av dem. I registret införs vissa uppgifter om kompetensbrevens innehavare, dvs. namn och identifikationsuppgifter, omfattningen av den befogenhet som framgår av kompetensbrevet och kompetensbrevets giltighetstid, uppgifter om innehavarens hälsotillstånd och utbildning, genomgånget förhör och arbetserfarenhet, uppgifter om arbetarskyddsmyndighetens återkallande av kompetensbrev och temporära återkallande av kompetensbrev samt uppgifter om arbetarskyddsmyndighetens anmärkning.
Uppgifter om hälsotillståndet hos kompetensbrevets innehavare behöver införas i registret eftersom innehavaren med stöd av 5 § 2 mom. 2 punkten och 6 § förutsätts ha lämplig hälsa. För hälsotillståndets del antecknas i registret namnet på den läkare som gett utlåtandet samt läkarens identifikationssignum. Dessutom ska anteckningen ”normal” eller ”se läkarutlåtandet” införas i registret. Läkarutlåtandet ingår inte i registret utan finns bifogat till ansökningshandlingarna.
I paragrafens 2 mom. anges vilken tid uppgifterna i registret ska förvaras.
23 §.Utlämnande av uppgifter, behandling av personuppgifter och den registrerades rättigheter. Regionförvaltningsverket kan enligt 1 mom. i denna paragraf trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter ur registret över kompetensbrev för laddare till andra myndigheter med hjälp av en teknisk anslutning eller på något annat elektroniskt sätt, för utförande av lagfästa uppgifter. Uppgifter ska på samma sätt kunna lämnas ut också till myndigheter i en EU- eller EES-stat för utförande av uppgifter som gäller beviljande och kontroll av kompetensbrev. Denna bestämmelse behövs för att t.ex. polisen i sin egen verksamhet snabbt ska kunna få information om huruvida en person har kompetensbrev för laddare.
På offentligheten för de uppgifter som lagrats i registret över kompetensbrev för laddare och på utlämnandet av uppgifter ur registret tillämpas i övrigt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). På behandlingen av personuppgifter och på den registrerades rättigheter tillämpas personuppgiftslagen (523/1999).
24 §.Ändringssökande. Lagen om laddare gäller också individens rätt att utföra visst arbete. Eftersom regionförvaltningsverket beslut om beviljande och återkallande av kompetensbrev berör individens rättigheter och skyldigheter, ska det finnas möjlighet att söka ändring i besluten hos domstolen. Omprövning av ett beslut om underkännande i ett förhör som krävs för kompetensbrev för laddare får begäras hos regionförvaltningsverket på det sätt som bestäms i förvaltningslagen (434/2003). Omprövningsbeslut och andra beslut som meddelats av regionförvaltningsverket får överklagas genom besvär på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Förvaltningsdomstolens beslut om återkallande eller temporärt återkallande av kompetensbrev eller anmärkning får överklagas på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen. Rätten att överklaga andra beslut av förvaltningsdomstolen är däremot mer begränsad. För att besvär ska få anföras krävs besvärstillstånd av högsta förvaltningsdomstolen.
25 §.Straffbestämmelse. Lagen innehåller också en straffbestämmelse. Den som avsiktligt eller av oaktsamhet utför sprängningsarbete utan att ha rätt till det enligt 3 § 1 mom. ska dömas till böter för laddarförseelse. I detta sammanhang är det fråga om att garantera aktsamhetsplikten. Som tröskel för straffbarhet föreslås således oaktsamhet från gärningsmannens sida. Bestämmelsen blir tillämplig på sådana förseelser för vilka strängare straff inte föreskrivs någon annanstans i lag. I 47 § 1 mom. i strafflagen föreskrivs straff för arbetarskyddsbrott, för vilket straffet är böter eller fängelse i högst ett år. En laddarförseelse kan utgöra en del av ett arbetarskyddsbrott.
26 §.Dispens. I propositionen föreslås det att en person i vissa fall ska kunna beviljas dispens när det gäller rätten att arbeta som laddare. Det ska vara möjligt att förlänga kompetensbrevets giltighetstid efter att innehavaren fyllt 68 år. Arbetarskyddsmyndigheten prövar för hur lång tid dispens beviljas. Enligt den gällande praxisen har dispens i dessa fall beviljats för ungefär två år i sänder. Kompetensbrevets giltighetstid kan förlängas om villkoren för beviljande av kompetensbrev är uppfyllda. Också laddare som erhållit kompetens utomlands ska kunna beviljas dispens. I dessa fall är det fråga om dispens som beviljas för ett visst arbetsprojekt eller för en begränsad tid. Denna bestämmelse behövs med tanke på tillgången till arbetskraft. Det kan vara fråga om att personer som erhållit kompetens utomlands har gott kunnande i fråga om vissa typer av arbete, t.ex. tunnelarbete, med stöd av den utbildning och arbetserfarenhet de förvärvat i sitt hemland. Deras utbildning är emellertid inte densamma som ges i Finland och därför kan den inte i alla situationer ges erkännande i enlighet med 10 §.
27 §.Medförande av kompetensbrev och skyldighet att visa upp det. I propositionen föreslås det att en innehavare av kompetensbrev ska vara skyldig att medföra kompetensbrevet när han eller hon utför sprängningsarbete. I den gällande lagstiftningen finns inte någon motsvarande bestämmelse. Skyldigheten att medföra kompetensbrevet är emellertid motiverad med tanke på säkerheten, eftersom detta gör det lättare för myndigheterna att utreda huruvida de personer som arbetar på en arbetsplats har rätt att utföra sprängningsarbete.
28 §.Tillsyn. Arbetarskyddsmyndigheterna, dvs. regionförvaltningsverkens ansvarsområde för arbetarskyddet, ska utöva tillsyn över att denna lag iakttas. Vid varje regionförvaltningsverk ska ansvarsområdet för arbetarskyddet utöva tillsyn inom sitt eget område. Den tillsyn som utövas av arbetarskyddsmyndigheterna och de metoder som står till buds vid tillsynen regleras i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006).
Regionförvaltningsverkens ansvarsområde för arbetarskyddet kan också anförtros särskilda uppgifter. Enligt 6 § 1 mom. i lagen om regionförvaltningsverken (896/2009) ska bestämmelser om utvidgning av verksamhetsområdet i fråga om uppgifter som gäller arbetarskyddet utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Avsikten är att den gällande praxisen ska fortgå och att ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland ska vara den myndighet som svarar för beviljandet av kompetensbrev.
29 §.Formulär för kompetensbrev. Enligt lagförslaget ska arbetarskyddsmyndigheten, i praktiken alltså ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, fastställa ett formulär för kompetensbrev. I kompetensbrevet anges dess klass och andra behövliga uppgifter. Kompetensbrevet ska också kunna förses t.ex. med ett foto för att underlätta övervakningen.
30 §.Ikraftträdande. Den föreslagna lagen innehåller en sedvanlig ikraftträdandebestämmelse. Avsikten är att en statsrådsförordning om kompetensbrev för laddare ska utfärdas tillsammans med lagen. Genom ikraftträdandebestämmelsen upphävs den gällande lagen om laddare. Samtidigt upphävs också den gällande statsrådsförordningen om kompetensbrev för laddare, social- och hälsovårdsministeriets förordning om den myndighet som beviljar kompetensbrev för laddare och om den utbildning som krävs för erhållande av kompetensbrev samt social- och hälsovårdsministeriets förordning om säkerheten vid tillverkning av sprängämne på arbetsplatsen. Avsikten är att bestämmelser om de frågor som regleras i statsrådets förordning om kompetensbrev för laddare och i social- och hälsovårdsministeriets förordning om den myndighet som beviljar kompetensbrev för laddare och om den utbildning som krävs för erhållande av kompetensbrev i behövlig utsträckning ska utfärdas genom förordning av statsrådet. Beträffande säkerheten vid tillverkning av sprängämne på arbetsplatsen finns det inte något behov av reglering, eftersom bestämmelser om saken redan finns i lagstiftningen. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
I denna paragraf fastställs också en övergångsperiod. Enligt övergångsbestämmelsen är kompetensbrev som har beviljats med stöd av den gällande lagen om laddare i kraft i fem år efter att den nya lagen trätt i kraft. Övergångsbestämmelsen berör alltså skyldigheten att skaffa ett sådant kompetensbrev som avses i lagförslaget, men t.ex. bestämmelserna om återkallande och temporärt återkallande av kompetensbrev och meddelande av en anmärkning tillämpas omedelbart efter lagens ikraftträdande.
Närmare bestämmelser om omvandling av gällande kompetens ska kunna utfärdas genom förordning av statsrådet. I praktiken kommer bestämmelser att utfärdas om vilka kompetensbrevklasser de gällande kompetensbreven byts ut mot och om att social- och hälsovårdsministeriets examinatorsrättigheter omvandlas till sakkunnigrättigheter.