1  Bakgrund och beredning

2  Målsättning och de viktigaste förslagen

Syftet med propositionen är att fastställa de ändringar av gränslinjen som föreslås med anledning av 2025 års gränsöversyn av riksgränsen mellan Finland och Norge. Gränsens allmänna sträckning förblir oförändrad. I vissa områden i Tana älvs vattendrag kommer det dock att göras ändringar i gränsens sträckning, eftersom gränsen följer den djupfåra som fastställts vid gränsöversynen. 

3  Propositionens konsekvenser

Propositionen har inga konsekvenser för ekonomin eller för organisation och personal, och inte heller för företag eller miljön. 

De direkta kostnaderna för gränsöversynen har uppgått till cirka 330 000 euro i respektive land. Den skötsel och det underhåll som ska utföras på gränsavsnittet där Finland ansvarar för skötseln hör till Gränsbevakningsväsendets lagstadgade uppgifter, och därför beaktas inte dessa kostnader i beräkningen. Principen har varit att kostnaderna fördelats jämnt mellan Finland och Norge. Detta har åstadkommits främst genom att arbetet har fördelats så jämnt som möjligt mellan båda parter. Då denna uppdelning inte har kunnat genomföras fullt ut, har kompensation betalats i pengar. 

4  Remissvar

Utkastet till regeringsproposition var på remiss mellan den 9 oktober och 20 november 2025 i webbtjänsten utlåtande.fi. https://www.lausuntopalvelu.fi/SV/Proposal/Participation?proposalId=75d4d4c6-1878-46dd-a3e6-b881c9b1aeb1 Utlåtanden begärdes av fem instanser, och även andra instanser hade möjlighet att yttra sig i ärendet. Inom den utsatta tiden kom det in sammanlagt två utlåtanden från följande instanser: Gränsbevakningsväsendet och Lantmäteriverket. Dessutom meddelade jord- och skogsbruksministeriet att det inte hade något att yttra i frågan.  

Begäran om utlåtande och utlåtandena finns tillgängliga på adressen valtioneuvosto.fi/sv/projekt med identifieringskod UM002:00/2025. 

Gränsbevakningsväsendet föreslog i sitt utlåtande att gränskommissionernas sammansättning ska fastställas enligt uppgift i stället för person, till exempel skulle Gränsbevakningsväsendet medlem i gränskommissionen vara avdelningschefen för gräns- och sjöavdelningen vid staben för Gränsbevakningsväsendet. På så sätt behöver en ny kommissionsmedlem inte utses om den person som sköter uppgiften byts ut. I artikel 7 i gränsöverenskommelsen anges det att i överenskommelsen nämnda behöriga myndigheter är i Finland den tillsatta finska gränsöversynsdelegationen och i Norge den utnämnda norska gränsöverkommissarien. Därmed skulle en omdefiniering av de behöriga myndigheterna kräva att överenskommelsen ändras. Frågan ska utredas noggrannare i samarbete med Norge efter att gränsöversynen har trätt i kraft. 

Lantmäteriverket lyfte fram sin roll i beredningen av utkastet till regeringsproposition och stödde propositionen. Verket lyfte även fram artikel 3 i gränsöverenskommelsen, i vilken det föreskrivs om ansvaret för skötseln av gränsen. Lantmäteriverket föreslog att det i artikeln föreskrivna bytet av ansvaret för gränsskötseln från och med den 1 januari 2026 fram till följande allmänna gränsöversyn skulle ske på följande sätt: 1) Finland tar ansvaret för arbetena på avsnittet från Treriksröset i Koltajärvi (Golddajávri), där Finlands, Norges och Sveriges gränser möts, till Tana älvs vattendrag (riksröse 342 A); 2) Norge tar ansvaret för arbetena på avsnittet från Tana älv (riksröse 343) till gränsröset i Muotkavaara (Krokfjellet) där Finlands, Norges och Rysslands gränser möts. Avsnitt 1.2 i propositionen har kompletterats till denna del i slutskedet av beredningen. 

5  Riksgränsen i Tana älvs vattendrag och föreslagna ändringar av gränslinjen

Det gemensamma förslaget om gränslinjens sträckning i Tana älvs vattendrag utarbetades så att i första skedet kartlade experter från båda länderna gränsens sträckning med digitala flygbilder. Grunderna för tolkningen bekräftades gemensamt av båda kommissionerna. Efter flygbildskarteringen gjordes ekolodning vid 15 objekt, på sådana platser i fråga om vilka tolkningen var oklar. Genom ekolodningarna säkerställdes det slutgiltigt vilken tolkning som var korrekt. 

Vid följande sju objekt ändras gränsens sträckning, eftersom gränsen följer den djupfåra som fastställts vid gränsöversynen. 

Sátkosavu i närheten av Angel (gränskartblad 15) 

I området finns klippiga skär som är synliga vid lågvatten. Enligt resultaten från flygbildstolkningen finns det två möjliga djupfåror vid objektet, en på varsin sida av skären. Djupmätningarna bekräftar att djupfåran löper väster om skären, medan den nuvarande gränsen löper öster om skären. Kommissionerna beslutade därför föreslå att gränsen går längs djupfåran, i fåran till väster. 

Boazonjárga vid Fierranjoki (gränskartblad 21) 

I området har sandbankarnas läge och form ändrat sedan den föregående gränsöversynen. Den älvfåra som följer älvens östra kant jämfördes med fåran till väster. Vid tolkningen av flygbilderna var det inte möjligt att med säkerhet fastställa var djupfåran löper. Resultaten av djupmätningarna visade att fåran till väster är djupare. Kommissionerna beslutade därför föreslå att gränsen går längs djupfåran, i fåran till väster. 

Vid Nuorpiniemi (gränskartblad 23) 

Vid den stora sandbanken i området löper den nuvarande gränsen väster om banken. Enligt djupmätningarna löper djupfåran öster om sandbanken. Kommissionerna föreslår att gränsen ska löpa längs djupfåran, i fåran till öster. 

Vid Dálvadas (gränskartblad 24) 

Den nuvarande gränsen löper rakt över ett grund som finns i mitten av älven. Enligt djupmätningarna av älvfårorna till väster och öster om grundet är fåran till öster djupare. Kommissionerna föreslår att gränsen följer djupfåran till öster om grundet. 

Vid Osma (gränskartblad 27) 

Den nuvarande gränsen löper mitt igenom en sandbank. Fårorna till söder och norr om sandbanken mättes med ekolodning, genom vilken fåran till söder konstaterades vara djupare. Kommissionerna föreslår därmed att gränsen dras söder om sandbanken. 

Vid Goržá (gränskartblad 28) 

Den nuvarande gränsen löper mitt igenom ett grund. Fårorna till söder och norr om grundet mättes med ekolodning, genom vilken fåran till söder konstaterades vara djupare. Kommissionerna föreslår därmed att gränsen dras söder om grundet. 

Rohtoguoika vid Sirma (gränskartblad 30) 

En isvall som fanns i området för några år sedan har ändrat vattnets strömning vid ett grund. Utifrån djupmätningarna föreslår kommissionerna att gränser löper närmare fåran vid älvens norra kant, medan den nuvarande gränsen löper närmare älvens södra kant. 

Det upprättades ingen separat förteckning över holmarna och sandbankarna i Tana älvs vattendrag. Gränsens sträckning har fastställts med koordinater och gränskartor som har utarbetats i det allmäneuropeiska koordinatsystemet. Holmar eller skär av betydelse överförs inte till den andra statens territorium till följd av gränsöversynen. 

6  Ikraftträdande

I enlighet med artikel 1 i gränsöverenskommelsen godkänner Finlands och Norges regeringar gränsöversynsmaterialet. Avsikten är att den gräns som föreslagits vid 2025 års gränsöversyn och de ändringar i gränslinjen som konstaterats vid översynen ska fastställas genom notväxling med Norges regering och sättas i kraft genom förordning av statsrådet efter att riksdagen har gett sitt samtycke till de föreslagna ändringarna av gränslinjen. Avsikten är att gränsöversynen ska gälla i den form som anges på ortofotokartorna och i gränshandlingarna fram till följande gränsöversyn 2050. 

7  Behovet av riksdagens samtycke

Enligt 94 § 1 mom. i grundlagen krävs riksdagens godkännande för fördrag och andra internationella förpliktelser som innehåller sådana bestämmelser som hör till området för lagstiftningen eller annars har avsevärd betydelse, eller som enligt grundlagen av någon annan anledning kräver riksdagens godkännande. 

En översyn av riksgränsen mellan Finland och Norge görs med 25 års mellanrum främst för att fastställa ändringar i älvens djupfåra. Enligt långvarig praxis har översynen inklusive ändringarna av gränslinjen fastställts genom notväxling och därefter satts i kraft genom förordning efter att riksdagen har gett sitt samtycke till ändringarna. På basis av detta har ändringarna av gränslinjen inte ansetts höra till området för lagstiftningen, men i enlighet med 94 § 1 mom. i grundlagen ansetts kräva riksdagens godkännande. 

I regeringens proposition om grundlagen (RP 1/1998 rd) konstaterades det att avsikten inte är att ändra ovannämnda långvariga praxis i och med den nya grundlagen. Grundlagsutskottet godkände i sitt betänkande (GrUB 10/1998 rd) regeringspropositionens ståndpunkt. Utskottet konstaterade att det vid dessa gränsöversyner enligt utskottets mening inte är fråga om några egentliga territorieändringar utan snarast om registrering av ändringar i naturförhållandena vid gränslinjen. Detta förfarande har också vidtagits vid de senaste gränsöversynerna mellan Finland och Sverige (FördrS 35/2010) och mellan Finland och Norge (FördrS 3/2003), vilka har satts i kraft genom förordning av republikens president. Riksdagen godkände också det protokoll som upprättades om den gränsöversyn som utfördes med Ryssland 2017 (FördrS 51/2018), vilket sattes i kraft genom förordning av statsrådet. 

De ändringar av gränslinjen som föreslås för godkännande beskrivs i avsnitt 5 i propositionen. Det gränsprotokoll som finns som bilaga till regeringens proposition omfattas inte av riksdagens godkännande, men har fogats till propositionen i åskådliggörande syfte. 

Eftersom syftet med de ändringar av gränslinjen som nu föreläggs riksdagen för godkännande är att registrera dessa ändringar i naturförhållandena vid gränslinjen, innehåller propositionen inga bestämmelser som gäller grundlagen eller ändring av rikets territorium på det sätt som avses i 94 § 2 mom. i grundlagen. Ändringarna av gränslinjen kan enligt regeringens uppfattning godkännas med enkel majoritet.  

Med stöd av vad som anförts ovan och i enlighet med 94 § i grundlagen föreslås det  

att riksdagen ger sitt samtycke till följande ändringar av gränslinjen, vilka föreslås med anledning av 2025 års gränsöversyn av riksgränsen mellan Finland och Norge: 

1) de vattenområden som ligger mellan den linje som föreslagits vid gränsöversynen 2025 (den nya riksgränsen) och den linje som fastställdes vid den förra gränsöversynen mellan Finland och Norge (FördrS 3/2003) (den gamla riksgränsen) och vilka ligger på Norges sida om den förstnämnda linjen ska höra till Norge, och 

2) de vattenområden som ligger mellan den linje som föreslagits vid gränsöversynen 2025 (den nya riksgränsen) och den linje som fastställdes vid den förra gränsöversynen mellan Finland och Norge (FördrS 3/2003) (den gamla riksgränsen) och vilka ligger på Finlands sida om den förstnämnda linjen ska höra till Finland.