1.1.1  Ikraftträdandebestämmelsen i en lag om temporär ändring av lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag

Lagen om temporär ändring av lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (1353/2014, nedan den temporära lagen) trädde i kraft den 1 januari 2015 och gäller i sin nuvarande form till och med den 31 december 2022. Genom lagen tilläts arbetspensionsförsäkringsbolag att under vissa förutsättningar uppta externa lån för bostadsaktiebolag som är dotterbolag till arbetspensionsförsäkringsbolag i syfte att öka produktionen av hyresbostäder. 

I statsminister Sanna Marins regeringsprogram ingår en omfattande helhet som beskriver regeringens bostadspolitik och som utöver mål innehåller flera bostadspolitiska åtgärder. 

Miljöministeriet tillsatte hösten 2019 en arbetsgrupp för att utarbeta ett utvecklingsprogram för bostadspolitiken. Arbetsgruppens uppgift var att bereda ett övergripande och målinriktat utvecklingsprogram för bostadspolitiken för åren 2021—2028 i form av en redogörelse till riksdagen. Arbetsgruppen överlämnade sin rapport (Statsrådets redogörelse: Utvecklingsprogram för bostadspolitiken 2021—2028, SRR 12/2021 rd) till miljö- och klimatminister Krista Mikkonen i december 2020. Miljöutskottet har lämnat sitt betänkande om redogörelsen (MiUB 6/2022 rd). Riksdagen godkände utskottets förslag till ställningstagande med anledning av statsrådets redogörelse SRR 12/2021 rd den 16 september 2022. 

I redogörelsen ställer regeringen upp mål för statens bostadspolitik och principer som ska iakttas vid genomförandet av dem för de kommande åtta åren. I redogörelsen konkretiseras dessutom åtgärder som stöder bostadspolitikens riktning. Ett av redogörelsens bostadspolitiska åtgärdsförslag för 2021—2028 är att möjliggöra fortsatt användning av främmande kapital för bostadsaktiebolag som är dotterbolag till arbetspensionsförsäkringsbolag i syfte att öka produktionen av hyresbostäder. 

I denna regeringsproposition föreslås det att giltighetstiden för den temporära lagen, som gör det möjligt för bostadsaktiebolag som är dottersammanslutningar till arbetspensionsförsäkringsbolag att under vissa förutsättningar använda främmande kapital, ska förlängas till och med den 31 december 2027. Samtidigt förlängs lagens tillämpningstid med fem år. Det föreslås att lagens giltighetstid och tillämpningstid förlängs för att det alltjämt ska vara möjligt att skapa förutsättningar för en ökad produktion av hyresbostäder. 

1.1.2  Försäkringsbolagslagen

Covid-19-pandemin har för sin del främjat utvecklingen av datakommunikationsförbindelserna och mötestjänsterna, eftersom det på grund av pandemin var nödvändigt att i stor utsträckning övergå till möten på distans. På grund av pandemin stiftades våren 2020 en temporär lag med stöd av vilken bolagsstämman i börsbolag och bolag på First North-listan kunde ordnas helt och hållet på distans på så sätt att aktieägarna inte hade rätt att komma till den fysiska stämmoplatsen (lag 290/2020). Tidsfristen för användning av ett sådant stämmoalternativ förlängdes två gånger, senast till utgången av juni 2022 (lagarna 677/2020 och 375/2021). Riksdagens ekonomiutskott uppmanade i sitt betänkande (EkUB 17/2020 rd) med anledning av lagförslaget om den föregående temporära lagen (RP 117/2020 rd) statsrådet att i sammanslutningslagarna och andra relevanta lagar bereda bestämmelser om att möjliggöra distansdeltagande för aktieägare med beaktande av ett tillbörligt tillgodoseende av aktieägarnas rättigheter och hållbara lösningar på lång sikt. Vid justitieministeriet fanns det 18.5—31.10.2021 en arbetsgrupp som hade till uppgift att i form av en regeringsproposition bereda ett förslag som syftar till att underlätta deltagande på distans och tillåta distansstämmor i aktiebolag, bostadsaktiebolag och andelslag. Arbetsgruppens betänkande var på remiss 21.11.2021—23.1.2022. Beredningsunderlaget till propositionen finns på adressen . Distansstämmor och deltagande på distans i aktiebolag, bostadsaktiebolag och andelslag – Arbetsgruppens betänkande finns på adressen https://oikeusministerio.fi/sv/projekt?tunnus=OM030:00/2021 

Statsminister Marins regering lämnade den 21 april 2022 en proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av aktiebolagslagen, lagen om bostadsaktiebolag, lagen om andelslag och föreningslagen (RP 47/2022 rd). Regeringspropositionen finns tillgänglig på adressen https://www.eduskunta.fi/SV/vaski/HallituksenEsitys/Sidor/RP_47+2022.aspx Lagarna trädde i kraft den 11 juli 2022. Regeringspropositionen i fråga bygger på tanken att när färdigheterna och kompetensen att använda datakommunikationsförbindelser och mötestjänster så att deltagande på distans och ordnande av stämmor på webben utgör ett alternativ till traditionella stämmor bör också lagstiftningen stödja denna utveckling. Syftet med ändringarna är att underlätta deltagande på distans så att sammanslutningarna kan dra nytta av de möjligheter som den nya mötestekniken ger och öka möjligheterna att delta, dock med beaktande av delägarnas berättigade förväntningar och olika färdigheter att använda nya sätt att delta. 

Underlättande av distansdeltagande och tillåtande av stämmor på distans främjar för sin del målen i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering att tillvarata de möjligheter som digitaliseringen och den tekniska utvecklingen medför. Ett ytterligare mål är att utveckla lagstiftningen så att den möjliggör digitalisering, hållbar utveckling och en omfattande försökskultur. 

Aktiebolagslagen (624/2006) ändrades genom lag 660/2022 så att det blev tillåtet att hålla bolagsstämmor med hjälp av en distansförbindelse och utan stämmoplats. Vid en stämma på distans kan en aktieägare under stämman utöva sina rättigheter fullt ut med hjälp av en distansförbindelse. Ordnandet av så kallade hybridstämmor med fulla deltaganderättigheter på plats och med hjälp av en distansförbindelse främjades i sin tur så att det föreskrivs särskilt om ett sådant alternativ och så att bolagsstämman genom ett vanligt majoritetsbeslut kan besluta om en sådan ändring av bolagsordningen som innefattar en rätt till deltagande på distans. 

Utöver möjligheten att delta i en stämma med fulla rättigheter kan ett bolag erbjuda andra möjligheter, såsom möjlighet till förhandsröstning eller möjlighet att utöva sin yttranderätt skriftligen före eller under stämman. Den reglering som gäller erbjudande av dessa tilläggsmöjligheter förtydligades så att en aktieägare som betraktas som närvarande på stämman måste kunna utöva sin rösträtt före eller under stämman. 

Till aktiebolagslagen fogades dessutom bland annat uttryckliga bestämmelser om möjligheten att sammanslå och redigera aktieägarnas skriftliga anföranden samt att utanför bolagsstämman tillgängliggöra anförandena och svaren på dem för dem som deltar i stämman, en bestämmelse om ordförandens rätt att avbryta en stämma på grund av störningar i förbindelsen samt en bestämmelse om rätten för ett förvaltningsråd som har rätt att sammankalla stämman att besluta om sätten att delta i stämman. 

Den ändring av aktiebolagslagen som gällde tillåtande av distansstämmor och främjande av hybridstämmor blev direkt tillämplig på försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag (nedan även bolagen) med stöd av hänvisningsbestämmelsen i försäkringsbolagslagen (521/2008) när de ändringar som föreslogs i aktiebolagslagen trädde i kraft. Vissa andra ändringar i aktiebolagslagen som stöder bestämmelsen i fråga blev dock inte direkt tillämpliga på försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag, eftersom det föreskrivs särskilt om dessa frågor i försäkringsbolagslagen. I denna proposition föreslås således sådana ändringar i försäkringsbolagslagen som motsvarar ändringarna i aktiebolagslagen. 

4.1.1  Ikraftträdandebestämmelsen i en lag om temporär ändring av lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag

I den redogörelse som gäller bostadspolitiken ställer statsminister Sanna Marins regering upp mål för statens bostadspolitik och principer som ska iakttas vid genomförandet av dem samt anger åtgärder som stöder bostadspolitikens riktning. I redogörelsen ses det som ett behövligt bostadspolitiskt åtgärdsförslag att möjliggöra fortsatt användning av främmande kapital för bostadsaktiebolag som är dotterbolag till arbetspensionsförsäkringsbolag i syfte att öka produktionen av hyresbostäder. 

I enlighet med skrivningen i redogörelsen föreslås det att giltighetstiden för den temporära lagen, som gör det möjligt för bostadsaktiebolag som är dottersammanslutningar till arbetspensionsförsäkringsbolag att under vissa förutsättningar använda främmande kapital, ska förlängas till och med den 31 december 2027. Samtidigt förlängs lagens tillämpningstid med fem år. Det föreslås att lagens giltighetstid och tillämpningstid förlängs för att det alltjämt ska vara möjligt att skapa förutsättningar för en ökad produktion av hyresbostäder. En fungerande bostadsmarknad är av central betydelse för arbetskraftens rörlighet och således för utvecklingen av sysselsättningen, välfärden och ekonomin i hela Finland. Det har tydligt funnits en efterfrågan på ett ökat bostadsutbud och bostadsproduktionens volym har kompletterat det underskott som uppstått under tidigare år. Det är viktigt att det alltjämt produceras tillräckligt med bostäder i förhållande till behovet och att också bostadspriserna och hyresnivån därmed hålls i schack. 

4.1.2  Försäkringsbolagslagen

Försäkringsbolagslagens bestämmelser om förfarandet på bolagsstämman preciserar i fråga om försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag det som föreskrivs om bolagsstämmor i aktiebolagslagen. I propositionen föreslås därför ändringar av 5 kap. i försäkringsbolagslagen så att lagstiftningen uppdateras till att motsvara aktiebolagslagen efter de ändringar som gjordes genom lag 660/2022. 

4.1.3  Lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor

I 6 kap. 19 § i lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor (947/2021) görs en teknisk korrigering genom vilken rättsläget i fråga om fastighetssammanslutningar korrigeras så att det motsvarar det som gällde innan lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor trädde i kraft, varvid bestämmelsen om procentuell diversifiering inte tillämpades på fastighetsinvesteringar. 

4.2.1  Ikraftträdandebestämmelsen i en lag om temporär ändring av lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag

Förlängningen av giltighetstiden för den temporära lag som tillåter dotterbolag till arbetspensionsförsäkringsbolag att uppta lån bedöms göra produktionen av bostadsfastigheter mer lockande, eftersom arbetspensionsförsäkringsbolagen genom lagändringen får mer tid på sig att förbereda och påbörja nya byggprojekt. Den temporära lagen trädde i kraft vid ingången av 2015 och därför är det ännu svårt att exakt bedöma den temporära lagens konsekvenser i och med att det tar lång tid att bilda bostadsaktiebolag och färdigställa byggnader. Arbetspensionsförsäkringsbolagen har dock upplevt att den temporära lagen är till nytta, och den har möjliggjort nya hyresbostadsprojekt. Med stöd av den temporära lagen har det redan nu byggts några tusen nya hyresbostäder. 

Enligt arbetspensionsförsäkringsbolagens bedömning har den temporära lagen gjort det möjligt för arbetspensionsförsäkringsbolagen att göra tilläggsinvesteringar i fritt finansierade hyresbostäder. Största delen av de investerare som är verksamma på marknaden har kunnat dra nytta av den låga räntenivån vid nya bostadsinvesteringar. Den temporära lagen har gjort det möjligt även för arbetspensionsförsäkringsbolagen att få samma nytta och därmed har arbetspensionsförsäkringsbolagen varit konkurrenskraftiga prismässigt. Utan den temporära lagen skulle nya bostadsinvesteringar inte ha gjorts. Enligt arbetspensionsförsäkringsbolagens bedömning skulle en förlängning av giltighetstiden för den temporära lagen innebära att investeringar i bostäder även i fortsättningen betraktas som ett lockande investeringsalternativ. Detta stöder också huvudprinciperna för investeringar av arbetspensionsmedel, det vill säga att investeringarna ska ske på ett inkomstbringande och betryggande sätt. 

Marknadsläget är utmanande på grund av stigande räntor, den ökande inflationen och Rysslands invasion av Ukraina, och det kan leda till problem för byggbranschen. En förlängning av giltighetstiden för den temporära lag som tillåter dotterbolag till arbetspensionsförsäkringsbolag att uppta lån möjliggör nya hyresbostadsprojekt. Arbetspensionsförsäkringsbolaget analyserar projektens lönsamhet utifrån sin riskhantering och självständiga investeringsstrategi, inklusive lagens krav på att investeringarna ska ske på ett inkomstbringande och betryggande sätt. Således hanteras den ekonomiska risk som användningen av främmande kapital medför för arbetspensionsförsäkringsbolaget eller hela arbetspensionssystemet ur många perspektiv. Användningen av främmande kapital i arbetspensionsförsäkringsbolagens investeringsverksamhet är mycket måttfull i förhållande till alla investeringstillgångar, varvid den ekonomiska risken är av liten betydelse. 

Många bostadspolitiska åtgärder och deras effekter syns på bostadsmarknaden först på längre sikt. Bostadspolitiken måste vara målinriktad, långsiktig och förutseende. Detta har också riksdagen förutsatt i sin skrivelse till statsrådet 2018 (RSk 26/2018 rd; EÄ 61/2016 rd). En förlängning av tidsfristen med fem år bedöms vara en tillräckligt lång tid med tanke på arbetspensionsförsäkringsbolagens långsiktiga och effektiva investeringsverksamhet. 

4.2.2  Försäkringsbolagslagen

I propositionen föreslås sådana ändringar av försäkringsbolagslagen som är nödvändiga på grund av ändringen av 5 kap. i aktiebolagslagen. De huvudsakliga konsekvenserna av ändringen av 5 kap. i aktiebolagslagen har bedömts och beskrivits i regeringsproposition RP 47/2022 rd. 

Konsekvenserna av de förslag som ingår i denna proposition gäller uttryckligen försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag samt deras delägare. Eftersom aktiebolagslagen med stöd av 5 kap. i försäkringsbolagslagen och 1 kap. 1 § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag är direkt tillämplig på försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag, blir vissa ändringar av aktiebolagslagen automatiskt tillämpliga på försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag. I denna proposition föreslås det att försäkringsbolagslagen ändras till de delar ändringarna i aktiebolagslagen inte blir direkt tillämpliga på försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag, utan det föreskrivs särskilt om saken i försäkringsbolagslagen. Konsekvenserna av ändringarna för försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag är dock desamma som för andra aktiebolag. Således är de konsekvenser som beskrivs i regeringens proposition RP 47/2022 rd också tillämpliga som sådana på försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag. 

Den huvudsakliga ändring av aktiebolagslagen som tillåter distansstämmor och främjar hybridstämmor har gjorts i 5 kap. 16 § i aktiebolagslagen, som med stöd av hänvisningsbestämmelsen i 5 kap. 11 § i försäkringsbolagslagen är direkt tillämplig på försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag. Således kunde de mest betydande konsekvenserna som beskrivs i regeringens proposition RP 47/2022 rd gälla försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag oberoende av denna proposition. 

De övriga ändringar som genom lag 660/2022 har gjorts i 5 kap. i aktiebolagslagen stöder närmast ändringen av 16 § och innehåller bestämmelser om bland annat anmälan, sammankallande av stämma och avbrott i stämman på grund av en teknisk störning. I försäkringsbolagslagen föreskrivs det om vissa saker med avvikelse från aktiebolagslagen, i fråga om vilka det i aktiebolagslagen har gjorts ändringar till stöd för 5 kap. 16 § i aktiebolagslagen. För att försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag under en distansstämma eller hybridstämma ska kunna tillämpa samma bestämmelser som andra aktiebolag bland annat vid en teknisk störning, måste det i försäkringsbolagslagen göras ändringar som motsvarar de bestämmelser i 5 kap. 24 § i aktiebolagslagen som gäller avbrott i stämman på grund av en teknisk störning. Sådana motsvarande ändringar av försäkringsbolagslagen som stöder 5 kap. 16 § i aktiebolagslagen föreslås i denna proposition också i försäkringsbolagslagens bestämmelser om förvaltningsrådets roll vid sammankallande av stämman, stämmokallelsens innehåll samt beslut med kvalificerad majoritet. Konsekvenserna av denna proposition för försäkringsbolagen och arbetspensionsförsäkringsbolagen är således närmast ökad rättssäkerhet och säkerhet kring förfarandena för ordnande av distansstämmor eller hybridstämmor. 

De ändringar som föreslås i denna proposition för att förenhetliga förfarandena med aktiebolagslagens förfaranden främjar dock försäkringsbolagens och arbetspensionsförsäkringsbolagens faktiska möjligheter att ordna distansstämmor eller hybridstämmor, i och med att det inte råder oklarhet om förfarandena. Det är sannolikt att försäkringsbolagen och arbetspensionsförsäkringsbolagen övergår till att ordna sådana distans- eller hybridstämmor som avses i 5 kap. 16 § i aktiebolagslagen först när de ändringar som föreslås i denna proposition träder i kraft. De konsekvenser för aktiebolagslagen som beskrivs i regeringens proposition RP 47/2022 rd realiseras genom denna proposition således fullt ut för försäkringsbolagen och arbetspensionsförsäkringsbolagen. 

Propositionens konsekvenser är en följd av försäkringsbolagens och arbetspensionsförsäkringsbolagens egna val (huruvida det erbjuds möjlighet till distansdeltagande eller ordnas distansstämma) samt av delägarnas egna val (huruvida de deltar på stämmoplatsen eller på distans). Sådana konsekvenser som inte beror på en enskild delägares val uppstår närmast när bolaget genom att ändra bolagsordningen genom ett beslut med kvalificerad majoritet har övergått till stämmor som helt och hållet hålls på distans. 

I proposition RP 47/2022 rd bedöms det att en övergång till stämmor som hålls helt och hållet på distans kan börja när erbjudandet och utnyttjandet av hybridstämmor och andra alternativa sätt att delta på distans blivit vanligare, formerna för deltagandet har blivit etablerade i tillräcklig utsträckning och det allmänt anses att deltagande på distans till väsentliga delar ger motsvarande möjligheter till deltagande som deltagande på plats. Denna utveckling påverkas i väsentlig grad av utvecklingen av webbmötestjänsterna och andra tjänster som behövs för deltagande på distans samt av att det tas fram tillräckligt tydliga och enhetliga anvisningar som finns allmänt tillgängliga. 

Att deltagande på distans underlättas och distansstämmor tillåts påverkar inte i någon betydande grad kostnaderna för bolagsstämmorna i största delen av bolagen, som redan nu i praktiken kan ordna delägarnas beslutsfattande utan att delägarna samlas i samma stämmolokal. Dessutom är de tekniska lösningar som används för deltagande på distans och distansstämmor skalbara, och ett försäkringsbolag eller arbetspensionsförsäkringsbolag som ordnar till exempel en stämma på distans behöver inte reservera stämmolokaler och servering, som kan vara en betydande utgiftspost. Också i fråga om en hybridstämma kan kostnaderna för att ordna stämman bli lägre än för en stämma där alla deltagare är fysiskt närvarande, eftersom bolaget då en del deltar på distans inte nödvändigtvis behöver lika stora stämmolokaler eller lika mycket servering som vid en traditionell bolagsstämma. I de största bolagen kan ordnandet av hybridstämmor dock på kort sikt leda till att kostnaderna för bolagsstämmor stiger, eftersom det är möjligt att delta i stämmorna på minst två olika sätt och arrangören och deltagarna har kostnader för att lära sig det nya förfarandet på stämmorna. Ur delägarnas synvinkel möjliggör hybrid- och distansstämmor också att det är möjligt att delta i bolagsstämman oberoende av plats, vilket minskar delägarnas kostnader för att delta. 

5.1.1  Ikraftträdandebestämmelsen i en lag om temporär ändring av lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag

Avsikten med propositionen är att bevara nuläget, med andra ord att förlänga giltighetstiden för den temporära lagen till och med den 31 december 2027. Ett alternativ till en förlängning av giltighetstiden för den temporära lagen kan anses vara att giltighetstiden inte förlängs, utan att lagen får upphöra att gälla den 31 december 2022 i enlighet med den gällande bestämmelsen om lagens giltighetstid. 

Detta skulle i praktiken innebära att arbetspensionsförsäkringsbolagen inte gör vissa nya investeringar i bostäder. En del av de planerade bostadsinvesteringarna skulle dock kunna genomföras även utan den temporära lagen, men arbetspensionsförsäkringsbolagen bedömer att bostadsinvesteringar inte skulle vara ett så lockande investeringsalternativ för bolagen utan den temporära lagen, vilket skulle innebära att en del av bostadsinvesteringarna förblir ogjorda. Bostadsinvesteringar blir mindre lockande eftersom möjligheten att uppta krediter enligt den temporära lagen möjliggör produktiva investeringar för arbetspensionsförsäkringsbolagen och ger samma avkastningsmöjligheter som för de flesta andra professionella investerare som fritt kan utnyttja extern finansiering. 

Ett annat alternativ till en förlängning av den temporära lagen är att föreskriva att innehållet i den temporära lagen ska vara permanent. På arbetspensionsförsäkringsbolag tillämpas bestämmelserna i 15 kap. i försäkringsbolagslagen om upptagande av krediter och ställande av säkerhet. Huvudregeln är att försäkringsbolag inte får ta upp krediter. I 15 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen har det dock angetts några undantag från denna huvudregel. Genom den temporära lagen har det dessutom föreskrivits om ett temporärt undantag för arbetspensionsförsäkringsbolag från ovannämnda huvudregel. 

Det temporära undantaget från förbudet att uppta krediter har varit principiellt betydande. Syftet med arbetspensionsförsäkringsbolagens verksamhet är att verkställa det lagstadgade pensionsskyddet som hänför sig till den sociala tryggheten och sköta de medel som inflyter till arbetspensionsförsäkringsbolagen för detta ändamål på ett sätt som tryggar de förmåner som försäkringarna omfattar. Genom den temporära lagen tillåts en ökning av de medel som investeras genom användning av främmande kapital i syfte att öka produktionen av hyresbostäder. Även social- och hälsovårdsutskottet ansåg i sitt betänkande (ShUB 31/2014 rd) och ekonomiutskottet i sitt utlåtande (EkUU 41/2014 rd) att frågan om att tillåta att arbetspensionsförsäkringsbolag upptar lån är principiellt betydande. Social- och hälsovårdsutskottet ansåg det vara viktigt att arrangemanget tillåts bara temporärt. I sitt utlåtande (EkUU 10/2016 rd) fäste ekonomiutskottet samtidigt vikt vid att lagstiftningen ska vara förutsägbar på lång sikt och påpekade att ett stabilt och förutsägbart regelverk hör till de centrala styrande elementen för beslutsfattandet ur näringslivets perspektiv. Ekonomiutskottet ansåg det motiverat att bestämmelsen om möjligheten att uppta lån gäller till vidare. 

Även om arbetspensionsförsäkringsbolagen för sin del, delvis med stöd av den temporära lagen, har bidragit till den ökade produktionen av hyresbostäder och även om det fortfarande är viktigt att det alltjämt produceras tillräckligt med bostäder i förhållande till behovet och att därmed också bostadspriserna och hyresnivån hålls i schack, kan en permanent möjlighet att uppta lån inte anses ändamålsenlig med tanke på syftet med arbetspensionsförsäkringsbolagens verksamhet och målet med den temporära lagen. Enligt bedömningar kan en förlängning av den temporära lagen och uppföljningen av lagens konsekvenser för bostadsproduktionen, verksamheten på bostadsmarknaden och arbetspensionsförsäkringsbolagens investeringsverksamhet bättre uppfylla målen för lagstiftningen. Samtidigt är syftet med arbetspensionsförsäkringsbolagens verksamhet alltjämt tydligt till denna del. 

5.1.2  Försäkringsbolagslagen

I propositionen föreslås sådana ändringar i försäkringsbolagslagen som är nödvändiga på grund av de ändringar som gjorts i aktiebolagslagen genom lag 660/2022. Den ändring av 5 kap. 16 § i aktiebolagslagen som tillåter distansstämmor och främjar ordnandet av hybridstämmor blev automatiskt tillämplig på försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag när ändringarna av aktiebolagslagen trädde i kraft den 11 juli 2022. De alternativa handlingsvägarna till ändringen i fråga beskrivs således i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av aktiebolagslagen, lagen om bostadsaktiebolag, lagen om andelslag och föreningslagen (RP 47/2022 rd). 

I försäkringsbolagslagen föreskrivs det om vissa saker i avvikelse från aktiebolagslagen i fråga om vilka det i aktiebolagslagen har gjorts ändringar till stöd för 5 kap. 16 § i aktiebolagslagen. För att försäkringsbolagens och arbetspensionsförsäkringsbolagens förfaranden när det gäller ordnande av distansstämmor eller hybridstämmor ska motsvara det som föreskrivs i aktiebolagslagen är det nödvändigt att i försäkringsbolagslagen göra motsvarande ändringar. Det föreslås att sådana ändringar som motsvarar de ändringar i aktiebolagslagen som stöder 5 kap. 16 § i aktiebolagslagen görs i försäkringsbolagslagens bestämmelser om fortsatt stämma, förvaltningsrådets roll vid sammankallandet av stämman, stämmokallelsens innehåll samt beslut med kvalificerad majoritet. 

I praktiken finns det alltså inga alternativa handlingsvägar när det gäller ändringarna av försäkringsbolagslagen. Om de föreslagna ändringarna inte alls görs i försäkringsbolagslagen, kommer det i fråga om de distans- och hybridstämmor som ordnas av försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag att uppstå osäkerhet om förfarandena på stämman, till exempel om förfarandet vid en teknisk störning. Detta innebär också att försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag utan grund försätts i en annan ställning än andra aktiebolag.