1.1  Lagen om placeringsfonder

2 §. Det är skäl att till lagen foga definitioner av ett fondbolags ledning och verkställande ledning. Det föreslås att till 1 mom. fogas nya 5 a- och 5 b- punkter. I den förstnämnda punkten definieras ett fondbolags ledning och i den senare ett fondbolags verkställande ledning. Definitionerna motsvarar i huvudsak definitionerna av ledning och verkställande ledning i 1 kap. 12 a § i lagen om investeringstjänster och 1 kap. 20 § i kreditinstitutslagen. 

2 a §. Det föreslås att ett nytt 6 mom. fogas till paragrafen. I mom. definieras begreppet EU:s tillsynsförordning som används i lagen. Med EU:s tillsynsförordning avses Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012.  

4 b § Det föreslås att paragrafen ändras så att den också gäller förvaringsinstitut. 

Det föreslås att det före 5 § tas in en ny mellanrubrik som beskriver innehållet i bestämmelserna. 

5 b § I det nuvarande 1 mom. finns bestämmelser om kraven på ett fondbolags högsta ledning. Termen högsta ledning har tagits i bruk i lagen om placeringsfonder genom lagen om ändring av lagen om placeringsfonder (765/2012). Med den högsta ledningen avses i enlighet med nuvarande 5 e § styrelsemedlemmarna och deras suppleanter, verkställande direktören och dennes ställföreträdare samt övriga som hör till den högsta ledningen. I 2 § 1 mom. 5 a punkten ovan föreslås en definition av ledning som ska omfatta de personer som enligt gällande 5 e § hör till den högsta ledningen. Det föreslås att momentet ändras så att termen "högsta ledning" ersätts med termen "ledning", som avser ett fondbolags ledning enligt den nya definitionen. Bestämmelsen föreslås inte bli ändrad i sak. Begreppet "betydande bindning" i den finska versionen av mom. (merkittävä sidonnaisuus) ändras så att det motsvarar definitionen i 2 § 1 mom. 15 punkten (merkittävä sidos). Ändringen påverkar inte den svenska texten.  

5 e § I det nuvarande 1 mom. föreskrivs om de krav som gäller fondbolags styrelsemedlemmar och suppleanter, verkställande direktör, verkställande direktörens ställföreträdare och andra som hör till fondbolagets högsta ledning. Det föreslås att momentet ändras så att termen "högsta ledning" inte längre används. Kraven enligt momentet ändras så att de gäller ett fondbolags ledning enligt den föreslagna definitionen i 2 § 1 mom. 5 a punkten. Det föreslås att den första meningen i momentet ändras så att där endast föreskrivs om de krav som ställs på ledningen. Fondbolaget ska ledas med yrkesskicklighet och enligt sunda och omsorgsfulla affärsprinciper. Bestämmelsen föreslås inte bli ändrad i sak. I momentet föreslås dessutom ändringar av teknisk karaktär. 

Medlemmar eller suppleanter i styrelsen, verkställande direktör eller ställföreträdare och andra personer som hör till den högsta ledningen som nämns i 2 mom. 1 punkten ska enligt förslaget ersättas av termen "ledning" som avser ledningen enligt definitionen i 2 § 1 mom. 5 a punkten. Bestämmelsen föreslås inte bli ändrad i sak. 

8 b § Styrelsemedlemmar, verkställande direktör och andra som hör till den högsta ledningen enligt 2 mom. 1 punkten ska enligt förslaget ersättas av termen "ledning" som avser ledningen enligt definitionen i 2 § 1 mom. 5 a punkten. Det föreslås en justering av teknisk natur av den inledande meningen i momentet. Bestämmelsen föreslås inte bli ändrad i sak. 

9 §. Det föreslås att det före paragrafen tas in en ny mellanrubrik som beskriver innehållet i bestämmelserna. Enligt nuvarande 2 mom. kan ett förvaringsinstitut under de förutsättningar som anges i tillståndet också bedriva verksamhet som väsentligen hör till förvaringsinstitutsverksamheten. I fondföretagsdirektivet finns mer detaljerade bestämmelser än de nuvarande om förvaringsinstitutens uppgifter, och det föreslås att motsvarande bestämmelser tas in i lagen om placeringsfonder. Enligt förslaget ska därför 2 mom. upphävas som obehövligt.  

9 a §. I det nuvarande 1 mom. föreskrivs om verksamhetstillstånd för förvaringsinstitut som ska beviljas ett finländskt aktiebolag och om förutsättningarna för att verksamhetstillstånd ska beviljas. Det föreslås att momentet ses över. Enligt förslaget ska det enligt den utredning som lämnats in kunna säkerställas att bolaget utöver kraven enligt 9 e § och 9 d §, som för närvarande nämns i paragrafen, också uppfyller kraven på ett förvaringsinstituts kapital enligt 10 § och kraven på ett förvaringsinstituts verksamhet enligt 10 b och 31 g §. Termen "högsta ledning" som nämns i momentet ska ersättas av termen "ledning" som avser förvaringsinstitutets ledning enligt den föreslagna definitionen i 2 § 1 mom. 5 a punkten. 

Enligt den nuvarande 9 a § är kravet för verksamhetstillstånd att en effektiv tillsyn över förvaringsinstitutet inte hindras av en betydande bindning mellan förvaringsinstitutet och någon annan juridisk eller fysisk person. Bestämmelser om detta krav föreslås i 10 §. I bestämmelsen ska det på finska användas termen "merkittävä sidos" i stället för termen "merkittävä sidonnaisuus", som ersätts med den förstnämnda termen i lagen om ändring av lagen om placeringsfonder (626/2014). Ändringen påverkar inte den svenska texten.  

En förutsättning för beviljande av verksamhetstillstånd är fortsättningsvis att bolaget har sitt huvudkontor i Finland. Ett verksamhetstillstånd kan fortsättningsvis beviljas ett bolag under bildning innan bolaget registreras. 

I 2 mom. föreskrivs det om ändringssökande som gäller beslut om verksamhetstillstånd. I den sista meningen i momentet finns när det gäller anförande och behandling av besvär en hänvisning till förvaltningsprocesslagen (586/1996). Det föreslås att hänvisningen ändras till en hänvisning till lagen om Finansinspektionen där det i 73 § föreskrivs om överklagande. 

Förslaget motsvarar artikel 23.2 första stycket c och artikel 23.2 andra stycket i fondföretagsdirektivet. 

9 b §. I den finska versionen ändras Rahoitustarkastus till Finanssivalvonta. Ändringen påverkar inte den svenska texten. 

9 c §. Paragrafen anknyter till det nuvarande 9 § 2 mom. som det ovan föreslås att ska upphävas. Därför föreslås det att också denna paragraf upphävs som obehövlig. 

9 d § I det nuvarande 1 mom. föreskrivs om de krav som gäller ett förvaringsinstituts styrelsemedlemmar och suppleanter, verkställande direktör, verkställande direktörens ställföreträdare och andra som hör till fondbolagets högsta ledning. Det föreslås att momentet ändras så att termen "högsta ledning" inte längre används och att de personer som hör till den högsta ledningen inte längre specificeras. Kraven enligt momentet ska gälla ett fondbolags ledning enligt den föreslagna definitionen i 2 § 1 mom. punkt 5 a. Det föreslås att den första meningen i momentet ändras så att där enbart föreskrivs om det nuvarande kravet på att ett förvaringsinstitut ska ledas med yrkesskicklighet och enligt sunda och omsorgsfulla affärsprinciper. Bestämmelsen föreslås inte till denna del bli ändrad i sak.  

Enligt det nuvarande 1 mom. ska styrelsemedlemmarna och deras suppleanter, verkställande direktören och dennes ställföreträdare samt övriga som hör till den högsta ledningen dessutom ha sådan allmän kännedom om förvaringsinstitutsverksamhet som är nödvändig med beaktande av arten och omfattningen av förvaringsinstitutets verksamhet. Det föreslås att bestämmelsen ändras så att styrelsen som helhet ska ha kännedom om förvaringsinstitutsverksamhet och om betydande risker i anslutning till den. Kravet ska inte gälla varje styrelsemedlem separat. I styrelsen ska det med beaktande av arten och omfattningen av dess verksamhet finnas en eller flera medlemmar som har de kunskaper och färdigheter och den kompetens som behövs för att förstå förvaringsinstitutsverksamheten. Dessutom ska verkställande direktören och andra som hör till ledningen enligt 2 § 1 mom. 5 b punkten ha kännedom om förvaringsinstitutsverksamhet och om betydande risker i anslutning till den.  

I 2 mom. föreskrivs det om de kriterier som om de uppfylls innebär att en person inte kan anses tillförlitlig med tanke på uppgiften enligt 1 mom. Medlemmar eller suppleanter i styrelsen, verkställande direktör eller dennes ställföreträdare och andra personer som hör till den högsta ledning som nämns i nuvarande 1 punkten ska enligt förslaget ersättas av termen "ledning" som avser ledningen enligt definitionen i 2 § 1 mom. 5 a punkten. Enligt nuvarande 2 punkten anses den som genom annan tidigare verksamhet har visat sig vara uppenbart olämplig för uppdrag som avses i 1 mom. inte vara tillförlitlig. Punkten preciseras så att det med tidigare verksamhet avses annan tidigare verksamhet än den som avses i 1 punkten. 

Paragrafens 3 mom. motsvarar gällande 9 d § 3 mom. 

Termen "högsta ledning" som nämns i nuvarande 4 mom. ska ersättas av termen "ledning" som avser förvaringsinstitutets ledning enligt den föreslagna definitionen i 2 § 1 mom. 5 a punkten. Bestämmelsen föreslås inte bli ändrad i sak. Förslaget motsvarar artikel 23.2 andra stycket g och h. 

10 §. Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. där det föreskrivs om krav på kapitalets tillräcklighet när det gäller förvaringsinstitut. Enligt förslaget tillämpas det på förvaringsinstitut sådana krav som motsvarar minst de krav som beräknas utifrån en metod vald enligt artikel 315 eller 317 i EU:s tillsynsförordning. Enligt förslaget ska förvaringsinstitut kontinuerligt ha en kapitalbas som motsvarar aktiekapitalet enligt 1 mom. Aktiekapitalet enligt 1 mom. motsvarar startkapitalet enligt artikel 28.2 i kreditinstitutsdirektivet. 

Förslaget motsvarar artikel 23.2 första stycket c i fondföretagsdirektivet. 

10 b §. I lagen föreslås en ny paragraf som i sak motsvarar tredje meningen i 9 a § 1 mom. Enligt 1 mom. får inte en betydande bindning mellan förvaringsinstitutet och någon annan juridisk person eller en fysisk person hindra en effektiv tillsyn över förvaringsinstitutet. Tillsynen får inte heller hindras av sådana bestämmelser och administrativa föreskrifter som i ett tredjeland ska tillämpas på fysiska eller juridiska personer med sådana bindningar. Begreppet betydande bindning definieras i 2 § 1 mom. 15 punkten i lagen om placeringsfonder.  

I 2 mom. föreskriv det om förvaringsinstituts skyldighet att underrätta Finansinspektionen om sådana förändringar som efter det att ett verksamhetstillstånd beviljats skett i de uppgifter om bindningar som uppgetts i tillståndsansökan. Förslaget motsvarar 7 kap. 2 § i lagen om investeringstjänster. 

11 §. I paragrafen föreskrivs om sammanslutningar som får vara verksamma som förvaringsinstitut. Det föreslås att 1 mom. ändras så att Finland Bank omfattas av momentets tillämpningsområde. Det föreslås att värdepappersföretag enligt 1 kap. 9 § 1 mom. 1 punkten ska strykas ur momentet, eftersom värdepappersföretag enligt fondföretagsdirektivet inte längre utan separat tillstånd får vara verksamma som förvaringsinstitut. Av samma orsak föreslås det att utländska EES-värdepappersföretag enligt 1 kap. 9 § 1 mom. 7 punkten i lagen om investeringstjänster ska strykas ur 2 mom. Om ett värdepappersföretag med stöd av gällande lag är verksamt som förvaringsinstitut ska det ansöka om ett verksamhetstillstånd enligt 9 a § för att kunna fortsätta sin verksamhet från och med den 18 mars 2018. 

Förslaget motsvarar artikel 23.2 första stycket a och b och artikel 23.3 i fondföretagsdirektivet. 

12 §. Det föreslås att till lagen fogas en ny 12 § i stället för den 12 § som upphävts genom lag 224/2004. Enligt 1 mom. kan endast ett förvaringsinstitut enligt 9 § eller en sammanslutning enligt 11 § som är etablerad i Finland vara förvaringsinstitut för en placeringsfond. Paragrafen motsvarar nuvarande 31 § 4 mom. Bestämmelsen motsvarar fondföretagsdirektivet. Enligt artikel 23.1 ska ett förvaringsinstitut antingen ha sitt säte eller vara etablerat i placeringsfondens hemmedlemsstat. 

I 2 mom. föreskrivs det om ett förbud enligt vilket ett bolag inte samtidigt får vara verksamt som fondbolag och förvaringsinstitut. Förslaget motsvarar artikel 25.1 i fondföretagsdirektivet. 

26 b §. I det nuvarande 4 mom. hänvisas det till ett förvaringsinstituts uppgifter enligt 31 § 1 mom. Hänvisningen ändras så att den gäller 31 a § där det enligt förslaget föreskrivs om ett förvaringsinstituts uppgifter. 

4 b kap. Ersättningar

Det föreslås att ett nytt 4 b kap. fogas till lagen. I kapitlet ska det föreskrivas om fondbolagets skyldighet att ta i bruk ett sådant ersättningssystem som avses i detta kapitel, kraven på ett fondbolags ersättningssystem, godkännande av ersättningssystemet, principerna för fastställande och utbetalning av ersättningar. Genom bestämmelserna genomförs artikel 14a och 14b i fondföretagsdirektivet. De viktigaste kraven och principerna motsvarar i huvudsak de krav och principer som tillämpas vid ersättningar till kreditinstitutens personal. 

Enligt fondföretagsdirektivet ska Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten utfärda riktlinjer riktade till behöriga myndigheter eller finansmarknadsaktörer om de personer som omfattas av ersättningspolicyn och ersättningspraxisen och om tillämpningen av ersättningsprinciperna. Riktlinjerna beaktar de principer om en sund ersättningspolicy som beskrivs i kommissionens rekommendation 2009/384/EG om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn, storleken på fondbolagen och de fondföretag som fondbolagen förvaltar, deras interna organisation samt deras verksamhets art, omfattning och komplexitet. När riktlinjerna utarbetas ska Esma ha ett nära samarbete med den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 för att säkerställa överensstämmelse med de krav som har utvecklats för andra finansiella tjänstesektorer, särskilt kreditinstitut och värdepappersföretag (artikel 14a.4) 

Krav på ersättningssystem  

30 d §. Det föreslås att det före paragrafen tas in en mellanrubrik som beskriver innehållet i bestämmelserna. I 1 mom. föreskrivs det om den skyldighet som fondbolaget har att se till att det har ett ersättningssystem som omfattar bolagets ersättningspolicy och ersättningspraxis och som uppfyller de krav som ställs i denna lag. Systemet ska i enlighet med proportionalitetsprincipen uppfylla de krav som ställs i denna lag med beaktande av fondbolagets storlek och interna organisation samt affärsverksamhetens art, omfattning och komplexitet. 

I 2 mom. föreskrivs det närmare om de krav som ett fondbolags ersättningssystem ska uppfylla. Ersättningssystemet ska vara förenligt med en god och effektiv riskhantering inom fondbolaget. Det får inte uppmuntra till sådan risktagning som strider mot stadgarna eller riskprofilen för en placeringsfond som fondbolaget förvaltar eller mot fondbolagets skyldighet att handla i placeringsfondens intresse. Ersättningssystemet ska vara förenligt med affärsstrategin, målen för investeringsverksamheten, värderingarna och intressena för fondbolaget och den placeringsfond som fondbolaget förvaltar samt för investerarna. I ersättningssystemet ska det dessutom ingå åtgärder för att undvika intressekonflikter.  

Förslaget motsvarar artikel 14a 1 och 14b 1 i fondföretagsdirektivet. 

30 e §. I 1 mom. föreskrivs det om de personalgrupper inom fondbolaget som ersättningssystemet ska gälla. Ersättningssystemet ska tillämpas på sådana personalgrupper som i tjänsten utövar ett väsentligt inflytande på riskprofilen för fondbolaget eller för den placeringsfond som fondbolaget förvaltar. Till dessa personalgrupper hör åtminstone den verkställande ledningen, de som verkar i uppgifter som kräver risktagning, de som sköter fondbolagets interna tillsynsfunktioner och anställda för vilka den totala ersättningen inte väsentligt avviker från den totala ersättningen för dem som hör till den verkställande ledningen och eller som verkar i uppgifter som kräver risktagning. 

I 2 mom. föreskrivs det om de ersättningar som omfattas av ersättningssystemet. I det ska ingå alla ersättningar som fondbolaget betalar ut, dvs. löner, arvoden och diskretionära pensionsförmåner, både fasta och rörliga delar av ersättningarna, resultatbaserade arvoden och ersättningar som betalas ur placeringsfonden samt överföringar av fondandelar. Med diskretionära pensionsförmåner avses sådana pensionsförmåner som fondbolaget inte har en lagstadgad skyldighet att betala. 

Förslaget motsvarar artikel 14a 2 och 14a 3 i fondföretagsdirektivet. 

Godkännande av ersättningssystem och ersättningskommitté 

30 f §. Det föreslås att det före paragrafen tas in en mellanrubrik som beskriver innehållet i bestämmelserna. I 1 mom. föreslås bestämmelser om den uppgift som styrelsen för fondbolaget har att godkänna fondbolagets ersättningssystem och de allmänna principer som ingår i det samt om styrelsens skyldighet att se över principerna minst en gång per år och utifrån det göra nödvändiga korrigeringar samt att övervaka att principerna följs. I momentet ska föreskrivas om de krav som styrelsemedlemmar som deltar i dessa uppgifter ska uppfylla. I 2 mom. föreskrivs om den årliga utvärderingen av fondbolagets ersättningssystem. 

Förslaget motsvarar artikel 14b 1 c och d i fondföretagsdirektivet. 

30 g §. I 1 mom. föreskrivs om ett fondbolags ersättningskommitté och förutsättningarna för att den utses samt om ersättningskommittén uppgifter. Enligt förslaget ska styrelsen för fondbolaget utse en ersättningskommitté, om fondbolaget är betydande på grund av sin storlek eller storleken på den placeringsfond som fondbolaget förvaltar, sin administrativa struktur samt verksamhetens art, omfattning och komplexitet. Ett fondbolag ska inte anses betydande på basis av endast en av de ovannämnda faktorerna, t.ex. på basis av storleken på den placeringsfond som fondbolaget förvaltar. Fondbolaget anses betydande om det på basis av varje ovannämnd faktor kan anses betydande.  

I 2 mom. finns bestämmelser om att en ersättningskommitté ska bildas så att den på ett kompetent och oberoende sätt kan utföra sina uppgifter. I momentet föreskrivs om den skyldighet som ersättningskommittén har att vid skötseln av uppdraget ta hänsyn till de långsiktiga intressen som gäller för investerare och andra intressentgrupper samt till allmänhetens intresse. 

Ersättningskommitténs sammansättning behandlas i 3 mom. Ersättningskommittén ordförande och medlemmar ska vara medlemmar i styrelsen men får inte höra till fondbolagets verkställande ledning och, om personalrepresentanter som avses i lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning (725/1990) är styrelsemedlemmar, ska minst en av dem utses till medlem i ersättningskommittén. 

Förslaget motsvarar artikel 14b.1 f och 14b.4 i fondföretagsdirektivet.  

Enligt fondföretagsdirektivet utfärdar Esma i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 riktlinjer riktade till behöriga myndigheter och finansmarknadsaktörer för tillämpningen av de principer som avses i artikel 14b (artikel 14a.4). 

Principer för bestämmande av ersättningar 

30 h §. Det föreslås att det före paragrafen tas in en mellanrubrik som beskriver innehållet i bestämmelserna. Det föreslås att det i paragrafen föreskrivs om de principer som fondbolaget ska följa vid bestämmande av ersättningar.  

I 1 punkten föreskrivs om fastställande av ersättningen för personer som utövar kontrollfunktioner, i 2 punkten om totalbeloppet för ersättningen, om ersättningen är resultatbaserad, i 3 punkten om skyldigheten att göra resultatbedömningen i ett flerårigt perspektiv som är lämpligt i förhållande till den innehavsperiod för fondandelarna som rekommenderas andelsägarna i den placeringsfond som förvaltas av fondbolaget, i 4 punkten om betalning av garanterade rörliga delar av ersättningen, i 5 punkten om avvägning av ersättningens fasta och rörliga delar, i 6 punkten om betalningsgrunderna för betalningar vid förtida avslutande av ett avtal och planering av betalningsgrunderna så att misslyckade prestationer inte premieras, och i 7 punkten föreskrivs om beräkningen av ersättningens rörliga delar så att de risker som är kända vid bedömningstidpunkten beaktas. 

Förslaget motsvarar direktivets artikel 14b.1 e och 14b.1 g—l i fondföretagsdirektivet. 

Betalning av ersättningens rörliga delar 

30 i §. Det föreslås att det före paragrafen tas in en mellanrubrik som beskriver innehållet i bestämmelserna. I paragrafen föreslås bestämmelser om det krav enligt vilket en betydande andel av de rörliga ersättningsdelarna ska betalas i form av andelar i placeringsfonden i fråga eller motsvarande andra finansiella instrument med lika effektiva incitament som fondandelarna. Dessa ersättningsdelar får inte betalas kontant. Avsikten med bestämmelsen är att hänföra ersättningen till utvecklingen av den placeringsfond som arbetstagarens arbetsinsats gäller och till riskhanteringen i samband placeringsfonden. Med betydande andel avses en andel som är minst 50 procent av alla rörliga ersättningsdelar. Ovannämnda minimimängd tillämpas inte om den berörda placeringsfondens tillgångar utgör under hälften av de totala tillgångarna i de placeringsfonder som förvaltas av fondbolaget. Betalningen av den rörliga ersättningsdelen i form av andelar i placeringsfonden eller motsvarande andra finansiella instrument ska nämnas i placeringsfondens stadgar. 

Förslaget motsvarar direktivets artikel 14b.1 m första stycket i fondföretagsdirektivet. 

30 j §. I 1 mom. föreslås bestämmelser om uppskjutande av betalningen av den rörliga ersättningsdelen. Enligt momentet ska en betydande del av den rörliga ersättningsdelen skjutas upp till en tidsperiod vars längd ska bestämmas med beaktande av den innehavsperiod för fondandelar som den berörda placeringsfondens fondandelsägare blivit rekommenderade och arten av placeringsfondens risker. Tidsperioden ska omfatta minst tre år. Den betydande delen ska vara minst 40 procent av den rörliga ersättningsdelen. Om den rörliga ersättningsdelen är särskilt stor ska minst 60 procent av den rörliga ersättningsdelen skjutas upp så att betalningen sker senare. 

I 2 mom. föreskrivs om förutsättningarna för betalning av den rörliga ersättningsdelen. Ersättningens rörliga del, inbegripet den del vars betalning skjutits upp, kan betalas endast om betalningen är hållbar med beaktande av fondbolagets finansiella helhetssituation och motiverad med beaktande av affärsenhetens och placeringsfondens resultat samt resultatet för personen i fråga.  

I 3 mom. föreskrivs om de förutsättningar som om de uppfylls leder till att det totala beloppet för den rörliga ersättningsdelen ska minskas. Det totala beloppet av ersättningens rörliga del ska minskas betydligt om fondbolagets eller placeringsfondens finansiella resultat försvagas eller visar förlust, med beaktande av både nuvarande ersättning och minskningar av de ersättningar som intjänats tidigare. Till dessa hör minskningar genom riskbaserade förfaranden och återkravsförfaranden. 

Förslaget motsvarar direktivets artikel 14b.1 n och o i fondföretagsdirektivet. 

Pensionsförmåner och fondbolagets förfaranden 

30 k §. Det föreslås att det före paragrafen tas in en mellanrubrik som beskriver innehållet i bestämmelserna. I 1 mom. föreskrivs det om kravet på att fondbolagets diskretionära pensionsförmåner ska överensstämma med fondbolagets och de förvaltade placeringsfondernas affärsstrategi, mål, värderingar och långsiktiga intressen.  

I 2 mom. föreskrivs om betalningen av diskretionära pensionsförmåner till arbetstagarna. Om arbetstagarens anställningsförhållande vid fondbolaget upphör före pensioneringen, ska fondbolaget skjuta upp betalningen av de diskretionära pensionsförmånerna och innehålla dem hos bolaget under en tid av fem år i form av sådana finansiella instrument som avses i 30 i §. När arbetstagaren går i pension ska de diskretionära pensionsförmånerna fem år efter pensioneringen betalas till arbetstagaren i form av sådana finansiella instrument som avses ovan.  

Förslaget motsvarar direktivets artikel 14b.1 p fondföretagsdirektivet. 

30 l §. Paragrafen gäller förfaranden som fondbolaget ska följa. Enligt 1 mom. får fondbolaget inte betala ut ersättningens rörliga delar på ett sådant sätt att konsekvenserna av förfarandet kan jämställas med konsekvenserna av ett förfarande som står i strid med denna lag. Enligt 2 mom. ska fondbolaget kräva att personer som hör till en personalgrupp som avses i 30 e § 1 mom. förbinder sig att inte använda finansiella instrument eller försäkring för att skydda sig mot sådana personliga risker som följer av ersättningssystemet. 

Förslaget motsvarar direktivets artikel 14b.1 q och r i fondföretagsdirektivet. 

5 kap. Förvaringsinstituts uppgifter, förutsättning för utläggande av uppgifter på entreprenad samt verksamhet

Det föreslås att kapitlet och dess rubrik ändras. Det föreslås att det i kapitlet föreskrivs om förvaringsinstituts uppgifter och skyldigheter, utläggande av uppgifter på entreprenad och krav på hur verksamheten organiseras. Genom bestämmelsen genomförs artiklarna 22 och 22a i fondföretagsdirektivet. I kapitlet ska det inte längre finnas bestämmelser som motsvarar den nuvarande 34 § om ett förvaringsinstituts skyldighet att ingå ett avtal med ett utländska EES-fondbolag som förvaltar en placeringsfond i Finland. Paragrafen baserar sig på artikel 23.5 och 23.6 som upphävs genom ändringsdirektivET. 

Förvaringsinstituts uppgifter 

31 §. Det föreslås att det före paragrafen tas in en mellanrubrik som beskriver innehållet i bestämmelserna. Enligt 1 mom. ska placeringsfondens tillgångar förvaras hos ett förvaringsinstitut. Enligt fondföretagsdirektivet bör kravet på ett enda förvaringsinstitut säkerställa att förvaringsinstitutet har överblick över fondföretagets samtliga tillgångar och att såväl fondförvaltare som investerare har en enda referenspunkt om det skulle uppstå problem i samband med förvaringen av tillgångar eller utförandet av övervakningsfunktioner. Förvaring av tillgångar omfattar depåförvaring av tillgångar eller, om tillgångarna är av sådan karaktär att de inte kan depåförvaras, ägandekontroll och dokumentering av de tillgångarna (skäl 12). Momentet motsvarar gällande 33 § 1 mom. och artikel 22.1 i fondföretagsdirektivet. 

I 2 mom. föreskrivs det om principen för hur placeringsfondens tillgångar ska hållas åtskilda och om förbud mot att utmäta placeringsfondens tillgångar för förvaringsinstitutets skuld. Momentet motsvarar gällande 31 § 2 mom. Medlemsstaterna ska se till att en placeringsfonds depåförvarade tillgångar, om förvaringsinstitutet och/eller någon i unionen belägen tredje part till vilken depåförvaring av fondföretagets tillgångar har delegerats blir insolvent, inte är tillgängliga för utdelning eller realisering till detta förvaringsinstituts och/eller denna tredje parts fordringsägare (punkt 8). I lagens 25 § föreskrivs att en placeringsfonds tillgångar hör till fondandelsägarna. Placeringsfondens tillgångar kan inte höra till ett förvaringsinstituts konkursbo. 

I 3 mom. föreslås motsvarande bestämmelser som i det nuvarande 31 § 3 mom. om förvaringsinstitutets skyldighet att sköta sina uppgifter självständigt i fondandelsägarnas intresse. Bestämmelsen ska preciseras så att den motsvarar direktivet, så att en uppgift också ska skötas omsorgsfullt och sakkunnigt och inte bara i fondandelsägarnas utan också placeringsfondens intresse. I sin preciserade form motsvarar bestämmelsen artikel 25.2 första stycket i fondföretagsdirektivet. Där föreskrivs att förvaltningsbolaget och förvaringsinstitutet ska handla hederligt, rättvist, professionellt, oberoende och uteslutande i fondföretagets och dess investerares intresse när de utför sina respektive uppgifter. Enligt direktivet ska kommissionen tilldelas befogenhet att anta delegerade akter som bl.a. gäller villkoren för att uppfylla det krav på oberoende (the independence requirement) som avses i artikel 25.2. För den engelska versionens "independence" används ovan översättningen "självständigt".  

31 a §. I paragrafen föreslås bestämmelser om ett förvaringsinstituts tillsynsuppgifter. Enligt 1 mom. 1 punkten ska förvaringsinstitutet se till att lagen om placeringsfonder och placeringsfondens stadgar iakttas vid emission och inlösen av fondandelar i placeringsfonden. Enligt 2 punkten ska förvaringsinstitutet se till att värdet av fondandelar i placeringsfonden beräknas i enlighet med lagen om placeringsfonder och bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den samt i enlighet med placeringsfondens stadgar. Enligt 3 punkten ska förvaringsinstitutet sköta uppdrag som fondbolaget ger, om dessa inte strider mot lagen om placeringsfonder eller någon annan lag om fondbolagens verksamhet eller mot placeringsfondens stadgar. Enligt 4 punkten ska förvaringsinstitutet se till att betalningar för transaktioner som berör placeringsfondens tillgångar erläggs till placeringsfonden inom gängse frist, och enligt 5 punkten ska förvaringsinstitutet se till att placeringsfondens intäkter används i enlighet med denna lag och bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den samt i enlighet med placeringsfondens stadgar. Förslaget motsvarar artikel 22.3 i fondföretagsdirektivet. 

I 2 mom. föreskrivs om förvaringsinstitutets skyldighet att se till att placeringsfondens kassaflöden övervakas korrekt och att betalningar i samband med teckning av andelar har mottagits och att likvida medel i placeringsfonden har bokförts på likvidkonton. Enligt 1 punkten ska likvidkontona ha öppnats i placeringsfondens namn eller i det fondbolags namn som förvaltar fonden, eller i förvaringsinstitutets namn för placeringsfondens räkning. Enligt 2 punkten ska likvidkontona ha öppnats i en sådan centralbank eller inlåningsbank eller i ett sådant kreditinstitut som auktoriserats i en annan stat och som har rätt att ta emot insättningar och som avses i 9 kap. 3 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster. Enligt 3 punkten ska likvidkontona föras i enlighet med de principer som anges i 9 kap. 1 § och 3 § 2—4 mom. i lagen om investeringstjänster och de bestämmelser som avses i 5 § i den lagen.  

Paragrafens 2 mom. motsvarar artikel 22.4 första stycket i fondföretagsdirektivet. I första stycket led b finns bestämmelser om likvidkonton som har öppnats hos en av de enheter som avses i artikel 18.1 a, b och c i kommissionens direktiv 2006/73/EG om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet, och i led c om likvidkonton som förs i enlighet med de principer som anges i artikel 16 i detta direktiv. Det ovannämnda led b har genomförts genom 9 kap. 3 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster, och led c genom 9 kap. 1 § och 3 § 2—4 mom. samt 9 kap. 5 § i samma lag. I 5 § i den lagen föreskrivs om Finansinspektionens behörighet att utfärda närmare föreskrifter om förvaring av kundmedel. 

I 3 mom. föreskrivs om det förbud som motsvarar artikel 22.4 andra stycket i direktivet och enligt vilket likvida medel hos den sammanslutning som avses i 2 mom. 2 punkten och förvaringsinstitutets egna likvida medel inte får bokföras på likvidkonton som öppnats i placeringsfondens förvaringsinstituts namn. 

31 b §. I paragrafen föreslås mer detaljerade bestämmelser än de nuvarande om förvaring av finansiella instrument som ingår i placeringsfondens tillgångar och av andra tillgångar än de finansiella instrumenten. I 1 mom. föreskrivs om finansiella instrument som ska anförtros förvaringsinstitut för förvaring i depå. Det är fråga om alla finansiella instrument som får registreras på konton för finansiella instrument som öppnats hos förvaringsinstitutet och alla finansiella instrument som kan levereras fysiskt till förvaringsinstitutet. 

I 2 mom. föreskrivs om förvaringsinstitutets skyldighet att i enlighet med de principer som anges i 9 kap. 1, 2 och 5 § i lagen om investeringstjänster registrera de finansiella instrumenten enligt 1 mom. 1 punkten på konton för finansiella instrument i placeringsfondens namn eller i det fondbolags namn som förvaltar fonden så att det vid varje tidpunkt kan konstateras att de i enlighet med denna lag hör till placeringsfonden. Bestämmelserna motsvarar artikel 16 i kommissionens direktiv 2006/73/EG om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet. Artikeln nämns i artikel 22.5 a i fondföretagsdirektivet.  

I 3 mom. föreskrivs om förvarande av placeringsfondens andra tillgångar än de som avses i 1 mom. och om uppdaterande av uppgifterna om tillgångarna. Förvaringsinstitutet ska på basis av uppgifter från fondbolaget eller externa bevis kunna konstatera att tillgångarna hör till placeringsfonden. 

I 4 mom. föreskrivs det om förvaringsinstitutets skyldighet att regelbundet ge fondbolaget en förteckning över placeringsfondens tillgångar. 

Förslaget motsvarar artikel 22.5 och 22.6 i fondföretagsdirektivet. 

31 c §. I 1 mom. föreskrivs det om förbudet att återanvända sådana tillgångar som förvaringsinstitutet har i depåförvar (på engelska reuse). Enligt momentet får förvaringsinstitut inte för egen räkning eller för en tredje parts räkning återanvända de ovannämnda tillgångarna. Förbudet mot återanvändning gäller alla transaktioner av tillgångar i depåförvaring, bl.a. överföring, ställande som säkerhet, försäljning och långivning. I 2 mom. föreskrivs det om återanvändning av förvarade tillgångar för placeringsfondens räkning. Återanvändning för placeringsfondens räkning är tillåtet om förvaringsinstitutet följer de anvisningar som ges av det fondbolag som förvaltar placeringsfonden och återanvändningen ligger i placeringsfondens och dess andelsägares intresse. Transaktionen ska omfattas av en tillräcklig och likvid säkerhet som mottagits av det fondbolag som förvaltar placeringsfonden inom ramen för ett avtal om äganderättsöverföring. 

I 3 mom. föreskrivs det om det lägsta marknadsvärdet för den säkerhet som avses i 2 mom. 

Förslaget motsvarar artikel 22.7 i fondföretagsdirektivet. 

Förutsättning för utläggande på entreprenad 

31 d §. Det föreslås att det före paragrafen tas in en mellanrubrik som beskriver innehållet i bestämmelserna. Paragrafen gäller utläggande av förvaringsinstitutets uppgifter på entreprenad. Enligt 1 mom. får ett förvaringsinstitut inte lägga ut på entreprenad till en tredje part de tillsynsuppgifter som avses i 31 a §. 

I 2 mom. föreskrivs det om förvaringsinstitutets rätt att lägga ut på entreprenad till en tredje part förvaringen av sådana finansiella instrument och andra tillgångar som avses i 31 b § och om kraven på utläggande på entreprenad.  

I 3 mom. föreskrivs det också om tillämpningen av 31 c § på en sådan tredje part som avses i 2 mom. I 4 mom. föreskrivs det om den rätt som en tredje part har att vidaredelegera förvaringen och om de villkor som gäller denna vidaredelegering. 

Förslaget motsvarar artikel 22.7 och 22a.1 och 22a.2 samt artikel 22a. 3 tredje stycket. 

Enligt artikel 26b i fondföretagsdirektivet har kommissionen befogenhet att anta delegerade akter om förvaringsinstitutens skyldighet att visa tillbörlig aktsamhet enligt artikel 22a.2 c.  

31 e §. I paragrafen föreslås bestämmelser om de krav som vid förvaringen ska uppfyllas av en sådan tredje part till vilken förvaringsinstitutet har lagt ut den förvaring av finansiella instrument och andra tillgångar som avses i 31 b §. 

Förslaget motsvarar artikel 22a. 3 första stycket i fondföretagsdirektivet.  

31 f §. I 1 mom. föreslås det bestämmelser om de förutsättningar som om de uppfylls leder till att förvaringsinstitutet också får lägga ut förvaringen av finansiella instrument på entreprenad till en sådan lokal sammanslutning i ett tredjeland som inte uppfyller kraven i 13 e § 2 punkten underpunkt a. Utläggande på entreprenad ska trots detta vara möjligt om det i tredjelandets lagstiftning förutsätts att vissa finansiella instrument förvaras av en lokal enhet och ingen lokal sammanslutning uppfyller de föreskrivna kraven i den ovannämnda bestämmelsen. Utläggande av förvaringen på entreprenad ska vara tillåtet endast i den omfattning som förutsätts i tredjelandets lagstiftning, och endast så länge det inte finns några lokala sammanslutningar som uppfyller kraven på utläggande på entreprenad. En förutsättning för utläggandet är dessutom att förvaringsinstitutet lämnar fondandelsägarna de uppgifter som föreskrivs i momentet innan fondandelsägarna investerar och att fondbolaget har gett instruktioner till förvaringsinstitutet att lägga ut förvaringen av finansiella instrument till en lokal sammanslutning.  

Enligt 2 mom. kan den sammanslutning som avses i 1 mom. och till vilken depåförvaringen enligt 1 mom. har lagts ut på entreprenad vidaredelegera uppgiften under de förutsättningar som anges i 1 mom. 

Förslaget motsvarar artikel 22a.3 andra stycket i fondföretagsdirektivet. 

Organisering av ett förvaringsinstituts verksamhet 

31 g §. Det föreslås att det före paragrafen tas in en mellanrubrik som beskriver innehållet i bestämmelserna. I paragrafen föreslås bestämmelser om de minimikrav som gäller organiseringen av verksamheten vid ett förvaringsinstitut som fått verksamhetstillstånd med stöd av lagen om placeringsfonder.  

I 1 mom. föreskrivs det om kraven på att organisera verksamheten på ett tillförlitligt sätt och om skyldigheten att genom ändamålsenliga åtgärder säkerställa hanteringen av de risker som har samband med verksamheten, att den interna kontrollen fungerar samt verksamhetens kontinuitet och regelbundenhet i alla situationer. Med åtgärder för att säkerställa verksamhetens kontinuitet och regelbundenhet avses användningen av ändamålsenliga och proportionella system, resurser och förfaranden.  

Enligt 2 mom. ska förvaringsinstitutet ha ett bokföringssystem för förvaring av finansiella instrument så att institutet ska kunna förvara sådana finansiella instrument som får registreras på konton för finansiella instrument som öppnats hos förvaringsinstitutet. Förvaringsinstitutet ska dessutom ha de förvaltningsförfaranden som behövs för att kunna bedriva verksamheten på ett ändamålsenligt sätt, egna interna tillsynsmekanismer och effektiva övervaknings- och säkerhetsarrangemang för informationshanteringssystem.  

I 3 mom. föreskrivs om förvaringsinstitutets skyldighet att identifiera intressekonflikter som uppkommer i verksamheten. Förvaringsinstitutet ska genomföra sådana organisatoriska och administrativa arrangemang genom vilka alla rimliga åtgärder för att identifiera och förebygga intressekonflikter kan vidtas. I momentet föreskrivs om förvaringsinstitutets skyldighet att vid intressekonflikter se till att dess kunder får en jämlik behandling.  

Enligt 4 mom. ska förvaringsinstitutet se till att uppgifterna om dess tjänster, verksamheter och transaktioner uppdateras på ett sådant sätt att Finansinspektionen på begäran får den information som behövs för utförandet av det uppdrag som föreskrivs i denna lag.  

Förslaget motsvarar artikel 23.2 andra stycket a—f i fondföretagsdirektivet. Paragrafens 1 mom. motsvarar i huvudsak 7 kap. 8 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster. Paragrafens 3 mom. motsvarar i sak 26 § 2 mom. om fondbolag. 

31 h §. I paragrafen föreslås bestämmelser om att ett förvaringsinstitut inte får utöva sådan verksamhet där det kan uppkomma intressekonflikter mellan institutet och dess placeringsfond, placeringsfondens fondandelsägare eller det fondbolag som förvaltar placeringsfonden. I momentet föreslås motsvarande bestämmelser som i fondföretagsdirektivet om att det inte finns några hinder för verksamheten om förvaringsinstitutet håller skötseln av förvaringsuppgifterna funktionellt och hierarkiskt åtskilt från förvaringsinstitutets övriga uppgifter samtidigt som institutet strävar efter att undvika eventuella intressekonflikter och om placeringsfondens fondandelsägare informeras om intressekonflikter uppkommit. Förvaringsuppgifterna ska organiseras så att de utgör en separat funktion från verksamhetsorganisationen som rapporterar direkt till ledningen.  

I den gällande 26 b § 3 mom. finns bestämmelser om att det är förbjudet att för skötsel av uppgifter i samband med förvaltningen av en placeringsfond såsom ombud anlita placeringsfondens förvaringsinstitut vars intressen kan stå i konflikt med fondbolagets eller fondandelsägarnas intressen. Bestämmelsen står i strid med den föreslagna paragrafen till den del denna tillåter utövande av verksamheten, om skötseln av förvaringsuppgifterna sköts i enlighet med de föreskrivna kraven. För att undanröja konflikter föreslås det att verksamheten, trots bestämmelserna i 26 b § 3 mom., ska få utövas förutsatt att verksamheten ordnas på ett sätt som fyller de föreskrivna kraven.  

Förslaget motsvarar artikel 25.2 andra stycket i fondföretagsdirektivet.  

32 §. Enligt den föreslagna paragrafen ska förvaringsinstitutet underrätta Finansinspektionen om institutet beslutar att inte sköta ett fondbolags uppdrag eller om det finner att det annars finns skäl till anmärkningar mot fondbolagets verksamhet enligt 31 a § 1 mom., och bolaget inte återtar sitt beslut eller ändrar sitt förfarande.  

Paragrafen motsvarar i sak gällande 32 §.  

33 §. Paragrafens 1 mom. motsvarar i huvudsak gällande 34 § 1 mom. I momentet föreslås det utöver nuvarande bestämmelser att ett avtal mellan ett fondbolag och ett förvaringsinstitut också ska innehålla bestämmelser om informationsutbyte mellan parterna. I 2 mom. i den finska versionen ändras Rahoitustarkastus till Finanssivalvonta. Ändringen påverkar inte den svenska texten. Momentet ska gälla det avtal som avses i 1 mom. i stället för det förvaringsinstitutsavtal som för närvarande nämns. Momentet motsvarar i sak gällande 34 § 2 mom. Paragrafens 3 mom. motsvarar gällande 34 § 3 mom. 

34 §. Paragrafen motsvarar gällande 34 a §. I den finska versionen ändras hänvisningarna till Finansinspektionen så att Rahoitustarkastus ändras till Finanssivalvonta. Ändringen påverkar inte den svenska texten. 

34 a §. Paragrafen motsvarar gällande 34 b §. I paragrafens 1 mom. f öreslås ändringar av teknisk karaktär. I den finska versionen ändras hänvisningarna till Finansinspektionen så att Rahoitustarkastus ändras till Finanssivalvonta. Ändringen påverkar inte den svenska texten. 

34 b § Paragrafens 1 mom. motsvarar i sak gällande 34 d §. Förvaringsinstitutet ska se till att Finansinspektionen på begäran får all den information som är nödvändig för tillsynen över en placeringsfond och det fondbolag som förvaltar placeringsfonden och som förvaringsinstitutet har fått när det har utfört sina uppgifter. 

I 2 mom. föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att utan dröjsmål dela den information som den har fått med stöd av 1 mom. med den behöriga myndigheten för ett utländskt EES-fondbolag, om placeringsfonden förvaltas av ett utländskt EES-fondbolag. 

Förslaget motsvarar artikel 26a i fondföretagsdirektivet. 

41 §. Det föreslås att en ny 41 § 2 mom. 1 punkt fogas till lagen i stället för den 41 § 2 mom. 1 punkt som upphävts genom lag 224/2004 om ändring av lagen om placeringsfonder. Enligt förslaget ska i fondens stadgar också anges om avsikten är att i placeringsfondens verksamhet tillämpa den i lag tillåtna möjligheten att för placeringsfondens räkning i tillfälligt syfte uppta kredit för fondverksamheten. Det föreslås bestämmelser om upptagande av kredit i 83 §. 

83 §. Enligt nuvarande 1 mom. får ett fondbolag med Finansinspektionens tillstånd för en placeringsfonds räkning i tillfälligt syfte uppta kredit för fondverksamheten till ett belopp som motsvarar högst en tiondedel av placeringsfondens tillgångar. De tillståndbeslut om krediter som fattas med stöd av paragrafen leder i praktiken till en betydande mängd administrativt arbete för Finansinspektionen. 

Paragrafen baserar sig på artikel 83 i fondföretagsdirektivet. Enligt huvudregeln i artikeln får fondbolag inte ta upp lån för en placeringsfonds räkning. Ett undantag är att fondföretag får ta upp utländsk valuta i form av "back-to back-lån". Enligt artikel 83.2 får en medlemsstat med undantag från punkt 1 ge fondföretag tillstånd att ta upp lån under de förutsättningar som närmare anges i artikeln. I artikeln förutsätts inte tillstånd till lånet av en behörig myndighet. Det anses inte att det med stöd av fondföretagsdirektivet finns något hinder för att i lagen föreskriva om fondbolags rätt att ta upp lån för en placeringsfonds räkning utan särskilt tillståndsförfarande och om förutsättningarna för upplåningen. Det föreslås att 1 mom. ändras så att det för upptagning av lån för en placeringsfonds räkning inte längre förutsätts tillstånd av Finansinspektionen. Genom ändringen görs Finansinspektionens administrativa arbete enklare och verksamheten mer flexibel. Ändringen kompletteras av den föreslagna ändringen av 41 §, enligt vilken det i fondens stadgar ska anges om avsikten är att i placeringsfondens verksamhet tillämpa den i lag tillåtna möjligheten att för placeringsfondens räkning i tillfälligt syfte uppta kredit för fondverksamheten.  

Enligt det nuvarande 1 mom. får ett fondbolag uppta kredit till ett belopp som motsvarar högst en tiondedel av placeringsfondens tillgångar. Bestämmelsen motsvarar inte till denna del helt formuleringen i artikel 83.2 i fondföretagsdirektivet, där det står att lån får tas upp till ett belopp som i fråga om placeringsfonder motsvarar högst tio procent av fondens värde (på engelska value). Enligt förarbetena till den nuvarande lagen (RP 202/1998 rd) 83 § motsvarar 39 § 13 mom. i lagen om placeringsfonder (480/1987). Den sistnämnda paragrafen har ändrats genom lagen om ändring av lagen om placeringsfonder (583/1996). I förarbetena till lagen (RP 59/1996 rd) får beloppet för befintliga krediter inte överstiga en tiondedel av fondens tillgångar. Placeringsfondens värde beräknas så att de skulder som hänför sig till fonden dras av från fondens tillgångar. Av dessa orsaker föreslås det att bestämmelsen preciseras så att det sådan kredit som avses i momentet får upptas till ett belopp som motsvarar högst en tiondedel av placeringsfondens värde. Avsikten är inte att ändra bestämmelsen i sak. I momentet föreskrivs på samma sätt som tidigare att det till fonden får förvärvas utländsk valuta genom kreditförmedling.  

I 3 mom. i den finska versionen ändras Rahoitustarkastus till Finanssivalvonta. Ändringen påverkar inte den svenska texten. 

Förslaget motsvarar artikel 83.1 andra stycket och artikel 83.2 första stycket a i fondföretagsdirektivet. 

92 §. Det föreslås att 2 mom. kompletteras. Enligt förslaget ska det i fondprospekt utöver de uppgifter som för närvarande ska lämnas också lämnas uppgifter om fondbolagets ersättningspolicy. Det föreslås att det till momentet fogas en 1 punkt, enligt vilken fondprospektet ska innehålla detaljerade, aktuella uppgifter om fondbolagets ersättningspolicy. Uppgifterna omfattar en beskrivning av hur ersättningar och förmåner beräknas och vilka personer som är ansvariga för att bevilja ersättningar och förmåner samt, om bolaget har en ersättningskommitté, uppgifter om ersättningskommitténs sammansättning. Det föreslås att det till momentet fogas en 2 punkt, enligt vilken uppgifterna om ersättningspolicyn i stället för på det sätt som avses i 1 punkten kan ges i form av ett sammandrag av fondbolagets ersättningspolicy och information om att de detaljerade uppgifterna enligt 1 punkten om fondbolagets ersättningspolicy är tillgängliga på fondbolagets webbplats samt uppgifter om webbplatsens adress. Dessutom ska det finnas ett meddelande om att fondprospektet kan fås i skriftlig form och kostnadsfritt på begäran.  

Förslaget motsvarar artikel 69.1 tredje stycket i fondföretagsdirektivet. 

93 §. I 2 mom. räknas det upp den information som ett faktablad ska innehålla. Det föreslås att det till 1 punkten fogas Finansinspektionens identifieringsuppgifter. Det är fråga om bl.a. myndighetens officiella namn och adressuppgifter. Bestämmelsen motsvarar artikel 78.3 a i fondföretagsdirektivet. 

93 a §. Det föreslås att det till 1 mom. fogas en bestämmelse om att det i faktabladet ska ingå information om att sådana uppgifter om fondbolagets ersättningspolicy som motsvarar uppgifterna enligt 92 § 2 mom. 1 punkten finns tillgängliga på fondbolagets webbplats, uppgifter om webbplatsens adress samt information om att investerare på begäran kan få fondprospektet i skriftlig form och kostnadsfritt. 

Med stöd av den föreslagna bestämmelsen ska det på fondbolagets webbplats finnas detaljerade, aktuella uppgifter om fondbolagets ersättningspolicy, bl.a. en beskrivning av hur ersättningar och förmåner beräknas och vilka personer som är ansvariga för att bevilja ersättningar och förmåner samt, om bolaget har en ersättningskommitté, uppgifter om ersättningskommitténs sammansättning. 

Förslaget motsvarar artikel 78.4 andra stycket i fondföretagsdirektivet. 

96 §. Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt3 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom. I det nya 3 mom. föreskrivs om sådana uppgifter som fondbolagets årsberättelse ska innehålla utöver de uppgifter som föreskrivs i det nuvarande 2 mom. Uppgifter som ska ingå i årsberättelsen är enligt 1 punkten det sammanlagda ersättningsbeloppet för räkenskapsperioden, fördelat på fasta och rörliga ersättningar, som fondbolaget betalat ut till sin personal, antalet förmånstagare och de belopp som placeringsfonden betalat ut direkt och de resultatrelaterade ersättningar som ingår i dem, enligt 2 punkten det sammanlagda ersättningsbeloppet, fördelat på personalgrupper eller andra grupper av arbetstagare i fondbolaget, enligt 3 punkten en beskrivning av hur ersättningarna och förmånerna har beräknats, enligt 4 punkten resultatet av de justeringar som avses i 30 f §, och de oegentligheter som har förekommit och enligt 5 punkten väsentliga ändringar av den antagna ersättningspolicyn. 

Förslaget motsvarar artikel 69.3 andra stycket i fondföretagsdirektivet. 

Paragrafens 4 mom. motsvarar det gällande 3 mom. 

18 kap. Återkallande av fondbolags verksamhetstillstånd, begränsning av verksamheten, upplösning av fondbolag och placeringsfonder samt behandling av kundklagomål

Det föreslås att rubriken för 18 kap. före 166 § ändras så att det till rubriken fogas ett omnämnande av behandlingen av kundklagomål. 

123 b §. Det föreslås att det i lagen om placeringsfonder för genomförandet av artikel 100 i fondföretagsdirektivet föreskrivs om skyldigheten för fondbolag och sådana utländskt EES-fondbolag som förvaltar en placeringsfond i Finland att se till att de kunder som inte är professionella investerare kan hänskjuta enskilda meningsskiljaktigheter om fondverksamheten till ett annat oavhängigt organ som ger rekommendationer än en domstol.  

Enligt 1 mom. ska fondbolag och utländska EES-fondbolag som förvaltar en placeringsfond i Finland ha effektiva förfaranden för att korrekt och så snabbt som möjligt kunna behandla klagomål om fondverksamheten från andra än professionella investerare. Dessutom ska ett sådant bolag som avses ovan i fem år bevara uppgifter om kundklagomål och de åtgärder som vidtagits för att lösa dem. 

Värdepappersnämnden vid FINE ger rekommendationer om hur meningsskiljaktigheter mellan icke-professionella kunder och tjänsteleverantörer ska lösas. Nämnden kan enligt sitt reglemente också behandla sådana ärenden mellan tjänsteleverantörer och icke-professionella kunder som hänför sig till investerings- och fondtjänster som avses i lagen om placeringsfonder. Alla fondbolag har dock inte förbundit sig till Värdepappersnämndens verksamhet. De deltar t.ex. inte i täckandet av nämndens kostnader eller i nämndens förvaltning. Det är ytterst viktigt för de av fondbolagens kunder som inte är professionella investerare att alla fondbolag förbinder sig till den verksamhet som den nämnd som behandlar kundklagomål utövar. 

Enligt 2 mom. ska de bolag som avses i 1 mom. se till att de kunder som inte är professionella investerare kan hänskjuta enskilda meningsskiljaktigheter om fondverksamheten till ett oavhängigt organ som ger rekommendationer. Meningsskiljaktigheterna kan gälla allmänna principer om fondverksamheten eller brott mot enskilda kunders intressen. Om det uppkommer meningsskiljaktigheter mellan ett ovannämnt bolag och dess kund, ska bolaget informera kunden om möjligheten att hänskjuta ärendet till ett oavhängigt organ för behandling. 

Organet ska ha sådana stadgar att de tryggar en opartisk, sakkunnig, öppen, effektiv och rättvis behandling av meningsskiljaktigheterna. Organet ska inte omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Finansinspektionen ska dock övervaka att bolagen enligt 1 mom. uppfyller sina skyldigheter och säkerställer att de kunder som inte är professionella investerare har möjlighet att hänskjuta meningsskiljaktigheter till ett oavhängigt organ för behandling. De bolag som avses i 1 mom. kan inte åläggas att förbinda sig till ett visst organs verksamhet, exempelvis Värdepappersnämndens verksamhet. Det ska också vara möjligt att grunda något annat organ för ändamålet. 

Enligt 3 mom. ska de bolag som avses i 1 mom. meddela Finansinspektionen namnet på och kontaktuppgifterna för det organ som avses i 2 mom. Bolaget ska på Finansinspektionens begäran tillställa tjänsteleverantören organets stadgar och andra utredningar som behövs för tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i 2 mom., enligt vad Finansinspektionen bestämmer. Om bolaget inte meddelar eller inte följer bestämmelserna i 2 mom. kan Finansinspektionen vidta sådana tillsynsåtgärder mot bolaget som avses i lagen om Finansinspektionen. Åtgärderna riktar sig till det ovannämnda bolaget, inte till organet som behandlar meningsskiljaktigheterna. 

Motsvarande bestämmelse ingår i 10 kap. 13 § i lagen om investeringstjänster. 

137 §. Det föreslås att paragrafen ändras. I paragrafen föreskrivs om det ansvar som förvaringsinstitutet har för förlusten av finansiella instrument och det ansvar som förvaringsinstitutet har för annan förlust som förorsakas fondbolaget eller fondandelsägarna. Om förvaringsinstitutet lägger ut förvaringen på entreprenad och om de finansiellt instrumenten som depåförvaras av tredjepart går förlorade är förvaringsinstitutet ansvarigt för detta. 

Enligt 1 mom. ansvarar ett förvaringsinstitut mot fondbolaget och placeringsfondens fondandelsägare för förlusten av finansiella instrument som i enlighet med 31 b § 1 och 2 mom. förvaras i depå i förvaringsinstitutet eller hos en sådan tredje part till vilken depåförvaringen av finansiella instrument har lagts ut på entreprenad.  

Om det finansiella instrumentet enligt 1 mom. går förlorat, ska förvaringsinstitutet enligt 2 mom. utan dröjsmål återlämna till den placeringsfond som fondbolaget förvaltar ett finansiellt instrument av samma slag eller ett belopp som motsvarar värdet på det finansiella instrument som gått förlorat. Förvaringsinstitutet ska inte ansvara för förlusten, om det kan påvisas att förlusten är följden av en sådan yttre händelse utanför dess skäliga kontroll vars konsekvenser hade varit omöjliga att undvika trots alla sådana ansträngningar som kan betraktas som skäliga. Förvaringsinstitutet kan inte åberopa interna situationer såsom bedrägeri från en anställds sida för att befrias från ansvar. 

Enligt 3 mom. svarar förvaringsinstitutet mot fondbolaget och placeringsfondens fondandelsägare också för annan förlust än den som avses i 1 mom. endast om förlusten förorsakas dem till följd av att förvaringsinstitutet uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåtit att fullgöra sin skyldighet. 

Enligt 4 mom. påverkas förvaringsinstitutets ansvar inte av ett sådant utläggande av uppgifter på entreprenad eller underentreprenad som avses i 31 d § 2—4 mom., 31 e och 31 f §. Förvaringsinstitutets ansvar kan inte uteslutas eller begränsas genom avtal.  

I 5 mom. föreskrivs på motsvarande sätt som i nuvarande 2 mom. om fondandelsägarens rätt att kräva ersättning antingen direkt av förvaringsinstitutet eller via fondbolaget. Förfarandet får inte leda till en användning av överlappande rättsmedel eller ojämlik behandling av fondandelsägarna. 

Förslaget motsvarar artikel 24 och artikel 22a.3 tredje stycket i fondföretagsdirektivet. 

Enligt artikel 26b i fondföretagsdirektivet har kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att fastställa under vilka villkor och omständigheter finansiella instrument som depåförvaras ska anses ha gått förlorade enligt artikel 24 och vad som ska avses med yttre händelser utanför rimlig kontroll, vilkas konsekvenser hade varit omöjliga att avvärja trots alla rimliga ansträngningar att göra så, enligt artikel 24.1. 

22 kap. Påföljder och rapportering om överträdelser

Det föreslås att rubriken före 144 a § ändras så att det till rubriken fogas ett omnämnande av rapporteringen om överträdelser. 

144 b §. Det föreslås att paragrafen ändras. I 1 mom. räknas det upp sådana bestämmelser i denna lag som avses i 40 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen och för vilka det vid försummelse eller överträdelse påförs påföljdsavgift enligt 41 § i den lagen. Momentet gäller försummelse eller överträdelse av sådana bestämmelser i lagen om placeringsfonder som inte nämns i fondföretagsdirektivet och som på basis av nationell prövning hör till tillämpningsområdet för påföljdsavgift. Till dessa hör följande paragrafer i lagen om placeringsfonder: 30 § som nämns i gällande 1 mom. 4 punkten, 30 a—30 c § som nämns i 1 mom. 5 punkten samt de bestämmelser som nämns i 1 mom. 7 och 8 punkten och som fortfarande ska omfattas av tillämpningsområdet för 1 mom. Det är inte ändamålsenligt att de ovannämnda bestämmelserna som faller inom tillämpningsområdet för den nuvarande paragrafen inte ska omfattas av bestämmelserna om påföljd. Det föreslås att bestämmelserna i nuvarande 1 mom. 1—3 punkten, 26 och 28 § i lagen om placeringsfonder som nämns i 4 punkten, 80 b § som nämns i 5 punkten samt de bestämmelser i lagen om placeringsfonder som nämns i 6 och 9 punkten tas in i det föreslagna nya 2 mom. 

Det föreslås att det till 1 mom. fogas bestämmelsen i 7 § 2 mom. i lagen om placeringsfonder om rätten att använda benämningen "fondbolag" eller "fondaktiebolag" i firman eller annars för att beskriva verksamheten, bestämmelsen om användningen av benämningen "placeringsfond" i 42 § 1 mom. i lagen om placeringsfonder och bestämmelsen i 42 § 3 mom. om användningen av benämningen "specialplaceringsfond". Enligt gällande 145 § är brott mot de förbud som avses i de ovannämnda paragraferna straffbara placeringsfondsbrott. I fondföretagsdirektivet förutsätts inte att förfaranden som strider mot dessa bestämmelser ska omfattas av tillämpningsområdet för administrativa ekonomiska sanktioner. Det föreslås dock att brott mot de ovannämnda bestämmelserna också flyttas till tillämpningsområdet för påföljdsavgift. Detta motiveras med att en påföljdsavgift ofta sannolikt kan anses vara en tillräcklig och ändamålsenlig påföljd med tanke på gärningen. Det föreslås att straffbestämmelserna i lagen om placeringsfonder förblir i kraft för mer klandervärda gärningar. Utifrån 40 § 3 mom. i lagen om Finansinspektionen kan inte en fysisk person påföras påföljdsavgift för brott mot de förbud som avses i 1 mom. 1 punkten, eftersom gärningen enligt 145 § i lagen om placeringsfonder är straffbar som placeringsfondsbrott. För brott mot förbudet kan med stöd av 40 § 3 mom. endast juridiska personer påföras påföljdsavgift enligt huvudregeln. Förutom påföljdsavgift som påförs juridiska personer kan det på fysiska personer som är ansvariga gärningen tillämpas den straffbestämmelse som gäller placeringsfondsbrott.  

Bestämmelserna motsvarar 20 kap. 1 § 1 mom. 1 punkten och 21 kap. 2 § 1 punkten i kreditinstitutslagen. 

Enligt 1 mom. ska påföljdsavgift påföras den som bryter mot den i 1 punkten nämnda bestämmelsen i 7 § 2 mom. om användningen av benämningen "fondbolag" eller "fondaktiebolag", den i 2 punkten nämnda bestämmelsen i 30 § om förbudet för fondbolag att äga aktier i andra fondbolag eller fondandelar i placeringsfonder som fondbolaget förvaltar, de i 3 punkten nämnda bestämmelserna i 30 a—30 c om fondbolags soliditet och riskkontroll, den i 4 punkten nämnda bestämmelsen i 42 § 1 mom. om användningen av benämningen "placeringsfond" och den i 5 punkten nämnda bestämmelsen i 42 § 3 mom. om användningen av benämningen "specialplaceringsfond". Enligt momentet ska en påföljdsavgift påföras den som bryter mot de i 6 punkten nämnda bestämmelserna i 45 § 1 och 2 mom. om emission av fondandelar, i 47 § 3 mom. om vilka uppgifter som ska framgå av en placeringsfonds stadgar, i 49 § om inlösen av fondandelar och i 52 § 1 mom. om skyldighet att göra anmälan om att fondbolaget har slutat lösa in fondandelar. Påföljdsavgift ska också påföras den som bryter mot de i 7 punkten nämnda bestämmelserna i 74 § 1 mom. om rösträtt.  

Momentets 2 punkt motsvarar delvis 4 punkten i det gällande momentet, 3 punkten motsvarar delvis 5 punkten i det gällande momentet, 6 punkten motsvarar 7 punkten i det gällande momentet och 7 punkten motsvarar 8 punkten i det gällande momentet. 

I 2 mom. anges sådana försummelser och överträdelser enligt lagen om placeringsfonder som avses i 40 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen och som motsvarar sådana bestämmelser enligt fondföretagsdirektivet som om de inte iakttas leder till påföljder. Det föreslås att det i 41 a § i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om maximibeloppet för den påföljdsavgift som ska påförs vid försummelse eller överträdelse av bestämmelserna. På förfaranden som strider mot bestämmelserna i momentet ska tillämpas de högre maximibelopp för påföljdsavgifterna som avses i fondföretagsdirektivet. Utöver bestämmelser om fondbolag föreslås det i paragrafen sådana bestämmelser om förvaringsinstitut som kan anses betydande och som motsvarar bestämmelserna om fondbolagen. Det är fråga om bestämmelser om bedrivande av förvaringsinstitutsverksamhet utan verksamhetstillstånd och om de uppgifter som ska lämnas i en ansökan om verksamhetstillstånd, bestämmelser om skyldigheten att underrätta Finansinspektionen om förvaringsinstitutets förvärv av aktier och om förändringar i ägarandelen, bestämmelser om förvaringsinstitutets skyldighet att underrätta Finansinspektionen om förändringar i ägarandelarna samt bestämmelser om utläggande av ett förvaringsinstituts uppgifter på entreprenad. Bestämmelserna inkluderas på basis av nationell prövning i tillämpningsområdet för momentet. Bestämmelserna är så centrala när det gäller att förebygga missbruk och att skapa en finansmarknad som fungerar på ett tillförlitligt sätt att det är ändamålsenligt att utvidga det förfarande som strider mot dem så att det omfattas av tillämpningsområdet för 2 mom.  

De bestämmelser i momentet som avses är enligt 1 punkten bestämmelserna i 3 § 1 mom. om bedrivande av placeringsfondsverksamhet och förvaringsinstitutsverksamhet, om verksamheten bedrivs utan verksamhetstillstånd. Bedrivande av placeringsfondsverksamhet och förvaringsinstitutsverksamhet utan verksamhetstillstånd ska straffas som placeringsfondsbrott. Det föreslås att brott mot de ovannämnda bestämmelserna också ska omfattas av tillämpningsområdet för påföljdsavgift. Bestämmelsen motsvarar artikel 99a b i fondföretagsdirektivet. 

Enligt 2 punkten ska påföljdsavgift påföras den som bryter mot bestämmelserna i 5 a § 1 mom. och 5 b § 1 mom. om de uppgifter som ska lämnas i ett fondbolags ansökan om verksamhetstillstånd, om verksamhetstillståndet har beviljats på basis av felaktiga eller vilseledande uppgifter, bestämmelserna i 6 § om fondbolags kapital eller i 10 § om förvaringsinstituts kapitalkrav. Bestämmelsen motsvarar artikel 99a f i fondföretagsdirektivet.  

Enligt 3 punkten ska påföljdsavgift påföras den som bryter mot bestämmelserna i 8 a § om organisering av fondbolags verksamhet, 8 b § om privata transaktioner och 8 c § om bevarande av uppgifter om transaktioner. Bestämmelsen motsvarar artikel 99a j i fondföretagsdirektivet, enligt vilken det ska föreskrivas om sanktioner om ett förvaltningsbolag underlåter att följa förfaranden och arrangemang med vars hjälp artikel 12.1 a har införlivats med den nationella lagstiftningen. Det ovannämnda ledet har genomförts genom 8 a—8 c § i lagen om placeringsfonder. Bestämmelsen motsvarar också artikel 99a n i fondföretagsdirektivet till den del det i den hänvisas till artikel 14.1 c, enligt vilken fondbolaget ska ha har resurser och förfaranden som är nödvändiga för att den egna verksamheten ska fungera väl. Detta led har genomförts genom 8 a § i lagen om placeringsfonder. Gällande 144 b § 1 mom. 2 punkten ingår i den föreslagna bestämmelsen. 

Enligt 4 punkten ska påföljdsavgift påföras den som bryter mot bestämmelserna i 9 § 1 mom. och 9 a § 1 mom. om de uppgifter som ska lämnas i en ansökan om verksamhetstillstånd för förvaringsinstitut, om verksamhetstillståndet har beviljats på basis av felaktiga eller vilseledande uppgifter. Bestämmelsen motsvarar 2 punkten i momentet. 

Enligt 5 punkten ska påföljdsavgift påföras den som bryter mot bestämmelserna i 16 § 1—4 och 6—8 mom. om skyldigheten att underrätta Finansinspektionen om förvärv av aktier, ökning av ägarandelen och avyttring av eller minskning av förvärvad ägarandel i ett fondbolag eller ett förvaringsinstitut. Bestämmelsen motsvarar artikel 99a d och e i fondföretagsdirektivet. 

Enligt 6 punkten ska påföljdsavgift påföras den som bryter mot bestämmelserna i 16 § 5 och 8 mom. om skyldigheten för fondbolag, förvaringsinstitut och deras holdingföretag att utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om sådana förändringar i ägarandelarna som har kommit till deras kännedom samt minst en gång om året underrätta Finansinspektionen om ägarna till andelarna och om innehavens storlek. Bestämmelsen motsvarar artikel 99a h och i i fondföretagsdirektivet. 

Enligt 7 punkten ska påföljdsavgift påföras den som bryter mot bestämmelserna i 24 § 1 mom. och 43 § 1 mom. om förbud mot marknadsföring av en placeringsfonds andelar och tillförande av medel till fonden innan des stadgar har fastställts och 18 c § 1 mom. om tillståndsplikt för sådana placeringsfonder som ett utländskt EES-fondbolag inrättar i Finland. Bestämmelsen motsvarar artikel 99a a i fondföretagsdirektivet. Enligt 7 punkten ska påföljdsavgift påföras också den som bryter mot bestämmelsen i 25 § 2 mom. som föreskriver att ett fondbolag ska hålla placeringsfondens tillgångar åtskilda från sin egendom och låta ett förvaringsinstitut förvara dem. Gällande 144 b § 1 mom. 3 punkten ingår i den föreslagna bestämmelsen. 

Enligt 8 punkten ska påföljdsavgift påföras den som bryter mot bestämmelserna i 26 §. I 26 § 1 mom. föreskrivs om ett fondbolags skyldighet att bedriva fondverksamheten omsorgsfullt, självständigt och sakkunnigt i enlighet med placeringsfondens och dess fondandelsägares intressen och om skyldigheten att i sin verksamhet bemöta fondandelsägarna jämlikt. Enligt 26 § 2 mom. ska fondbolaget inom sin fondverksamhet och vid organiseringen av sin affärsverksamhet undvika intressekonflikter och, när sådana är oundvikliga, se till att de placeringsfonder som fondbolaget förvaltar, fondandelsägarna och fondbolagets övriga kunder får en rättvis behandling. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar artikel 99a k och n i fondföretagsdirektivet. Artikel 12.1 b som nämns i artikel 99a k (motsvarande led i artikel 5f i direktiv 85/611/EEG) och artikel 14.1 d som nämns i artikel 99a n (motsvarande led i artikel 5h i direktiv 85/611/EEG) har genomförts genom 26 § 2 mom. i lagen om ändring av lagen om placeringsfonder (224/2004). I den föreslagna bestämmelsen ingår 26 § som nämns i nuvarande 144 b § 1 mom. 4 punkten. 

Enligt 9 punkten ska påföljdsavgift påföras den som bryter mot bestämmelserna i 26 a § 2—7 mom. och 26 b § om fondbolagets uppgifter i bedrivande av affärsverksamhet genom ombud eller i utläggande av för fondbolagets verksamhet viktiga funktioner på entreprenad. Bestämmelsen inkluderas på basis av national prövning i tillämpningsområdet för momentet. 

Enligt 10 punkten ska påföljdsavgift påföras den som bryter mot bestämmelserna i 28 §, 69 § 1 mom., 70, 71, 71 a, 72, 73, 73 a och 74 §, 75 § 1 och 2 mom., 76—80 §, 80 a §, 81, 82 och 86 § om investering av placeringsfondens tillgångar, om överträdelsen eller försummelsen av bestämmelserna upprepas. Bestämmelsen motsvarar artikel 99a p i fondföretagsdirektivet. I den föreslagna bestämmelsen ingår 28 § som nämns i nuvarande 144 b § 1 mom. 4 punkten. 

Enligt 11 punkten ska påföljdsavgift påföras den som bryter mot bestämmelserna i 31 a —31 c § om ett förvaringsinstituts skyldigheter och 31 d § om utläggande av förvaringsinstitutets uppgifter på entreprenad. Bestämmelsen motsvarar artikel 99a o i fondföretagsdirektivet. Gällande 144 b § 1mom. 6 punkten ingår i den föreslagna bestämmelsen. Inkluderandet av den ovannämnda 31 d § i 11 punkten baserar sig på nationell prövning. 

Enligt 12 punkten ska påföljdsavgift påföras den som strider mot bestämmelserna i 80 b § om riskkontrollmetoder och förfaranden för värdering av icke-standardiserade derivatinstrument samt om informationsskyldigheten mot Finansinspektionen i samband med derivatinstrumenten. Bestämmelsen motsvarar artikel 99a q i fondföretagsdirektivet. I den föreslagna bestämmelsen ingår 80 § som nämns i nuvarande 144 b § 1 mom. 5 punkten. 

Enligt 13 punkten ska påföljdsavgift påföras den som strider mot bestämmelserna i 40, 89, 92, 93, 93 a, 94, 96—98, 98 a—98 c och 137 a § om skyldigheten som gäller marknadsföring och skyldigheten att ge information till investerare, om överträdelsen av bestämmelserna upprepas. Bestämmelsen motsvarar artikel 99a r i fondföretagsdirektivet. Gällande 144 b § 1 mom. 9 punkten ingår i den föreslagna bestämmelsen, med undantag av 95 § som har upphävts. 

Enligt 14 punkten ska påföljdsavgift påföras den som bryter mot bestämmelserna i 127 § 1, 4 och 6 mom. om skyldigheten för fondbolag och utländska EES-fondbolag som förvaltar en placeringsfond i Finland att till Finansinspektionen anmäla om de har för avsikt att marknadsföra fondens fondandelar i dess EES-värdmedlemsstat. Bestämmelserna motsvarar artikel 99a s i fondföretagsdirektivet. 

Enligt 15 punkten ska påföljdsavgift påföras den som bryter mot bestämmelserna i 150 § 1 och 5 mom. om förfaranden för rapportering av överträdelser. Skyldigheterna enligt den sistnämnda paragrafen gäller fondbolag och förvaringsinstitut. Inkluderandet av den 15 punkten i tillämpningsområdet för momentet baserar sig på nationell prövning. Bestämmelsen är så central när det gäller att förebygga missbruk och att skapa en finansmarknad som fungerar på ett tillförlitligt sätt att det är ändamålsenligt att utvidga det förfarande som strider mot den så att det omfattas av tillämpningsområdet för bestämmelsen om påföljdsavgift. 

I 3 mom. föreskrivs att det ska påföras en påföljdsavgift vid försummelse eller överträdelse av bestämmelser eller föreskrifter som kompletterar bestämmelserna enligt 1 mom., bestämmelser i förordningar och beslut som kommissionen antagit med stöd av fondföretagsdirektivet samt bestämmelser i EU:s tillsynsförordning. Bestämmelsen är till sin natur förtydligande, eftersom det i princip måste anses vara en lagöverträdelse att bryta mot en sådan närmare föreskrift som utfärdats med stöd av en bestämmelse. 

Bestämmelser som avses i momentet är bl.a. Finansinspektionens föreskrifter om kraven på riskkontrollsystem och övrig intern kontroll samt på en tillförlitlig förvaltning enligt 30 a § och de bestämmelser i EU:s tillsynsförordning som ska tillämpas vid beräkningen av ett fondbolags kapitalbas enligt 30 c §. Båda paragraferna nämns i denna paragrafs 1 mom. 3 punkt.  

Bestämmelser som avses i momentet är bl.a. bestämmelser i finansministeriets förordning enligt 5 a § som nämns i denna paragrafs 2 mom. 2 punkt, Finansinspektionens föreskrifter för genomförande av kommissionens riskhanteringsdirektiv enligt 8 a—8 c § som nämns i 2 mom. 3 punkten, bestämmelser i finansministeriets förordning enligt 9 § som nämns i 2 mom. 4 punkten, Finansinspektionens föreskrifter för genomförande av kommissionens riskhanteringsdirektiv enligt 26 § som nämns i 8 punkten. Dessutom avses de i 2 mom. 10 punkten nämnda Finansinspektionens föreskrifter enligt 28 § om anmälan av de i 27 § avsedda uppgifterna om placeringsfonders kapital och antalet andelsägare och de i 1 och 2 mom. avsedda uppgifterna om placering av placeringsfonders tillgångar och Finansinspektionens föreskrifter enligt 81 § om fondbolagets rätt att ingå låne- eller återköpsavtal om värdepapper och penningmarknadsinstrument som hör till en placeringsfonds tillgångar. Bestämmelser som avses i momentet är dessutom Finansinspektionens föreskrifter för genomförande av kommissionens riskhanteringsdirektiv enligt 80 b § som nämns i denna paragrafs 2 mom. 12 punkt, bestämmelser i finansministeriets förordning om fondprospekt enligt 92 §, som nämns i 2 mom. 13 punkten, bestämmelser i kommissionens basfaktaförordning enligt 93 och 93 a §, bestämmelser i finansministeriets förordning om innehållet i halvårsrapporten enligt 94 § och bestämmelser i finansministeriets förordning om årsberättelsen för en placeringsfond enligt 96 § som nämns i 2 mom. 13 punkten, bestämmelser i kommissionens notifieringsförordning enligt 127 § som nämns i 2 mom. 14 punkten och Finansinspektionens föreskrifter enligt 150 § som nämns i 2 mom. 15 punkten. 

De ovannämnda bestämmelserna och föreskrifterna på en lägre nivå än lagnivå kan förändras. Det är inte ändamålsenligt eller ens i praktiken möjligt att i lagen specificera de enskilda normer som ingår i Finansinspektionens föreskrifter eller i de ovannämnda förordningarna och för vilka det vid överträdelser kan påföras påföljdsavgift. Fondbolag är skyldiga att följa med om den reglering som förpliktar dem ändras och att vid behov ändra sin verksamhet så att den motsvarar den förändrade regleringen.  

Bestämmelsen motsvarar 15 kap. 2 § 2 mom. i lagen om investeringstjänster. 

145 §. Enligt nuvarande 1 mom. är det maximala straffet för placeringsfondsbrott fängelse i sex månader. Det föreslås att momentet ändras så att det maximala straffet med stöd av momentet är fängelse i ett år. Den föreslagna straffskalan motsvarar straffskalan vid investeringstjänstbrott enligt 16 kap. 2 § i lagen om investeringstjänster och straffskalan vid kreditinstitutsbrott enligt 21 kap. 2 § i kreditinstitutslagen. Kriminaliseringen enligt paragrafen, dvs. att bedriva placeringsfonds- eller förvaringsinstitutsverksamhet utan att ha rätt till det och att i strid med lagen använda benämningen fondbolag eller fondaktiebolag och benämningen placeringsfond eller specialplaceringsfond, motsvarar kriminaliseringen enligt lagen om investeringstjänster och kreditinstitutslagen. Klandervärdheten hos de gärningar och försummelser som fastställs som placeringsfondsbrott kan inte anses mindre än hos de ovannämnda kriminaliseringarna. 

147 §. I den gällande paragrafen föreskrivs det om att straff ska dömas ut vid brott mot tystnadsplikten enligt 133 §. Det föreslås att paragrafens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta brott mot tystnadsplikten enligt 150 §. Bestämmelsen gäller sådan tystnadsplikt i fråga om personuppgifter, som hänför sig till förfarandet vid rapportering av överträdelser. 

Förslaget motsvarar 21 kap. 4 § i kreditinstitutslagen. 

Rapportering om överträdelser 

150 §. Det föreslås att det till lagen fogas en ny 150 § i stället för den 150 § som upphävts genom lag 889/2008 och att det före paragrafen tas in en informativ mellanrubrik om rapportering av överträdelser. Enligt fondföretagsdirektivet ska medlemsstaterna kräva att fondbolagen, investeringsbolagen och förvaringsinstituten har lämpliga rutiner för att deras anställda ska kunna anmäla överträdelser internt genom en särskild oberoende och självständig kanal (artikel 99d.5). I paragrafen föreslås bestämmelser om ett fondbolags skyldighet att ta i bruk förfaranden för rapportering av överträdelser och om kraven på anmälningsförfaranden. Det föreslås att bestämmelserna ska tillämpas också på förvaringsinstitut. 

I 1 mom. föreskrivs om fondbolags skyldighet att se till att det använder förfaranden för att deras anställda ska kunna rapportera en misstanke om överträdelser av lagen om placeringsfonder och av de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den samt av de EU-rättsakter som avses i 144 b § 3 mom. Rapporteringen kan gälla bestämmelser genom vilka fondföretagsdirektivet har satts i kraft nationellt och Europeiska unionens rättsakter som är direkt tillämplig rätt. Rapporteringen ska kunna ske internt genom en oberoende kanal. Om fondbolaget ingår i en koncern eller hör till ett konglomerat där de företag som ingår det omfattas av en skyldighet enligt denna paragraf som motsvarar skyldigheten att ta i bruk förfaranden för rapportering av överträdelser, kan det för företagen på koncern- eller konglomeratnivå ordnas en kanal för rapportering av överträdelser. 

Enligt momentet ska det i rapporteringsförfarandet ingå åtgärder som ska skydda rapportören och säkerställa skyddet av personuppgifterna för rapportören och den som är föremål för rapporten med iakttagande av personuppgiftslagen (523/1999). Rapportören ska alltid skyddas mot åtminstone hämdåtgärder, diskriminering och andra former av orättvis behandling. I rapporteringsförfarandet ska dessutom ingå anvisningar som ska säkra att konfidentialiteten i förhållande till rapportören tryggas i alla fall, om det inte för utredande av brott eller annars till följd av myndigheternas rätt till information bestäms något annat i lag. Skyldigheten att följa personuppgiftslagen innebär att fondbolaget är den registeransvarige enligt personuppgiftslagen och att personregistret utgörs av samlade uppgifter i form av rapporter om misstänkta överträdelser. 

Den föreslagna bestämmelsen förutsätter inte att rapporten ska kunna göras anonymt. Rapportören ska inte behöva ha bevisning som stöd för överträdelsemisstanken. Enligt förslaget ska en grundad misstanke räcka för att göra en anmälan. Tillgång till uppgifter som gäller identiteten hos rapportören och den som är föremål för rapporten samt rapportens innehåll ska begränsas till sådana personer för vilka informationen är nödvändig för att utreda ett ärende. Mot rapporter som uppenbart saknar grund och som har gjorts i syfte att orsaka skada ska det vara möjligt att ingripa som vid trakasserier och annat osakligt bemötande på arbetsplatsen enligt 18 och 28 § i arbetarskyddslagen (738/2002). I sista hand kan exempelvis bestämmelsen om ärekränkning i 24 kap. 9 § i strafflagen (39/1889) tillämpas. 

I 2 mom. ska det föreskrivas om fondbolags skyldighet att bevara behövlig information som gäller den rapport som avses i 1 mom. Informationen ska avföras fem år efter rapporteringen, om den inte fortfarande behövs för en brottsutredning, en pågående rättegång eller en myndighetsundersökning eller för att trygga de rättigheter som rapportören eller den som är föremål för rapporten har. Senast tre år efter den föregående justeringen ska behovet av fortsatt bevarande undersökas. En anteckning ska göras om justeringen. Om informationen visar sig vara felaktig eller onödig ska den i enlighet med personuppgiftslagen avföras ur registret så fort som möjligt. 

I 3 mom. ska det föreskrivas att en sådan registrerad person som är föremål för en rapport enligt 1 mom. inte har rätt till insyn i den information som avses i 1 och 2 mom. Förslaget avviker från 26 § i personuppgiftslagen som gäller vars och ens rätt att få veta vilka uppgifter om honom eller henne som har registrerats i ett personregister eller att registret inte innehåller uppgifter om honom eller henne. I personuppgiftslagens 27 § bestäms om inskränkningar i rätten till insyn. Det är motiverat att begränsa rätten till insyn enligt momentet, eftersom rätten till insyn enligt 27 § i personuppgiftslagen kan försvåra förebyggande och utredning av brott. Den registrerades rätt till insyn kan dock också göra det svårare att förebygga eller utreda sådana försummelser eller brott mot sådana bestämmelser i lagen om placeringsfonder som är jämförbara med straffrättsliga påföljder. Därför kan inte den allmänna begränsningen av rätten till insyn enligt 27 § i personuppgiftslagen anses vara tillräcklig. Enligt förslaget ska dataombudsmannen ha rätt att på begäran av den registrerade kontrollera att uppgifterna är lagenliga. 

I 4 mom. föreskrivs det om den befogenhet som ska ges Finansinspektionen att meddela närmare föreskrifter om hur de rapporter som avses i 1 mom. ska göras och behandlas hos fondbolaget. 

I 5 mom. föreskriv det att bestämmelserna i 1—4 mom. också ska tillämpas på förvaringsinstitut. 

Förslaget motsvarar artikel 99d.1, 99d.2 och 99d.5 i fondföretagsdirektivet. 

Förslaget motsvarar 7 kap. 6 § i kreditinstitutslagen. 

22 a kap. Tillsynsbefogenheter

Det föreslås att ett nytt 22 a kap. om Finansinspektionens tillsynsbefogenheter fogas till lagen. I kapitlet ska föreskrivas om Finansinspektionens behörighet att vidta åtgärder i situationer där man handlar i strid med lagen om placeringsfonder. 

150 a §. I paragrafen föreslås bestämmelser om det förbuds- och rättelsebeslut enligt vilket Finansinspektionen kan förbjuda den som handlar i strid med lagen om placeringsfonder att fortsätta eller upprepa det lagstridiga förfarandet. Finansinspektionen ska samtidigt kunna ålägga denne att återkalla, ändra eller rätta förfarandet, om detta ska anses vara behövligt för uppnående av målen för tillsynen över finansmarknaden. I 33 § i den gällande lagen om Finansinspektionen föreskrivs om verkställighetsförbud och rättelseuppmaning som bara kan tillämpas på Finansinspektionens tillsynsobjekt och på andra finansmarknadsaktörer. Den föreslagna bestämmelsen ska däremot kunna tillämpas på alla som handlar i strid med lagen om placeringsfonder. Det föreslås att bestämmelsen omfattar t.ex. lagens 3 § om verksamhetstillstånd för bedrivande av placeringsfondsverksamhet och förvaringsinstitutsverksamhet, 7 § 2 mom. om användningen av benämningen "fondbolag" eller "fondaktiebolag" i firman eller annars i verksamheten, 42 § 1 mom. om användningen av benämningen "placeringsfond" eller 42 § 3 mom. om användningen av benämningen "specialplaceringsfond" i marknadsföringen eller annars i verksamheten. 

150 b §. Enligt paragrafen kan Finansinspektionen för att effektivisera det förbud eller beslut som avses i 150 a § förena det med vite och döma ut vitet. I paragrafen ska hänvisas till viteslagen (1113/1990) där det finns bestämmelser om vite och om ändringssökande av beslut som gäller föreläggande av vite samt om beslut som gäller utdömande av vite. 

Bestämmelserna motsvarar 22 kap. 1 och 2 § i kreditinstitutslagen. 

Ikraftträdande 

Ikraftträdandebestämmelse. I paragrafen föreslås bestämmelser om lagens ikraftträdande.  

Enligt 2 mom. ska fondbolag som före den 18 mars 2016 till förvaringsinstitut har utsett ett institut som inte uppfyller kraven i denna lag senast den 17 mars 2018 utse ett förvaringsinstitut som uppfyller dessa krav. Bestämmelsen motsvarar artikel 23.4 i fondföretagsdirektivet. 

Enligt 3 mom. ska de ansökningar om fastställelse av stadgar eller om verksamhetstillstånd eller andra tillstånd som är anhängiga när denna lag träder i kraft kompletteras med kraven i denna lag. 

Enligt 4 mom. ska placeringsfonders fondprospekt senast den 30 juni 2016 överensstämma med kraven i denna lag. Placeringsfonders faktablad ska fås att överensstämma med kraven i denna lag senast i samband med den årliga uppdatering av faktabladet som följer efter lagens ikraftträdande. 

Enligt 5 mom. ska fondbolags ersättningssystem senast den 31 augusti 2016 överensstämma med bestämmelserna i 4 b kap. Övergångstiden är nödvändig på grund av att Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens riktlinjer enligt 4 b kap. saknas och på grund av de praktiska arrangemangen till följd av ändringarna. 

1.2  Lagen om Finansinspektionen

24 §.Granskningsrätt. Det föreslås att det till 1 mom. fogas ett omnämnande av upptagningar av telefonsamtal eller elektronisk kommunikation eller andra datatrafikuppgifter. Enligt momentet har Finansinspektionen trots sekretessbestämmelserna rätt att på tillsynsobjekts och andra finansmarknadsaktörers verksamhetsställen utöver handlingar och datasystem som gäller dessas verksamhet och förvaltning också granska upptagningar av telefonsamtal och elektronisk kommunikation, andra datatrafikuppgifter i den utsträckning som behövs för att Finansinspektionen ska kunna fullgöra sitt lagstadgade tillsynsuppdrag. Momentet ska ändras så att Finansinspektionen inte bara av tillsynsobjekt utan också av andra finansmarknadsaktörer ska ha rätt att få behövliga kopior av handlingar och andra upptagningar och datatrafikuppgifter. Finansinspektionen har inte med stöd av bestämmelsen rätt att få använda sådana privata meddelanden som omfattas av bestämmelsen om hemligheten i fråga om förtroliga meddelanden i 10 § i grundlagen.  

Förslaget motsvarar artikel 98.2 d ii, enligt vilken de behöriga myndigheterna ska ha befogenheter att begära befintliga inspelningar av telefonsamtal eller elektronisk kommunikation eller annan datatrafik som innehas av fondföretag, fondbolag investeringsbolag, förvaringsinstitut eller alla andra sammanslutningar som regleras av detta direktiv. Enligt nuvarande 2 mom. gäller det som föreskrivs i 1 mom. också företag som på uppdrag av tillsynsobjekt sköter uppgifter i anslutning till dessas affärsverksamhet. Med stöd av det nuvarande 2 mom. hör en sådan tredje part till vilken ett förvaringsinstitut har lagt ut uppgifter på entreprenad till paragrafens tillämpningsområde.  

28 §.Begränsning av ledningens verksamhet Det föreslås att paragrafens rubrik ändras. Paragrafens nuvarande rubrik om begränsning av ledningens verksamhet för viss tid motsvarar inte längre innehållet i det föreslagna 3 mom. om en permanent begränsning av ledningens verksamhet. I det inledande stycket till det nuvarande 1 mom. räknar man upp de personer som hör till tillsynsobjektets högsta ledning. Begreppet högsta ledning i bestämmelsen motsvarar inte definitionen av begreppet ledning i kreditinstitutslagen och lagen om investeringstjänster. Begreppet motsvarar inte heller det föreslagna begreppet ledning i lagen om placeringsfonder. Därför föreslås det att begreppet ledning i det inledande stycket ändras så att det motsvarar definitionen av begreppet ledning de nämnda lagarna och den föreslagna definitionen i lagen om placeringsfonder. Bestämmelsen ska också gälla medlemmar och ersättare i förvaltningsrådet i ett auktoriserat tillsynsobjekt. Bestämmelsen ska inte till denna del gälla ett fondbolag som det inte får inrättas ett förvaltningsråd i. 

Det föreslås ett nytt 3 mom. enligt vilket Finansinspektionen permanent kan förbjuda en person att sköta ledningsuppgifter i fondbolag enligt lagen om placeringsfonder och förvaringsinstitut som fått verksamhetstillstånd enligt den lagen, om personen upprepade gånger och allvarligt har gjort sig skyldig till överträdelser eller försummelser av bestämmelserna i 144 b § i lagen om placeringsfonder. 

Ett permanent verksamhetsförbud är med tanke på proportionalitetsprincipen en sträng påföljd. Ett meddelande av förbud ska i praktiken vara ett undantag. En förutsättning för det permanenta verksamhetsförbudet är att överträdelsen eller försummelsen har upprepats eller är allvarlig, vilket i praktiken oftast också innebär att personen redan tidigare har ålagts en administrativ påföljd på grund av överträdelsen eller försummelsen. Det är därmed fråga om en sista utväg för att förhindra upprepat lagstridigt förfarande. Finansinspektionen ska således, med beaktande av proportionalitetsprincipen, vid varje enskilt fall överväga om ett permanent verksamhetsförbud är den mest ändamålsenliga tillsynsåtgärden. Eftersom det i praktiken ofta är fråga om avsiktliga och upprepade förseelser, har en eventuell rättelse av det lagstridiga förfarandet i efterskott inte någon betydelse med tanke på tillämpningen av bestämmelsen. 

Förslaget motsvarar artikel 99.6 d där en medlem av ett ledningsorgan eller annan person som hålls ansvarig nämns. Denna personkrets anses motsvara de personer som ska omfattas av det föreslagna begreppet ledning. 

41 §.Påförande av påföljdsavgift. I det nuvarande 2 mom. föreskrivs det om omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av påföljdsavgiftens belopp. Enligt artikel 99c.1 i fondföretagsdirektivet ska de behöriga myndigheterna vid fastställandet av de administrativa påföljdernas eller åtgärdernas typ och nivån på de administrativa påföljdsavgifterna säkerställa att de är effektiva, proportionerliga och avskräckande samt att de beaktar alla relevanta omständigheter. I artikeln räknas det upp de omständigheter som bland annat ska beaktas. De omständigheter som räknas upp i 2 mom. motsvarar i huvudsak de omständigheter som enligt fondföretagsdirektivet ska beaktas. Enligt det nuvarande momentet ska det vid bedömningen av beloppet beaktas den vinning som erhållit eller en skada som orsakats genom förfarandet, om vinningen eller skadan kan bestämmas. Enligt fondföretagsdirektivet ska man vid fastställandet av påföljdsavgiften beakta omfattningen av erhållen vinst eller undvikande av förluster för den för överträdelsen ansvariga personen, den skada som orsakats andra personer och, i tillämpliga fall, skadan avseende hur marknaderna eller ekonomin i allmänhet fungerar, i den mån de kan bestämmas (artikel 99c.1 d). Det nuvarande momentet ska preciseras så att det motsvarar fondföretagsdirektivet så att det vid bedömningen av påföljdsavgiftens storlek ska beaktas den vinning som erhållits och den skada som orsakats andra personer genom förfarandet, om vinningen eller skadan kan bestämmas. Det föreslås att det i momentet tas in ett krav enligt vilket det vid bedömningen av påföljdsavgiftens belopp också ska beaktas gärningsmannens åtgärder för att förhindra att överträdelsen upprepas. Med åtgärder avses åtgärder som den för överträdelsen ansvarige personen vidtagit efter att överträdelsen skett. 

Förslaget motsvarar artikel 99c.1 g i fondföretagsdirektivet. 

41 a §.Påföljdsavgiftens maximibelopp i vissa fall. Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 3 mom., varvid de nuvarande 3 och 4 mom. blir 4 och 5 mom. I det föreslagna 3 mom. föreskrivs om maximibeloppet för påföljdsavgiften vid överträdelse eller försummelse av bestämmelserna i 144 b § 2 mom. i lagen om placeringsfonder. Den påföljdsavgift som påförs en juridisk person får utgöra högst antingen tio procent av den juridiska personens omsättning under året före gärningen eller försummelsen eller högst fem miljoner euro. Enligt förslaget får en fysisk person påföras högst fem miljoner euro i påföljdsavgift. Förslaget motsvarar artikel 99.6 e och f i fondföretagsdirektivet. Enligt artikel 99.6 är alternativet till påföljdsavgiften enligt led e och f maximala administrativa påföljdsavgifter på högst två gånger beloppet för den vinning som erhållits genom överträdelsen, om denna vinning kan fastställas, även om det beloppet överstiger de maximala beloppen i leden e och f. I nuvarande 3 mom. som blir 4 mom. finns bestämmelser om en alternativ påföljdsavgift. Enligt momentet får påföljdsavgiften trots det som föreskrivs ovan vara högst två gånger större än den vinning som erhållits genom gärningen eller försummelsen, om vinningen kan bestämmas. Enligt momentet får en påföljdsavgift som påförs en juridisk och en fysisk person vid överträdelse eller försummelse av lagen om placeringsfonder vara högst två gånger större än vinningen, om denna kan bestämmas, även i de fall då påföljdsavgiften överstiger de maximala beloppen enligt 3 mom.  

I nuvarande 4 mom. som föreslås bli 5 mom. finns bestämmelser om begreppet omsättning som används i paragrafen. I fondföretagsdirektivet avses med omsättning en juridisk persons totala årsomsättning i enlighet med den senaste tillgängliga redovisning som har godkänts av ledningsorganet. Om den juridiska personen är ett moderföretag eller ett dotterföretag till moderföretaget som ska upprätta koncernredovisning i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU, ska den relevanta totala årsomsättningen vara den totala årsomsättningen enligt det senaste tillgängliga koncernbokslut som har godkänts av ledningsorganet för det yttersta moderföretaget eller motsvarande typ av inkomst i enlighet med relevant unionsrätt inom redovisningsområdet (artikel 99.6 e). Nuvarande 4 mom. 3 punkten motsvarar bestämmelserna i fondföretagsdirektivet. 

Förslaget motsvarar artikel 99.6 e, f och g i fondföretagsdirektivet. 

43 §.Offentliggörande av administrativa påföljder och andra beslut. Det föreslås att paragrafen ses över och kompletteras. Det föreslås att rubriken ändras så att den omfattar offentliggörande av administrativa påföljder och sådana beslut som avses i det föreslagna 4 mom. 

I 1 mom. ska det på motsvarande sätt som i nuvarande 43 § 1 mom. föreskrivas om Finansinspektionens skyldighet att offentliggöra ordningsavgifter, offentliga varningar och påföljdsavgifter och påföljdsavgifter som påförts av marknadsdomstolen. Med avvikelse från nuläget föreslås det att momentet kompletteras så att beslut om påföljd ska offentliggöras utan dröjsmål efter det att den person som påförts påföljden informerats om beslutet. Utöver att det av offentliggörandet i enlighet med nuvarande bestämmelse ska framgå om beslutet har vunnit laga kraft ska också överträdelsens art och slag samt identiteten hos den person som är ansvarig för överträdelsen framgå. Enligt förslaget ska besvärsmyndighetens beslut offentliggöras, om besvärsmyndigheten har upphävt beslutet helt eller delvis. I momentet ska det på samma sätt som tidigare föreskrivas om hur länge informationen om en påföljd ska finnas tillgänglig på Finansinspektionens webbsidor. Offentliggörandet ska inte tillämpas på beslut om föreskrivande av åtgärder av utredningskaraktär. 

Det föreslås att paragrafens 2 mom. kompletteras. Bestämmelsen motsvarar gällande 2 mom. I momentet föreskrivs mera detaljerat än för närvarande om de alternativa förfaranden som Finansinspektionen har till sitt förfogande i sådana situationer där det är oskäligt att namnet på den fysiska eller juridiska person som ålagts en påföljd offentliggörs, eller om offentliggörandet av påföljden äventyrar stabiliteten på finansmarknaden eller en myndighets pågående undersökning. Finansinspektionen ska enligt 1 punkten kunna skjuta upp offentliggörandet av beslutet om påföljd tills det inte längre finns grunder för att låta bli att offentliggöra beslutet eller enligt 2 punkten offentliggöra beslutet om påföljd utan att ange namnet på den som ålagts en påföljd. Alternativt ska Finansinspektionen enligt 3 punkten kunna låta bli att offentliggöra ett beslut om påföljd, om de åtgärder som anges i 1 och 2 punkten inte är tillräckliga för att säkerställa att stabiliteten på finansmarknaden inte äventyras samt enligt 4 punkten låta bli att offentliggöra ett beslut enligt 4 mom., om det inte är skäligt att offentliggöra beslutet på grund av att åtgärderna är ringa. Finansinspektionen ska därmed i varje enskilt fall bedöma de följder av och alternativ för offentliggörandet som nämns i bestämmelsen. 

Det är fråga om en undantagsbestämmelse som ska tolkas snävt. Om det enligt Finansinspektionens bedömning är oskäligt att offentliggöra namnet på den person som ålagts en påföljd, ska Finansinspektionen i första hand offentliggöra beslutet om påföljd utan angivande av namnet på den som ålagts en påföljd. Endast i sådana situationer där även ett anonymt offentliggörande är oskäligt med beaktande av att gärningen eller försummelsen är ringa är det möjligt att helt låta blir att offentliggöra påföljden. Bedömningen av gärningen eller försummelsen ska basera sig på helhetsprövning från fall till fall. I bedömningen ska det bl.a. beaktas hur skadlig gärningen eller försummelsen är och graden av skuld hos gärningsmannen, sådan den framgår av gärningen. I sådana situationer där det redan i princip är fråga om ett mera klandervärt brott mot en bestämmelse som omfattas av tillämpningsområdet för en påföljdsavgift, ska det följas striktare regler vid tolkningen av om en gärning eller försummelse är ringa. Enligt den föreslagna nya 44 a § 1 mom. 2 punkten ska Finansinspektionen också förse den europeiska tillsynsmyndigheten med information om en icke offentliggjord påföljd. 

Enligt 3 mom. ska Finansinspektionen i de situationer där Finansinspektionen offentliggör ett beslut om påföljd utan angivande av namnet på den som ålagts en påföljd samtidigt kunna fatta beslut om att skjuta upp offentliggörandet av namnet under en skälig tid, om grunden för att inte offentligöra upphör under den perioden. 

I 4 mom. föreskrivs det att bestämmelserna i 1—3 mom. också ska tillämpas på offentliggörande av sådana beslut som avses i 26—29, 33 och 33 a § i denna lag och i 18 j § och 122 § i lagen om placeringsfonder.  

Enligt fondföretagsdirektivet ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna på sin officiella webbplats offentliggör alla beslut som inte kan överklagas om påförande av administrativa sanktioner eller åtgärder för överträdelser av nationella bestämmelser som införlivar detta direktiv, utan otillbörligt dröjsmål efter det att den person som har påförts sanktionen eller åtgärden vidtagits emot har underrättats om beslutet. Offentliggörandet ska åtminstone innehålla information om vilken typ av överträdelse det rör sig om och vilka personer som är ansvariga (artikel 99b.1 första stycket).  

De föreslagna 1 och 4 mom. motsvarar artikel 99b.1 första stycket i fondföretagsdirektivet så att bestämmelserna också föreslås gälla beslut som inte har vunnit laga kraft samt artikel 99b.3 och 99b.4. Paragrafens 2 mom. motsvarar 99b.1 andra stycket och paragrafens 3 mom. motsvarar 99b.1 tredje stycket. 

I flera EU- rättsakter om finansmarknaden finns bestämmelser om offentliggörande av beslut om påföljder och andra administrativa åtgärder. Det finns också skillnader mellan rättsakterna när det gäller offentliggörandet. Exempelvis marknadsmissbruksförordningen 596/2014 och direktivet om marknader för finansiella instrument 2014/65/EU som redan trätt i kraft innehåller bestämmelser om offentliggörande. I dessa finns det dock inte bestämmelser om en sådan skyldighet att offentliggöra som enbart gäller sådana beslut som det inte att går att söka ändring i. I EU-rättsakerna har den behöriga myndigheten under vissa förutsättningar getts möjligheten att avstå från att offentliggöra beslut i sin helhet eller anonymt. Senast i samband med genomförandet av kreditinstitutsdirektivet har 43 § i lagen om Finansinspektionen preciserats. Paragrafen gäller alla beslut inklusive sådana beslut som det går att söka ändring i. Med den information om en påföljd som nämns i gällande 43 § avses information om överträdelsen och information om namnet på den fysiska person eller juridiska person som är föremål för påföljden. Den lösning som har använts vid det nationella genomförandet kan anses ändamålsenlig. Den innebär att det i lagen om Finansinspektionen har tagits in en bestämmelse om offentliggörande av administrativa påföljder och andra åtgärder. Bestämmelsen tillämpas på offentliggörandet av alla påföljder och andra åtgärder enligt bestämmelsen som Finansinspektionen meddelat eller påfört. 

44 a §.Information till de europeiska tillsynsmyndigheterna om påföljder och andra beslut. Det föreslås att paragrafen kompletteras med nya bestämmelser och att rubriken ändras så att den omfattar information också om beslut enligt 2 mom. Paragrafen gäller information som Finansinspektionen i sådana fall som avses i de rättsakter från Europeiska unionen som gäller finansmarknaden ska förse den europeiska tillsynsmyndigheten med.  

Paragrafens 1 mom. 1 punkt motsvarar gällande 44 a § 1 mom. 1 punkten. Momentets 2 punkt är ny i sak och gäller information om en icke offentliggjord påföljd samtidigt som påföljden påförs eller meddelas samt information om eventuellt överklagande och dess slutresultat. Momentets 3 punkt motsvarar nuvarande 44 a § 1 mom. 2 punkten. Momentets 4 punkt är ny i sak. Enligt den ska den europeiska tillsynsmyndigheten förses med information om straffrättsliga påföljder för brott mot de bestämmelser som gäller finansmarknaden samt information om eventuellt ändringssökande och dess slutresultat. Skyldigheten att lämna uppgifter ska inte gälla allmänt för alla straffrättsliga påföljder till följd av överträdelse av bestämmelser om finansmarknaden, utan anmälan ska göras och uppgifter ska lämnas i enlighet med paragrafens första mening i de fall som avses i de rättsakter från Europeiska unionen som gäller finansmarknaden. En bestämmelse om anmälningsskyldighet enligt den föreslagna paragrafen ingår i flera andra EU-rättsakter om finansmarknaden, t.ex. i förordningen om marknadsmissbruk 596/2014 som redan trätt i kraft och i direktivet om marknader för finansiella instrument 2014/65/EU.  

Det föreslås att 2 mom. preciseras. Bestämmelserna i 1 mom. 1—3 punkten om skyldigheten att informera ska också tillämpas på 26—29, 33 och 33 a § och på beslut som avses i 18 j och 122 § i lagen om placeringsfonder.  

Paragrafens 1 mom. 1—4 punkten och 2 mom. motsvarar artikel 99b.2 samt artikel 99e.1 och 99e.2. 

53 §.Vägran att delta i tillsynssamarbete. I den gällande paragrafen föreskrivs om de grunder enligt vilka Finansinspektionen får vägra delta i tillsynssamarbete med en utländsk EES-tillsynsmyndighet. Det föreslås att det till 1 mom. fogas en ny 4 punkt, enligt vilken Finansinspektionen får vägra delta i tillsynssamarbete om det sannolikt får negativa konsekvenser för Finansinspektionens egen utredning eller tillsynsverksamhet om man tillmötesgår begäran. I paragrafen föreslås ändringar av teknisk karaktär. 

Bestämmelsen motsvarar fondföretagsdirektivets artikel 99.4 b. 

73 §.Överklagande. Enligt nuvarande 2 mom. överklagas Finansinspektionens beslut som gäller påföljdsavgift som påförs med stöd av 40 och 41 § genom besvär hos marknadsdomstolen. Enligt lagen kan Finansinspektionen med stöd av 40 § 1 mom. och 41 a § påföra påföljdsavgift för försummelse eller överträdelse av bestämmelser i 41 a §, om påföljdsavgiften uppgår till högst en miljon euro. Det är skäl att i momentet föreskriva om överklagande av ovannämnda beslut av Finansinspektionen. Därför föreslås det att det till momentet fogas en hänvisning till 41 a §.  

Det är skäl att i 3 mom. föreskriva om sökande av ändring i marknadsdomstolens beslut enligt 40 och 41 a §. Därför föreslås det att till momentet fogas en hänvisning till 41 a §.