av dem 1 § 1 mom., 5 § 1 och 4 mom., 12 och
12 a §, 14 § 1 mom., 21 §, 23 § 2
och 4 mom., 24 a § 1 mom., 25 § 1 och
3 mom., 25 b § 1 mom., 25 e §, 29 § 1
mom. och 30 § 1 mom. sådana de lyder i lag 787/2014,
3 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna
892/2009 och 787/2014, 20 § sådan
den lyder delvis ändrad i lagarna 479/2003 och
951/2011 samt 37 § 1 mom. och 44 § 3 mom.
2 och 3 punkten sådana de lyder i lag 951/2011,
samt
1 §
Tillämpningsområde
Denna lag innehåller bestämmelser om grundläggande
yrkesutbildning och om examina inom denna utbildning samt om handledande
utbildning som inte leder till examen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3 §
Grundläggande yrkesutbildning och handledande utbildning
Grundläggande yrkesutbildning är utbildning som
avläggs enligt den av utbildningsanordnarens godkända
läroplan som avses i 14 § och som leder till en
yrkesinriktad grundexamen.
Som handledande utbildning som inte leder till examen kan ordnas
handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning
samt utbildning som handleder för arbete och ett självständigt
liv.
I samband med den utbildning som avses i denna lag kan det för
de studerande även ordnas annan verksamhet som nära
anknyter till undervisningen.
5 §
Utbildningens mål
Den grundläggande yrkesutbildningens mål är
att ge de studerande det kunnande och den yrkesskicklighet som krävs
för en yrkesinriktad grundexamen enligt 4 § 1
mom. samt färdigheter i företagande. Målet
för den handledande utbildningen för grundläggande
yrkesutbildning är att ge de studerande färdigheter
för att söka till grundläggande yrkesutbildning
och att stärka de studerandes förutsättningar
att avlägga en yrkesinriktad grundexamen. Målet
för utbildningen som handleder för arbete och
ett självständigt liv är att ge de studerande
som behöver särskilt stöd på grund
av sjukdom eller skada undervisning och handledning enligt deras
individuella mål och färdigheter.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Den utbildning som ordnas för en studerande som behöver
särskilt stöd har dessutom som mål att
i samarbete med dem som producerar rehabiliteringstjänster
främja en total rehabilitering av den studerande.
12 §
Grunder för dimensioneringen av examina och av handledande
utbildningar
Grunden för dimensioneringen av yrkesinriktade grundexamina
och handledande utbildningar inom den grundläggande yrkesutbildningen samt
av de delar som ingår i dessa examina och utbildningar är
en kompetenspoäng.
Omfattningen av en yrkesinriktad grundexamen är 180
kompetenspoäng. Genom förordning av undervisnings-
och kulturministeriet får det föreskrivas att
en examen får omfatta fler än 180 kompetenspoäng,
om den reglering som gäller branschen förutsätter
detta. Omfattningen av den handledande utbildningen för
grundläggande yrkesutbildning samt av den utbildning som handleder
för arbete och ett självständigt liv är 60
kompetenspoäng.
Det kunnande som i genomsnitt förvärvats under
ett år inom den grundläggande yrkesutbildningen
och den handledande utbildningen motsvarar 60 kompetenspoäng.
Den grundläggande yrkesutbildningen och den handledande utbildningen
ska ordnas så att den studerande kan avlägga examen
eller slutföra utbildningen på en tid som motsvarar
dess omfattning.
12 a §
Grunder för dimensioneringen av examensdelar samt utbildningsdelar
i en handledande utbildning
Kompetenspoängen för examensdelarna och utbildningsdelarna
i en handledande utbildning bestäms utifrån täckningen,
svårighetsgraden och betydelsen av det kunnande som ingår
i dem i förhållande till de krav på yrkesskicklighet
och de mål för kunnandet som gäller hela
examen eller hela handledande utbildningen.
12 c §
Uppbyggnaden av handledande utbildning
De handledande utbildningarna innehåller utbildningsdelar.
Närmare bestämmelser om de utbildningsdelar som
ingår i handledande utbildning får utfärdas
genom förordning av statsrådet.
13 b §
Grunder för handledande utbildning
Utbildningsstyrelsen bestämmer grunderna för
de handledande utbildningarna.
I utbildningsgrunderna anges
1) obligatoriska och valbara utbildningsdelar samt
utbildningsdelarnas omfattning i kompetenspoäng till de
delar det inte föreskrivs om dem med stöd av 12
c §, och
2) målen för kunnandet samt bedömningen
av kunnandet i utbildningsdelarna.
14 §
Utbildningsanordnarens läroplan
Utbildningsanordnaren ska godkänna en läroplan
som följer de examensgrunder som avses i 13 § eller
de grunder för handledande utbildning som avses i 13 b §.
I läroplanen bestäms det om den utbildning som
ska ordnas. Läroplanen godkänns separat för
finsk-, svensk- och samiskspråkig utbildning och vid behov
för utbildning på något annat språk.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
19 a §
Specialundervisning
Studerande som för en längre tid eller regelbundet
behöver särskilt stöd i sitt lärande
och sina studier på grund av inlärningssvårigheter, skada,
sjukdom eller någon annan orsak ska få specialundervisning.
Med specialundervisning avses planenligt pedagogiskt stöd
enligt den studerandes individuella mål och färdigheter
samt särskilda undervisnings- och studiearrangemang.
Målet för specialundervisningen är
att den studerande kan uppnå de krav på yrkesskicklighet
och de mål för kunnandet som anges i examens-
eller utbildningsgrunderna. I specialundervisningen kan dock avvikelser
göras från examensgrunderna genom att
anpassa kraven på yrkesskicklighet och målen för
kunnandet samt bedömningen av kunnandet i den omfattning detta är
nödvändigt med hänsyn till den studerandes
individuella mål och färdigheter.
Utbildningsstyrelsen kan i examensgrunderna bestämma
till vilka delar avvikelse från kraven på yrkesskicklighet
och målen för kunnandet inte får göras
inom ramen för den anpassning som avses i 2 mom.
20 §
Beslut om specialundervisning
Utbildningsanordnaren beslutar om den studerandes undervisning
ges som specialundervisning samt om den anpassning som avses i 19
a § 2 mom. Utbildningsanordnaren ska för genomförandet
av specialundervisningen utarbeta en individuell plan för
hur undervisningen ska ordnas för den studerande, som uppdateras
vid behov. Närmare bestämmelser om utarbetandet
av planen och dess innehåll utfärdas genom förordning
av statsrådet. Den studerande och den studerandes vårdnadshavare
eller lagliga företrädare ska höras innan
det fattas beslut i ovan avsedda frågor och innan den individuella
planen om ordnandet av undervisningen fastställs.
Undervisnings- och kulturministeriet kan med stöd av
9 § bestämma att utbildningsanordnaren ska ha
en särskild utbildningsuppgift att sköta ordnandet
av specialundervisning och utbildning som handleder för
arbete och ett självständigt liv samt utvecklings-,
handlednings- och stöduppgifter i anknytning till specialundervisningen.
21 §
Särskilda studiearrangemang
Förutom i den specialundervisning som avses i
19 a § får avvikelse från kraven på yrkesskicklighet
och målen för kunnandet samt bedömningen
av kunnandet i examens- eller utbildningsgrunderna göras även
om
1) de krav på yrkesskicklighet eller de mål
för kunnandet som anges i examens- eller utbildningsgrunderna
till någon del är oskäliga för
den studerande med hänsyn till förhållandena
eller tidigare förvärvat kunnande, eller
2) avvikelse är motiverad av skäl
som har samband med den studerandes hälsotillstånd.
Målet för de särskilda studiearrangemangen är
att den studerande kan avlägga en examen eller genomgå en
utbildning även om han eller hon av orsaker som avses i
1 mom. till någon del inte kan uppnå kraven
på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet
enligt examens- eller utbildningsgrunderna. Avvikelser från
kraven på yrkesskicklighet eller målen för
kunnandet får göras endast i den omfattning detta är
nödvändigt av de orsaker som avses i 1 mom.
Utbildningsanordnaren beslutar om de särskilda studiearrangemangen.
Den studerande och den studerandes vårdnadshavare eller
lagliga företrädare ska höras innan det
fattas beslut, om de särskilda studiearrangemangen inte
grundar sig på den studerandes förslag.
Utbildningsstyrelsen kan i examens- eller utbildningsgrunderna
bestämma till vilka delar avvikelse från kraven
på yrkesskicklighet och målen för kunnandet
inte får göras inom ramen för de särskilda
studiearrangemang som avses i denna paragraf.
23 §
Försök
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
I försök kan med tillstånd av undervisnings- och
kulturministeriet göras avvikelser från examinas
namn och kompetensområden, uppbyggnaden och omfattningen
av examen samt omfattningen av handledande utbildning. I försök
kan med tillstånd av Utbildningsstyrelsen göras
avvikelser från examens- och utbildningsgrunderna. En examen
inom försöket ska till sitt syfte och innehåll
vara sådan att den ger det kunnande och den yrkesskicklighet
som krävs för examen samt behörighet
för fortsatta studier.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Utbildningsstyrelsen bestämmer de examens- eller utbildningsgrunder
som ska iakttas i försöket.
24 a §
Principer för bedömning av den studerandes
inlärning och kunnande
Syftet med bedömningen av den studerande är att
handleda och uppmuntra den studerande i studierna, att utveckla
den studerandes förutsättningar att utvärdera
sig själv, att ge information om den studerandes kunnande
samt att säkerställa att kraven på yrkesskicklighet
och målen för kunnandet i examens- eller utbildningsgrunderna
uppnås.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
25 §
Bedömning av den studerandes kunnande
Den studerandes kunnande bedöms genom att kunnandet
jämförs med det kunnande som anges i examens-
eller utbildningsgrunderna. Om avvikelser i kraven på yrkesskicklighet
eller målen för kunnandet i examens- eller utbildningsgrunderna
gjorts genom anpassning enligt 19 a § eller på grund
av sådana särskilda studiearrangemang som avses
i 21 §, bedöms den studerandes kunnande
genom att jämföra det med den studerandes individuella
mål.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
På basis av bedömningen av kunnandet ges vitsord
för examensdelar, yrkesprov, delområden i gemensamma
examensdelar och för utbildningsdelar i handledande utbildning.
Bestämmelser om skalan för bedömning
av kunnandet utfärdas genom förordning av statsrådet.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
25 b §
Beslut om bedömningen av kunnandet
Besluten om bedömningen av kunnandet i en examensdel,
ett delområde i de gemensamma examensdelarna
eller i en handledande utbildning fattas av den lärare
eller, om lärarna är många, av de lärare
gemensamt som ansvarar för undervisningen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
25 e §
Betyg
Utbildningsanordnaren ska ge den studerande ett examensbetyg
när han eller hon med godkänt resultat har avlagt
de examensdelar som krävs för examen.
Utbildningsanordnaren ska ge den studerande ett betyg över
slutförd utbildning, när den studerande har slutfört
en handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning
eller en utbildning som handleder för arbete och ett självständigt
liv.
Utbildningsanordnaren ska ge den studerande ett betyg över
avlagda examensdelar eller utbildningsdelar, om den studerande säger
upp sin studieplats innan examen har avlagts eller den handledande
utbildningen har slutförts. Ett betyg över avlagda
examensdelar eller utbildningsdelar ska på den studerandes
begäran också ges under studiernas gång.
Närmare bestämmelser om innehållet
i betygen och undertecknandet av dem samt om bilagorna till betygen
utfärdas genom förordning av statsrådet.
Utbildningsstyrelsen bestämmer vilka uppgifter som ska
antecknas i betygen och bilagorna till dem.
Utbildningsanordnaren får dock inte ge ett examensbetyg
eller ett betyg över avlagda examensdelar, om den studerande
på grund av anpassning enligt 19 a § eller särskilda
studiearrangemang enligt 21 § inte har uppnått
examensdelarnas centrala krav på yrkesskicklighet och mål
för kunnandet. I sådana fall ska utbildningsanordnaren
ge ett betyg över den studerandes kunnande.
27 §
Grunderna för antagning av studerande
Som studerande till utbildning som leder till en yrkesinriktad
grundexamen eller som studerande till handledande utbildning kan
antas den som har slutfört den grundläggande utbildningens
lärokurs eller inhämtat motsvarande tidigare lärokurs.
Som studerande kan även antas någon annan som
av utbildningsanordnaren anses ha tillräckliga förutsättningar
att klara studierna.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
27 c §
Grunderna för antagning av studerande till handledande
utbildning för grundläggande yrkesutbildning
Utöver vad som föreskrivs i 27 § 1
mom. krävs för antagning som studerande till handledande
utbildning för grundläggande yrkesutbildning att
1) den som ansöker om att bli studerande inte har
avlagt
a) en examen enligt lagen om anordnande av studentexamen
(672/2005) eller en annan examen på motsvarande
nivå,
b) en yrkesinriktad grundexamen eller handledande utbildning
enligt denna lag eller någon motsvarande tidigare examen
eller utbildning,
c) en yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen
enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning eller någon
motsvarande tidigare examen,
d) en högskoleexamen, eller
e) en utländsk examen som motsvarar någon examen
som avses i underpunkterna a—d, och
2) den som ansöker om att bli studerande har som
avsikt att avlägga en yrkesinriktad grundexamen
efter den handledande utbildningen.
En person kan dock antas som studerande trots att han eller
hon har avlagt en examen eller slutfört en utbildning som
avses i 1 mom. 1 punkten, om det av särskilda
skäl är motiverat att personen genomgår
handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning
för att förvärva färdigheter
för fortsatta studier.
29 §
Rätt till undervisning och till studiehandledning
En studerande har rätt att få sådan
undervisning och handledning som gör det möjligt
att uppnå kraven på yrkesskicklighet och målen
för kunnandet enligt examens- eller utbildningsgrunderna.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
30 §
Identifiering och erkännande av kunnande
En studerande har rätt att få tidigare förvärvat kunnande
som motsvarar kraven på yrkesskicklighet eller målen
för kunnandet i examens- eller utbildningsgrunderna identifierat
och erkänt. Genom erkännande av kunnandet är
det möjligt att få vissa examensdelar eller utbildningsdelar helt
eller delvis avlagda.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
31 §
Studietid
En yrkesinriktad grundexamen ska avläggas inom en tid
som med högst ett år överskrider den tid
som examen avses omfatta, om inte den studerande av grundad anledning
beviljas förlängning.
En handledande utbildning för grundläggande
yrkesutbildning ska slutföras inom ett år, om inte
den studerande på grund av sjukdom eller någon
annan särskild orsak beviljas förlängning.
Tiden för slutförandet av en utbildning som handleder
för arbete och ett självständigt liv
bestäms utifrån den studerandes individuella mål och
färdigheter. Utbildningsanordnaren beslutar om tiden för
slutförandet av utbildningen. Utbildningstiden kan vara
högst tre år.
En studerande som inte har avlagt examen eller slutfört
utbildningen inom den tid som föreskrivs i 1—3
mom. anses ha avgått. En studerande som utan att anmäla
giltigt skäl uteblir från undervisningen anses även
ha avgått, om det är uppenbart att han eller hon
inte har för avsikt att fortsätta studierna.
37 §
Studiesociala förmåner och vissa andra förmåner
Inom den utbildning som avses i denna lag är undervisningen
avgiftsfri för den studerande. Avgifter kan dock tas ut
hos sådana studerande som avses i 27 § 4 mom.
Undervisnings- och kulturministeriet kan av särskilda skäl
ge tillstånd att ta ut avgifter hos de studerande även
i andra fall.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
44 §
Ändringssökande
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Hos regionförvaltningsverket får
man begära omprövning av ett beslut så som
bestäms i förvaltningslagen, om beslutet gäller
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) ordnande av undervisning som specialundervisning
eller sådan anpassning som avses i 19 a § 2
mom.,
3) särskilda studiearrangemang enligt 21 §,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
_______________
Denna lag träder i kraft den
20
.
Utbildningsstyrelsen ska bestämma de i 13 b § avsedda
utbildningsgrunderna så att utbildningsanordnarna kan ta
de nya läroplanerna i bruk när lagen träder
i kraft.
Före ikraftträdandet av denna lag beviljade tillstånd
att ordna undervisning i huslig ekonomi som ordnas i annan form än
som grundläggande yrkesutbildning upphör att gälla
när denna lag träder i ikraft.
Före ikraftträdandet av denna lag beviljade tillstånd
att ordna orienterande och förberedande utbildning före
den grundläggande yrkesutbildningen, undervisning och handledning
i tränings- och rehabiliteringssyfte för handikappade
studerande samt förberedande utbildning för grundläggande
yrkesutbildning för invandrare upphör den 31 december
2015. Om en studerande har inlett studier i dessa utbildningar före ikraftträdande
av denna lag, har han eller hon rätt att slutföra
dessa studier före den 31 december 2015 i enlighet med
de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet
av denna lag samt de föreskrifter som utfärdats
med stöd av de bestämmelserna. Efter ikraftträdandet
av denna lag kan utbildningsanordnaren inte anta nya studerande
till ovannämnda utbildningar.
Om omfattningen av studierna överskrider 40 studieveckor
för en studerande som före ikraftträdandet
av denna lag har inlett studier som avser undervisning och handledning
i tränings- och rehabiliteringssyfte för handikappade,
ska den studerande med avvikelse från bestämmelsen
i 4 mom., vid ikraftträdande av denna lag övergå till
en motsvarande utbildning i enlighet med denna lag och bestämmelser
samt föreskrifter som utfärdas med stöd
av den. På den studerandes studietid tillämpas
dock de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet
av denna lag.
Utbildningsstyrelsen kan bestämma om principer och
förfaranden för identifiering och erkännande
av kunnandet i samband med den övergång som avses
i 5 mom. Om utbildningsanordnaren i en situation som avses i 5 mom.
saknar tillstånd att ordna en handledande utbildning som
motsvarar den som avses i momentet, kan undervisnings- och kulturministeriet
bestämma att de studerande ska övergå till
en motsvarande utbildning som ordnas av en annan utbildningsanordnare.