Med anledning av revisionsberättelsen från riksdagens revisorer om Statens revisionsverks bokslut, verksamhetsberättelse, bokföring och förvaltning 2022 konstaterar revisionsutskottet att revisionen har utförts enligt god revisionssed. God revisionssed innebär att man genom revisionen på ett betryggande sätt försäkrar sig om huruvida bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga fel och om generaldirektören eller den förvaltningsansvariga direktören har gjort sig skyldiga till någon gärning eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot ämbetsverket eller brutit mot Statskontorets föreskrifter, budgetförordningen eller verkets ekonomistadga. Vid granskningen av förvaltningen har lagligheten i ledningens verksamhet utretts. 

Revisionsverket beviljades 17,1 miljoner euro för omkostnader 2022 (16,6 miljoner euro 2021). Omkostnaderna uppgick till 13,4 miljoner euro. Totalt fördes 3,6 miljoner euro över till följande år från omkostnadsmomentet. 

År 2022 uppgick kostnaderna för revisionsverkets verksamhet till 15,4 miljoner euro. Personalutgifterna var den största utgiftsposten, 12,7 miljoner euro. Det var en ökning med cirka 0,3 procent. De största utgiftsposterna efter personalkostnaderna var upphandling av tjänster (1,6 miljoner euro; en minskning på 27,5 procent) och hyror (0,6 miljoner euro). Inkomsterna från verksamheten uppgick till 2 480 euro. 

I slutet av 2022 hade revisionsverket 145 anställda (144 i slutet av 2021). 

Under 2022 togs en ny organisations- och ledningsmodell fram. Den trädde i kraft vid ingången av 2023. Enligt verksamhetsberättelsen för 2022 förnyades verkets ledningssystem och organisation så att de bättre stöder genomförandet av verkets lagstadgade uppgifter, uppställandet av mål och uppföljningen av dem. Utskottet välkomnar att situationen inom verket har lugnat ner sig och att verksamhetskulturen har förtydligats och att man strävar efter att säkerställa personalens arbetsro. Verket har satsat på att förbättra sitt rykte. 

Sedan början av 2022 har rapporter om generaldirektörens rese- och kostnadsfakturor lämnats till riksdagens kanslikommission. Rapporteringsskyldigheten grundar sig på revisionsutskottets betänkande ReUB 2/2021 rd, där utskottet förutsatte att regeringen vidtar åtgärder och utreder hur genomförandet av principen med chefens chef kan främjas inom hela statsförvaltningen. Finansministeriet utfärdade i februari 2022 anvisningar enligt vilka ämbetsverken två gånger om året med sex månaders mellanrum ska informera ministeriet inom sitt förvaltningsområde om verks-chefens utgifter. Eftersom revisionsverket inte har något styrande ministerium rapporteras generaldirektörens kostnader till riksdagens kanslikommission. Utskottet menar att den här reformen är viktig. 

Revisionsverkets kärnverksamhet omfattar revision och tillsyn samt andra kärnuppgifter. Kärnverksamheten i övrigt omfattar ledning, utveckling och planering av kärnverksamheten, internationell verksamhet, kvalitetsverksamhet, utvärdering och klagomål samt effektivitet och arbetet med intressentgrupper. Under 2022 stärkte revisionsverket klart revisions- och tillsynsverksamhetens andel av den totala arbetstiden, vilket utskottet anser vara en bra och välkommen utveckling. Enligt verksamhetsberättelsen för 2022 användes 58 årsverken för revisions- och tillsynsverksamheten. Det är åtta årsverken mer än året innan. Arbetstiden för annan kärnverksamhet minskade med fem årsverken. År 2022 färdigställdes 81 revisionsberättelser (84 år 2021). Under året slutfördes 69 redovisningsrevisioner, 9 effektivitetsrevisioner, 1 granskning av finanspolitiken och 2 granskningar som omfattar flera revisionsslag. Verket har också nya uppgifter: från och med 2023 granskar verket välfärdsområdena, och från och med 2024 upprätthålls och övervakas öppenhetsregistret. 

I fråga om revisionsverkets verksamhetsberättelse fäster utskottet liksom i fjol (ReUB 6/2022 rd) uppmärksamheten vid att det belopp (euro/årsverke) som använts för kompetensutveckling minskat med 50,1 procent sedan året innan och den tid som använts för utbildning minskat med 47,2 procent. Enligt utredning till utskottet förklaras detta för sin del av att revisionsverket avslutat de långa utbildningsprogram som pågått tidigare år samt i fråga om kostnaderna också av att andelen distansutbildning och webbutbildning ökat, vilket har minskat rese- och inkvarteringskostnaderna. Utskottet anser det vara viktigt att revisionsverket sörjer för personalens kompetens och för kompetensutvecklingen. 

Revisionsverket gjorde under 2022 en kartläggning av arbetshälsan och en enkät om arbetstillfredsställelse. Utifrån resultaten har personalen varit nöjd särskilt med de grundläggande förutsättningarna för arbetet, flexibiliteten i arbetet, arbetets innehåll och möjligheterna att påverka arbetet. Personalundersökningar har gjorts i olika former redan tidigare, men enligt sakkunnigutfrågningen har det inte förekommit någon längre systematisk uppföljning. Det har lett till att man har närmat sig och åtgärdat problempunkter från fall till fall. Utskottet noterar att välbefinnandet i arbetet måste följas systematiskt. Vid sakkunnigutfrågningen framkom det också att personalen inte alltid till fullo har kunnat utnyttja arbetstidsflexibiliteten och att det kan vara svårt att återhämta sig efter en brådskande arbetsperiod. Utskottet anser det viktigt att man ser till att personalen orkar med arbetet. 

Utskottet framhåller att bokslutet och verksamhetsberättelsen enligt utlåtandet från riksdagens revisorer ger riktiga och rättvisande uppgifter om resultatet av revisionsverkets verksamhet och dess ekonomiska ställning i enlighet med bestämmelserna om upprättande av revisionsverkets bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet står inte i strid med varandra.