Stugturismen har under de senaste åren minskat allt kraftigare på flera platser i landet och man kan se en stagnation i branschen. De flesta stugorna som finns har byggts under sjuttiotalet och är relativt enkla i sitt utförande, vilket inte längre motsvarar många stugturisters önskemål där många idag söker efter en fullutrustad och betydligt större stuga. 

Man har i Finland sakteligen minskat stugornas avskrivningsprocent från 10 % till dagens obetydliga 4 % under de senaste åren, vilket innebär att stuguthyrarna i praktiken kan få nästan hela intäkten från uthyrningen pålyft sin personliga progressivt beskattade inkomst. 

Jämför vi å andra sidan situationen i våra grannländer syns en klar skillnad. I exempelvis Sverige tillåter man en betydligt generösare avskrivning för stuga inom näringsverksamhet och i Estland får företagaren fritt disponera över vinsten obeskattad inom företagen, vilket tillåter företagaren att skapa en stabil grund för verksamheten, innan vinsten beskattas genom en plattskatt på 24 %. 

Det bör även beaktas att avskrivningsprocenten för exempelvis produktionshallar och produktionsmaskiner har fördubblats i Finland under de senaste åren till nuvarande 10 %, vilket lett till investeringar. Med hänvisning till det torde en höjning av procenten även för stuguthyrare kunna motiveras, förslagsvis även det till 10 %. 

En höjning av avskrivningsprocenten för stugor som används inom näringsverksamhet skulle innebära att nya stugor med högre standard kunde byggas, vilket skulle stimulera byggbranschen, och att anläggningar som är till salu snabbare skulle få nya ägare. Detta i sin tur skulle lyfta hela uthyrningsbranschen, vilket även skulle göra att anläggningarna skulle ha en möjlighet att anställa mer personal som vidare skulle gynna hela näringslivet.