Allmän motivering

Allmänt

Enligt utredning till utskottet är tobaksrök fortfarande en stor hälsorisk för restauranganställda trots förbättringar i arbetsmiljön. Exponering för tobaksrök i restaurangarbete ökar risken att insjukna och dö i förtid i cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Risken blir mindre om tobaksrökning på restauranger begränsas. Som det framgår av propositionsmotiven råder det totalförbud mot rökning på restauranger i t.ex. Irland och Norge. Trots det har försäljningen inom restaurangbranschen inte minskat där och den allmänna opinionen har rapporterats vara positiv till ett förbud. I Sverige har restaurangerna kunnat tillåta rökning i särskilda rökrum, men sådana har emellertid inte byggts i den utsträckning man räknade med. Internationellt sett bedöms utvecklingen på det hela taget allt mer gå mot ett totalförbud mot rökning på restaurang. Också inom WHO och EU har förhandlingar förts om rekommendationer i detta syfte. Utskottet understryker att de föreslagna bestämmelserna inte tvingar restaurangerna att bygga rökrum utan restaurangerna får själva bestämma om lokalerna ska vara rökfria eller inte.

Genom lagförslaget jämställs de restauranganställda arbetarskyddsmässigt med andra arbetstagargrupper och får det avsevärt bättre än i dagsläget. De tekniska lösningarna enligt den gällande tobakslagen har inte räckt till för att hindra tobaksrök från att spridas till rökfria zoner i restauranger. De anställda har exponerats för tobaksrök särskilt i små restauranger där den nuvarande lagstiftningen inte kräver särskilda rökzoner. Utskottet finner propositionens utgångspunkt, att restauranger ska vara rökfria, angelägen och ändamålsenlig inte bara med hänsyn till arbetarskyddet utan också i ett folkhälsofrämjande perspektiv.

Rökrum

Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att det med tanke på den skyldighet att främja hälsoskyddet som bottnar i de grundläggande fri- och rättigheterna är förenligt med proportionalitetsprincipen att tillåta rökning i restauranger endast i särskilda isolerade rökrum, eftersom de tekniska lösningar som den gällande lagen kräver inte har räckt till för att hindra anställda och kunder från att bli utsatta för tobaksrök.

Grundlagsutskottet anser ett förbud att servera mat och dryck i rökrummet motiverat men påpekar att ett förbud att inta mat och dryck i rökrummet fjärmar sig från skyddsmålet för de grundläggande fri- och rättigheterna och inverkar på kundens självbestämmanderätt. Förbudet gäller, framhåller grundlagsutskottet, rökrummet oberoende av hur rummet är ordnat med tanke på skyddet av de anställda. Grundlagsutskottet uppmanar social- och hälsovårdsutskottet att diskutera hur syftet med lagförslaget på denna punkt kunde nås med lindrigare åtgärder än det föreslagna förbudet. Också arbetslivs- och jämställdhetsutskottet föreslår i sitt utlåtande att social- och hälsovårdsutskottet ännu överväger om förbudet är nödvändigt med tanke på målen i lagförslaget.

Enligt utredning till social- och hälsovårdsutskottet förlängs vistelsetiden i det rökiga rökrummet avsevärt och ger därmed upphov till ökade hälsorisker om det blir tillåtet att inta mat eller dryck i rummet. Att tillåta mat och dryck i rökrummet skulle sannolikt också leda till att det börjar användas i allt större utsträckning, dels på grund av den tid kunderna spenderar där, dels till följd av de byggbeslut restaurangerna tar. Den tid kunderna tillbringar där utgör i sin tur ett incitament till att bygga så stora rökrum som möjligt. Samma problem visavi arbetarskyddet som de nuvarande inadekvata rökbestämmelserna genererat skulle enligt utskottets mening också drabba dessa multifunktionella rökrum. Ett rökrum kräver samma städning, kundservice och övervakning av serveringen som de nuvarande rökzonerna i restauranger. Det skulle alltså inte ske en sådan förändring att syftet med de nya bestämmelserna, ett bättre arbetarskydd, uppfylls.

Propositionens lösning skyddar enligt utskottets mening såväl de anställda som kunderna bättre mot tobaksrök än de lindrigare utvägar grundlagsutskottet föreslår. Dessutom är lagförslaget vid sidan av skyddet mot tobaksrök och tillsynen över alkohollagen ett konsekvent bidrag till det generella hälsopolitiska målet att minska rökning. Ett separat rökrum utan andra inslag räcker enligt utskottets mening till också för rökarna, samtidigt som det uppmuntrar till att dra ned på rökningen.

Särskilt i gamla hus är det svårt och dyrt att få ventilationen ordnad i tobaksrummet. Utskottet påpekar att också i samband med reparationer och ombyggnader i hus ska man med omsorg se till att ventilationen i rökrum blir sådan att tobaksrök inte sprider sig till andra utrymmen. Det är viktigt, menar utskottet, att social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet tillsammans tar fram en guide för planerare och byggnadstillsynsmyndigheter om hur rökrummen ska byggas.

Övervakning

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att det varit svårt eller rentav omöjligt att övervaka tobakslagen. Vid övervakningen har det varit svårt att obestridligen bevisa att röken sprider sig till den rökfria zonen, eftersom det inte varit möjligt att mäta rökhalterna på tider då röken varit som tätast. Som det påpekas i utlåtandet kommer övervakningen att underlättas väsentligt och de svårtolkade, separata paragraferna om bardiskar och spelutrymmen slopas, om lagförslaget går igenom. Här vill social- och hälsovårdsutskottet tillägga att bedömningen i samband med bygglovet av hur funktionellt rökrummet är minskar behovet av efterkontroll. Tobakslagen övervakas av flera olika myndigheter som absolut bör samarbeta mer.

Ikraftträdande och övergångsarrangemang

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2007. Den tid som reserverats för ikraftträdandet räcker väl till, menar utskottet. Enligt 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen kan de ändringar i fråga om konstruktion och ventilation som lagen kräver genomföras inom två år från lagens ikraftträdande, om en näringsidkare innan lagen träder i kraft vidtagit de åtgärder som den gällande lagen kräver. Ett tilläggsvillkor är att övervakningsmyndigheterna inte har haft något att anmärka mot åtgärderna. Tanken bakom övergångstiden är att de investeringar som gjorts med anledning av den gällande tobakslagen ska hinna amorteras bort. Med beaktande av tobakslagstiftningens historia och näringsidkarens-ägarens egendomsskydd finns det enligt grundlagsutskottets utlåtande sådana grunder för övergångstiden att förslaget inte leder till problem i konstitutionellt hänseende.

Social- och hälsovårdsutskottet menar att en övergångstid på två år är problematisk med hänsyn till lagstiftningens ändamål, särskilt om man beaktar att skyddet ska vara detsamma för alla anställda och att information ska gå ut om att lagen trätt i kraft. Utskottet anser att ikraftträdandetidpunkten inte bör senareläggas för de restauranger där skyddet för de anställda varit sämst. Dessutom vill utskottet påpeka att enligt 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen ska de nu föreslagna reglerna utan undantag tillämpas på alla restaurangers rökrum efter övergångsperioden.

Information

Information är A och O för att den föreslagna lagändringen ska få genomslagskraft. Som ikraftträdandetidpunkt har med goda skäl angivits den 1 juni 2007. Tidpunkten ger såväl allmänheten som restaurangerna tid att anpassa sig till ändringen. Men för att allt ska gå i lås måste social- och hälsovårdsministeriet se till att i god tid gå ut med tillräcklig information om lagens syfte och procedurerna. Lagens ikraftträdande ger också en bra chans att genom information stödja restaurangerna att på frivillig väg bli helt rökfria och uppmuntra finländarna att sluta röka. Utskottet föreslår ett uttalande där regeringen åläggs att följa hur målen med lagändringen uppnås (Utskottets förslag till uttalande).