Vänsterförbundets riksdagsgrupp stöder inte konkurrenskraftsavtalet eller så kallad intern devalvering, alltså lönesänkningar som medel för att lösa Finlands ekonomiska problem. Därför kan vi inte godta de höjningar av löntagarnas avgifter som till följd konkurrenskraftsavtalet gjorts i budgeten för 2017. 

Regeringen föreslår att arbetsgivares sjukförsäkringsavgift sänks med 0,94 procentenheter 2017, med 1,00 procentenheter 2018, med 1,04 procentenheter 2019 och med 0,58 procentenheter från och med 2020. Regeringen föreslår att statens andel av utgifterna för sjukförsäkringen höjs i motsvarande grad.  

Centralorganisationerna på arbetsmarknaden uppnådde den 29 februari 2016 ett förhandlingsresultat, kallat konkurrenskraftsavtalet, enligt vilket alla arbetsgivares socialskyddsavgift sänks enligt följande: 0,94 procentenheter 2017, 1,00 procentenheter 2018, 1,04 procentenheter 2019 och 0,58 procentenheter från och med 2020. Enligt konkurrenskraftsavtalet ska en statlig finansieringsandel som motsvarar sänkningen av socialskyddsavgiften anvisas för den lagstadgade sjukförsäkringens sjukvårdsförsäkring.  

I det lagförslag som utskottet godkänt sänks löntagarnas sjukvårdspremie med ett belopp som motsvarar ändringen i statens finansieringsandel, och de försäkrades dagpenningspremie höjs med motsvarande belopp. Härmed behöver löntagares och företagares dagpenningspremie höjas med uppskattningsvis 0,90, 1,00, 1,02 och 0,59 procentenheter och den sjukvårdspremie som tas ut hos de försäkrade sänkas med 1,23, 1,32, 1,37 och 0,76 procentenheter 2017—2020. 

I utskottets betänkande föreslås dessutom att dagpenningspremien för löntagare och företagare med låga inkomster sänks med 63 miljoner euro som gottgörelse för de minskande nettoinkomster som konkurrenskraftsavtalets premiehöjningar medför. Genom konkurrenskraftsavtalet överförs en del av arbetsgivarnas betalningsbörda på löntagarna, men samtidigt lindras beskattningen av löntagare. Skattelättnader kan inte ges löntagare som inte betalar statsskatt eller kommunalskatt på sina inkomster. Således gör ändringarna av löntagares och företagares premier att nettoinkomsterna minskar för dem som har låga löneinkomster. Därför föreslås det att dagpenningspremien för låginkomsttagare sänks med 63 miljoner euro. Detta föreslås ske genom att ingen dagpenningspremie tas ut hos dem som tjänar mindre än 14 000 euro om året. 

Riksdagens utredningstjänst har gjort en exempelberäkning av förändringen av nettoinkomster och skattegrad 2016—2017. Av de ändringar som skett i skattegrunderna beaktar beräkningarna ändringarna i personbeskattningen och de ändringar i socialförsäkringspremierna som följer av konkurrenskraftsavtalet och pensionsreformen. Beräkningarna beaktar också budgetpropositionens nedskärning på 0,85 procent i de indexbundna förmånsgrunderna, vilket påverkar arbetslöshetsskyddet, folkpensionen och garantipensionen samt pensionsinkomstavdraget i beskattningen. Utredningstjänstens beräkningar tar också hänsyn till de ändringar i sjukförsäkringspremierna som föreslås i den nu aktuella propositionen (RP 199/2016 rd). Andra sociala trygghetsförmåner än arbetslöshetsskyddet, folkpensionen och garantipensionen beaktas inte i beräkningarna.  

Av beräkningarna framgår att regeringens samlade paket, som karakteriserats som ”balanserat” och rättvist för alla, också efter denna senaste ändring favoriserar höginkomsttagare. Köpkraften för dem som tjänar mer än 7 500 euro per månad ökar enligt den senaste beräkningen mer (0,9 %) än enligt den föregående beräkningen (0,8 %). Vid de lägsta löneinkomsterna 500 euro per månad och 1 000 euro per månad sjunker köpkraften mest (500 euro/månad—1 000 euro/månad: -0,4 %). Köpkraften hos dem som får garantipension (760 euro/månad) sjunker med 1,9 procent (173 euro om året) på grund av regeringens beslut.  

I propositionsmotiven konstateras angående förslagets konsekvenser för inkomstfördelningen att de sammantagna effekterna på inkomstfördelningen 2017 av de ändringar som föreslås i de försäkrades premier är 0,07 procentenheter mätt med Ginikoefficienten, vilket betyder att åtgärderna bidrar till ökade inkomstskillnader. 

Jag föreslår att de bestämmelser om premieändringar som beror på konkurrenskraftsavtalet stryks i lagförslaget och att arbetsgivares och arbetstagares sjukförsäkringspremier 2017 ligger kvar på samma nivå som i år. Vi stöder förslaget att slopa dagpenningspremien för löntagare och företagare med en årsinkomst på mindre än 14 000 euro. I den föreslagna modellen är dock marginalskatten oskäligt hög. Till följd av de föreslagna förändringarna i dagpenningspremierna stiger marginalskatten på arbetsinkomst till cirka 160 procent, om inkomsterna överstiger 14 000 euro. Samtidigt stiger dagpenningspremien från 0,0 till 1,58 procent. (Reservationens förslag till uttalande).  

Genom konkurrenskraftsavtalet överförs en del av arbetsgivarnas betalningsbörda på löntagarna samtidigt som beskattningen av löntagarna lindras. Skattelättnader kan inte ges löntagare som inte betalar statsskatt eller kommunalskatt på sina inkomster. Regeringen föreslår därför att dagpenningspremien för låginkomsttagare sänks med 63 miljoner euro. Sänkningen utgör en gottgörelse för de minskande nettoinkomster som konkurrenskraftsavtalets premiehöjningar medför. Enligt uppgift till utskottet ska de extra medel som gottgörelsen kräver anvisas genom en kompletterande budgetproposition. Vi ser det som nödvändigt att den statliga andel som gottgörelsen kräver inte finansieras genom nya nedskärningar i den sociala tryggheten. 

Regeringen föreslår att sjukförsäkringens dagpenningspremie inte ska tas ut av dem som tjänar mindre än 14 000 om året. Enligt bedömningar kommer detta att kompensera för de ökande premier som drabbar dem som tjänar mindre än 14 000 euro per år. 

Kompensationen ser likväl inte ut att räcka till, utan köpkraften för löntagare med en månadsinkomst på under 1 000 euro kommer enligt vissa bedömningar att sjunka. I stället ökar köpkraften procentuellt sett mest om månadsinkomsterna överstiger 7 500 euro. Alla beräkningar bygger fortfarande på prognoser, så i rättvisans namn bör konsekvenserna granskas närmare när alla de föreslagna ändringarna i sjukförsäkringen och beskattningen har trätt i kraft.