Allmän motivering

Syftet med propositionen är att underlätta möjligheterna att få information om vilka yrkeskvalifikationer yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har. Reformen har samband med satsningarna på e-tjänster inom statsförvaltningen. Via en publik webbaserad informationstjänst ska man kunna söka uppgifter om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården: namn, registernummer, födelseår och yrkeskvalifikationer. Uppgifterna om yrkeskvalifikationer innehåller enligt propositionen också information om det finns begränsningar i personens rätt att utöva sitt yrke. I dagsläget finns uppgifterna på Rättsskyddscentralen för hälsovården och ges ut till exempel per telefon. Propositionen har väckt debatt i frågan hur den kommer att påverka hotet mot personalens säkerhet. Utskottets uppfattning är att hoten inte kommer att öka på grund av propositionen eftersom de offentliga uppgifterna om yrkesutbildade personer inte kommer att bli fler.

Den offentliga informationstjänsten ger allmänheten bättre möjligheter att försäkra sig om att tjänsteleverantörer är yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som övervakas av myndigheterna. Läkarnas och tandläkarnas sjukförsäkringsnummer kommer att ändras till identifikationskoder som bland annat ska specificera läkemedelsförskrivarna. De tidigare sjukförsäkringsnumren som har getts av Folkpensionsanstalten ändras helt enkelt till identifikationskoder. Identifikationskoderna och registernumren och registreringen av vissa kategorier av hälso- och sjukvårdsstuderande är också till nytta för hälso- och sjukvårdsaktörer och enskilda när de anställer personal.

Vid rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal behövs det ofta snabbt tillförlitlig information till exempel om vikarier som ska anställas. Den offentliga informationstjänsten gör det lätttare att få fram uppgifter om kvalifikationerna, bland annat för att uppgifterna också är tillgängliga efter tjänstetid. För att informationstjänsten ska vara så användbar som möjligt är det viktigt att uppgifterna uppdateras snabbt och stämmer överens med verkligheten. Rörligheten bland arbetskraften ökar och då är det extra viktigt att verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården och enskilda lätt och enkelt kan kontrollera om sökande har rätt att arbeta med de uppgifter som de söker.

Regeringen bedömer att patientsäkerheten kommer att förbättras också i yrken där yrkesutbildade personer har skyddad yrkesbeteckning. Ofta använder personer utan yrkesutbildning eller med någon annan utbildning än de som är godkända av hälso- och sjukvårdsmyndigheterna yrkesbeteckningar som ligger i yrkesutbildade personers yrkesbeteckningar inom hälso- och sjukvården. Då är det lätt för patienterna att kontrollera i informationstjänsten om personen finns i registret över yrkesutbildade personer och har utbildning inom hälso- och sjukvården.

På grund av skyddet för privatlivet är det relativt begränsade uppgifter som får skrivas in i informationstjänsten. Restriktionerna kan i viss mån minska registrets användbarhet eftersom det kan finnas flera personer med samma namn och samma födelseår och sökningen då ger uppgifter om fler personer. I sådana fall kan uppgifterna kontrolleras ytterligare i själva registret per telefon, brev eller e-post. Utskottet påpekar att lagändringarna inte ger allmänheten större rätt att få uppgifter ur registret över yrkesutbildade personer. Däremot bör det följas upp hur användbar den offentliga informationstjänsten är.

Det är inte meningen att föra över ansvaret för att kontrollera yrkesutbildade personers utbildning och behörighet på patienterna. Det är fortfarande verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården som ansvarar för det. Men när patienterna får större rätt till vårdval har de större intresse av att kontrollera uppgifterna.

Grundlagsutskottet har bedömt propositionen med avseende på skyddet för personuppgifter och privatlivet, och anser att lagändringen förbättrar tillgången till information. Syftet förbättrar rättssäkerheten för klienter inom hälso- och sjukvården och främjar också i sista hand skyddet i 7 § 1 mom. i grundlagen och är i och för sig godtagbart med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna, ansåg grundlagsutskottet. Vidare ansåg grundlagsutskottet att det måste skrivas in i lagförslaget, om det anses nödvändigt att informationstjänsten har uppgifter om restriktioner i någons rätt eller tillstånd att utöva sitt yrke. Grundlagsutskottet framhöll att vanlig lagstiftningsordning kräver att lagen får en bestämmelse om att uppgifter bara får sökas med enkel sökning antingen på den registrerades namn eller registernummer. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att lagförslaget ändras i enlighet med detta.

Dessutom ansåg grundlagsutskottet att det för bättre täckning i registret måste finnas information om alla yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, också om studerande med rätt att arbeta som legitimerade yrkesutbildade personer. Det betyder visserligen att informationstjänsten också kommer att ha uppgifter om personer som inte arbetar och inte kommer att arbeta som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. De kommer inte att kunna förbjuda att uppgifterna registreras på informationstjänsten. Men grundlagsutskottet anser det inte vara helt problemfritt med avseende på skyddet för privatlivet och personuppgifter att möjligheten att förbjuda registrering saknas. Det är enligt grundlagsutskottet befogat att komplettera bestämmelserna med att personer som de facto inte arbetar som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården får rätt att av grundad anledning förbjuda att uppgifter om dem registreras i den offentliga informationstjänsten.

Enligt uppgift finns det många med utbildning inom hälso- och sjukvården som inte fortlöpande arbetar som yrkesutbildade personer, till exempel eventuellt hela en fjärdedel av de som sjukskötarutbildning. Av olika orsaker kan det bli väldigt många som förbjuder registrering och det kommer att inverka på informationstjänstens användbarhet. Därmed har inte heller Tillstånds- och tillsynsverket någon möjlighet att kontrollera att en yrkesutbildad person över huvud taget inte utövar sitt yrke. Informationstjänsten vore också bristfällig i det hänseendet att en del utbildade personer senare kan återuppta sitt yrke utan att anmäla det till myndigheterna. Med tanke på användningsändamålet är det angeläget att informationstjänsten är så heltäckande som möjligt. Följaktligen föreslår utskottet att 34 c § godkänns i den form som regeringen föreslår.

Enligt 31 § i den gällande lagen kan yrkesutbildade personer som inte utövar eller har för avsikt att utöva sitt yrke på egen begäran få sin rätt att utöva yrket indraget. Då stryks uppgifterna i både registret över yrkesutbildade personer och i den offentliga informationstjänsten. Vid hot mot säkerheten kan yrkesutbildade personer på magistraten anhålla om så kallad spärrmarkering enligt 25 § i befolkningsdatalagen. Då ges inte kontaktuppgifterna ut via något annat register heller.

I fortsättningen måste det följas upp hur den offentliga informationstjänsten fungerar och dess effekter utvärderas, också med avseende på enskilda yrkesutövare.

Enligt motiven till propositionen kommer registreringsavgifterna för bland annat läkare, tandläkare och studerande inom dessa områden att stiga till ungefär 100 euro efter reformen. Höjningen beror huvudsakligen på att hanteringen av identifikationskoderna medför extra arbete och större kostnader. Enligt vad utskottet har erfarit kommer avgiften inte att tas ut av registrerade studerande utan först när de blir legitimerade.