Motivering

Utskottet konstaterar att rusmedelsmissbruket är ett allvarligt trafiksäkerhetsproblem. Den totala alkoholkonsumtionen har ökat sedan 1995 och under 1990-talet har rattonykterheten orsakat 20 % fler dödsfall än under 1980-talet. Trafikskyddet framhåller att det måste effektiva åtgärder till för att minska rattonykterheten. Enligt lagmotionen är syftet att utreda praktiska problem, utvecklingsbehov, kostnadseffektivitet, attityder och acceptabilitet i anknytning till användningen av alkolås. De sakkunniga som utskottet har hört har antingen varit för eller ställt sig positivt till användningen av alkolås för att förebygga rattonykterhet. Men de anser att försöket inte kan förväntas inverka på trafiksäkerheten. Det finns inga tillförlitliga forskingsdata om alkolåsets säkerhetseffekter och därför bör säkerhetseffekterna utredas också i våra förhållanden.

I trafiksäkerhetsplanen för 1997—2000 föreslogs elektronisk startspärr i sådana personers fordon som upprepade gånger gjort sig skyldiga till rattfylleri för att hindra dem från att köra i berusat tillstånd. Möjligheterna att införa startspärr utreddes av en arbetsgrupp, som föreslog ett försök om saken. Gruppen kom inte med några förslag till författningar i sin rapport, men den föreslog en särskild försökslag. Vidare ansåg den att det behövdes annan lagstiftning också.

I vägtrafiklagen finns bestämmelser om körförbud. Trots att en särskild försökslag är ett genomförbart alternativ kräver den ändringar i vägtrafiklagen och körkortsförordningen. Alkolåset har också andra konsekvenser, t.ex. för registren. Den föreslagna villkorliga körrätten går inte entydigt att passa in i körkortssystemet utifrån arbetsgruppens förslag och förpliktelserna i gemenskapslagstiftningen.

Justitieministeriet uppmärksammar att de förare som deltar i försöket enligt lagmotionen skall svara för kostnaderna för ett alkolås. Detta kan ge upphov till likställdhetsproblem eftersom alla förare inte har lika ekonomiska möjligheter att delta i försöket.

Försöket skall dessutom begränsas regionalt. Grundlagsutskottet har i samband med lagen om förlängning av giltighetstiden för försöksverksamhet med ungdomsstraff ansett att lagen bör stiftas i den ordning som föreskrivs i 73 § grundlagen, eftersom försöket står i strid med likställdhetsprincipen i 6 § i grundlagen om det genomförs regionalt begränsat (GrUU 59/2001 rd — RP 210/2001 rd). Justitieministeriet menar att lagstiftningsordningen för lagförslaget i lagmotionen också bör bedömas i ljuset av 6 § i grundlagen.

Vidare har utskottet uppmärksamgjorts på att det finns vissa sakliga och lagtekniska problem med lagmotionen. Försökets målgrupp framgår t.ex. först av 6 § och det är inte heller tillräckligt klart om det är frivilligt att delta i försöket eller inte. Dessutom anser justitieministeriet att deltagarnas lämplighet och hinder för deltagande borde ha angetts tydligare. Också lagförslagets relation till bestämmelserna om körbörbud förblir oklar.

Utifrån utfrågningen av sakkunniga anser utskottet att lagmotionen kräver ytterligare finslipning både i sak och i lagtekniskt hänseende. Försöket förutsätter justeringar i andra lagar, i första hand vägtrafiklagen, men förslag om detta finns inte i motionen. Därför menar utskottet att lagmotionen inte kan godkännas i sin nuvarande form.

Utskottet framhåller att förutsättningarna för försök med villkorlig körrätt bör utredas vidare. Också andra EU-länders erfarenheter och eventuella planer kring elektronisk startspärr inom EU bör kunna nyttiggöras i beredningen. Därför kräver beredningen ytterligare utredningar och en mera omfattande lagstiftning. Utifrån det ovan sagda föreslår utskottet ett uttalande om att regeringen bör utreda möjligheterna att minska rattonykterheten till exempel med hjälp av alkolås (Utskottets förslag till uttalande)