3.2.1  Förslagets detaljerade innehåll

I artiklarna 1 och 2 i kapitel I fastställs förordningens innehåll, tillämpningsområde och definitioner.  

Kapitel II behandlar informationssystem och plattformar. I artikel 3 åläggs Europeiska kemikaliemyndigheten att upprätta och förvalta en gemensam dataplattform som ska ge tillgång till alla data om kemikalier som genereras med stöd av de EU-rättsakter som förtecknas i bilaga I till förordningen och som innehas av EU-byråerna eller kommissionen. Tillgång ska också ges till data som genereras i samband med program eller forskning och som innehas av Echa, EEA, Efsa, EU-Osha (Europeiska arbetsmiljöbyrån) eller kommissionen. Dessutom ska tillgång ges till de data om kemikalier som EMA innehar och som förtecknas i bilaga II. I dataplattformen införs inte information som är avsedd för behandling och förebyggande av förgiftningar enligt artikel 45 i CLP-förordningen och inte heller uppgifter om kosmetiska produkter enligt EU:s kosmetikaförordning. I dataplattformen lagras inte heller uppgifter som rör myndigheters interna arbete eller beslutsprocesser, såvida det inte krävs enligt artikel 10.  

I artikel 3 anges att dataplattformen ska tillhandahålla följande tjänster som myndigheterna och allmänheten ska ha tillgång till i enlighet med artikel 16: 

- den informationsplattform för kemikalieövervakning som avses i artikel 7 

- den datakatalog med referensvärden som avses i artikel 8 

- den databas med anmälda studier som avses i artikel 9 

- den information om regleringsförfaranden som avses i artikel 10 

- den information om förpliktelser enligt unionens kemikalielagstiftning som avses i artikel 11 

- den datakatalog med standardformat och kontrollerade ordförteckningar som avses i artikel 12 

- den databas med data om miljömässig hållbarhet som avses i artikel 13 

Dessutom anges i artikel 3 att datan på kemikaliedataplattformen får användas i enlighet med artikel 17, där det stiftas var uppgifterna får användas. I punkt 8 i artikeln åläggs aktörerna att göra datan tillgänglig i standardformat om sådana har utvecklats och använda kontrollerade ordförteckningar om sådana finns tillgängliga. Echa ska säkerställa (punkt 9) att kemikalieplattformen är säker både när data överförs och lagras. Datan ska vara sökbar och elektroniskt tillgänglig. Dessutom ska Echa utforma dataplattformen på ett sätt som säkerställer att all åtkomst till konfidentiella data kan granskas. I punkt 10 föreskrivs att den byrå under vars överinseende data om kemikalier lagras i plattformen ska fortsätta ansvara för hanteringen av varje begäran om tillgång till handlingar som görs enligt förordning (EG) nr 1049/2001. I punkt 11 föreskrivs att kemikaliedataplattformen med tjänster ska upprättas senast tre år efter dagen för förordningens ikraftträdande. Datauppsättningarna ska fortlöpande integreras i plattformen fram till tio år från dagen för förordningens ikraftträdande. Detta görs i enlighet med den genomförandeplan som nämns i artikel 4.1. 

I artikel 4 anges vilka krav som ställs på genomförandeplanen för dataplattformen och hur den ska styras. Kommissionen ska anta och offentliggöra genomförandeplanen genom ett genomförandebeslut senast sex månader efter dagen för förordningens ikraftträdande. Planen ska ange vilka datauppsättningar som ska ingå i plattformen och en tidsplan för införandet av dem. Kommissionen ska genom ett separat genomförandebeslut inrätta och leda en styrkommitté som ska omfatta en företrädare för varje byrå (Echa, EEA, Efsa, EMA, EU-Osha) och fem företrädare för kommissionen.  

I artikel 5 ingår bestämmelser om kommissionens och byråernas uppgifter och skyldigheter i samband med lagring av data och överlämnande till Echa samt om samarbete. Echa ska hysa data om förekomst i samband med arbetsplatsövervakning och EEA ska hysa och underhålla data om biologisk exponeringsmätning hos människor, data om förekomst i miljön och data om förekomst i samband med inomhusluftkvalitet.  

Artikel 6 anger EEA:s uppgifter i samband med insamling, lagring och underhåll av data om biologisk exponeringsmätning. Enligt artikelns avgränsningar får EEA behandla ovanstående data för att bedöma kemikaliers påverkan på människors hälsa och miljön, för att övervaka tidsmässiga och rumsliga exponeringstrender, för att utveckla indikatorer och för att övervaka effekten av regleringsåtgärder och för att bidra till bedömningar av regleringsrisker. EEA ska göra sina data om biologisk exponeringsmätning hos människor allmänt tillgängliga i anonymiserad form via informationsplattformen för kemikalieövervakning.  

Om informationsplattformen för kemikalieövervakning, som ska förvaltas av Echa, finns bestämmelser i artikel 7. Kommissionen åläggs att överföra de data om kemikalier som den för närvarande har till Echa och till andra byråer som förvarar data för integrering i dataplattformen.  

Echa ska också förvalta en datakatalog med referensvärden, som ska upprättas enligt artikel 8, och föra in alla referensvärden som antagits enligt de unionsakter som förtecknas i bilaga I eller i del 1 i bilaga II till denna förordning.  

Artikel 9 ålägger Echa att upprätta en databas med anmälda studier senast två år efter dagen för förordningens ikraftträdande. Echa ska integrera data som ingår i databasen i kemikaliedataplattformen efter att en nationell institution eller en unionsinstitution har fattat beslut om registrering eller en ansökan relaterad till dessa data eller om ett annat underlag i ett reglerings-ärende. Artikeln ålägger Efsa att göra de data som ingår i den databas som avses i artikel 32b i förordning (EG) 178/2002 (Europaparlamentets och rådets förordning om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet) tillgängliga för Echa för integrering i kemikaliedataplattformen och att samarbeta för att underlätta spårning av de studier som anmälts till dess databaser.  

Artikel 10 ålägger Echa att upprätta en separat databas med information om de regleringsförfaranden för enskilda ämnen eller grupper av ämnen som hos unionsinstitutioner, byråer eller kommittéer planeras, pågår eller har slutförts sedan denna förordning trädde i kraft. Artikeln anger vilken information som åtminstone ska ges om varje regleringsförfarande och regleringsverksamhet. Denna information ska göras tillgänglig för allmänheten så snart förfarandet eller verksamheten formellt har inletts.  

Artikel 11 ålägger Echa att upprätta en databas som kontinuerligt uppdateras och som innehåller information om de bestämmelser som är tillämpliga på kemikalier enligt de unionsakter som förtecknas i bilaga I. Echa ska också förvalta databasen och uppdatera den regelbundet.  

I artikel 12 fastställs att Echa ansvarar för att upprätta och förvalta en datakatalog med standardformat och kontrollerade ordförteckningar och för att integrera dessa i dataplattformen. 

Artikel 13 ålägger Echa att upprätta en databas med data om miljömässig hållbarhet senast tre år efter kommissionens beslut i frågan. I databasen ska Echa också integrera sådana data om kemikaliers eller materials miljömässiga hållbarhet som insamlas eller genereras av forskare eller samarbetskonsortier som finansieras genom unionens ramprogram för forskning och innovation.  

Kapitel III i förordningsförslaget behandlar dataformat och kontrollerade ordförteckningar som kommissionen och byråerna kostnadsfritt ska göra tillgängliga via kemikaliedataplattformen. Enligt artikel 14 ska standardformaten, som används för att överföra data, vara användarvänliga, kompatibla med kemikaliedataplattformen och i möjligaste mån kompatibla med befintliga metoder. Kommissionen och byråerna ska samarbeta och använda IUCLID-formatet (International Uniform Chemical Information Database) när de gör datauppsättningar tillgängliga för Echa. I artikel 15 anges ramvillkoren för de kontrollerade ordförteckningarna. Enligt dessa villkor ska befintliga och etablerade ordförteckningar användas i den mån det är möjligt. Kommissionen och byråerna ska samarbeta så att eventuella avvikelser mellan ordförteckningarna som leder till tolkningssvårigheter upptäcks på ett tidigt stadium.  

Kapitel IV i förordningsförslaget omfattar krav som gäller tillgång och öppenhet (artikel 16) samt användning av data om kemikalier (artikel 17). Myndigheterna ges tillgång till alla data som finns på kemikaliedataplattformen, inklusive data som markerats som konfidentiell. Allmänheten ska ha tillgång till de data om kemikalier som anses vara tillgängliga för allmänheten i enlighet med aktuell unionsakt. Myndigheterna får använda data på dataplattformen i all verksamhet som stöder utarbetande eller genomförande av lagstiftning och politik på kemikalieområdet. Myndigheterna ska respektera konfidentialiteten för de data som den ursprungliga handläggaren har markerat som konfidentiella.  

I kapitel V föreskrivs en ram med indikatorer och ett system för tidig varning. Artikel 18 ålägger myndigheterna i fråga att under ledning av EEA att upprätta en ram med indikatorer i syfte att övervaka orsakerna till och effekterna av exponering för kemikalier och mäta kemikalielagstiftningens ändamålsenlighet och övergången till produktion av säkra och hållbara kemikalier. EEA ska också upprätta en resultattavla med indikatorer som Echa ska ge tillgång till via den dataplattform som den administrerar. Senast ett år efter dagen för förordningens ikraftträdande ska EEA upprätta ett system för tidig varning i enlighet med artikel 19. EEA ska sammanställa varningssignaler med hjälp av olika EU-organ och nationella nätverk och system och lämna informationen till Echa för integrering i dataplattformen.  

Enligt artikel 20 ska Echa inrätta ett observationsorgan för specifika kemikalier som kräver ytterligare granskning. I observationsorganets verksamhet ska Echa använda de datauppsättningar som integrerats i dataplattformen och andra tillgängliga informationskällor om utvalda kemikalier och klasser av kemikalier. Echa ska via observationsorganet ge tillgång till tillförlitlig information om de utvalda kemikaliernas egenskaper, säkerhetsaspekter, användning och marknadsnärvaro.  

Artikel 21, som är den enda artikeln i kapitel VI och som gäller en mekanism för datagenerering, anger hur Echa med de bästa tillgängliga oberoende resurserna får beställa vetenskapliga studier för att stödja genomförandet av unionsakterna om kemikalier inom dess behörighetsområde och bidra till stöd, utvärdering eller utveckling av unionens kemikaliepolitik. Echa och Efsa ska ha ett nära samarbete vid genomförandet av sådana vetenskapliga studier. Resultaten av studierna ska göras tillgängliga via dataplattformen.  

I artikel 22, som är den enda artikeln i kapitel VII, föreskrivs anmälningsskyldighet för sådana aktörer inom sektorn som låter utföra studier till stöd för sin ansökan eller sitt underlag i ett regleringsärende. Till databasen ska med vissa begränsningar anmälas studiens titel, vem som utför den, tidpunkten för den samt huruvida studien utförs för att följa ett beslut av Echa. Anmälningsskyldigheten gäller också laboratorier och provningsanläggningar, som utöver ovannämnda uppgifter även ska uppge beställarens namn. Dessa skyldigheter ska börja tillämpas 24 månader efter dagen för förordningens ikraftträdande.  

Kapitel VIII gäller delegering av befogenheter till kommissionen för en period av fem år (artikel 23) och utövandet av denna delegering (artikel 24). Det föreslås att kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för ändring av bilaga I till förordningen för att anpassa den till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och av bilaga II genom att i förekommande fall lägga till nya datatyper.  

Det föreslås också att kommissionen ges befogenhet att ändra bilaga III i syfte att anpassa den till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och i förekommande fall lägga till nya unionsakter som är relevanta för data om nya regleringsförfaranden för kemikalier.  

I artiklarna 25–27 i kapitel IX föreskrivs om efterlevnad, påföljder samt ikraftträdande och tillämplighet. EU-byråerna åläggs att samarbeta med medlemsstaternas tillsynsmyndigheter för att övervaka att anmälningsskyldigheten enligt artikel 22 iakttas. Enligt artikel 26 ska medlemsstaterna införa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder för aktörer eller laboratorier inom sektorn som underlåter att iaktta anmälningsskyldigheten enligt artikel 22. Medlemsstaterna ska anmäla dessa regler och åtgärder till kommissionen senast den 30 juni 2025. De ska också utan dröjsmål anmäla varje senare ändring av dem till kommissionen, om ändringen påverkar dessa åtgärder.  

5.1.1  Konsekvenser för lagstiftningen

Enligt förslaget till ändring av POP-förordningen ska kommissionen ges befogenhet att införa eller ändra de koncentrationsgränsvärden som fastställts i bilagorna IV och V till förordningen. Koncentrationsgränserna i fråga bestämmer hur avfall som innehåller långlivade organiska föreningar ska behandlas, inklusive om sådant avfall kan återvinnas. Kommissionen anser att ändringarna till sin karaktär är mycket tekniska och att ändringarna i bilagorna IV och V ska antas genom delegerade akter. Kommissionen bedömer att omfördelningen av befogenheten minskar den administrativa bördan och att den med avseende på processens effektivitet är förenlig med proportionalitetsprincipen. Förslaget föranleder inga ändringsbehov i den nationella lagstiftningen. 

5.1.2  Ekonomiska och administrativa konsekvenser

Förslaget har inga direkta ekonomiska konsekvenser för Finland. Förslagen har både budgetkonsekvenser och konsekvenser för de personalresurser som krävs inom kommissionen, Europeiska kemikaliemyndigheten, Europeiska miljöbyrån, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och Europeiska läkemedelsmyndigheten. Dessa konsekvenser återspeglar förändringar både i tilldelningen av ansvarsområden bland alla byråerna och tilldelningen av nya uppgifter som byråerna ska utföra. De främsta konsekvenserna är dessa: 

- För Europeiska kemikaliemyndigheten en höjning av EU-bidraget med 24,2 miljoner EUR under perioden 2025–2027, och ytterligare 17 tillfälligt anställda och 13 kontraktsanställda. 

- För Europeiska miljöbyrån en höjning av EU-bidraget med 4,5 miljoner EUR under perioden 2025–2027, och ytterligare 4 tillfälligt anställda och 2 kontraktsanställda. 

- För Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ytterligare 2 kontraktsanställda utan någon höjning av EU-bidraget. 

- Bidrag/servicenivåavtal med Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och Europeiska läkemedelsmyndigheten för ett uppskattat belopp på 4,4 miljoner EUR under perioden 2025–2027. Avtalen omfattar 3 kontraktsanställda per år för myndigheten för livsmedelssäkerhet, 3 kontraktsanställda per år för läkemedelsmyndigheten samt driftsbudget. 

Under det första året kommer skötseln av de uppgifter som ska omfördelas genom den föreslagna ändringen av POP-förordningen att kräva 1 heltidsekvivalent vid kemikaliemyndigheten och en driftsbudget på 35 000 EUR. Från och med 2026 kommer kemikaliemyndigheten att behöva ytterligare 2 heltidsekvivalenter och 50 000 EUR per år. De bedömningsuppgifter som ska omfördelas är befintliga uppgifter som för närvarande hör till kommissionen. Av kommissionens nuvarande resurser ska en personalresurs på cirka 1,5 heltidsekvivalenter överföras till kemikaliemyndigheten, varför det ytterligare resursbehov för kemikaliemyndigheten som bedömningsuppgiften enligt POP-förordningen orsakar från och med 2026 blir cirka 0,5 heltidsekvivalenter och 50 000 EUR per år. 

Den föreslagna ändringen av POP-förordningen leder inte till någon ändring av det sätt på vilket de tillsynsansvariga myndigheterna organiserar och bedriver sin verksamhet på nationell nivå och förslaget får därför inga administrativa konsekvenser nationellt. 

5.1.3  Miljökonsekvenser

Enligt kommissionen kommer förslaget att förbättra kvaliteten på riskbedömningarna i fråga om kemikaliers miljökonsekvenser, eftersom de föreslagna åtgärderna kommer att ha en positiv inverkan på den vetenskapliga informationens kvantitet, kvalitet och tillgänglighet. Den ökade effektiviteten i verksamheten hos EU-myndigheterna, de nationella myndigheterna och de ekonomiska aktörerna och i deras samarbete bidrar också till en positiv utveckling av tillståndet i miljön. 

5.2.1  Allmänna konsekvenser

Kommissionen har inte gjort någon officiell konsekvensbedömning i samband med sitt lagstiftningsinitiativ om kemikaliedataplattformen, eftersom en sådan gjorts 2019 som en del av en omfattande översyn av kemikalielagstiftningens funktionalitet. Resultat från en kontroll av ändamålsenligheten av den mest relevanta kemikalielagstiftningen (exklusive Reach) samt identifierade utmaningar, luckor och brister (SWD(2019) 199 final) eur-lex.europa.eu/legal-content/FI/TXT/PDF/?uri=CELEX:52019DC0264 

Förslaget förväntas bidra till bättre effektivitet, samstämmighet och kvalitet hos samt insyn i de bedömningar som genomförs enligt kemikalielagstiftningen och till upptäckt av nya kemiska risker i ett tidigt skede. Att data om kemikalier samlas på en enda plattform förbättrar tillgängligheten för och tillgången till data, vilket är till nytta för alla som behöver data. Användningen av standardformat och kontrollerade ordförteckningar kommer att förbättra kompatibiliteten för data och göra det lättare att jämföra data. Förslaget hjälper också till att identifiera och undvika dubbelarbete samt optimera datagenereringen. Genom den gemensamma dataplattformen är det också möjligt att ge bättre och mer information om effektiva riskhanteringsmetoder och hållbara alternativ (ämnen eller tekniker). Centraliseringen av data om kemikalier stärker också kunskapsbasen för vetenskapliga bedömningar och yttranden samt förbättrar deras tillförlitlighet. Den tjänst som gäller regleringsförfarandena genererar information om de regleringsförfaranden som planeras eller redan initierats både av EU och av nationella myndigheter. Tillhandahållandet av denna information förbättrar förutsägbarheten, vilket gör det lättare för industrin, andra intressenter och myndigheter att planera sitt eget utvecklingsarbete och deltagande i regleringsförfarandena. Den tjänst som är kopplad till skyldigheterna i kemikalielagstiftningen är särskilt utformad för att underlätta för små och medelstora företag samt mikroföretag som kan ha särskilt svårt att känna till sina rättsliga skyldigheter i fråga om kemikalier. Systemet för tidig varning, som ingår i dataplattformshelheten, möjliggör i sin tur att så tidigt som möjligt upptäcka och reagera på risker som är väsentliga med tanke på skyddet av människors hälsa och miljön. Syftet med systemet för tidig varning är dock inte att varna för plötsliga överhängande kemiska hot. Ibland är det inte möjligt att få en tillräcklig kunskapsbas enbart med hjälp av de data som krävs i lagstiftningen. I sådana fall ger mekanismen för datagenerering myndigheterna möjlighet att beställa studier.  

5.2.2  Konsekvenser för lagstiftningen

I artikel 26 i förordningsförslaget om en kemikaliedataplattform åläggs medlemsstaterna att införa påföljder för sektorns företag och laboratorier som inte fullgör sin anmälningsskyldighet enligt artikel 22.  

Om påföljderna för brott mot denna anmälningsskyldighet bör bestämmelser utfärdas genom kemikalielagen. I 59 § i kemikalielagen föreskrivs om kemikalieförseelser i fråga om nio andra EU-rättsakter som gäller kemikalier. Till 6 § i kemikalielagen bör det fogas en hänvisning till förordningen om en gemensam dataplattform för kemikalier, och till denna del bör också 8 § i lagen uppdateras, en paragraf som föreskriver om Säkerhets- och kemikalieverkets tillsynsuppgifter.  

5.2.3  Ekonomiska och administrativa konsekvenser

Förslaget har inga direkta ekonomiska konsekvenser för Finland. Nationellt kan övervakningen av anmälningsskyldigheten eventuellt medföra små kostnader, men det finns ingen närmare bedömning av kostnadseffekterna av en sådan uppgift.  

Enligt kommissionens bedömning kommer upprättandet och driften av den gemensamma plattformen inte att medföra några kostnader för industrin. Företagen måste dock anpassa sina datasystem för att uppfylla det nya kravet på att studier ska anmälas. De ändringar som behövs vid uppdatering av företagens datasystem beräknas orsaka kostnader av engångsnatur på 36 miljoner EUR i hela EU. Kommissionen har uppskattat att det kommer att göras 28 500 anmälningar per år i EU och att den administrativa bördan och kostnaderna för de ekonomiska aktörerna (inklusive laboratorierna) kommer att vara små. Det tar uppskattningsvis högst 30 minuter att göra en anmälan, och på årsnivå kommer kostnaderna för att göra anmälningar i hela EU att uppgå till cirka 375 000 EUR.  

Upprättandet och underhållet av den gemensamma dataplattformen kommer dock att medföra betydande kostnader för EU-byråerna, särskilt för Echa. För paketet ”ett ämne, en bedömning” har det upprättats en gemensam budget, och som en del av denna utarbetade kommissionen en finansieringsöversikt som visar vilka resurser som krävs för de föreslagna åtgärderna. Lagstiftningspaketet har budgetkonsekvenser för Echa:s, EEA:s, Efsa:s och EMA:s personal- och förvaltningsresurser enligt tabellen nedan. 

Y = år, TA = tillfälligt anställda, CA = kontraktsanställda 

Övervakningen av anmälningsskyldigheten kan eventuellt medföra små kostnader nationellt, men det finns ingen närmare bedömning av kostnadseffekterna av en sådan uppgift.  

5.2.4  Miljökonsekvenser

Enligt kommissionen kommer förslaget att förbättra kvaliteten på riskbedömningarna i fråga om kemikaliers miljökonsekvenser, eftersom de föreslagna åtgärderna kommer att ha en positiv inverkan på den vetenskapliga informationens kvantitet, kvalitet och tillgänglighet. Den ökade effektiviteten i verksamheten hos EU-myndigheterna, de nationella myndigheterna och de ekonomiska aktörerna och i deras samarbete bidrar också till en positiv utveckling av tillståndet i miljön. Systemet för tidig varning säkerställer för sin del att man i ett så tidigt skede som möjligt kan ta itu med nya kemikalierisker. Vidare kommer den ram med indikatorer som ska utvecklas i syfte att övervaka orsakerna till och effekterna av kemiska föroreningar att göra det möjligt att bättre mäta kemikalielagstiftningens ändamålsenlighet.  

5.3.1  Konsekvenser för lagstiftningen

Det gällande RoHS-direktivet har i Finland genomförts genom RoHS-lagen (387/2013) och genom miljöministeriets förordning om begränsning av användning av farliga ämnen (419/2013), som utfärdats med stöd av 4 § i RoHS-lagen. Säkerhets- och kemikalieverket är marknadskontrollmyndighet enligt RoHS-lagen. I fråga om medicintekniska produkter som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om medicintekniska produkter (719/2021) är det Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet som är marknadskontrollmyndighet. Bestämmelserna om de nationella myndigheterna förblir oförändrade. 

Förslaget till ändring av direktivet gäller de bedömningsförfaranden som avses i artiklarna 5 och 6 och som tillämpas på EU-nivå. Eftersom EU har behörighet i fråga om dessa förfaranden finns det inga bestämmelser om artiklarna 5 och 6 i RoHS-lagen. Enligt 4 § 2 mom. i RoHS-lagen får dock en tillverkare, tillverkares representant, importör eller distributör hos Europeiska kommissionen ansöka om beviljande, förnyelse eller återkallelse av ett undantag som avses i artikel 5 i RoHS-direktivet. Därför måste 4 § 2 mom. i RoHS-lagen ändras så att ansökningar om undantag i fortsättningen riktas till Europeiska kemikaliemyndigheten. I övrigt iakttas förfarandet enligt RoHS-direktivet vid ansökan och behandling av ansökningar, i enlighet med de nuvarande bestämmelserna i RoHS-lagen. 

5.3.2  Ekonomiska och administrativa konsekvenser

Förslaget har inga direkta ekonomiska konsekvenser för Finland. Kommissionen lät utföra en stödjande studie om överföringen av uppgifter inom ramen för RoHS-direktivet till kemikaliemyndigheten för att bedöma olika politiska alternativ och för att bedöma hur begränsningsförfarandena i RoHS-direktivet kan anpassas till förfarandena i Reach-förordningen. Det bedöms att en omfördelning av det vetenskapliga och tekniska arbetet i samband med bedömningsförfarandena enligt RoHS-direktivet till Europeiska kemikaliemyndigheten kommer att förbättra effektiviteten, samstämmigheten, kvaliteten och transparensen i förfarandena.  

Aktörer inom el- och elektroniksektorn kan dra nytta av mer harmoniserade och öppna samrådsfaser. Förslaget har inga ekonomiska konsekvenser för företagen inom sektorn eller andra betydande konsekvenser för affärsverksamhet. 

De uppgifter som föreslås bli överförda till Europeiska kemikaliemyndigheten är befintliga uppgifter som Europeiska kommissionen för närvarande har ansvar för och sköter genom avtal med externa experter. En del av de resurser som används till bedömningarna inom ramen för RoHS-direktivet går för närvarande till att upphandla det avtalsbaserade stöd som behövs och uppgår till cirka 2,8 heltidsekvivalenter per år. Under det första året kommer skötseln av de uppgifter som ska omfördelas med stöd av detta förslag att kräva 3 heltidsekvivalenter vid kemikaliemyndigheten och en driftsbudget på 66 000 EUR. Under det andra året kommer det att behövas 7 heltidsekvivalenter (4 tillfälligt anställda och 3 kontraktsanställda) per år och en driftsbudget på 33 000 EUR per år. Resurserna kommer att ökas så att nettoökningen från och med 2026 kommer att uppgå till 4,3 heltidsekvivalenter och 33 000 EUR per år jämfört med i dag. 

Den föreslagna ändringen av direktivet ändrar inte det sätt på vilket de tillsynsansvariga myndigheterna organiserar och bedriver sin verksamhet på nationell nivå. Medlemsstaterna ska utföra marknadskontroll och kontroll av överensstämmelse med kraven i enlighet med EU:s förordning om marknadskontroll (EU) 2019/1020. 

5.3.3  Miljökonsekvenser

Omfördelningen av arbetet i samband med bedömningsförfarandena inom ramen för RoHS-direktivet till Europeiska kemikaliemyndigheten förbättrar enligt kommissionen effektiviteten, samstämmigheten och transparensen i EU:s förfaranden, men har ingen direkt påverkan på miljön. Förbättringen av kvaliteten på det vetenskapliga arbetet i samband med riskbedömningen av användningen av de kemikalier som används vid tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning som omfattas av RoHS-direktivet kan indirekt förbättra skyddsnivån för människors hälsa och för miljön.