2.1  Utgifter

De viktigaste målen för kommissionens budget för 2019 är att främja investeringar, tillväxt och sysselsättning, att skapa nya arbetstillfällen och att förbättra konkurrenskraften. Detta konkretiseras särskilt som anslag till programmen fastställda under rubrik 1a. Enligt kommissionens förslag ska åtagandena uppgå till 22 860 miljoner euro 2019, vilket är 3,9 % högre än 2018. Anslagen till Horisont 2020, som är det största programmet under rubriken, ska till exempel öka med 8,5 %. Stödet för EU:s sammanhållning (rubrik 1b) och jordbruk (rubrik 2) är däremot fortfarande de högsta utgifterna i budgeten.  

De senaste åren har ett annat centralt fokus i EU:s budget varit migration och säkerhet. Syftet med budgeten för 2019 är att ytterligare förbättra hanteringen av migrationsfrågor både inom och utanför unionen och att skydda unionens yttre gränser. Budgetförslaget innehåller också förslag till nya åtgärder för att bygga upp en äkta och effektiv säkerhetsunion och till ändring av unionens civilskyddsmekanism.  

Budgetförslaget omfattar också insatser i åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna. Enligt kommissionens beräkning har 20,1 % av budgeten för 2019 samband med åtgärderna. Kommissionens mål är att 20 % av budgeten ska användas för åtgärder för att bromsa klimatförändringarna fram till 2020. 

När det gäller åtaganden uppgår budgetförslaget för 2019 i fråga om de program som hör till budgetramen till sammanlagt 165 042,1 miljoner euro (1,00 % av unionens BNI). Nivån för betalningarna i förslaget ligger på 148 264,0 miljoner euro (0,90 % av unionens BNI). När de särskilda instrumenten utanför budgetramen räknas in uppgår budgetförslaget till 165 619,4 miljoner euro i åtaganden (1,0 % av unionens BNI) och till 148 675,5 miljoner euro i betalningar (0,90 % av unionens BNI).  

I budgetförslaget är marginalen för oförutsedda utgifter mellan totalnivån och budgetramens tak när det gäller betalningar 19 344,7 miljoner euro (exklusive särskilda instrument) och när det gäller betalningsåtaganden 1 142,1 miljoner euro.  

När det gäller åtaganden är det en ökning under alla rubriker. De totala åtagandena ökar med 3,1 % jämfört med 2018. Jämfört med 2018 ökar utgifterna för konkurrenskraft (rubrik 1a) med 3,9 %, för sammanhållning (rubrik 1b) med 2,8 %, för jordbruk (rubrik 2) med 1,2 %, för säkerhet och medborgarskap (rubrik 3) med 6,7 %, för yttre förbindelser (rubrik 4) med 13,1 % och för administration (rubrik 5) med 3,0 %. Ökningen för rubrik 4 kan förklaras med kostnaderna för hantering av migration, bland annat finansieringsandelen för den andra delen av faciliteten för flyktingar i Turkiet. Ökningen för rubrik 3 beror främst på kostnaderna för migration och hantering av migration.  

Som betalningar ökar rubrik 3 (17,0 %), rubrik 4 (6,8 %) och rubrikerna 2 och 5 (bägge 3,0 % ) mest. Betalningarna under rubrik 1a ökar med 1,8 % och under rubrik 1b med 1,1 %. De totala betalningarna ökar med 2,7 % jämfört med 2018. År 2018 låg genomförandet av programmen fastställda under rubrik 3 på en låg nivå, vilket även avspeglades i budgeteringen av betalningsbemyndigandena i fjol. Nivån i betalningsprognoserna har dock stigit jämfört med förra året, och därför har kommissionen höjt nivån för betalningsbemyndigandena under rubrik 3. Den relativt betydande ökningen av betalningsbemyndigandena under rubrik 4 kan förklaras med att merparten av betalningarna för den andra delen av faciliteten för flyktingar i Turkiet ska göras under 2019.  

Budgetförslaget innehåller ett förslag om utnyttjande av en samlad marginal för åtaganden under rubrikerna 1b och 4 (1 349,5 miljoner euro i form av åtaganden). Dessutom innehåller kommissionens förslag ett förslag om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen under rubrikerna 1b och 3 (965,5 miljoner euro i form av åtaganden och 899,7 miljoner euro i form av betalningar). Kommissionens förslag om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen till ett belopp av 38,1 miljoner euro även för att stärka stödprogrammet för strukturreformer under rubrik 1b motsvarar inte rådets allmänna riktlinje om frågan ST 8271/18 (Coreper 2.5.). Enligt riktlinjen bör ökningen finansieras genom att en del av de befintliga åtagandena under rubrik 2 omfördelas och en del av den samlade marginalen för åtaganden börjar användas. 

Nedan finns en tabell, presenterad tillsammans med kommissionens budgetförslag, om utvecklingen av åtaganden och betalningar per rubrik finansåren 2018—2019. Siffrorna för 2018 inkluderar tilläggsbudgetarna 1/2018 och 2/2018 samt tilläggsbudgetförslaget 3/2018.  

Tabell 1: Budgetförslag 2019 

Nedan gås innehållet i förslaget igenom rubrik för rubrik med tyngdpunkt på de centrala helheterna under rubrikerna. 

Rubrik 1 a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning  

Denna rubrik omfattar kommissionens centrala prioriteringar, bland annat Horisont2020 – ramprogrammet för forskning och innovation, Erasmus+ –programmet för allmän och yrkesinriktad utbildning, ungdom och idrott inom EU och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). De övriga stora programmen under rubriken är följande: transeuropeiska energi-, transport- och telekommunikationsnätverk (Fonden för ett sammanlänkat Europa), utveckling av företag och stora infrastrukturprojekt, bland annat Iter och Galileo). I rubriken ingår också vissa av kommissionens nyaste initiativ, bland annat Europeiska solidaritetskåren, initiativet Wifi4EU och det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet (EDIDP). Dessa förväntas bli lämnade för fullt genomförande nästa år. 

I rubrik 1a i kommissionens budgetförslag för 2019 syns särskilt kommissionens insatser i investeringar och i åtgärder för att stärka ekonomin i Europa. Enligt kommissionens förslag ska till exempel åtagandena för Erasmus+ öka med 10,4 % och betalningarna med 12,5 %. Kommissionen föreslår också att åtagandena för Fonden för ett sammanlänkat Europa ökar med 36,4 % och betalningarna med 11,7 %. För Horisont2020, som är det största programmet under rubriken, ska åtagandena öka med 8,5 % och betalningarna med 0,4 %. Totalt uppgår åtagandena för programmet till 12 161,5 miljoner euro och betalningarna till 10 941,8 miljoner euro. Anslagen till Horisont utgör mer än 50 % av de totala anslagen för rubriken.  

För Efsi pågår genomförandet och finansieringen av garantifonden enligt planerna. I budgetförslaget för 2019 innebär det mindre åtaganden och betalningar än tidigare av EU:s budget. Kommissionen föreslår att cirka 187 miljoner euro anvisas i åtaganden för Efsis garantifond 2019. Detta är 90,8 % mindre än under 2018, då garantifonden finansierades med cirka 2 miljarder euro. Ändringen är cirka 656 miljoner euro i betalningar, vilket innebär betalningar på cirka 1 172 miljoner euro 2019 i stället för 1 828 miljoner euro året innan. Minskningen är på så vis 35,9 %.  

Under rubrik 1a är den totala tillväxten 3,9 % för åtaganden och 1,8 % för betalningar. Som totalnivå för rubriken föreslår kommissionen 22 860 miljoner euro i åtaganden och 20 467,2 miljoner euro i betalningar. Marginalen för åtaganden under rubriken blir 222 miljoner euro. Åtagandena per program anges som avrundade siffror i tabellen nedan.  

Rubrik 1 b: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning 

Genom Europeiska unionens region- och strukturpolitik strävar man efter att minska skillnaderna i utveckling mellan olika regioner och medlemsstater i EU samt att öka sammanhållningen. Målet är att främja konkurrenskraft och hållbar tillväxt samt förnya ekonomiska och sociala strukturer. Stöd under denna underrubrik får speciellt de minst utvecklade regionerna och länderna. 

EU:s sammanhållningspolitik baseras på tre strukturfonder (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och sammanhållningsfonden). Beviljande av stöd förutsätter satsning på offentlig nationell finansiering och privat finansiering. EU:s sammanhållningspolitik genomförs med hjälp av strukturfondsprogram. Programmen och deras mål är upprättade i samarbete mellan nationella och regionala myndigheter samt Europeiska kommissionen. 

Syftet med budgetförslaget för 2019 är att främja sysselsättning och skapa arbetstillfällen för unga samt att främja tillväxt och strategiska investeringar. Enligt kommissionen pågår programmen för sammanhållningspolitik 2014—2020 fortfarande för fullt under 2019. För de strukturåtgärder som ingår i programmen föreslås i budgetförslaget 57 113,4 miljoner euro i åtaganden och 47 050,8 miljoner euro i betalningar. Åtagandena ökar med 2,8 % och betalningarna med 1,1 %. 

Kommissionen föreslår att de åtaganden som är avsedda för sammanhållningspolitiken ska användas till fullt belopp. Konvergensmålets andel av alla åtaganden under rubriken är 48,8 % och sammanhållningsfondens andel är 17,1 %.   

Utgifterna för strukturfonderna och sammanhållningsfonden täcker 34,5 % av samtliga åtaganden enligt budgeten. Betalningarnas andel av alla betalningar i budgetförslaget är 31,6 %. I kommissionens förslag föreslås att åtaganden reserveras för stöd till Fonden för ett sammanlänkat Europa med 1 700,4 miljoner euro (ökning 2,7 %) och för bistånd till de sämst ställda med 567,8 miljoner euro (ökning 2,0 %).  

Kommissionen föreslår en tilläggsfinansiering på 233,3 miljoner euro för sysselsättningsinitiativet för ungdomar i regioner där ungdomsarbetslösheten är särskilt stor. Syftet är att komplettera beloppet med en lika stor finansiering från Europeiska socialfonden. Vad gäller stöd för nya initiativ förslår kommissionen 40 miljoner euro för fortsättning av stödprogrammet för strukturreformer. 

Rubrik 2: Hållbar tillväxt: naturresurser 

I rubrik 2 ingår utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken, för landsbygdsutveckling och för den gemensamma fiskeripolitiken samt vissa utgifter för miljö- och klimatåtgärder. 

Den gemensamma jordbrukspolitikens (CAP) mål för budgetramperioden 2014—2020 är främjande av livskraftig matproduktion, hållbar användning av naturresurser och en balanserad regional utveckling av EU:s landsbygdsområden. Finansieringen av EGFJ (pelare 1) sammanhänger med marknadsåtgärder och direktstöd och EJFLU (pelare 2) med landsbygdsutveckling. 

Till skillnad från marknadsläget under tidigare år, förväntas läget 2019 bli normalt igen. Trots svårigheterna att betala ut direktstöd de första åren under ramperioden, har läget 2017 och 2018 förbättrats betydligt. Om genomförandet lyckas enligt planerna under de åren kan ett högt genomförande väntas 2019. I gårdsbrukets utvecklingsfond pågår genomförandet redan för fullt och betalningsbemyndigandena höjs från nivån 2018. I Europeiska havs- och fiskerifonden har det de första åren under ramperioden varit svårt att starta programmen. År 2019 förväntas dock finansieringen öka mot slutet av perioden. Utifrån halvtidsutvärderingen av Life-programmet gör programmet ännu större insatser i att öka biodiversiteten. Europeiska miljöbyrån förväntas bli försedd med nya uppgifter, bland annat miljöövervakning, miljörapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från tunga fordon. Med anledning av de nya uppgifterna föreslås en ökning på 4,4 miljoner euro av anslagen till decentraliserade organ. 

Enligt kommissionens förslag ska totalnivån för åtagandena under rubrik 2 uppgå till 59 999,1 miljoner euro, cirka 1,2 % högre än 2018. Marginalen för rubriken blir på så sätt 344,9 miljoner euro. År 2019 förväntas de inkomster som är bundna till användningsändamålet uppgå till totalt cirka 549,1 miljoner euro, vilket är cirka 926,8 miljoner euro mindre än 2018.  

I fråga om åtagandena föreslås för utgifter för stödfonden för jordbruk 43 613,4 miljoner euro (ökning 0,9 %) och för landsbygdsutveckling 14 687,3 miljoner euro (ökning 2,1 %). Betalningsbemyndiganden har anvisats för stödfonden för jordbruk till ett belopp av 43 537,9 miljoner euro (ökning 0,8 %) och för landsbygdsutveckling till ett belopp av 13 131,0 miljoner euro (ökning 10,8 %). För åtagandebemyndiganden föreslås 1 083,0 miljoner euro för havs- och fiskerifonder och genomförande av internationella konventioner (ökning 0,8 %) och 544,1 miljoner euro för miljö- och klimatåtgärder (LIFE) (ökning 6,0 %).  

För krisreserven inom jordbrukssektorn föreslås anslag på 468,7 miljoner euro, vilket nästan motsvarar anslagen i förslaget 2018, 459,5 miljoner euro. Enligt kommissionens bedömning är behovet av en interventionsfond för jordbruksmarknaden inte lika stort 2019 som 2017. 

Rubrik 3: Säkerhet och medborgarskap 

Målet med anslagen för rubrik 3 är att förstärka politiska åtgärder för att främja unionens frihet, rättvisa och säkerhet. Åtgärder för att hantera migrationen, motverka terrorism och organiserad brottslighet och främja grundläggande rättigheter och rättsligt samarbete räknas till program under denna rubrik. 

Som totalnivå för rubriken föreslår kommissionen 3 728,5 miljoner euro i åtaganden och 3 486,4 miljoner euro i betalningar. Jämfört med 2018 ska åtagandena öka med 6,7 % och betalningarna med 17,0 %. Den relativt betydande ökningen av betalningarna kan förklaras med att vissa program genomfördes trögt 2017 och detta ledde till en låg budgetering av betalningarna 2018. För asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) var ökningen 55,9 % jämfört med 2018. Ökningen kan förklaras med kommissionens förberedelser för ikraftträdandet av de omarbetade Dublinbestämmelserna, för vilket 460 miljoner euro har avsatts i budgetplaneringen. Dessutom ska fonden finansiera Greklands migrationskostnader med 175 miljoner euro. Detta har samband med minskningen av programmet ”Tillhandahållande av akut stöd i unionen” och täckningen i framtiden av åtgärder finansierade inom ramen för programmet från AMIF. Enligt kommissionens beräkning används totalt cirka 2 200 miljoner euro för hantering av den okontrollerade migrationen, skydd av EU:s yttre gränser och främjande av EU:s inre säkerhet 2019. Ett belopp på 149,6 miljoner euro har avsatts för ändring av EU:s civilskyddsmekanism. 

Kommissionens förslag till totalnivå för rubrik 3 är för åtaganden 927,5 miljoner euro utöver betalningstaket för rubriken. Därför föreslår kommissionen att flexibilitetsmekanismen ska utnyttjas till ett motsvarande belopp under 2019.  

Rubrik 4: Europa i världen  

Genom satsningen på verksamhet utanför EU söker man främja demokrati, fred, solidaritet och stabilitet samt minska fattigdomen genom att investera i unionens grannländer och genom att stöda stater som förbereder EU-medlemskap, och genom att främja EU:s grundläggande värden världsomspännande. Kommissionen föreslår 11 384,2 miljoner euro för rubrikens åtaganden, vilket innebär en ökning med 13,1 % jämfört med 2018. Enligt förslaget ska betalningarna uppgå till 9 508,4 miljoner euro, vilket är 6,8 % mer än 2018. Kommissionens förslag är 1 116,2 miljoner euro större än betalningstaket för rubriken, och för att täcka beloppet föreslår kommissionen att den samlade marginalen för åtaganden används till ett lika stort belopp.  

Ökningen av betalningsbemyndigandena för rubrik 4 beror främst på förstärkandet av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II) och instrumentet för humanitärt bistånd (HUMA) i syfte att finansiera den andra delen av faciliteten för flyktingar i Turkiet. År 2019 betalas den andra delen från EU:s budget och den uppgår till 1 450 miljoner euro. Åtagandena för programmet för humanitärt bistånd ökar med 52,2 % till 1 651,8 miljoner euro, vilket är 14,5 % av åtagandena för rubrik 4. 

Den föreslagna andelen för de tre största politiska instrumenten 1.) Föranslutningsinstrumentet (IPA II), 2.) Europeiska grannskapsinstrumentet (ENI) och 3.) Instrumentet för utvecklingssamarbete (DCI)) utgör sammanlagt 72,9 % av alla utgifter under rubriken 2019 (8 300,6 miljoner euro). 

Merparten av programmen under rubrik 4 strävar efter att minska på migrationstrycket genom att direkt stöda länder och organisationer som tar emot flyktingar samt genom att ta itu med de grundläggande orsakerna till migration i större ursprungsregioner. Därför har 560 miljoner euro reserverats ur olika program under rubrik 4 för humanitärt samarbete och utvecklingssamarbete i Syrien, Jordanien och Libanon. Detta åtagande bygger på den andra konferensen om Syrien i Bryssel i april 2018. 

Rubrik 5: Administration 

De administrativa utgifterna under rubrik 5 omfattar utöver organens administrativa utgifter pensionsutgifter och utgifterna för Europaskolor. Utgifterna för decentraliserade organ har i budgeten placerats under respektive rubrik. 

För administrativa utgifter föreslås sammanlagt 9 956,9 miljoner euro. Anslagen ökar med 3,0 % jämfört med 2018. Anslagen innefattar pensioner och EU:s skolor, som är gemensamma för olika institutioner. Pensionsutgifterna (alla institutioner) ökar med 116,7 miljoner euro (+ 6,2 %) jämfört med 2018. Utgifterna för Europaskolorna minskar med 0,4 % jämfört med utgifterna för 2018 och uppgår till 192,1 miljoner euro. 

Enligt budgetförslaget blir marginalen 575,2 miljoner euro, när 253,9 miljoner euro i anslutning till budgeten för 2017 dras av från budgetramens tak på grund av att marginalen för oförutsedda utgifter utnyttjas under rubrik 3.  

Särskilda instrument 

I kapitel 2 i förordningen om budgetramen Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014—2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884) har man enats om sådana särskilda instrument som utnyttjas vid behov för att kunna reagera på exceptionella och oförutsedda omständigheter, interna eller externa. De anslag som behövs omfattas i den fleråriga budgetramen inte av taket i budgetramen som man enats om, varken betalningar eller åtaganden När det gäller betalningar för särskilda instrument har rådet och kommissionen olika uppfattning om vad som ska ingå under betalningstaket: kommissionen anser att både åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden i fråga om instrumenten utanför budgetramen inte ingår under den övre gränsen i budgetramen. Rådet har ännu inte fastslagit sin slutliga ståndpunkt, men många medlemsstater (bl.a. Finland) anser att det allmänna betalningstaket också ska täcka alla betalningar för instrumenten utanför budgetramen.. 

För de särskilda finansieringsinstrument som inte ingår i budgetramen (reserven för katastrofbistånd, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska unionens solidaritetsfond) föreslår kommissionen åtaganden till ett belopp av 577,2 miljoner euro och betalningar till ett belopp av 411,5 miljoner euro. Jämfört med 2018 minskar åtagandena med 87,3 miljoner euro (-13,1 %) och betalningarna med 105,7 miljoner euro (-20,4 %). För särskilda instrument är det dock delvis fråga om belopp som på förhand tas in i budgeten för bland annat förskottsbetalningar. Bestämmelser om eventuella maximianslag per år finns i förordningen om den fleråriga budgetramen, med beaktande av överföring av eventuella medel från tidigare år på grund av n+-regeln. 

Budgetförslaget innehåller ibruktagande av de flexibilitetsmekanismer som budgetramen möjliggör. Kommissionen föreslår att en särskild flexibilitetsmekanism ska utnyttjas i sin helhet under rubrik 3, vilket innebär 927,5 miljoner euro i åtaganden, och under rubrik 1b 38,1 miljoner euro. När det gäller betalningar föreslår kommissionen 899,7 miljoner euro för flexibilitetsmekanismen. Syftet med de anslag som kan tas i bruk med hjälp av flexibilitetsmekanismen är framförallt att svara på de behov av anslag under rubrik 3 som migrationen, flyktingkrisen och ändringen i säkerhetsfaktorer ger upphov till. Enligt kommissionens förslag ska flexibilitetsmekanismen användas för att stärka stödprogrammet för strukturreformer under rubrik 1b. Förslaget motsvarar inte rådets allmänna riktlinjer i ärendet (Coreper 2.5.). Enligt rådets allmänna riktlinjer ska den behövliga tilläggsfinansieringen på 80 miljoner euro finansieras under 2019—2020 genom att använda anslag genom den samlade marginalen för åtaganden (40 mn euro) och genom omfördelning av anslag under rubrik 2 (40 mn euro). 

Kommissionen föreslår att 1 349,5 miljoner euro av den samlade marginalen för åtaganden används i form av åtaganden under rubrikerna 1b och 4. Under rubrik 1b används detta enligt tidigare överenskommelse för sysselsättningsinitiativet för ungdomar (233,3 mn euro) och under rubrik 4 på motsvarande sätt för åtgärder för hantering av migrationen, framför allt den andra fasen i faciliteten för flyktingar i Turkiet (1 116,2 mn euro). Enligt förslaget ska användningen av marginalen för oförutsedda utgifter 2017 gottgöras i maximibeloppen för rubrik 5 i budgeten för 2019, -253,9 miljoner euro. Enligt den gällande förordningen om budgetramen ska de belopp som har fåtts genom användning av marginalen för oförutsedda utgifter ersättas helt med marginaler för en eller flera rubriker i den fleråriga budgetramen under innevarande eller kommande finansår. 

2.2  Inkomster

Den totala summan av inkomsterna i kommissionens budgetförslag är i enlighet med balansprincipen lika stor som den totala summan för betalningsbemyndigandena, dvs. 148 675,5 miljoner euro. Av inkomsterna täcks 146 771,7 miljoner euro med egna medel och 1 903,8 miljoner euro med blandade inkomster.