PROMEMORIAARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETEU/2017/0897FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING OM INRÄTTANDE AV EN GEMENSAM DIGITAL INGÅNG FÖR TILLHANDAHÅLLANDE AV INFORMATION, FÖRFARANDEN SAMT HJÄLP- OCH PROBLEMLÖSNINGSTJÄNSTER OCH OM ÄNDRING AV FÖRORDNING (EU) NR 1024/2012
1
Förslagets mål och bakgrund
Kommissionen föreslår att de onlinetjänster som kommissionen, EU-myndigheterna och medlemsländerna tillhandahåller företag och privatpersoner på den inre marknaden sammanställs till en elektronisk portal i en gemensam digital ingång, dvs. en onlinetjänst, som förutom sina egna funktioner också erbjuder tillgång till flera andra onlinetjänster.
Den 2 maj 2017 överlämnade Europeiska kommissionen till Europaparlamentet och rådet ett förslag till förordning enligt ovanstående (COM(2017) 256 final). Förslaget är en del av kommissionens s.k. efterlevnadspaket. Efterlevnadspaketet hör i sin tur till de åtgärder genom vilka kommissionens strategi för den inre marknaden och strategin för den digitala inre marknaden genomförs.
För närvarande är informationen om de administrativa processerna och de relaterade tjänsterna, både på EU-nivå och i medlemsländerna, utspridd mellan flera olika elektroniska portaler, och ofta måste man kontakta många olika myndigheter för att få informationen. Därför är det ofta utmanande att hitta relevant information på nätet. Informationen finns inte alltid tillgänglig i elektronisk form, den kan vara svår att hitta eller också är de tjänster som erbjuds online otillräckliga. Många administrativa förfaranden är dessutom inte möjliga online när det är fråga om gränsöverskridande verksamhet (t.ex. många förfaranden som rör den sociala tryggheten och beskattningen). Vidare kan det hända att informationen finns att tillgå endast på det enskilda medlemslandets eget språk, vilket gör den svårbegriplig.
Målet med förslaget är att effektivare utnyttja digital teknik i utvecklingen av den inre marknadens funktion så att tillväxten, konkurrensen och sysselsättningen inom EU kan förbättras genom att privatpersonernas och företagens (framför allt de små och medelstora företagens och de nyetablerade företagens) möjligheter att verka på den inre marknaden underlättas och utökas. Ett annat mål är att genom digitaltekniska metoder förbättra den administrativa effektiviteten både på EU-nivå och i medlemsländerna.
Genom förslaget strävar man också efter att minska de kostnader som orsakas privatpersoner och företag då de söker information om vilka krav andra medlemsstater eller EU ställer i anslutning till gränsöverskridande verksamhet och iakttar de administrativa processer som hänför sig till dessa. Samtidigt underlättas företagens inträde på andra medlemsländers marknader, och arbetstagarnas rörlighet främjas.
2
Förslagets rättsliga grund och förhållande till subsidiaritetsprincipen
Förslaget grundar sig på artiklarna 21.2, 48 och 114.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan EUF-fördraget). Artikel 21.2 i EUF-fördraget gäller medborgarnas rättigheter, artikel 48 den sociala tryggheten och arbetstagarnas fria rörlighet och artikel 114 tillnärmning av lagstiftningen för att målen för den inre marknaden ska uppnås.
Syftet med den digitala ingång som enligt förslaget ska inrättas är att effektivisera den inre marknadens funktion genom att minska företagens och privatpersonernas administrativa börda, förbättra rörligheten i fråga om varor, tjänster och arbetskraft samt säkerställa att alla privatpersoner och företag bemöts på ett icke-diskriminerande sätt på den inre marknaden. Dessa principer är centrala inom Europeiska unionen, och därför måste den rättsliga grunden för förordningen anses vara ändamålsenlig.
Med stöd av texten i förslaget och de motiveringar som kommissionen hittills har lagt fram anser statsrådet att förslaget är förenligt med principerna om subsidiaritet och proportionalitet. På grund av den gränsöverskridande karaktären av EU:s inre marknad är det endast på EU-nivå möjligt att inrätta en enda sådan digital ingång som föreslagits och som omfattar information, processer samt hjälp- och problemlösningstjänster i anslutning till vissa administrativa förfaranden i alla medlemsstater. De åtgärder som föreslås i förordningen kan också anses stå i rätt proportion till målet, dvs. att förbättra tillväxten, konkurrensen och sysselsättningen samt att minska de kostnader som orsakas privatpersoner och företag då de söker information om vilka krav andra medlemsstater eller EU ställer i anslutning till gränsöverskridande verksamhet och iakttar de administrativa processer som hänför sig till dessa.
3
Förslagets huvudsakliga innehåll
Enligt förslaget ska kommissionen och de behöriga myndigheterna inrätta en gemensam digital ingång som integrerats till en enda elektronisk portal. Det föreslås att de onlinetjänster som kommissionen, EU-myndigheterna och medlemsländerna erbjuder företagen och privatpersonerna på den inre marknaden ska sammanställas i denna portal. Den nya digitala ingången ska också ha ett eget domännamn, och de möjligheter som den erbjuder ska marknadsföras till privatpersonerna och företagen i medlemsländerna. Syftet är att utöka, komplettera och förtydliga den på nätet befintliga informationen om frågor som rör den inre marknaden och att i ett enda system sammanställa informationen om kommissionens och medlemsländernas förfaranden och hjälptjänster när det gäller frågor som rör den inre marknaden.
Förslaget till förordning innehåller bestämmelser om den information och de administrativa förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster som ska förmedlas via den planerade digitala ingången. Förslaget innehåller också kvalitetskrav som ställs på dessa tjänster. Vidare föreskrivs det om på vilket sätt onlinetjänsterna ska beakta gränsöverskridande verksamhet och hur verksamhet som bedrivs via den digitala ingången ska rapporteras till kommissionen. I förslaget finns också bestämmelser om det tekniska genomförandet av systemet, marknadsföringen av systemet och insamlingen av återkoppling från användarna. Därtill innehåller förslaget bestämmelser om samarbetet och arbetsfördelningen mellan kommissionen och medlemsstaterna samt fördelningen av kostnaderna för det nya systemet mellan kommissionen och medlemsstaterna.
De rättigheter och skyldigheter som hittas via den digitala ingången, de relaterade förfarandena samt hjälp- och problemlösningstjänsterna räknas upp i förteckningar i bilagorna till förslaget till förordning:
Bilaga I innehåller en förteckning över de rättigheter och skyldigheter på den inre marknaden om vilka det ska finnas information och bestämmelser att tillgå via den digitala ingång som ska inrättas. Via den digitala ingången kan man till exempel söka information om de olika medlemsländernas regler om resor och arbete inom EU, fordon och användningen av dessa, bosättning, utbildning, hälso- och sjukvård, idkande av företagsverksamhet, skatter, anställning av personal samt tillhandahållande av varor och tjänster.
Bilaga II innehåller en förteckning över de administrativa förfaranden som den digitala ingången omfattar och som gäller till exempel ansökan till läroanstalter, deklaration av skatteuppgifter, ansökan om sociala förmåner, registrering av fordon samt beskattning och registrering av företag. Den gemensamma portalen täcker dock inte administrativa förfaranden i anslutning till bildande av ett sådant bolag som avses i artikel 54 i EUF-fördraget, till exempel ett aktiebolag.
Bilaga III innehåller hjälp- och problemlösningstjänster som tillhandahålls via den digitala ingången, till exempel nationella kontaktpunkter för produkter (SOLVIT och EURES/European Job Mobility Portal).
3.1
Kapitel 1: Allmänna bestämmelser (artiklarna 1–3)
Genom förordningen inrättas en gemensam digital ingång som i enlighet med ”once only”-principen ska ge tillgång till information om vissa rättigheter och skyldigheter som kommissionen och medlemsländerna ger och ålägger privatpersoner och företag när det gäller den inre marknadens funktion, relaterade förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster. Med once only-principen avses att information som en privatperson eller ett företag har lämnat till ett medlemsland på begäran ska lämnas ut till myndigheter i andra medlemsländer och att informationen också ska kunna användas som grund för beslut som fattas av myndigheter i andra medlemsländer.
De centrala definitionerna finns i artikel 3 i förordningsförslaget.
3.2
Kapitel 2: Ingångens tjänster (artiklarna 4–6)
I kapitlet föreskrivs att kommissionen och medlemsländerna ska säkerställa att användarna har tillgång till den information om privatpersonernas och företagens rättigheter och skyldigheter på den inre marknaden som de tillhandahåller online, administrativa förfaranden som gäller dessa rättigheter och skyldigheter samt hjälp- och problemlösningstjänster. Detta ska genomföras på ett transparent och icke-diskriminerande sätt så att också privatpersoner och företag från ett annat medlemsland kan sköta sina ärenden online inom ramen för ett enda onlinebesök.
Enligt artikel 6.3 i förordningsförslaget kan också länkar till hjälp- och problemlösningstjänster som tillhandahålls av andra än myndigheter inkluderas i den digitala ingången, om dessa tjänster kompletterar tjänster som redan finns i ingången och om de erbjuds kostnadsfritt eller till ett pris som är överkomligt också för mikroföretag och privatpersoner. Dessa tjänster ska också uppfylla alla kvalitetskrav som anges i förordningen.
3.3
Kapitel 3: Kvalitetskrav
3.3.1
Kvalitetskrav som rör information om rättigheter, skyldigheter, regler, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster (artiklarna 7–9)
I förordningsförslaget förutsätts att informationen om privatpersonernas och företagens rättigheter och skyldigheter är utförlig och aktuell och presenteras på ett klart och begripligt sätt i onlinetjänsten. De som tillhandahåller en tjänst ska se till att kontaktuppgifterna till alla relevanta myndigheter är lätta att hitta och att alla relevanta länkar fungerar.
I fråga om administrativa förfaranden förutsätts att alla skeden av förfarandet har beskrivits tydligt och att det finns en uttömmande förteckning över de dokument och andra bevis som krävs som grund för ett beslut. Även de tidsfrister och förfaranden för sökande av ändring som gäller för förfarandena ska beskrivas noggrant på sidorna. Sidorna ska också innehålla information om storleken av eventuella hanteringsavgifter och de betalningsmetoder som kan användas.
De hjälp- och problemlösningstjänster som tillhandahålls via den gemensamma digitala ingången ska beskrivas utförligt och sidorna ska innehålla kontaktuppgifter till den som tillhandahåller tjänsterna och information om behandlingstiderna. Även storleken av eventuella hanteringsavgifter och informationen om de betalningsmetoder som kan användas ska presenteras tydligt.
I förordningsförslaget förutsätts att den ovan beskrivna informationen om tillämpliga regler, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster ska tillhandahållas på ett officiellt EU-språk utöver det officiella språket eller de officiella språken i medlemslandet.
3.3.2
Kvalitetskrav avseende onlineförfaranden (artiklarna 10–12)
Tidsfrister som gäller under de administrativa förfarandena ska meddelas online, och det ska säkerställas att administrativa onlineförfaranden tillhandahålls på ett icke-diskriminerande sätt i alla medlemsländer. Till exempel får inte sådana nationella format användas som begränsar möjligheterna för privatpersoner och företag i de övriga medlemsländerna att utnyttja de administrativa förfaranden som är tillgängliga via den gemensamma digitala ingången.
Enligt förordningsförslaget ska kommissionen och medlemsstaterna tillsammans inrätta ett system som gör det möjligt att samla in sådana bevis som behövs för administrativa förfaranden som kan genomföras via den gemensamma digitala ingången. Via systemet kan bland annat bevis överföras mellan olika myndigheter så att deras konfidentialitet kan säkerställas och det kan garanteras att bevisen endast används för det syfte för vilket de har samlats in.
Enligt förordningsförslaget ska kommissionen anta särskilda genomförandeakter om specifikationerna hos det tekniska system som är avsett för insamling och behandling av bevis. Bestämmelser om förfarandet för antagande av genomförandeakter och deras giltighetstid finns i artikel 35 i förordningsförslaget.
3.3.3
Kvalitetskrav avseende hjälp- och problemlösningstjänster (artikel 13)
Kommissionen och medlemsländernas behöriga myndigheter ska säkerställa att de tidsfrister som gäller för de hjälp- och problemlösningstjänster som förtecknas i bilaga III till förordningsförslaget anges tydligt och att de behöriga myndigheterna iakttar dessa tidsfrister. Därtill ska det säkerställas att eventuella avgifter som gäller dessa tjänster kan betalas online oberoende av från vilket medlemsland betalningen kommer.
3.3.4
Kvalitetsövervakning (artikel 14)
Enligt förordningsförslaget ska kommissionen och medlemsländerna övervaka de tjänster som tillhandahålls via den digitala ingången. Kommissionen kan ge nationella myndigheter eller andra aktörer rekommendationer om hur en viss tjänst som ska tillhandahållas via den digitala ingången bör utvecklas. I vissa fall kan kommissionen koppla bort en tjänst från portalen, om de kvalitetskrav som ställs på tjänsten inte uppfylls. Detta gäller emellertid endast sådana tjänster som inte ingår i bilaga III till förordningsförslaget men som av någon annan orsak har kopplats till den digitala ingången.
3.4
Kapitel 4: Tekniska lösningar (artiklarna 15–18)
Enligt förordningsförslaget ska kommissionen ansvara för inrättandet av den gemensamma digitala ingången och säkerställa tillgången till och kvaliteten av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster som tillhandahålls av EU:s institutioner och myndigheter. Kommissionen ansvarar också för den allmänna funktionen av de länkar som hör till systemet. Dessutom ansvarar kommissionen för skapandet av en gemensam sökfunktion och underhållet av återkopplingsverktygen.
De behöriga myndigheterna i medlemsländerna ansvarar i sin tur för utvecklingen, tillgängligheten, aktualiteten, underhållet och säkerheten av de uppgifter, förfaranden och tjänster som de tillhandahåller via den gemensamma digitala ingången.
Kommissionen och medlemsländerna ansvarar var och en för sin del för att länkarna till de uppgifter, processer och tjänster som de tillhandahåller fungerar och är aktuella. Kommissionen ska se till att alla länkar är tillgängliga för företag och privatpersoner via den gemensamma digitala ingången.
Kommissionen kan också anta närmare genomförandeakter om den gemensamma digitala ingångens struktur och placeringen av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster som tillhandahålls via den. Bestämmelser om förfarandet för antagande av genomförandeakter och deras giltighetstid finns i artikel 35 i förordningsförslaget.
Enligt förordningsförslaget ska den gemensamma digitala ingången också innehålla en särskild sökfunktion. Kommissionen ansvarar för det allmänna underhållet av denna sökfunktion, men medlemsländerna och kommissionen ansvarar var och en för sin del för att den information och de onlineförfaranden och tjänster som de tillhandahåller är lätta att hitta via sökfunktionen.
3.5
Kapitel 5: Marknadsföring (artiklarna 19–20)
Den gemensamma digitala ingången ges ett namn och en logotyp, och information om de möjligheter den erbjuder ska spridas till privatpersoner och företag. Kommissionen och de behöriga myndigheterna i medlemsländerna ska på ett samordnat sätt säkerställa att den digitala ingången och dess tjänster är synliga och tillgängliga och att de är lätta att hitta. De nationella kontaktpunkter som ska utnämnas med stöd av förordningen ska se till att de nationella myndigheterna är medvetna om de möjligheter som den gemensamma digitala ingången erbjuder.
3.6
Kapitel 6: Insamling av användaråterkoppling och statistik (artiklarna 21–23)
3.6.1
Statistik
Kommissionen och de behöriga myndigheterna i medlemsländerna samlar in statistik om den information och de administrativa förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster som ska tillhandahållas via den gemensamma digitala ingången. Utifrån denna statistik strävar man efter att utveckla ingången och dess tjänster med avseende på deras användbarhet. Kommissionen och de behöriga myndigheterna i medlemsländerna ska samla in och utbyta information om begäranden om tjänster som skickats via den digitala ingången, närmare bestämt deras antal, ursprung och innehåll.
Kommissionen kan anta delegerade akter om vilka uppgifter som ska statistikföras i fråga om de tjänster och förfaranden som tillhandahålls via ingången. Därtill kan kommissionen anta genomförandeakter om hur dessa statistikdata ska samlas in och utbytas. Separata bestämmelser om förfarandet för antagande av såväl delegerade akter som genomförandeakter och deras giltighetstid finns i artiklarna 34 och 35 i förordningsförslaget.
3.6.2
Användaråterkoppling
Kommissionen ska se till att de som använder tjänsterna enkelt och anonymt kan ge kommentarer om hur väl de tjänster som tillhandahålls via den gemensamma digitala ingången fungerar. De behöriga myndigheterna i medlemsländerna ansvarar för sin del för att webbplatserna för de tjänster som de tillhandahåller innehåller en länk till kommissionens ovan nämnda system för användaråterkoppling. Detta krävs emellertid inte om det redan finns en separat möjlighet för användarna att lämna kommentarer om tjänsten. En förutsättning är dock att de kommentarer som lämnats kommer till kommissionens kännedom och förfogande.
Enligt förordningsförslaget antar kommissionen särskilda genomförandeakter om det sätt på vilket användaråterkopplingen ska samlas in och delas inom nätverket. Bestämmelser om förfarandet för antagande av genomförandeakter och deras giltighetstid finns i artikel 35 i förordningsförslaget.
Kommissionen samlar också in information om problem som användarna har stött på när de har försökt utöva sina rättigheter avseende den inre marknadens funktion. Därtill samlar kommissionen in information om innehållet i begäranden om hjälp- och problemlösningstjänster samt de svar som getts på begärandena. Kommissionen ska offentliggöra en översikt över denna information och analysera den tillsammans med medlemsländerna.
3.7
Kapitel 7: Förvaltning av ingången (artiklarna 24–27)
3.7.1
Nationella samordnare och samordningsgrupp
Enligt artikel 24 i förordningsförslaget ska varje medlemsstat utse en särskild nationell samordnare, som ansvarar för kontakter med kommissionen och för att systemet sprids nationellt och genomförs på ett enhetligt sätt i medlemslandet i fråga. Den nationella samordnaren ska också se till att de rekommendationer om utveckling av tjänsterna som kommissionen ger med stöd av artikel 14 genomförs korrekt.
De nationella samordnarna bildar en särskild samordningsgrupp, där också en företrädare för kommissionen ingår. Samordningsgruppen har bland annat till uppgift att utbyta bästa praxis, bistå kommissionen i genomförandet av det årliga arbetsprogrammet, övervaka efterlevnaden av de kvalitetskrav som ställs på tjänsterna samt samarbeta med de myndigheter eller andra aktörer som tillhandahåller tjänster via den digitala ingången.
3.7.2
Årligt arbetsprogram
Kommissionen sammanställer ett årligt arbetsprogram som innehåller en förteckning över åtgärder genom vilka genomförandet av de informationsområden som anges i bilaga I till förordningsförslaget (privatpersonernas och företagens rättigheter och skyldigheter på den inre marknaden och regler om dessa) effektiviseras, en effektiv behandling av gränsöverskridande begäranden säkerställs, de kvalitetskrav som ställs på funktionerna uppfylls och en effektiv marknadsföring av systemet främjas.
3.8
Kapitel 8: Slutbestämmelser (artiklarna 28–37)
Enligt artikel 28 i förordningsförslaget ska Europeiska unionens allmänna budget täcka kostnaderna för utveckling och underhåll av det informationssystem som gäller den gemensamma digitala ingången till den del det är nödvändigt för att genomföra och marknadsföra systemet på EU-nivå. Dessutom ska EU:s budget täcka en viss största volym översättningar per medlemsstat som gäller informationen om privatpersonernas och företagens rättigheter och skyldigheter på den inre marknaden och relaterade förfaranden.
Enligt förordningsförslaget träder förordningen i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. I fråga om vissa bestämmelser gäller emellertid en övergångsperiod, och de träder i kraft först två år efter att förordningen trätt i kraft.
I slutbestämmelserna föreskrivs dessutom om skydd av personuppgifter, samarbete med andra informations- och hjälpnätverk, rapportering av systemets funktion samt antagande av delegerade akter och kommittéförfarande.
4
Förslagets konsekvenser
4.1.1
Kommissionens konsekvensbedömning
Bedömningen av förslagets konsekvenser grundar sig huvudsakligen på resultaten av kommissionens konsekvensbedömning på EU-nivå (SWD(2017) 213 final), som offentliggjordes den 2 maj 2017. Kommissionens utkast till förordning grundar sig på de alternativ som bedömts vara de bästa och med hjälp av vilka de mål som satts upp för reformen bäst kan uppfyllas, dvs. att minska den administrativa bördan och kostnaderna för privatpersoner och företag samt att effektivisera den inre marknadens funktion på ett icke-diskriminerande sätt.
En gemensam digital ingång enligt förordningsförslaget (single digital gateway) förbättrar tillgången till och kvaliteten av information om privatpersonernas och företagens rättigheter och skyldigheter på den inre marknaden, relaterade administrativa förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och gör den också enklare att hitta. Detta förutsätter att medlemsstaterna kan erbjuda sina centrala tjänster på dessa områden online och på ett icke-diskriminerande sätt även utanför sina gränser till privatpersoner och företag i andra EU-länder. De kvalitetskrav som fastställts för tjänsterna förbättrar deras kvalitet.
Enligt kommissionen främjar förordningsförslaget också målen för en effektivare reglering.
4.1.2
Konsekvenser för privatpersoner och företag
Möjligheten att använda sig av en gemensam digital ingång minskar kostnaderna för privatpersoner och företag som vill agera eller bedriva verksamhet i ett annat EU-medlemsland. Förslaget anses gynna i synnerhet små och medelstora företag. Enligt kommissionens bedömning kan företagen spara rentav över 11 miljarder euro per år, och privatpersonernas tidsbesparing kan uppgå till cirka 855 000 timmar per år. Förslaget möjliggör också nya gränsöverskridande affärsmöjligheter. Förslaget garanterar också att privatpersonerna och företagen bemöts på ett icke-diskriminerande sätt och främjar rörligheten för varor, tjänster och arbetskraft.
4.1.3
Konsekvenser för myndigheterna
Åtminstone de underhållsuppgifter som räknas upp i förslaget, skyldigheterna när det gäller rapporteringen och användaråterkopplingen i anslutning till den gemensamma digitala ingången samt språkkraven orsakar i viss mån administrativa kostnader och ökar den administrativa bördan för myndigheterna.
Det behövs en närmare utredning av i vilken mån förslaget medför extra arbete för myndigheterna. En del av de tjänster och förfaranden som förtecknas i bilagorna I–III till förordningsförslaget är redan tillgängliga i elektronisk form till exempel via portalen FöretagsFinland (i fortsättningen suomi.fi-tjänsten för företag).
4.1.4
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget medför ekonomiska konsekvenser. Åtminstone de underhållsuppgifter som räknas upp i förslaget, skyldigheterna när det gäller rapporteringen och användaråterkopplingen i anslutning till den gemensamma digitala ingången samt språkkraven orsakar administrativa kostnader och ökar den administrativa bördan för myndigheterna. Samtidigt tillhandahålls i Finland redan en del av de tjänster och förfaranden som hör till tillämpningsområdet för förordningsförslaget i elektronisk form till exempel inom ramen för projektet FöretagsFinland. Dessutom kommer en del av de extra kostnader som förslaget medför sannolikt att jämnas ut i framtiden, eftersom onlinetjänster i allmänhet kan genomföras betydligt förmånligare än tjänster som tillhandahålls på traditionellt sätt. En mer specifik kostnadskalkyl kräver emellertid en mer detaljerad utredning.
Det som enligt kommissionens konsekvensbedömning av förordningsförslaget främst orsakar kostnader är uppbyggandet av det IT-system som krävs för den digitala ingången, säkerställandet av kvalitetskraven, samordningen av systemet samt marknadsföringen av systemet och översättningarna. Kommissionen uppskattar att kostnaderna för inrättandet av systemet uppgår till i genomsnitt 5,8 miljoner euro per medlemsstat och de årliga underhållskostnaderna till cirka 212 000 euro per medlemsstat. För kommissionen kostar det 4,3–4,8 miljoner euro att inrätta systemet, och kommissionens årliga kostnader utöver detta uppskattas uppgå till 2,2 miljoner euro. Av kommissionens förslag framgår inte om projektet ska finansieras utifrån den nuvarande budgetramen eller genom en ny allokering av befintliga anslag, eller om det kräver ny finansiering.
5
Konsekvenser för den nationella lagstiftningen, inklusive Ålands ställning
Det är fråga om ett förslag av kommissionen till Europaparlamentets och rådets förordning. Förordningar är som sådana bindande rättsakter för medlemsstaterna och förutsätter i allmänhet inga särskilda lagstiftningsåtgärder. Förslaget kräver således i sig inga nationella lagstiftningsåtgärder.
I förslaget ges emellertid kommissionen befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter. Kommissionen kan anta delegerade akter om vilka uppgifter som ska statistikföras om de tjänster och förfaranden som tillhandahålls via ingången. Därtill kan kommissionen anta genomförandeakter om hur dessa statistikdata ska användas och utbytas mellan kommissionen och medlemsländerna. Kommissionen kan dessutom anta genomförandeakter om den gemensamma ingångens struktur, insamlingen av bevis som behövs för administrativa förfaranden och specifikationerna hos det tekniska system som är avsett för hanteringen av dessa samt om det sätt på vilket användaråterkoppling insamlas och delas inom nätverket. Innehållet i dessa akter som i framtiden antas kan medföra några mindre nationella lagstiftningsåtgärder.
Enligt självstyrelselagen för Åland (1144/1991) hör ärenden som gäller genomförandet av tjänstedirektivet till Ålands behörighet. Förordningsförslaget omfattar också tjänster som hör till tjänstedirektivets tillämpningsområde, och i fråga om dessa tjänster hör förslaget således till Ålands behörighet. Förordningsförslaget har beretts i sektionen för den inre marknaden (EU8), som är underställd kommittén för EU-ärenden, i vilken Åland är representerat.
6
Behandlingen av ärendet i Europeiska unionens institutioner
Förslaget behandlas i rådets arbetsgrupp för konkurrenskraft och tillväxt på arbetsgruppens möten. Förslaget presenterades på arbetsgruppens möte den 9 juni 2017, och den artikelspecifika behandlingen av förslaget inleddes på arbetsgruppens möte den 21 juni 2017. Europaparlamentet har ännu inte börjat behandla förslaget.
7
Den nationella behandlingen av förslaget
Den 1 juni 2017 delades ett utkast till statsrådets U-skrivelse ut i elektronisk form till medlemmarna i sektionen för den inre marknaden (EU8), som är underställd kommittén för EU-ärenden. Förslaget behandlades på sektionens möte den 5 juni 2017, och skriftliga kommentarer om förslaget begärdes före den 19 juni 2017. Utkastet till U-skrivelse ändrades utifrån dessa kommentarer och behandlades därefter av sektionen för den inre marknaden genom skriftligt förfarande den 21 juni 2017–den 30 juni 2017.
8
Statsrådets ståndpunkt
Finland understöder målet för förslaget enligt vilket etableringen av företag och privatpersonernas rörlighet inom EU kan främjas på så sätt att de enklare, centraliserat över internet kan få information om den inre marknaden, förfaranden som gäller den inre marknaden och hjälptjänster.
Initiativet stöder spetsprojektet för digitalisering av de offentliga tjänsterna enligt regeringsprogrammet, eftersom bägge projekten strävar efter att bygga upp användarorienterade, digitala offentliga tjänster. På nationell nivå pågår flera projekt med målet att säkerställa att allt fler offentliga tjänster tillhandahålls även i elektronisk form. I synnerhet det projekt för ett nationellt servicedatalager som för närvarande är under beredning kan fungera som datakälla och källsystem för den planerade gemensamma digitala ingången i Finland.
I Finland gäller det emellertid att kartlägga hur mycket kostnader och extra arbete som förslaget egentligen orsakar myndigheterna. För det första bör det utredas till vilka delar de offentliga onlinetjänster som redan tillhandahålls eller som är under beredning i Finland uppfyller de krav som anges i kommissionens förslag. För det andra gäller det att kritiskt bedöma vilka av de tjänster som omfattas av kommissionens förslag som är centrala med tanke på målet att effektivisera den inre marknadens funktion. Åtminstone de underhållsuppgifter som räknas upp i förslaget, skyldigheterna när det gäller rapporteringen och användaråterkopplingen i anslutning till den gemensamma digitala ingången samt språkkraven orsakar i viss mån administrativa kostnader och ökar den administrativa bördan för myndigheterna. Förordningsförslaget innehåller också enskilda förslag som beroende på det tekniska genomförandet kan kräva satsningar även på nationell nivå. Som exempel kan nämnas förslaget att skapa en gemensam sökfunktion för den gemensamma ingången.
Enligt förordningsförslaget kan kommissionen anta delegerade akter och särskilda genomförandeakter som gäller det detaljerade genomförandet av vissa punkter i förordningsförslaget. Finland anser att dessa befogenheter som ges kommissionen i princip är godtagbara.