2
Avtalets huvudsakliga innehåll
I förhandlingsmandatet angavs inte exakt vilka samarbetsområden avtalen i fråga skulle innehålla. Medlemsländerna har inte fått några utkast till den avtalstext som är under förhandling, utan medlemsländernas information om hur förhandlingarna framskrider har grundat sig på muntlig briefing från kommissionens företrädare i EFTA-arbetsgruppen (Working Party on the European Free Trade Association).
Enligt kommissionen liknar associeringsavtalet strukturellt i hög grad EES-avtalet med Norge, Island och Liechtenstein. I avtalet ingår 1) ett ramavtal som omfattar tillträde till den inre marknaden och samarbete utanför de fyra friheterna, 2) ett institutionellt avtal där kommissionen övervakar genomförandet av avtalet, tvister behandlas av EU-domstolen, 3) horisontella protokoll som är gemensamma för alla tre parter (EU, Andorra och San Marino) och som reglerar hur EU-bestämmelser ska anpassas till tredjeländer, inklusive övergångsperioden, 4) ett protokoll om finansiella tjänster, 5) landspecifika protokoll, såsom ersättande av tullunionerna med Andorra och San Marino med associeringsavtal samt 6) bilagor om bl.a. tullar, jordbruk och handel (sammanlagt 25 st.).
Ramavtalet ska innehålla följande delar:
Inledning
Del I: Mål, värderingar och principer
Del II: Fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital
Del III: Konkurrens och andra gemensamma bestämmelser
Del IV: Horisontella bestämmelser relaterade till de fyra friheterna
Del V: Samarbete
Del VI: Samarbete utanför de fyra friheterna
Del VII: Institutionella bestämmelser
Del VIII: Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser
Bilagorna till avtalet omfattar följande regleringsområden:
Bilaga I Veterinära frågor och växtskyddsfrågor
Bilaga II Tekniska föreskrifter, standarder, provning och certifiering
Bilaga III Produktansvar
Bilaga IV Energi
Bilaga V Fri rörlighet för arbetstagare
Bilaga VI Social trygghet
Bilaga VII Erkännande av yrkeskvalifikationer
Bilaga VIII Etableringsrätt
Bilaga IX Finansiella tjänster
Bilaga X Tjänster i allmänhet
Bilaga XI Elektronisk kommunikation, audiovisuella tjänster och informationssamhällets teletjänster
Bilaga XII Fri rörlighet för kapital
Bilaga XIII Transport
Bilaga XIV Konkurrens
Bilaga XV Statligt stöd
Bilaga XVI Offentlig upphandling
Bilaga XVII Immateriell äganderätt
Bilaga XVIII Hälsa och säkerhet i arbetet, arbetsrätt samt likabehandling för kvinnor och män
Bilaga XIX Konsumentskydd
Bilaga XX Miljö
Bilaga XXI Statistik
Bilaga XXII Bolagsrätt
Bilaga XXIII Tullar
Bilaga XXIV Jordbruk
Bilaga XXV Handel
I september 2023 underrättades medlemsländerna om att förhandlingarna med Furstendömet Monaco avbrutits. Monacos farhågor har gällt bland annat praxisen att gynna monacobor när dessa söker arbete (mer än en fjärdedel av den offentliga sektorns och majoriteten av den privata sektorns anställda är utlänningar; Monaco vill inte ge EU-medborgare tillträde till arbeten inom den offentliga sektorn), det sociala boendet (Monaco erbjuder sina medborgare hyresbostäder till lägre marknadspriser för att dessa ska ha råd och möjlighet att bo i ett av världens dyraste länder) samt harmoniseringen av den nationella dataskyddslagstiftningen i enlighet med kraven i GDPR. Dessutom finns det brister i tillsynen av de finansiella tjänsterna (t.ex. Moneyvals rapport om Monaco 19/2022).
Med Andorra och San Marino förhandlades hösten 2023 särskilt om de finansiella tjänsterna. I dessa länder är tillsynen inte lika omfattande som i EU. Till denna del baserar sig förhandlingarna på den färdplan för finansiella tjänster som kommissionen tillställt medlemsländerna och som ändrades i november 2023. Modellen bygger på EES-avtalet och dess genomförandestruktur, som omfattar två pelare (EFTA:s övervakningsmyndighet och EFTA-sekretariatet). Kommissionen ansvarar för genomförandet och övervakningen av avtalet. Vid tvister går ärendet direkt till EU-domstolen. Medlemsländerna lämnade kommentarer och ändringsförslag till färdplanen i november 2023, men inget ändrat dokument har tillställts medlemsländerna [
läget 9.1.2024]
.
Den sista förhandlingsrundan med Andorra och San Marino ägde rum den 5–7 december, och den 12 december offentliggjordes att kommissionens förhandlingar med länderna har slutförts.
3
Avtalets rättsliga grund och förhållande till proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna
På unionens vägnar förs förhandlingarna om avtalet i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) Den materiella rättsliga grunden för avtalet kan fastställas exakt först när den slutliga avtalstexten är klar. Enligt statsrådets bedömning kommer den materiella rättsliga grunden sannolikt att vara artikel 217 i EUF-fördraget, enligt vilken unionen med ett eller flera tredjeländer eller en eller flera internationella organisationer får ingå avtal som innebär en associering med ömsesidiga rättigheter och förpliktelser, gemensamt uppträdande och särskilda förfaranden.
Om artikel 217 i EUF-fördraget används som materiell rättslig grund, fattar rådet besluten om undertecknande och ingående av avtalet på unionens vägnar med enhällighet i enlighet med artikel 218.8 i EUF-fördraget.
Rådets beslut om undertecknande av avtalet kräver inte samråd med eller godkännande av Europaparlamentet. Rådets beslut om ingående av avtalet kräver dock parlamentets godkännande i enlighet med artikel 218.6 a i i EUF-fördraget. Parlamentet informeras om ärendet i alla skeden av förfarandet i enlighet med artikel 218.10 i EUF-fördraget.
8
Nationell behandling av förslaget
Utrikesministeriet har berett ärendet i samarbete med finansministeriet i synnerhet i fråga om de delar som gäller finansiella tjänster. Information om hur avtalsförhandlingarna framskrider har getts representanter för arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, kommunikationsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, miljöministeriet samt jord- och skogsbruksministeriet genom regelbundna rapporter om varje EFTA-möte där ärendet har behandlats och genom att ta reda på Finlands ståndpunkter före mötena.
Till riksdagen lämnades en utredning om rekommendationen till förhandlingsmandat genom ett E-brev daterat den 4 april 2014 (E
50/2014
vp). Stora utskottet ansåg, i likhet med utrikesutskottet, att skrivelsen inte gav anledning till åtgärder.
En U-skrivelse om ärendet har behandlats i sektionen för yttre förbindelser i ett skriftligt förfarande 9–11.1.2024.