Verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) baserar sig på ett brett säkerhetsbegrepp som utöver den politisk-militära säkerheten också betonar demokratins, de mänskliga rättigheternas och de ekonomiska och miljörelaterade frågornas betydelse för den sammantagna säkerheten.
OSSE-principerna bildar tillsammans med FN-stadgan en hörnsten och en normativ grund för säkerheten i Europa. Det centrala är staternas rätt till territoriell integritet och rätt till självständiga säkerhetspolitiska val, men inte på andras bekostnad. Utrikesutskottet vill betona att principerna fortfarande är av yttersta vikt för de europeiska säkerhetsstrukturerna.
Krisen i Ukraina och det allvarliga bakslag som Rysslands aktiviteter utgör för den modell för samarbetsbaserad säkerhet som OSSE representerar dominerade alltjämt agendan för OSSE:s parlamentariska församling. Utskottet konstaterar att i dagens spända internationella politiska läge utgör OSSE en viktig och behövlig plattform för strävandena att stärka stabiliteten och säkerheten i Europa.
Utrikesutskottet understryker vikten av en konstruktiv dialog mellan alla parter vid hanteringen av Ukrainakrisen och välkomnar den finländska delegationens strävanden att intensifiera det parlamentariska samarbetet för att lösa krisen, även om uppgiften visat sig vara synnerligen krävande. Också riksdagsledamot Ilkka Kanerva, som var församlingens ordförande fram till juli 2016, fokuserade i sitt arbete starkt på Ukrainakrisen och försökte genom en aktiv dialog med den högsta ledningen i Ukraina och Ryssland främja möjligheterna att verkställa Minskavtalet.
Utrikesutskottet lägger vikt vid OSSE:s fältuppdrag såväl i Ukraina som på bredare front inom OSSE:s verksamhet. Vad beträffar Ukraina ser utskottet med oro på att säkerhetsriskerna för personalen inom uppdraget har ökat och anser det vara viktigt att frågan uppmärksammas för att det ska kunna säkerställas att de sakkunniga har säkra och välfungerande arbetsförhållanden.
Utrikesutskottet konstaterar att fredsmedlingen har fått större betydelse som ett av fokusområdena för Finlands utrikespolitik och välkomnar att Finlands delegation under året också satsade på att utveckla OSSE:s kapacitet för fredsmedling. Arbetet fick en god uppbackning när riksdagsledamot Ilkka Kanerva utnämndes till församlingens särskilda representant för fredsmedling. Genom att utveckla OSSE:s fredsmedlingsverksamhet kan man bland annat försöka hitta sätt att lösa de utdragna konflikterna i Nagorno-Karabach, Transnistrien, Sydossetien och Abchazien.
Utskottet pekar på valövervakningens betydelse som en av OSSE:s viktiga traditionella uppgifter. Under året övervakade församlingen parlamentsvalen i Kazakstan, Vitryssland, Ryssland, Georgien, Montenegro och Makedonien samt presidentvalen i Förenta staterna och Moldavien. Det är viktigt att Finlands delegation i OSSE fortsätter att aktivt delta i valövervakningsuppdrag och utveckla uppföljningsarbetet. Det är också viktigt att säkerställa ett gott samarbete mellan OSSE:s parlamentariska församling och ODIHR (kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter) liksom med andra centrala organisationer som deltar i valövervakningen. Samarbetet är viktigt både för att arbetsfördelningen ska fungera bra och för att säkerställa att det inte uppkommer meningsskiljaktigheter om hur väl rättsstatsprincipen har följts vid val.
Utskottet välkomnar etableringen av ett tätare samarbete mellan de nordiska och baltiska länderna inom OSSE. Genom att samarbeta kan NB 8-länderna stärka sitt inflytande i internationella frågor inom organisationens omfattande verksamhetsfält.