Lantdagens betydelse för eftervärlden
Det viktigaste resultatet av lantdagen 1863–1864 var att lagstiftningen kom igång igen efter en lång paus. Världen förändrades och samhället måste svara på de nya utmaningarna. Lantdagens beslut ledde bland annat till att ansvaret för lokalförvaltningen överfördes från kyrkan till kommunerna, ett nytt skolväsende tog form, ståndsprivilegierna började upphävas och tryckfriheten tog ett steg framåt.
Att lantdagen samlades ledde också till ökad politisk aktivitet. Till exempel skrev tidningarna flitigt om debatterna i lantdagen. Gemene man började delta i den politiska debatten och pressen utvecklades snabbt till en modern politisk opinionsbildare.
Kejsarens löfte om att lantdagen skulle sammankallas regelbundet gav ny näring åt diskussionerna om Finland och staten som begrepp. De finska undersåtarna började diskutera gränserna för autonomin och hur relationen till Ryssland kunde utvecklas.
Genom lantdagen 1863–1864 föddes en institution som under sina 150 år förändrats, förnyats men ändå bevarat sina traditioner.