​Information om riksdagsmaterialet

Finlands tryckta riksdagshandlingar ända från ståndslantdagen finns samlade i Riksdagsbiblioteket och i riksdagens arkiv. Biblioteket och arkivet får ofta förfrågningar om bland annat yttranden från sakkunniga som hörs i utskotten. För att underlätta informationssökningen har vi samlat svar på denna typ av frågor om riksdagsmaterialet på denna sida.

Riksdagsmaterialet i Riksdagsbiblioteket och arkivet

Riksdagsbibliotekets och arkivets samlingar omfattar de finländska tryckta riksdagshandlingarna, av vilka det finns både referensbiblioteksexemplar och låneexemplar i Riksdagsbiblioteket. Dessutom finns riksdagshandlingarna från enkammarlantdagen i elektronisk version.

Riksdagsbibliotekets samlingar innehåller också handlingar från riksdagen och parlamenten i andra länder samt litteratur och annat material om Finlands riksdag och dess verksamhet, parlamenten i andra länder, folkrepresentationens historia, parlamentarismen och den representativa demokratin.

I riksdagens arkiv förvaras riksdagshandlingar i original, allt från 1863 års ståndslantdag till enkammarriksdagens nyaste handlingar. Ett undantag utgör handlingarna från adelsståndet, som förvaras i Riddarhuset. Bland det otryckta material som används flitigast av riksdagshandlingarna kan nämnas utskottens protokoll med bilagor samt skriftliga utlåtanden av sakkunniga som hörts i utskotten.

Förutom riksdagshandlingar innehåller riksdagens arkiv även riksdagens förvaltningshandlingar, ett arkiv för riksdagsveteranernas muntliga historia, ett bildarkiv och ett antal specialsamlingar. Till de mest efterfrågade förvaltningshandlingarna hör kanslikommissionens protokoll och generalsekreterarens beslutsförteckningar. Exempel på specialsamlingar är bland annat Antells samling och medborgaradresserna.

Vad är ett riksdagsärende?

Ett riksdagsärende är ett ärende som behandlas under riksmötet. Riksdagsärenden som behandlas i plenum är till exempel regeringspropositioner, motioner, muntliga spörsmål och interpellationer. Även bland annat skriftliga spörsmål och EU-ärenden som behandlas i utskotten räknas till riksdagsärenden. Ett riksdagsärende initieras i riksdagen genom en riksdagshandling.

Vad är en riksdagshandling?

En riksdagshandling är ett dokument som initierar ett riksdagsärende eller som gäller behandlingen eller resultatet av behandlingen av ett riksdagsärende.

Riksdagshandlingarna publiceras på svenska i den tryckta serien Riksdagen – Handlingar och på finska i serien Valtiopäiväasiakirjat, och de läggs även ut på riksdagens webbplats. Handlingarna omfattar bl.a. regeringens propositioner, motioner, statsrådets skrivelser, meddelanden och redogörelser, utskottens betänkanden och utlåtanden, riksdagens svar och skrivelser, interpellationer, skriftliga spörsmål inklusive svar samt riksdagens plenarprotokoll och de svenskspråkiga sammandragen av dessa.

Yttranden från sakkunniga i utskotten

Skriftliga yttranden från sakkunniga som hörts i utskotten ingår fram till riksmötet 2002 som bilagor till utskottsprotokollen. Från och med riksmötet 2003 är sakkunnigyttrandena arkiverade efter ärendenummer.

Protokollen med bilagor och akterna har mikrofilmats efter att de överförts till arkivet. Utskottshandlingar från riksmötesåren 2003–2014 finns också tillgängliga på cd-rom. Man får tillgång till materialet genom att besöka Riksdagsbiblioteket eller via fjärrlån. Materialet på cd-rom-skiva kan också beställas i elektronisk form. Från och med riksmötet 2015 finns det elektroniska versioner av sakkunnigyttrandena på riksdagens webbplats i anslutning till riksdagsbehandlingen av ärendet.

Muntliga sakkunnigyttranden refereras inte i skriftlig form och finns alltså inte att tillgå i arkivet.

Protokollen från riksdagens plenum

Protokollen från riksdagens plenum trycks upp och publiceras i serien riksdagshandlingar. Det finns också elektroniska versioner av protokollen på riksdagens webbplats.

Plenarprotokollet innehåller uppgifter om behandlingen av ärenden och debatterna i plenum. Det är ett diskussionsprotokoll. På svenska upprättas ett komprimerat protokoll, Protokoll i sammandrag. Det redogör för vad som behandlats i plenum och vilka beslut riksdagen har fattat. När det gäller behandlingen av ärenden och debatterna hänvisar sammandraget till respektive protokoll på finska.

Omröstningar i riksdagens plenum

Omröstningsresultat i plenum anges som regel i siffror i plenarprotokoll. Resultatet antecknas i protokollet också i form av en namnförteckning, om talmannen anser det vara nödvändigt eller 20 ledamöter begär det. Detta var praxis fram till riksmötet 1951.

Åren 1951–1975 antecknades omröstningsresultaten alltid också med namnförteckningar i protokollen. Resultaten från omröstningar med röstningsmaskin under åren 1975–2002 finns filmade på mikrokort i riksdagens arkiv.

Från och med rikdmötet 1997 kan omröstningsresultaten också sökas i en databas på riksdagens webbplats.

Registren i serien riksdagshandlingar

Sedan det andra riksmötet 1975 har delen Register i den tryckta serien riksdagshandlingar publicerats som en fristående del. Till och med riksmötet 1975 ingick registren i slutet av det sista finska protokollsbandet för respektive riksmöte. Ända fram till riksmötet 1950 ingick sakregistret också i slutet av den sista delen till Asiakirjat respektive Handlingar. Registret är uppdelat på ett sakregister och ett personregister.

Utöver de årliga registerdelarna finns det också tryckta flerårsregister att tillgå: Finlands ståndslandtdagar 1809–1906, de finska 10-årsregistren från början av enkammarlantdagen ända fram till 1969 samt förteckningar över riksmötena 1970–1975 I och 1975 II–1986

Riksdagsledamöters enskilda arkiv och riksdagsgruppernas material

Bortsett från några undantag innehåller riksdagens arkiv inga enskilda arkiv. Riksdagsledamöters enskilda arkiv finns bland annat i partiarkiven, Nationalarkivet och landskapsarkiven. Hos dessa arkiv kan man också höra sig för om riksdagsgruppernas arkiv, som inte heller förvaras i riksdagens arkiv.