Ekonomiutskottets betänkande om regeringens proposition om tryggande av försörjningsberedskapen och Försörjningsberedskapscentralen samt om ändring av lagen om skyddsupplag (RP 145/2025 rd) blev klart tisdagen den 2.12. Ekonomiutskottet tillstyrker propositionen med ändringar. Betänkandet är enhälligt.
Läs betänkandet på finska (TaVM 22/2025 vp)
Betänkandets svenskspråkiga version (EkUB 22/2025 rd) publiceras på utskottets webbsida
Syftet med propositionen är att uppdatera försörjningsberedskapslagen så att den motsvarar kraven i den förändrade säkerhets- och verksamhetsmiljön samt att förtydliga Försörjningsberedskapscentralens myndighetsställning.
Det föreslås att Försörjningsberedskapscentralens uppgifter ska regleras tydligare på lagnivå för att säkerställa att bestämmelserna uppfyller kraven i grundlagen. Samtidigt förnyas Försörjningsberedskapscentralens förvaltningsmodell. Avsikten är att samarbetet och ministeriernas möjligheter att delta i styrningen av Försörjningsberedskapscentralen ska utvecklas genom att det inrättas en förvaltningsövergripande styrgrupp för Försörjningsberedskapscentralen. Ekonomiutskottet föreslår att näringslivets representation i styrgruppen stärks så att två företrädare för näringslivet utses till gruppen för högst tre år i sänder.
Det föreslås att sektorerna, poolerna och Försörjningsberedskapsrådet, vilka är centrala med tanke på samarbetet mellan myndigheterna, näringslivet och organisationerna, ska fortsätta det för tryggandet av försörjningsberedskapen viktiga samarbetet och vidareutveckla det.
Den finansieringsmodell som tillämpas på Försörjningsberedskapscentralen och på försörjningsberedskapsåtgärderna ses över i förslaget så att ämbetsverkets finansiering föreslås komma från statsbudgeten och försörjningsberedskapsåtgärderna finansieras via försörjningsberedskapsfonden, dit försörjningsberedskapsavgiften fortfarande föreslås bli intäktsförd. Utskottet anser att det är viktigt att se över finansieringsmodellen för försörjningsberedskapen och betonar att utvecklingen av finansieringsbasen för försörjningsberedskapen och dess förmåga att hantera förändringar i fortsättningen måste bedömas.
Ekonomiutskottet anser att en helhetsreform av försörjningsberedskapslagstiftningen är motiverad och viktig. Det väsentliga är huruvida modellen som nu skapas i praktiken lyckas bevara och stärka den centrala styrkan i den finländska beredskapen, ett fungerande samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn. Reformen syftar till att bevara denna kärna och förtydliga definitionen av Försörjningsberedskapscentralens uppgifter och befogenheter på lagnivå. Ekonomiutskottet anser det vara viktigt att följa upp hur den reviderade lagstiftningen fungerar och vilka konsekvenser den har samt vid behov genomföra ändringar som ytterligare stärker samarbetet mellan näringslivet och myndigheterna.
De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1.4.2026.