​Finansutskottets betänkande om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2026–2029 (SRR 2/2025 rd) blev klart torsdagen den 5.6. Fyra reservationer ingår i betänkandet.

Läs betänkandet på finska (VaVM 6/2025 vp)

Betänkandets svenskspråkiga version (FiUB 6/2025 rd) publiceras på utskottets webbsida

Planen för de offentliga finanserna baserar sig på Finansministeriets prognos som publicerades i april och som beräknar att den ekonomiska tillväxten är 1,3 procent 2025, 1,6 procent 2026 och cirka 1,5 procent 2027–2029. Finansutskottet konstaterar dock att den ekonomiska utvecklingen är förknippad med exceptionellt stor osäkerhet. Utsikterna för världsekonomin är mycket instabila, och återhämtningen påverkas av handels- och geopolitiska spänningar och ökad protektionism.

Regeringens ekonomiska politik syftar till att höja finländarnas levnadsstandard, styra in Finlands ekonomi på en hållbar tillväxtbana och bryta den skuldsättningsutveckling som hotar välfärden. Regeringen beslutade i början av sin mandatperiod om en helhet som stärker de offentliga finanserna med sammanlagt cirka 9 miljarder euro. En snabbare tillväxt är också en akut fråga, eftersom Finlands BNP-utveckling har varit svag och har legat under nivån i jämförbara länder i hela 17 års tid. För att vända utvecklingen beslutade regeringen vid halvtidsöversynen om nya åtgärder som skapar förutsättningar för att påskynda tillväxten. Detta tillväxtpaket på drygt 2 miljarder euro finansieras genom inbesparingar, en effektivare skatteuppbörd och de dynamiska effekter som åtgärderna förväntas ge upphov till.

Utskottet ställer sig bakom regeringens finanspolitiska mål och anser det nödvändigt att balansera de offentliga finanserna, bryta skuldsättningstrenden och vända ekonomin till tillväxt. Den svaga produktivitetstillväxten är ett generellt fenomen även i andra utvecklade ekonomier, men i Finland har tillväxten i arbetsproduktiviteten varit särskilt långsam. Utskottet anser det vara viktigt att den ekonomiska utvecklingen och produktivitetsutvecklingen förändras och att tillväxten har satts i fokus för den ekonomiska politiken. Utan en tillräckligt snabb ekonomisk tillväxt är det omöjligt att trygga hållbarheten i de offentliga finanserna.

Regeringen fattade vid halvtidsförhandlingarna beslut om nya skattelättnader och -åtstramningar, av vilka de viktigaste gäller förvärvs- och samfundsbeskattningen. Skattebesluten är modiga och ambitiösa. Regeringens åtgärder bör ses som en strukturpolitik som syftar till att förändra incitamenten och skapa förutsättningar för att vända den ekonomiska utvecklingen. När ekonomin växer uppstår nya arbetstillfällen, vilket gör att de genomförda arbetsmarknadsreformerna kan börja fungera enligt förväntningarna. För helheten är det avgörande vilken samlad effekt regeringens åtgärdspaket har och hur de bidrar till att öka produktiviteten i samhällsekonomin.

I april 2025 beslutade regeringen att höja försvarsutgifterna till minst 3 procent av BNP per år 2029. Det är fråga om en allmänt accepterad och betydande satsning som höjer försvarsutgifterna med över 30 procent under ramperioden. Utskottet anser att ökningen av försvarsutgifterna är nödvändig och motiverad i det rådande läget. Viktigare än försvarsutgifternas BNP-andel är ändå vilken förmåga som faktiskt uppnås med finansieringen och inom vilken tidsram det är möjligt. Utskottet anser det viktigt att regeringen noga följer den faktiska användningen av försvarsbudgeten och särskilt säkerställer att materielanskaffningarna genomförs kostnadseffektivt. För att säkerställa ett valperiodsöverskridande åtagande är det också viktigt att det i parlamentarisk ordning utarbetas en plan för finansieringen av de försvarsutgifter som är avsedda att vara permanenta. 

Välfärdsområdena har en betydande roll och därför är det viktigt att välfärdsområdena även fortsättningsvis står i centrum vid bedömningen av de offentliga finansernas läge och hållbarhet. Utskottet välkomnar att välfärdsområdenas ekonomi sammantaget håller på att stabiliseras efter de svåra första åren. Det råder dock fortfarande osäkerhet om det ekonomiska läget. Välfärdsområdenas ekonomi har utvecklats i olika riktning, och denna utveckling riskerar att fortsätta. Utskottet betonar vikten av att välfärdsområdena målmedvetet förnyar sin verksamhet och vidtar andra åtgärder som de själva kan genomföra för att hejda utgiftssökningen och trygga en tillräcklig finansiering. Att förbättra effektiviteten och produktiviteten i social- och hälsovårdstjänsterna är centralt och kräver ändringar i arbetssätt och strukturer. 

Utskottet uttrycker dessutom sin oro över ökningen av statens åtaganden och över att utgifterna för en realisering av dem kan medföra en betydande belastning. Den ökande skuldkvoten ökar ränteutgifterna för skulden, vilket i sin tur ökar underskottet i statsfinanserna och ytterligare accelererar skuldsättningen. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas under ramperioden stiga från 3,3 miljarder euro till 4,8 miljarder euro, vilket är över en tredjedel av underskottet i statsfinanserna år 2029.