Kulturutskottets betänkande om den kulturpolitiska redogörelsen (SRR 8/2024 rd) är klart. Utskottet välkomnar redogörelsen som ett initiativ för att styra kulturpolitiska åtgärder fram till 2040. Redogörelsen är ett högklassigt och ingående berett politiskt program, som kompletteras av andra branschspecifika strategier.
Läs betänkandet på finska (SiVM 5/2025 vp)
Betänkandets svenskspråkiga version (KuUB 5/2025 rd) publiceras på utskottets webbsida
Utskottet betonar att genomförandeplanen för redogörelsen är av avgörande betydelse för att målen i redogörelsen ska nås. Genomförandeplanen bör beredas och verkställas genom att involvera olika aktörer samt förvaltningsövergripande ministerier inom de nödvändiga förvaltningsområdena och andra aktörer på området.
Utskottet föreslog i sitt betänkande att plenum godkänner ett ställningstagande med sammanlagt 12 punkter som ska beaktas vid beredningen av åtgärdsplanen. På den första punkten förutsätts det att regeringen före utgången av vårsessionen 2026 lämnar kulturutskottet en utredning om genomförandeplanen för redogörelsen. I beredningen av planen tas med aktörer inom de kulturella och kreativa branscherna och kulturutskottets ställningstaganden och övriga anmärkningar i betänkandet beaktas vid beredningen.
Utskottet föreslår i sitt ställningstagande också att man i genomförandeplanen för redogörelsen förbinder sig till konkreta och långsiktiga åtgärder för att höja finansieringsnivån för konst och kultur, och stärka kulturens livskraft. Utskottet anser att strävandena efter att stärka den offentliga finansieringen och strukturerna inom de kulturella och kreativa branscherna samt öka förutsägbarheten och långsiktigheten i finansieringen är väsentliga för att kulturbranschen ska kunna växa sig starkare och växa överlag.
Den ekonomiska potentialen bör identifieras som investeringsobjekt och värdeskapare
Utskottet anser att den ekonomiska potentialen inom de kulturella och kreativa branscherna bör identifieras allt mer som investeringsobjekt och värdeskapare. Likaså bör satsningar på branschens affärsförutsättningar ses som en lönsam investering som skapar tillväxt. Tillväxtstrategin för de kreativa branscherna är viktig och bör genomföras i växelverkan med den kulturpolitiska redogörelsen. Utskottet uppmuntrar bland annat till bättre identifiering och utnyttjande av immateriella tillgångar som genereras inom kultur och kreativa branscher i allmänhet samt till långsiktigt och målinriktat tryggande av förutsättningarna för kulturexport.
Den kulturpolitiska redogörelsen stärker den gemensamma förståelsen för konstens och kulturens betydelse. Utskottet betonar i sitt betänkande att kulturen inte är en separat ö i samhället, utan en berggrund som vårt samhälle till många delar bygger på. Utöver egenvärdet har kulturen och de kreativa branscherna i allmänhet också många andra betydelser.
Utskottet välkomnar att kulturen i redogörelsen har uppfattats i vid bemärkelse så att den omfattar intellektuella och materiella särdrag, och anser att kulturen bör uppfattas i större utsträckning än vad som föreslås i redogörelsen. Likaså har kulturens sektorsövergripande karaktär identifierats väl i redogörelsen, och ett exempel på detta är kulturens viktiga betydelse för främjandet av människors välfärd. Utskottet anser att man i genomförandeplanen också bör beakta brobyggarna, såsom gallerister, översättare och agenter samt museer, kulturmiljöarbete och arkitektur.
Utskottet anser det vara viktigt att trygga lika tillgång och tillgänglighet till konst- och kulturtjänster för barn och unga. Man måste skapa modeller, som gör det möjligt för barn att på lång sikt utöva kultur- och konsthobbyer oberoende av familjens förmögenhet.
Tillgången och tillgängligheten till kultur samt upphovspersonernas verksamhetsförutsättningar bör tillgodoses
En hållbar kulturgrund förutsätter att man genom tillräckliga åtgärder tryggar tillgången och tillgängligheten till kulturen. Utskottet anser att man i åtgärderna i fråga inte bara bör identifiera de branschspecifika särdragen inom kultur och konst utan också de regionala och lokala särdragen samt deras olikheter och jämlikhet. Dessa faktorer inverkar också på förutsättningarna för konstnärerna och kulturskaparna att utföra sitt arbete.
Livskraften i värdekedjan för kultur stödjer sig på upprätthållandet och utvecklandet av konstnärernas verksamhetsförutsättningar. I detta arbete är det viktigt att trygga konstens frihet också i finansieringssystemen och upphovsrätten som en del av konstnärernas rättsskydd. Ett fungerande upphovsrättssystem förutsätter ett effektivt utövande av rättigheterna också i den artificiella intelligensens tidsålder.