Miljöutskottet är oroat över förlusten av naturbetesmarker, det vill säga hotade vårdbiotoper. Utskottet kräver både snabba och långvariga lösningar för att rätta till situationen.
Utskottet har utrett saken som ett eget ärende (O 29/2025 vp) och gav ett utlåtande om det på fredagen den 13.6.
Läs utlåtandet på finska (YmVL 15/2025 vp)
Utlåtandets svenskspråkiga version (MiUU 15/2025 rd) publiceras på utskottets webbsida
Utskottet höll också en pressträff om ärendet.
Pressträffen kan ses på riksdagens webbsida i tio dagar
Vårdbiotoper är till exempel fält, ängar, hagmarker och skogsbeten, som har traditionell boskapsskötsel och som skötts med traditionella metoder. Alla vårdbiotoper i Finland är hotade och på dem lever också en del av nästan en fjärdedel av de hotade djuren i Finland. Utskottet påminner om att vårdbiotoper kombinerar naturskydd och bekämpning av naturförlust å ena sidan och företagande och företagets lönsamhet å andra sidan.
Utskottet konstaterar att antalet vårdbiotoper har minskat med en tredjedel jämfört med den föregående CAP-perioden, trots att man har strävat efter att öka antalet. I CAP-planen 2023–2027 för Finlands jordbruks- och landsbygdspolitiska mål, åtgärder och stöd för landsbygden eftersträvas 52 500 hektar vårdbiotoper som omfattas av miljöersättningar, men för närvarande finns det mindre än 24 000 hektar områden. Finlands mål är att först fördela ca 23 miljoner euro per år i CAP-stöd till vårdbiotoper och 30 miljoner euro per år i slutet av perioden då arealmålet stiger. En betydande del av dessa pengar har redan förblivit oanvända. Utskottet noterar också att förvaltningen och stödsystemen är komplicerade och önskar att de förtydligas.
Utskottet påpekar att orsaken till att områdena minskar bland annat är Livsmedelsverkets nya och strängare tolkning av vårdbiotoper. Utskottet påminner om att betesmarkerna är mosaikaktiga, att det finns både stödberättigande jordbruksmark och icke stödberättigande areal, som dock är viktig med tanke på den biologiska mångfalden. Utskottet kräver att tolkningen bör kunna ändras och att Finland på samma sätt som Sverige också i någon mån bör tillåta att sådana arealer som inte berättigar till stöd ingår i avtalsbranschens tillämpningsområde.
Utskottet vädjar starkt till regeringen att snabbt finna metoder för att trygga naturbetenas fortlevnad, eftersom den nuvarande situationen hotar att leda till att naturbetet upphör och därmed till att den biologiska mångfalden minskar avsevärt.
Utskottet fäster också uppmärksamhet vid problemet med stora rovdjur på betesmarker och stävjandet av beståndet av stora rovdjur. Till exempel behövs det medel för att bygga rovdjursstängsel, och i områden som inte kan inhägnas bör stora rovdjur vid behov kunna avlägsnas på något annat sätt.