Jordbruket
Utskottet konstaterar att planen för de offentliga finanserna i stor utsträckning baserar sig på riktlinjerna i regeringsprogrammet. Planen beaktar de senaste förändringarna i ekonomin. Eftersom situationen dock är osäker på grund av coronakrisen och förändras mycket snabbt, uppdateras uppskattningarna av den framtida ekonomin väsentligt redan under de närmaste månaderna.
Utskottet betonar att de viktigaste avgörandena under ramperioden med tanke på jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde kommer att vara den nya stödperioden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP), som avses börja vid ingången av 2021. Eftersom samförstånd om de allmänna riktlinjerna för EU:s ekonomi ännu inte har nåtts, kommer det enligt nuvarande bedömning att finnas en övergångsperiod på två år, då man går vidare med de nuvarande stödnivåerna. Övergångsperioden på två år har förberetts såväl på EU-nivå som på nationell nivå. Utskottet har i sitt utlåtande JsUU 7/2019 rd — U 73/2018 rd i detalj tagit ställning till frågor som gäller reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Utskottet fäster uppmärksamhet vid att det i kommissionens förslag till finansiering av EU:s jordbruksstöd har föreslagits en betydande minskning. Enligt regeringsprogrammet ansöker Finland om EU-finansiering av tidigare storlek eller försöker åtminstone kompensera eventuella ändringar. Kalkylerna i planen för de offentliga finanserna baserar sig på denna riktlinje i regeringsprogrammet.
Utskottet konstaterar att jordbruksinvesteringar finansieras både med anslag som reserveras i budgeten och ur gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera). Tills vidare har de jordbruksinvesteringar som fått stöd upprätthållit produktionsnivån och strukturutvecklingen och ökningen av gårdarnas storlek särskilt inom husdjursskötsel, där antalet gårdar redan länge har minskat med cirka 7 procent per år, vilket har lett till att antalet gårdar halveras vart tionde år. Enligt uppskattningar kunde hela två tredjedelar av investeringarna utebli utan strukturstödet. Jordbrukets konkurrenskraft och särskilt produktionsökningen kräver också i fortsättningen en kraftig ersättning av arbetsinsatsen med kapitalinsats, det vill säga maskiner, byggnader och apparater. För att garantera en positiv strukturutveckling på lång sikt krävs det stabila och långsiktiga jordbruksstöd. Utskottet vill därför betona att såväl strukturstöden som inkomststöden, särskilt de nationella produktionskopplade stöden, är nödvändiga för att jordbruket ska kunna utvecklas. Gårdsbruksenheterna är en livsviktig del av Finlands livsmedelstrygghet och försörjningsberedskap.
Förutom att det är mycket viktigt att förbättra jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft behövs det också åtgärder för att få unga till jordbruket och jordbruksutbildningen samt åtgärder för att trygga jordbrukarnas arbetshälsa. Det är också angeläget att se till finansieringen av forskning och rådgivning i anslutning till landsbygdsnäringarna. Också frågor som gäller klimatförändringen och naturens mångfald bidrar till att framhäva detta finansieringsbehov. Utskottet inskärper att en livskraftig landsbygd och decentraliserad energiproduktion också är en väsentlig del av försörjningsberedskapen.
Skogsbruket
Utskottet konstaterar att den nationella skogsstrategin 2025 sammanför de olika målen för skötsel och användning av skogarna och de åtgärder som härletts från dem. Utvecklingen av skogsbruket genomförs till betydande delar genom åtgärderna i skogsstrategin. Nu håller man på att revidera stödsystemet enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (KEMERA). Det nya incitamentssystemet för skogsbruket ska ersätta KEMERA-stöden. Men såvitt man vet fortsätter det nuvarande systemet till utgången av 2023. Utskottet vill betona att ett villkor för en hållbar tillväxt för den skogsrelaterade bioekonomin är att skogsresurserna på lång sikt har en hållbar produktionskapacitet som tar hänsyn till såväl en lönsam företagsverksamhet baserad på ekonomiskt utnyttjande av skogsresurserna som till skogsnaturens mångfald och klimatfrågorna. Viktigt med tanke på skogsbruket är tidig vård av plantbeståndet och vård av unga skogar. För såväl skogsbruket som bioekonomin och landsbygden i allmänhet är det särskilt viktigt att man sörjer för infrastrukturen — vägnätet, trafikledsnätet och datakommunikationsförbindelserna. Infrastrukturåtgärderna kan anses motiverade också med tanke på den samhällsekonomiska situationen.
Utskottet fäster uppmärksamhet vid att strukturen på skogsägandet under de senaste åren har förändrats: fondinvesterarnas andel har ökat, vilket påverkar skatteinkomsterna och samtidigt också skötseln av skogarna. Fondinvesterarna står utanför finansieringsstöden för hållbart skogsbruk. Jord- och skogsbruksministeriet finansierar som bäst forskningsprojektet Skogsägaren 2020, vars slutrapport blir klar på hösten. Utskottet anser att ett forskningsprojekt som syftar till att producera mer information om strukturomvandlingen i skogsägande, om tvivelaktiga skattefördelar och konsekvenser för skogsbruket och i synnerhet för skötseln av skogarna är ytterst viktigt.
Utskottet konstaterar att konkurrenskraften, politikens kontinuitet och förutsägbarheten i omvärlden är centrala faktorer med tanke på tryggandet av virkesproduktionen och skogsindustrins investeringar. Under de senaste åren har tyngdpunkten i Finlands skogsindustri förskjutits från papper till cellulosa, vars efterfrågan stadigt ökar. Inom skogsindustrin har man dessutom satsat på förpackningsmaterial som ersätter plast. Skogsindustrin, som har stor betydelse för vårt lands export, måste ha förutsättningar för investeringar som är viktiga med tanke på framtiden och den varierande efterfrågan. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att skogsindustrins förädlingsvärde höjs. Träbyggande bör främjas.
Avslutningsvis
Utskottet betonar att naturresurssektorn och bioekonomin som helhet är en viktig faktor för att säkerställa att samhällsekonomin i Finland stiger efter coronakrisen. Inom naturresurssektorn ska de åtgärder som syftar till återhämtning från coronakrisen vara i linje med anpassningen till klimatförändringen och målen att trygga naturens mångfald. Den kraftiga minskningen av interkontinentala resor under coronakrisen har lyft fram den inhemska turismens och i synnerhet naturturismens möjligheter, och därför är det viktigt att man satsar på objekt för naturturism.
Utskottet konstaterar att jord- och skogsbrukets betydelse för landets försörjningsberedskap har accentuerats i samband med coronakrisen. Målet bör vara att de svagheter som nu upptäckts i produktionskedjorna ska kunna elimineras i fortsättningen. Utskottet fäster särskild uppmärksamhet vid branschens beroende av säsongarbetare från utlandet och anser att det är nödvändigt att snabbt vidta åtgärder bland annat för att öka matchningen mellan efterfrågan och utbud av inhemsk arbetskraft för att få inhemsk arbetskraft till säsongarbete inom primärproduktionen. Det är viktigt att i alla avseenden lindra effekterna av coronakrisen, som inom utskottets ansvarsområde omfattar många olika sektorer, till och med till hästhållning via Veikkaus resultat.