Allmänt

I ett uttalande i riksdagens svar (RSv 86/2017 rd) på regeringens proposition (RP 39/2017 rd) med förslag till lag om yrkesutbildning och till vissa lagar som har samband med den förutsatte riksdagen att regeringen skyndsamt lämnar ett lagförslag till riksdagen om ändringar i arbetsavtalslagen och lagstiftningen om tjänsteförhållanden som behövs för att tillåta arbete med läroavtal på lika villkor inom alla branscher trots bestämmelsen om skyldighet att erbjuda mera arbete. Uttalandet grundar sig på ett utlåtande av riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott samt kultur-utskottets betänkande (AjUU 3/2017 rd, KuUB 7/2017 rd) om regeringspropositionen. 

I den nu aktuella propositionen föreslår regeringen att arbetsavtalslagen och lagen om kommunala tjänsteinnehavare ändras så att arbetsgivare i fortsättningen kan ingå ett i lagen om yrkesutbildning avsett läroavtal med en studerande, oberoende av den i lagen för arbetsgivare föreskrivna skyldigheten att erbjuda mera arbete och skyldigheten att återanställa. Dessutom ändras statstjänstemannalagen så att arbetsgivaren i fortsättningen kan ingå ett i lagen om yrkesutbildning avsett läroavtal med en studerande, oberoende av den skyldighet att erbjuda arbete som föreskrivs i statstjänstemannalagen. 

Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen utan ändringar men med följande kommentarer. 

Skyldigheten att erbjuda mera arbete

I 2 kap. 5 § 1 mom. i arbetsavtalslagen (55/2001) föreskrivs att om arbetsgivaren behöver flera arbetstagare för uppgifter som är lämpliga för sådana arbetstagare som redan arbetar på deltid, ska arbetsgivaren erbjuda de deltidsanställda dessa arbeten oberoende av den skyldighet att återanställa som aves i 6 kap. 6 § i samma lag. Om mottagandet av ett arbete förutsätter sådan utbildning som arbetsgivaren med hänsyn till den deltidsanställda arbetstagarens lämplighet rimligen kan ordna, ska arbetsgivaren ge arbetstagaren sådan utbildning. Bestämmelsen avser att skydda dem som är anställda hos arbetsgivaren. 

I högsta domstolens prejudikat HD 2017:4 konstaterades det att läroavtalsutbildning grundar sig på ett arbetsavtal för viss tid mellan arbetsgivaren och en studerande, vilket betyder att arbetsgivaren inte kan anställa en läroavtalsstuderande innan lämpliga deltidsanställda som vill ha mera arbete har erbjudits de aktuella arbetsuppgifterna. 

Utifrån de nämnda bestämmelserna och högsta domstolens prejudikat kan ett läroavtal inte ingås om det på arbetsplatsen finns deltidsanställda som vill ha mera arbete och den studerande under läroavtalsutbildningen skulle utföra arbetsuppgifter som är lämpliga för de deltidsanställda. 

Läroavtalsutbildning

Läroavtalsutbildning är utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter och som vid behov kompletteras med förvärvande av kunnande som sker i andra inlärningsmiljöer. Utbildningen grundar sig på ett skriftligt arbetsavtal för viss tid mellan en studerande som fyllt 15 år och arbetsgivaren eller på ett skriftligt avtal för viss tid mellan en studerande i tjänsteförhållande eller i ett offentligrättsligt anställningsförhållande som kan jämföras med ett tjänsteförhållande och arbetsgivaren (läroavtal). 

Läroavtalsutbildningen omfattas av samma lagstiftning som gäller den som är anställd i arbetsavtalsförhållande eller tjänsteförhållande, och en läroavtalsstuderande ska få lön enligt kollektivavtal eller annars den lön som är gängse inom branschen. Arbetstiden per vecka ska i genomsnitt vara minst 25 timmar. Arbetsgivaren kan få utbildningsersättning av utbildningsanordnaren för de kostnader utbildningen orsakar. I vissa fall kan arbetsgivaren också få lönesubvention som ersättning för lönekostnaderna för anställning av en arbetslös person. 

Läroavtalsutbildning har enligt inkomna utredningar åtskilliga positiva konsekvenser för de deltagandes livscykelinkomst och sysselsättning. Utbildningen bedöms bidra till att yrkesutbildningsstuderande kommer ut i arbetslivet och ger dem möjlighet att inhämta sådan kompetens som krävs på arbetsmarknaden. Enligt Utbildningsstyrelsen var 7 procent av dem som slutförde sin läroavtalsutbildning 2015 arbetslösa ett år efter utbildningen, medan den normala arbetslöshetssiffran för yrkesutbildade var tre gånger så hög (21 %). Läroavtalsutbildningen anses också sänka tröskeln mellan skolan och arbetslivet, vilket hjälper också de mest utsatta att komma ut på arbetsmarknaden. Utskottet ser det som angeläget att studerande ges möjlighet till läroavtalsutbildning och att denna utbildningsform främjas. 

Arbete på grundval av läroavtal

I början av 2018 trädde en ny lag om yrkesutbildning i kraft. Genom reformen får utbildningen en klart mer arbetsorienterad profil med praktiska arbetsuppgifter inom ramen för utbildning på arbetsplatsen. Det kan vara läroavtalsutbildning eller avtalsbaserad utbildning. Utskottet stöder utbyggnaden av utbildning på arbetsplatsen. 

Det har inom handeln samt turist-, hotell- och restaurangbranschen traditionellt utförts mycket deltidsarbete. På grund av skyldigheten att erbjuda mera arbete kan det inom dessa branscher vara i praktiken omöjligt att ta emot en läroavtalsstuderande utan att kränka en deltidsanställds rätt till mera arbete. Det måste också beaktas att skyldigheten att erbjuda mera arbete gäller alla branscher, och att anställandet av en läroavtalsstuderande kan förhindras också i det fall att arbetsgivaren har en enda deltidsanställd som vill ha mera arbete. 

I sitt utlåtande om yrkesutbildningsreformen (AjUU 3/2017 rd) såg utskottet det som viktigt att det inom alla branscher finns möjlighet att utbilda sig genom läroavtal på lika villkor. Enligt en då inkommen utredning kunde läroavtalsutbildning också inom branscher där det finns många deltidsanställda möjliggöras genom att utvidga tillämpningsområdet för arbetsavtalslagens bestämmelse om undantag från skyldigheten att erbjuda mera arbete (13 kap. 6 §) på det sätt som nu föreslås i propositionen. 

I den nu aktuella propositionen föreslår regeringen möjlighet att avvika från återanställningsskyldigheten enligt 6 kap. 6 § i arbetsavtalslagen när man ingår ett läroavtal med en studerande inom yrkesutbildning. För att prioritetsordningen mellan deltidsanställda och arbetstagare som omfattas av återanställningsskyldigheten ska bibehållas, är det enligt propositionen motiverat att tillämpningsområdet för undantaget utsträcks. I nuläget ska mera arbete primärt erbjudas en deltidsanställd och först därefter en person som omfattas av återanställningsskyldigheten. Motsvarande möjlighet till avvikelse föreslås också gälla lagen om kommunala tjänsteinnehavare och statstjänstemannalagen. Till följd av den föreslagna ändringen går en läroavtalsstuderande före inte bara en deltidsanställd utan också en arbetstagare som omfattas av återanställningsskyldigheten. 

Utskottet konstaterar att arbetsgivaren enligt arbetsavtalslagen i många situationer blir skyldig att erbjuda en anställd "annat" arbete. Det innebär en skyldighet att utreda om det finns annat arbete och i så fall erbjuda den anställda detta arbete till klara och allvarligt avsedda villkor. Utskottet konstaterar att riksdagen i sitt uttalande inte förutsätter att den utvidgade rätten till avvikelse ska gälla arbetsgivarens skyldighet att erbjuda annat arbete eller den skyldighet att återanställa som avses i 6 kap. 6 § i arbetsavtalslagen. 

Utskottet ser det som angeläget att främja och bygga ut den arbetslivsorienterade yrkesutbildningen och möjliggöra läroavtalsutbildning på lika villkor inom alla branscher. Utskottet ger därför sitt stöd till de nu föreslagna ändringarna, som bidrar till att undanröja hinder för utbildning på en arbetsplats. 

Konsekvenser för jämställdheten

Till den del propositionen har negativa konsekvenser för deltidsanställda som vill ha mera arbete kan dessa konsekvenser antas beröra kvinnor oftare än män. Utifrån en arbetskraftsundersökning (2016) beror det på att cirka 69 procent av de deltidsanställda som vill ha mera arbete är kvinnor. Efter reformen får de deltidsanställda sämre möjligheter att få mera arbete särskilt inom de kvinnodominerade branscher där det utförs mest deltidsarbete. Ändringen kan alltså innebära en minskning av antalet arbetstimmar som kvinnor utför jämfört med männens arbetstimmar, samtidigt som undersysselsättningen och fattigdomen bland kvinnor i arbete ökar, vilket i viss grad fördjupar könsklyftan på arbetsmarknaden. 

Utskottet beklagar de negativa konsekvenserna för jämställdheten men konstaterar att den positiva förändring som lagändringen syftar till sannolikt kommer att gynna också kvinnor i de kvinnodominerade branscherna. Konsekvenserna för jämställdheten kan på medellång och lång sikt bli positiva, om läroavtalsutbildningen leder till höjd kompetensnivå, yrkesrörlighet och heltidsanställningar i de kvinnodominerade branscherna. 

Utvärdering och personalens rätt till information

Sakkunniga har varit oroade över att de nu föreslagna ändringarna av arbetsgivarens skyldighet att erbjuda arbete i värsta fall kan leda till att anställda sägs upp av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker och att de gamla arbetstagarna ersätts med läroavtalsstuderande som får lägre lön. Det kan enligt propositionen också ligga i företagets intresse att ha en del deltidsanställda som vid behov kan erbjudas mera arbete vid anhopningar av arbete. 

Utskottet är medvetet om denna oro, men konstaterar att risken för missbruk minskas avsevärt av att läroavtalet ingås skriftligt och i samförstånd mellan utbildningsanordnaren, den studerande och arbetsgivaren och att utbildningsanordnaren är skyldig att övervaka utbildningen. Anställning genom läroavtal medför kostnader för arbetsgivaren, och denne ska på arbetsplatsen utse en handledare åt den studerande. Också detta kan enligt utskottet dämpa förekomsten av obefogade läroavtal som görs enbart i vinstsyfte. Det har inte påvisats några starka tecken på missbruk, och att ersätta kompetent personal med studerande ligger normalt inte i arbetsgivarens intresse. Utskottet ser det som viktigt att läroavtalsutbildningen, ordnandet av den och utbildningens kvalitet utvärderas effektivt och regelbundet. 

Utskottet upprepar den oro för hur det ska gå på arbetsplatserna särskilt för unga i lärande i arbetet som det uttryckte i sitt utlåtande om yrkesutbildningsreformen (AjUU 3/2017 rd). För att stärka de studerandes rättsskydd och skyddet av dem ser utskottet det som angeläget att säkerställa personalgruppernas rätt till information. Arbetsgivaren ska ge företrädarna för personalgrupperna en utredning över de studerande som utbildas genom utbildningsavtal. Det bör framgå vilka arbetsuppgifter de kommer att ha, hur många de är och hur länge utbildningen pågår. Bestämmelserna har en preventiv effekt, och de hindrar att de ungas arbetsinsats eller utbildningsavtalen och läroavtalen missbrukas på arbetsplatserna.