Betänkande
EkUB
11
2018 rd
Ekonomiutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om företagshemligheter och till vissa lagar som har samband med den
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om företagshemligheter och till vissa lagar som har samband med den (RP 49/2018 rd): Ärendet har remitterats till ekonomiutskottet för betänkande och till lagutskottet för utlåtande. 
Utlåtande
Utlåtande har lämnats av 
lagutskottet
LaUU 8/2018 rd
Sakkunniga
Utskottet har hört 
regeringssekreterare
Paula
Laine-Nordström
arbets- och näringsministeriet
lagstiftningsråd
Maarit
Leppänen
justitieministeriet
justitieråd
Mika
Ilveskero
högsta domstolen
tingsdomare
Matti
Palojärvi
Helsingfors tingsrätt
justitieråd
Hannu
Ranta
högsta förvaltningsdomstolen
marknadsrättsdomare
Jussi
Karttunen
marknadsdomstolen
ansvarig jurist
Vesa
Vuorenkoski
Akava ry
expert
Riikka
Tähtivuori
Finlands näringsliv rf
advokat
Panu
Siitonen
Finlands Advokatförbund
vice ordförande
Rainer
Oesch
Finska Föreningen för industriellt rättskydd r.f.
expert
Albert
Mäkelä
Företagarna i Finland rf.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
IPR University Center
Konkurrens- och konsumentverket
Finnwatch rf
Centralhandelskammaren
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
Finlands Journalistförbund rf
Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf.
PROPOSITIONEN
Regeringen föreslår att det stiftas en ny lag om företagshemligheter. I den föreslås ingå bestämmelser om skyddet för företagshemligheter och om civilrättsliga rättsmedel. Genom propositionen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv om skyddet för företagshemligheter. Samtidigt upphävs bestämmelserna om skyddet för affärshemligheter i lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet, och de gällande bestämmelserna överförs med vissa preciseringar till den nya lagen om företagshemligheter. Bestämmelserna i lagen om företagshemligheter föreslås i tillämpliga delar gälla tekniska anvisningar. 
Lagen om företagshemligheter föreslås innehålla bestämmelser om definitionen på företagshemlighet samt om olagligt anskaffande, utnyttjande och röjande av företagshemligheter. I lagen föreskrivs också om tillåtna sätt att anskaffa företagshemligheter. I lagen föreskrivs också på vilka villkor oegentligheter och olaglig verksamhet får anmälas och yttrandefrihet utövas trots skyddet för företagshemligheter. På motsvarande sätt föreskrivs det om villkoren för att få röja en företagshemlighet för en arbetstagarföreträdare. 
Den nya lagen innehåller civilrättsliga rättsmedel med tanke på situationer där intrång görs på företagshemligheter. På yrkande av innehavaren av en företagshemlighet får domstolen bestämma om förbud och korrigeringsåtgärder. I stället för korrigeringsåtgärder får domstolen på vissa villkor bestämma att svaranden ska betala en ersättning för utnyttjande av företagshemligheten. I lagen föreskrivs dessutom om skyldighet att betala skadestånd till innehavaren av en företagshemlighet och att det kan bestämmas att intrångsgöraren ska betala kostnaderna för offentliggörande av domen. 
I lagen om företagshemligheter föreslås bestämmelser om en domstols möjligheter att begränsa antalet fysiska personer hos den juridiska person som är part i målet vilka har rätt att i rättegång få information också om en sådan omständighet om en företagshemlighet som allmänheten inte ska få tillgång till. 
I propositionen föreslås det att arbetsavtalslagen ändras. Lagen ska preciseras så att medan anställningsförhållandet varar får arbetstagaren inte obehörigt utnyttja arbetsgivarens företagshemligheter eller röja dem för någon annan. Till arbetsavtalslagen ska det också fogas en hänvisning till lagen om företagshemligheter, eftersom bestämmelsen om företagshemligheter i arbetsavtalslagen får sitt innehåll också från den föreslagna lagen om företagshemligheter. 
Regeringen föreslår att tvistemål som gäller intrång på företagshemligheter ska behandlas i tingsrätten. I ett enskilt mål bestäms den behöriga tingsrätten enligt de allmänna behörighetsbestämmelserna. Vid sidan av tingsrätten ska marknadsdomstolen vara behörig domstol vid undersökning av sådana tvistemål som gäller intrång på företagshemligheter och där svaranden är en juridisk person eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet. Bestämmelsen om forum förutsätter en viss revidering av rättegångsbalken och av lagen om rättegång i marknadsdomstolen. Dessutom ska lagen om marknadsdomstolen ändras så att de förbud som gäller företagshemligheter behandlas i marknadsdomstolen som ärenden som gäller industriella rättigheter och upphovsrätt. Mindre ändringar föreslås också i lagen om säkerställande av bevisning i tvistemål som gäller immateriella rättigheter. 
I propositionen föreslås det att begreppen förenhetligas när det gäller affärshemligheter och företagshemligheter, så att begreppet företagshemlighet fortsättningsvis systematiskt ska användas i lagstiftningen. Av denna anledning ska begreppet affärs- och yrkeshemlighet exempelvis i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i arbetsavtalslagen ändras till företagshemlighet. Samma ändring ska göras också i flera andra lagar. 
Fristen för att sätta i kraft direktivet går ut den 9 juni 2018. De föreslagna lagarna avses träda i kraft senast den dagen. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Bakgrund, målsättning och de viktigaste förslagen
Som företagshemligheter skyddas många olika typer av teknisk eller ekonomisk information. Skyddet antingen kompletterar eller utgör ett alternativ till de immateriella rättigheterna. För att information ska kunna klassas som en företagshemlighet har det krävts att tre kriterier är uppfyllda: informationen ska vara hemlig, den ska ha ekonomiskt värde och innehavaren av informationen ska ha vidtagit rimliga åtgärder för att hålla den hemlig. 
Vikten av att skydda information och således också företagshemligheternas betydelse med avseende på forskning och utveckling, innovationer och konkurrensförmåga har ökat i och med utvecklingen av informationssamhället och digitaliseringen. Detta har ökat betydelsen av informationsbaserat kapital och gjort det lättare att överföra information. Därför behöver skyddet för immateriella rättigheter utvecklas. När affärsverksamheten samtidigt internationaliseras blir det allt viktigare med ett gemensamt regelverk inom EU och på internationell nivå. 
Bakgrunden till propositionen är EU:s direktiv om företagshemligheter (EU) 2016/943. Hittills har skyddet för företagshemligheter i lagstiftningen i de olika EU-länderna ordnats på väldigt många olika sätt, och nivån på skyddet varierar. Målet har nu varit att förenhetliga skyddsnivån i medlemsstaterna. Direktivet är ändå fullständigt harmoniserande bara delvis: till vissa delar anger det ramarna för skyddet för företagshemligheter i medlemsstaterna medan det till vissa delar endast anger miniminivån på detta skydd. 
Hittills har vi inte haft någon separat nationell lag om skydd för företagshemligheter. Däremot finns det speciallagar om skydd för immateriella rättigheter såsom patent, varumärken och upphovsrätter. Skillnaderna i regleringen kan delvis bero på att det är svårt att definiera företagshemlighet. Innehavaren av en immateriell rättighet får som utgångspunkt ensamrätt till skyddsobjektet, medan en företagshemlighet lagligen kan innehas av flera personer. Det är också svårare att avgränsa innehållet i skyddet av en företagshemlighet. 
I stället för en särskild lag finns det i vår lagstiftning ett flertal bestämmelser om allmänt skydd för företagshemligheter i olika situationer. Bestämmelser om civilrättsligt skydd för företagshemligheter finns i lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet. Bestämmelser om skydd för arbetsgivarens yrkes- och affärshemligheter finns också i arbetsavtalslagen. I strafflagen föreskrivs det för sin del om straffrättsligt skydd för företagshemligheter. Bestämmelser om sekretess för företagshemligheter som innehas av myndigheter finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Utöver dessa lagar har flertalet lagar enstaka bestämmelser vars syfte är att skydda affärshemligheter, affärs- och yrkeshemligheter eller företagshemligheter eller bestämmelser om myndigheternas rätt att få information om affärs- och yrkeshemligheter. Den gällande regleringen är således splittrad inte bara till sin struktur utan också begreppsmässigt. 
Behovet av att reformera lagstiftningen om företagshemligheter beror alltså både på genomförandet av EU-regleringen och på brister i den nationella lagstiftningen. De föreslagna bestämmelserna är delvis en nödvändig följd av genomförandet av direktivet, men direktivet ger också stort utrymme för nationella lösningar, till exempel när det gäller skyddets omfattning, de straffrättsliga påföljderna och domstolssystemet. 
Regeringen föreslår att det stiftas en ny lag om företagshemligheter, där det föreskrivs om civilrättsligt skydd för företagshemligheter och civilrättsliga rättsmedel. Samtidigt förenhetligas begreppen i lagstiftningen inom olika områden, och bestämmelserna samordnas med den särskilda lag som nu stiftas. Ekonomiutskottet anser att det är behövligt och lämpligt att samla den nuvarande mycket splittrade regleringen i en särskild lag och samtidigt ge innehavare av företagshemligheter effektivare civilrättsliga medel att ingripa i intrång på företagshemligheter. 
Ekonomiutskottet anser att den föreslagna regleringen i allt väsentligt är välgrundad. Utskottet tillstyrker lagförslagen med motiveringarna och ändringarna nedan. 
I propositionen ingår det förutom reglering som hör till ekonomiutskottets fackområde också en hel del reglering som hör till lagutskottets område. Ekonomiutskottet har i betänkandet beaktat ändringsförslagen i lagutskottets utlåtande (LaUU 8/2018 rd) och hänvisar också till övriga delar till de bedömningar som lagutskottet gör i det utlåtandet. Det gäller särskilt påföljdssystemet och domstolssystemet. 
Begreppet företagshemlighet och övriga definitioner
I 2 § i den föreslagna lagen om företagshemligheter ingår en definition av företagshemlighet. Genom definitionen genomförs artikel 2.1 i direktivet. Innehållsmässigt baserar sig definitionen på artikel 39.21 i TRIPS-avtalet, som är bindande för Finland. Den föreslagna definitionen följer således direkt av direktivet om företagshemligheter och den folkrättsliga regleringen om saken: å andra sidan motsvarar den i hög grad det rådande rättsläget och är främst av förtydligande karaktär. Ekonomiutskottet anser att den föreslagna regleringen är motiverad och att man med avseende på rättssäkerheten och lika konkurrensvillkor bör sträva efter en så enhetlig tolkning som möjligt inom EU och på internationell nivå till dessa delar. 
Regeringen föreslår att begreppen i lagstiftningen ska förenhetligas så att begreppet företagshemlighet konsekvent ska användas i stället för de nuvarande begreppen affärshemlighet och affärs- och yrkeshemlighet. Utskottet anser att det är motiverat att förenhetliga begreppen i lagstiftningen. Då slipper man onödig oklarhet till följd av parallella begrepp samt risken för att det uppstår obefogade skillnader vid lagtolkningen, även om begreppen i hög grad har tolkats på samma sätt. 
I definitionerna i 2 § i förslaget till lag om företagshemligheter ingår det dessutom en definition av intrångsgörande produkter. I motiveringen till bestämmelsen sägs det att definitionen motsvarar definitionen av intrångsgörande varor i artikel 2.4 i direktivet om företagshemligheter. Vid utfrågningen i utskottet var de sakkunniga delvis av olika åsikt om hur begreppet produkt fungerar i den föreslagna regleringen. I definitionerna i direktivet om företagshemligheter används begreppet intrångsgörande varor; å andra sidan hänvisas det i skälen 26 och 27 i ingressen till direktivet uttryckligen till skydd av företagshemligheter när dessa utnyttjas för att tillhandahålla tjänster. Ekonomiutskottet anser att det är motiverat att regleringen också ska täcka obehörigt anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet som avser en tjänst eller ett servicekoncept. Det behövs särskilt eftersom tjänster och varor allt oftare utgör en helhet med nära anknytning till varandra. Digitaliseringen ökar för sin del behovet av skydd för företagshemligheter också i dessa situationer. 
Företagshemligheter och arbetstagarnas ställning
Inom företagsvärlden och i arbetslivet ökar företagshemligheternas betydelse eftersom kunskapskapitalet utgör en allt större del av ett företags värde. Vid tolkningen av skyddet för företagshemligheter handlar det också ofta om att väga ett företags immateriella rättigheter och arbetstagarnas rättigheter mot varandra. Till exempel kan de sekretess- eller konkurrensförbudsavtal som utnyttjas för att trygga företagshemligheter begränsa arbetskraftens rörlighet eller inskränka arbetstagarnas yttrandefrihet eller yrkesutövarnas frihet. Inte heller gränsdragningen mellan en arbetsgivares företagshemligheter och en arbetstagares yrkeskunskap är helt entydig. Företagshemligheterna orsakar därför oundvikligen spänningar mellan tryggandet av de anställdas rättigheter och skyddet för företagens immateriella rättigheter. 
När det gäller förhållandet mellan arbetsavtalslagen och den föreslagna lagen om företagshemligheter fäster utskottet uppmärksamhet vid detaljmotiven till 1 § i propositionen. Bestämmelserna om företagshemligheter i 3 kap. i arbetsavtalslagen är specialbestämmelser i förhållande till lagen om företagshemligheter. I arbetsavtalslagen föreslår regeringen emellertid en hänvisningsbestämmelse genom vilken bland annat definitionen av företagshemlighet och behörigt och obehörigt utnyttjande av företagshemligheter får sitt innehåll från lagen om företagshemligheter. Ekonomiutskottet anser att den föreslagna regleringen är motiverad, särskilt med beaktande av att tillämpningsområdet för direktivet om företagshemligheter, som lagen om företagshemligheter grundar sig på, är allmänt och de förfaranden, åtgärder och rättsmedel som föreskrivs i direktivet ska finnas att tillgå i alla situationer där det handlar om intrång på företagshemligheter. 
Det kan uppstå problem med gränsdragningen mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas rättigheter till exempel vid användningen av sekretess- och konkurrensförbudsavtal. Å andra sidan är avtalen ett viktigt sätt att skydda informationen som konkurrensfaktor. Informationshanteringen och dess verktyg får en allt större roll i och med digitaliseringen, plattformsekonomin och nätverksbaserade företagsorganisationer. Alltför omfattande sekretess- och konkurrensförbudsavtal kan å andra sidan utan grund begränsa inte bara arbetstagarnas möjligheter att ta tillvara sina rättigheter utan också en fungerande konkurrens mellan företagen och därmed försvaga marknadens funktion. Utskottet anser att det är problematiskt att dessa avtal används alltför systematiskt och i alltför stor utsträckning. Det är viktigt att utreda vilka konsekvenser avtalen har för arbetstagares rättigheter. Utskottet fäster uppmärksamhet vid den utredning om saken som överlämnades till arbets- och näringsministeriet den 12 juni 2018 (Utredning om användningen av konkurrensförbudsavtal och sekretessavtal, Arbets- och näringsministeriets publikationer 18/2018). I detta nu finns det ingen information om de fortsatta åtgärderna. Utskottet anser att det är viktigt att bedöma om användningen av dessa avtal bör begränsas jämfört med i dag och om man bör överväga lagstiftningsmässiga eller andra medel för att garantera balans mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas rättigheter till dessa delar. 
Ekonomiutskottet betonar samtidigt att trots att fenomenen delvis överlappar varandra och har samma slags konsekvenser för arbetstagarna, bör man vid bedömningen av frågan och när man överväger fortsatta åtgärder skilja mellan konkurrensförbudsavtalen å ena sidan och sekretessavtalen, som har en nära anknytning till skyddet för företagshemligheter, å den andra. Också den ovannämnda utredningen till arbets- och näringsministeriet ger en fingervisning om att problemets fokus och nyckeln till att lösa det framför allt finns hos konkurrensförbudsavtalen och inte hos sekretessavtalen. Redan i dag regleras användningen av konkurrensförbudsavtal i arbetsavtalslagen, och enligt utredningen bör man överväga en utveckling av regleringen samt andra åtgärder. Det kan också framöver vara motiverat att försöka hitta ingripande metoder inom den arbetsrättsliga regleringen. I vissa situationer kan fenomenet också bli föremål för en konkurrensrättslig bedömning. Den nu aktuella lagen om företagshemligheter, vars syfte är att förenhetliga skyddet för företagshemligheter och genomföra EU-regleringen, klarlägger för sin del sekretessbestämmelserna genom definition av och undantag som gäller skyddet för företagshemligheter. Lagen erbjuder ändå inte i detta nu några metoder för att ingripa i användningen av avtalen och är inte den primära metoden för att lösa problemet. Också begreppsligheten, flertydigheten och de många olika intressen som ska skyddas genom regleringen skulle göra det svårt att i detalj föreskriva om användningen av sekretessavtal i lagen om företagshemligheter. Frågan om ett avtal är skäligt med avseende på företagshemligheterna kommer i sista hand att avgöras i rättspraxis. 
Ekonomiutskottet fäster dessutom uppmärksamhet vid att det i 6 § i den föreslagna lagen om företagshemligheter finns det ett undantag för arbetstagare när det gäller obehörigt röjande av företagshemligheter. Enligt bestämmelsen har en arbetstagare rätt att röja en företagshemlighet för en förtroendeman, ett förtroendeombud eller någon annan företrädare enligt lag eller kollektivavtal, om röjandet av företagshemligheten är nödvändigt för att företrädaren ska kunna sköta sina uppgifter enligt lag eller kollektivavtal. Den föreslagna regleringen grundar sig på direktivet om företagshemligheter, men utskottet fäster samtidigt uppmärksamhet vid att den inte är uttömmande och att avsikten med den inte är att förändra nuläget beträffande i vilken situation en arbetstagare som anlitar ett biträde eller ombud har rätt att röja arbetsgivarens företagshemlighet för detta. 
Avslöjande av oegentligheter och utövande av yttrandefriheten — skydd för visselblåsare
I 5 § i den föreslagna lagen om företagshemligheter föreskrivs det om skydd för visselblåsare. Genom bestämmelsen genomförs artikel 5 led a och b i direktivet om företagshemligheter. Syftet är att göra det möjligt att rapportera oegentligheter eller olaglig verksamhet (whistleblowing). Enligt den första meningen i bestämmelsen är anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet inte obehörigt om det sker till skydd för allmänintresset för att avslöja oegentligheter eller olaglig verksamhet. Enligt den andra meningen är verksamheten inte obehörig om den inte går utöver vad som kan anses vara godtagbart utövande av yttrandefrihet. 
Bestämmelsen i direktivet om företagshemligheter är fullständigt harmoniserande till dessa delar. Ordalydelsen i såväl direktivet som lagen om företagshemligheter är ändå öppen och gränsdragningen mellan behörigt och obehörigt anskaffande, utnyttjande och röjande av en företagshemlighet kommer i hög grad att ske genom rättspraxis. Som lagutskottet konstaterar i sitt utlåtande (LaUU 8/2018 rd) handlar det om avvägningsbestämmelser vid vars tillämpning man ska väga olika intressen mot varandra från fall till fall. Ekonomiutskottet fäster också uppmärksamhet vid att syftet med den föreslagna regleringen inte är att förändra rättsläget när det gäller mediernas yttrandefrihet eller källskyddet. Ekonomiutskottet hänvisar också till den bedömning som lagutskottet gör i sitt utlåtande, det vill säga att regleringen är godtagbar och att det inte är möjligt att i bestämmelsen uttömmande specificera de olika situationer i vilka den kan bli tillämplig. 
Ekonomiutskottet anser att den föreslagna bestämmelsen behövs och att dess formulering i sig är motiverad när man även beaktar att bestämmelsen i det bakomliggande direktivet om företagshemligheter är av fullständigt harmoniserande karaktär. Enligt ekonomiutskottet handlar det om ett betydande undantag också i praktiken. Det är viktigt att bestämmelsen möjliggör att information om lagstridig verksamhet kan ges till de behöriga myndigheterna om det sker till skydd för allmänintresset för att avslöja oegentligheter eller olaglig verksamhet. Det är svårt att exakt definiera allmänintresset. Ekonomiutskottet håller med om de bedömningar som regeringen gör i propositionsmotiven och understryker att möjligheten att lämna till exempel de behöriga myndigheterna information om lagstridig verksamhet ofta inte bara är av väsentlig betydelse för att myndigheten ska kunna sköta sina lagstadgade uppgifter utan också helt klart har ett syfte att skydda allmänintresset. I praktiken är kontakterna från visselblåsare en viktig informationskanal till exempel för Konkurrens- och konsumentverket när verket utövar tillsyn över konkurrenslagstiftningen. Ekonomiutskottet fäster här uppmärksamhet vid skäl 38 i ingressen till direktivet om företagshemligheter, där det konstateras följande: ”Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av konkurrensregler, särskilt artiklarna 101 och 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). De åtgärder, förfaranden och rättsmedel som föreskrivs i detta direktiv bör inte användas för att begränsa konkurrensen på ett otillbörligt sätt i strid med EUF-fördraget.” Också 5 § i den föreslagna lagen bör tolkas så att det är behörigt att röja en företagshemlighet till exempel när man anmäler verksamhet som strider mot konkurrenslagstiftningen till den behöriga myndigheten. 
Å andra sidan kritiserades den föreslagna bestämmelsen vid utfrågningen av sakkunniga i ekonomiutskottet. Det sades att sådant röjande som avses i bestämmelsen endast bör vara sekundärt och att företagens interna informationskanaler ska användas i första hand. Ekonomiutskottet anser att företagens interna kanaler är viktiga för att få information om och kunna ingripa i oegentligheter. Samtidigt understryker utskottet att oegentligheterna innefattar ett brett spektrum av situationer och att det inte är motiverat att genom regleringen begränsa röjandet av företagshemligheter i syfte att avslöja oegentligheter i större utsträckning än vad som föreslås nu. Man bör inte heller skapa en hierarki av detta slag i fråga om informationskanalerna eftersom de relevanta bestämmelserna i direktivet är fullständigt harmoniserande. Ekonomiutskottet fäster också uppmärksamhet vid strävandena inom EU att ytterligare förstärka och förenhetliga skyddet för personer som rapporterar oegentligheter. Kommissionen antog nyligen ett förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (COM(2018) 218 final). Också den ovannämnda betydelsen för allmänintresset av att informationen lämnas till de behöriga myndigheterna talar för den valda lösningen i förslaget. 
Skydd för tekniska anvisningar
Syftet med bestämmelserna om skydd för tekniska anvisningar i lagförslagets 7 § är att bevara det rådande rättsläget. Den gällande regleringen i lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet överförs till lagen om företagshemligheter och blir en del av regleringen i den lagen. Direktivet om företagshemligheter förutsätter i sig inte reglering om tekniska anvisningar. Vid utfrågningen i ekonomiutskottet var de sakkunniga delvis av olika åsikt om hur lyckad den föreslagna regleringen är. Också lagutskottet bedömde bestämmelsen i sitt ovannämnda utlåtande. Enligt den föreslagna regleringen kan en teknisk anvisning vara i vilken form som helst, till exempel i pappersform eller elektronisk form. Ekonomiutskottet anser inte att det är motiverat att begränsa regleringen till exempel till skriftlig form. I praktiken kan anvisningar ges till exempel för tillverkningen av produkter eller övervakningen av produktionsprocesser. Ekonomiutskottet anser till exempel inte att det skulle vara lämpligt att endast en anvisning som lämnats in per e-post skulle kunna få skydd i en situation där en underleverantör har fått en teknisk anvisning per e-post och en annan har fått den per telefon. Ekonomiutskottet anser att den föreslagna lösningen är motiverad eftersom dess utgångspunkt är teknikneutral. 
Också förhållandet mellan skyddet för en teknisk anvisning och skyddet för företagshemligheter väckte frågor när de sakkunniga hördes i ekonomiutskottet. Utskottet anser att det är klart att en teknisk anvisning i sig kan uppfylla definitionen av företagshemlighet. Det handlar då om en företagshemlighet, och syftet är inte att samma förfarande ska anses som både intrång i en teknisk anvisning och intrång på en företagshemlighet. 
Domstolssystemet
Domstolssystemet för ärenden som gäller företagshemligheter är en väsentlig del av den föreslagna regleringen. I propositionen har regeringen stannat för att föreslå ett system med parallell behörighet för tingsrätterna och marknadsdomstolen. Regeringen föreslår att tvistemål som gäller intrång på företagshemligheter ska behandlas i tingsrätten. I ett enskilt mål bestäms den behöriga tingsrätten enligt de allmänna behörighetsbestämmelserna. Vid sidan av tingsrätten ska marknadsdomstolen vara behörig att undersöka sådana tvistemål som gäller intrång på företagshemligheter där svaranden är en juridisk person eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet. Den föreslagna modellen med parallell behörighet är en exceptionell lösning i lagstiftningen, och förslaget väckte kritik vid utfrågningen av de sakkunniga. Ekonomiutskottet anser att de frågor i förslaget som hänför sig till rättssäkerhetssystemet gäller organiseringen av domstolsväsendet och processrätten och därmed i första hand hör till lagutskottets ansvarsområde. 
Lagutskottet gjorde i enlighet med sitt ansvarsområde en omfattande bedömning av grunderna för den föreslagna lösningen och eventuella alternativa regleringssätt i sitt utlåtande LaUU 8/2018 rdRP 49/2018 rd. Lagutskottet ansåg att modellen trots att den är exceptionell är motiverad bland annat med tanke på tydligheten, ändamålsenligheten och smidigheten. Lagutskottet ansåg i sitt utlåtande att modellen gör det möjligt att utnyttja de allmänna domstolarnas och marknadsdomstolens bästa sidor. Modellen har bland annat kritiserats för att den möjliggör så kallad forum shopping, men lagutskottet ansåg att detta är av underordnad betydelse eftersom samma materiella lagstiftning tillämpas i båda domstolarna och högsta domstolen i varje fall är den sista instansen i båda domstolslinjerna. 
Ekonomiutskottet håller med lagutskottet om att den föreslagna modellen är motiverad och hänvisar till de mer detaljerade bedömningarna av systemet i lagutskottets utlåtande och till sakkunnigbedömningen vid utfrågningen i lagutskottet enligt vilken det eventuella problemet med systemet snarare är en processrättslig än en konstitutionell fråga. Ekonomiutskottet gör dessutom följande bedömningar utifrån sitt eget ansvarsområde. 
Den föreslagna modellen grundar sig på tanken om parallell behörighet för tingsrätten och marknadsdomstolen i en situation där svaranden är en näringsidkare. Ekonomiutskottet fäster i sin bedömning av den föreslagna regleringens funktionsduglighet med avseende på sitt eget ansvarsområde särskild uppmärksamhet vid modellens tydlighet, förutsebarhet och den faktiska tillgången till och de faktiska möjligheterna att använda rättsmedel. 
När det gäller den faktiska tillgången till rättsskydd är den totala rättegångstiden av avgörande betydelse. Den föreslagna behörighetsfördelningen gör det möjligt att utnyttja båda domstolslinjerna och deras sakkunskap. Ärenden som gäller företagshemligheter har ofta beröringspunkter med andra immaterialrättsliga frågor. Marknadsdomstolens ställning som specialdomstol inom området möjliggör behandling av ärenden som gäller företagshemligheter som en del av en immaterialrättslig helhet. Det är möjligt att den kortare totala rättegångstiden delvis flyttar tyngdpunkten vid behandlingen av ärendena till marknadsdomstolen. Å andra sidan kommer en del ärenden sannolikt också att överföras till tingsrätterna på grund av den högre rättegångsavgiften i marknadsdomstolen, tingsrätternas sakkunskap om behandlingen av avtalstvister och det riksomfattande nätverket av tingsrätter. Ekonomiutskottet ser det som viktigt att den föreslagna lösningen gör det möjligt att utnyttja båda domstolslinjerna och deras sakkunskap. 
Ekonomiutskottet hänvisar dessutom till lagutskottets bedömning av den föreslagna modellens tydlighet: förslaget om att båda domstolarna ska vara behöriga i de ovannämnda situationerna är klart och tydligt och möjliggör ett effektivt och snabbt ingripande i missbruk av företagshemligheter, när domstolens behörighet inte till dessa delar blir en prejudiciell fråga i processen som måste avgöras före det egentliga avgörandet av saken. 
DETALJMOTIVERING
1. Lagen om företagshemligheter
8 §. Förbud och korrigeringsåtgärder.
I 8 § i den föreslagna lagen om företagshemligheter föreskrivs det om förbud och korrigeringsåtgärder. Bakgrunden till den föreslagna regleringen är artiklarna 12 och 13 i direktivet om företagshemligheter. Regleringen motsvarar å andra sidan delvis det som föreskrivs om förbud mot att fortsätta eller upprepa att utnyttja eller yppa en företagshemlighet, teknisk förebild eller teknisk anvisning i 6 § 3 mom. i lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet. Den föreslagna regleringen om korrigerande åtgärder är en nyhet jämfört med nuläget. 
I artikel 13 i direktivet, som den föreslagna bestämmelsen grundar sig på, sägs det att de rättsliga myndigheterna, när de behandlar förelägganden och korrigeringsåtgärder och bedömer deras proportionalitet, är skyldiga att ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Artikeln innehåller också en icke-uttömmande förteckning med åtta punkter över de omständigheter som i tillämpliga fall ska beaktas i bedömningen. Ekonomiutskottet anser att den föreslagna ordalydelsen i 8 § 3 mom. enligt vilken ett förbud eller en korrigeringsåtgärd inte får orsaka svaranden, andras rättigheter eller allmänintresset oskälig olägenhet med beaktande av det intresse som ska tryggas täcker de flesta av de situationer som avses i direktivet. Man måste ändå se till att bestämmelsen kan tillämpas så att minst de omständigheter som avses i direktivet vid behov beaktas vid bedömningen. Ekonomiutskottet anser inte att den föreslagna ordalydelsen räcker i det här avseendet. Utskottet hänvisar också till lagutskottets utlåtande LaUU 8/2018 rdRP 49/2018 rd och anser att det är motiverat att bestämmelsen kompletteras så att ”omständigheter som hänför sig till ett yrkande på förbud” också ska beaktas vid bedömningen. Syftet med ändringen är att säkerställa att regleringen i enlighet med det som sägs i direktivet också innefattar exempelvis att ta hänsyn till intrångsgörarens beteende vid anskaffandet, utnyttjandet eller röjandet av företagshemligheten. 
Ekonomiutskottet fäster också uppmärksamhet vid lagutskottets observation att det inte finns tillräckliga bestämmelser om vite i den föreslagna lagen. Enligt 2 § i viteslagen (1113/1990) tillämpas den lagen inte på sådana viten, hot om tvångsutförande eller hot om avbrytande som föreläggs av allmän domstol eller utsökningsmyndighet, om inte något annat föreskrivs särskilt i någon annan lag. Enligt ordalydelsen i den föreslagna lagen om företagshemligheter ska bestämmelserna i viteslagen inte tillämpas som komplement i de fall när förbudet meddelas av en allmän domstol. Därför behöver 8 § 3 mom. i lagen om företagshemligheter kompletteras med en hänvisning till viteslagen så att den lagen ska tillämpas också på vite som föreläggs av en allmän domstol. 
Ekonomiutskottet föreslår mot bakgrund av det som sägs ovan att 8 § 3 mom. i den föreslagna lagen om företagshemligheter ändras som följer: 
Ett förbud eller en korrigeringsåtgärd får inte orsaka svaranden, andras rättigheter eller allmänintresset oskälig olägenhet med beaktande av det intresse som ska tryggas och andra omständigheter som hänför sig till förbudsyrkandet. Förbudet eller föreläggandet ska förenas med vite, om inte detta av särskilda skäl är obehövligt. På föreläggande och utdömande av vite tillämpas viteslagen (1113/1990) också i det fallet att vitet föreläggs av en allmän domstol. 
9 §. Interimistiskt förbud.
Genom den föreslagna regleringen genomförs artikel 10 samt artikel 11.1 och 11.2 i direktivet om företagshemligheter. Ekonomiutskottet hänvisar till dessa delar till den bedömning som lagutskottet i sitt utlåtande gör om förhållandet mellan den föreslagna regleringen och de allmänna bestämmelserna om säkringsåtgärder i rättegångsbalken. Förutsättningarna för att meddela ett interimistiskt förbud enligt förslaget avviker från förutsättningarna för att förelägga en allmän säkringsåtgärd. Ekonomiutskottet anser att det är befogat att ta in en särskild bestämmelse i regleringen. På samma sätt som när det gäller förbud och korrigerande åtgärder enligt 8 § 3 mom. innehåller direktivet om företagshemligheter också i fråga om de interimistiska förbuden en förteckning över omständigheter som de rättsliga myndigheterna i tillämpliga fall är skyldiga att ta hänsyn till när de bedömer åtgärdernas proportionalitet. Med hänvisning till det som sägs ovan i fråga om 8 § 3 mom. och till lagutskottets utlåtande föreslår ekonomiutskottet att 9 § 3 mom. ändras som följer: 
”Ett interimistiskt förbud får inte orsaka svaranden, andras rättigheter eller allmänintresset oskälig olägenhet med beaktande av det intresse som ska tryggas och andra omständigheter som hänför sig till förbudsyrkandet. I fråga om ansökan om, meddelande av och verkställande av ett interimistiskt förbud tillämpas i övrigt vad som i 7 kap. i rättegångsbalken och 8 kap. i utsökningsbalken (705/2007) föreskrivs om ansökan om, bestämmande av och verkställighet av säkringsåtgärder. Till den del det interimistiska förbudet gäller röjande av företagshemlighet tillämpas dock inte 8 kap. 3 § i utsökningsbalken.” 
11 §. Skadestånd.
I lagen om företagshemligheter föreslås det en särskild bestämmelse om skadestånd. Den föreslagna bestämmelsen grundar sig på artikel 14 i direktivet om företagshemligheter. Utgångspunkten i bestämmelsen i direktivet, att faktisk skada ersätts till fullt belopp om intrånget har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet, motsvarar i sig den finländska lagstiftningen. Den allmänna regleringen i skadeståndslagen berättigar emellertid till gottgörelse för sådan ekonomisk skada som inte står i samband med en person- eller sakskada endast om skadan orsakats genom en straffbar handling eller om det i andra fall finns synnerligen vägande skäl. Ekonomiutskottet anser att den särskilda bestämmelsen behövs för att säkerställa en klar och tydlig reglering och ett effektivt genomförande av direktivet. 
I den föreslagna 11 § föreskrivs det förutom om skadestånd också om gottgörelse. Enligt bestämmelsen ska en skälig gottgörelse betalas när någon uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar en företagshemlighet i strid med 4 §. Gottgörelse ska betalas trots att den som drabbats av intrånget inte visar att han eller hon lidit förlust till följd av gärningen. I propositionsmotiven sägs det att som kalkylmässig grund för gottgörelsen kan i de flesta fall betraktas sedvanlig ersättning för utnyttjande, det vill säga licensavgift eller den avgift som intrångsgöraren skulle ha varit tvungen att betala om han eller hon hade begärt tillstånd att utnyttja företagshemligheten i fråga. Detta motsvarar också det alternativa sättet att bestämma gottgörelsen enligt direktivet. Ekonomiutskottet anser att bestämmelsen om gottgörelse är motiverad och behövs för att säkerställa ett effektivt genomförande av artikel 14 i direktivet. Utskottet påpekar ändå att gottgörelse inte nämns särskilt i paragrafrubriken. Utskottet anser att rubriken behöver ändras som följer: Gottgörelse och skadestånd. 
15 §. Missbruk av teknisk anvisning.
I dag finns det bestämmelser om skydd för teknisk förebild eller teknisk anvisning i lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet. I propositionen föreslår regeringen att regleringen ska överföras till lagen om företagshemligheter. I 7 § i förslaget till lag om företagshemligheter föreskrivs det om obehörigt utnyttjande och röjande av teknisk anvisning. Till den bestämmelsen hänför sig lagförslagets 15 §, där det föreskrivs om straffpåföljder för missbruk av teknisk anvisning. Ekonomiutskottet hänvisar till den bedömning som lagutskottet gjorde i sitt utlåtande LaUU 8/2018 rd och föreslår utifrån den att bestämmelsen preciseras som följer. 
I den föreslagna regleringen görs det i fråga om tillräknandet skillnad mellan det civilrättsliga ansvaret som avses i 7 § och straffbestämmelserna i 15 §. I 7 § där det handlar om civilrättsligt ansvar används uttrycket ”känner till eller borde känna till”, medan det uttryck som används i 15 § i fråga om det straffrättsliga ansvaret är ”i syfte att bereda sig eller någon annan ekonomisk vinning eller för att skada en annan”. Det betyder att det för att civilrättsligt ansvar ska uppkomma räcker att man gör sig skyldig till ett förfarande uppsåtligen eller av oaktsamhet medan kravet för tillräknande är högre enligt 15 §. Ekonomiutskottet anser att det är motiverat att klarlägga att ett oaktsamt förfarande inte är straffbart enligt 15 §. Utskottet föreslår utifrån lagutskottets utlåtande att 15 § kompletteras med ett uttryck som gäller detta, ”uppsåtligen”. Dessutom föreslår utskottet att strukturen i 15 § förtydligas i enlighet med lagutskottets förslag så att det i dess 1 mom. föreskrivs om de fall som avses i 7 § 1 mom. och i ett nytt 2 mom. om de fall som avses i 7 § 2 och 3 mom. som följer: 
”Den som i syfte att bereda sig eller någon annan ekonomisk vinning eller för att skada en annan uppsåtligen röjer eller utnyttjar en teknisk anvisning i strid med 7 § 1 (utesl.) mom., ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för missbruk av teknisk anvisning dömas till böter. 
För missbruk av teknisk anvisning döms även den som i det syfte som avses i 1 mom. uppsåtligen röjer eller utnyttjar en teknisk anvisning i strid med 7 § 2 eller 3 mom. med vetskap om att den tekniska anvisningen har fåtts av någon som obehörigen har röjt den eller att det är fråga om en produkt som gör intrång i den tekniska anvisningen. (Nytt 2 mom.)” 
47. Lag om ändring av 94 § i järnvägslagen
94 §. Myndigheternas rätt att få upplysningar.
Ekonomiutskottet föreslår en ändring av 94 § i järnvägslagen i lagförslag 47 i propositionen, eftersom 94 § 2 mom. i järnvägslagen har upphävts genom lag 4.5.2018/345, som träder i kraft den 1 juli 2018. På motsvarande sätt stryks 2 mom. i den föreslagna lagen, varvid förslagets 3 mom. blir nytt 2 mom. och 4 mom. blir nytt 3 mom. 
48. Lag om ändring av 5 och 6 § i lagen om statens specialfinansieringsbolag
6 §. Bolagets upplysningsplikt och tillsynen över bolaget.
I ett lagförslag i regeringens proposition RP 66/2018 rd föreslås det att lagen om statens specialfinansieringsbolag ska ändras. Den 7 juni 2018 överlämnade ekonomiutskottet sitt betänkande om saken, EkUB 10/2018 rd, där utskottet tillstyrkte lagförslagen utan ändringar. I lagens 6 § som nu ändras bör man beakta ändringarna i RP 66/2018 rd, som innehåller hänvisningar till Innovationsfinansieringsverket Business Finland och Business Finland Ab. 
91. Lag om ändring av 23 § i lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet
23 §. Utlämnande av uppgifter.
I ett lagförslag i regeringens proposition RP 66/2018 rd föreslås det att lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet ska ändras. Den 7 juni 2018 överlämnade ekonomiutskottet sitt betänkande om saken, EkUB 10/2018 rd, där utskottet tillstyrkte lagförslagen utan ändringar. I lagens 23 § som nu ändras bör man beakta ändringarna i RP 66/2018 rd, som innehåller hänvisningar till Innovationsfinansieringsverket Business Finland och Business Finland Ab. 
116. Lag om ändring av 79 § i lagen om försäkringsdistribution
79 §. Tystnadsplikt.
Ekonomiutskottet föreslår att riksdagen godkänner ett nytt lagförslag 116 om ändring av lagen om försäkringsdistribution. Genom lagförslag 35 i regeringens proposition ändras lagen om försäkringsförmedling, som har upphävts genom lag 234/2018 rd (lagen om försäkringsdistribution), som träder i kraft den 1 oktober 2018. Det behövs en motsvarande ändring i den nya lagen om försäkringsdistribution, där begreppet affärs- eller yrkeshemlighet i 79 § ersätts med begreppet företagshemlighet. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Ekonomiutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 2—46, 49—90 och 92—115 i proposition RP 49/2018 rd utan ändringar. 
Riksdagen godkänner lagförslag 1, 47, 48 och 91 i proposition RP 49/2018 rd med ändringar.(Utskottets ändringsförslag) 
Riksdagen godkänner ett nytt lagförslag 116.(Utskottets nya lagförslag) 
Utskottets ändringsförslag
1. 
Lag 
om företagshemligheter 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag innehåller bestämmelser om skyddet för företagshemligheter och tekniska anvisningar i samband med näringsverksamhet. 
2 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) företagshemlighet information 
a) som varken som helhet eller i den form dess beståndsdelar ordnats och satts samman är allmänt känd hos eller lättillgänglig för den som normalt handskas med information av det aktuella slaget, 
b) som på grund av en egenskap som avses i underpunkt a har ekonomiskt värde i näringsverksamhet, och 
c) som den legitima innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att skydda, 
2) innehavare av en företagshemlighet en fysisk eller juridisk person som lagligen kontrollerar en företagshemlighet, 
3) intrångsgörande produkter varor eller tjänster vilkas formgivning, egenskaper, funktion, produktionsprocess eller marknadsföring gynnas avsevärt av obehörigt anskaffade, utnyttjade eller röjda företagshemligheter. 
3 § 
Obehörigt anskaffande av företagshemlighet 
Ingen får obehörigen anskaffa eller försöka anskaffa en företagshemlighet. 
Anskaffandet av en företagshemlighet är obehörigt om det sker 
1) genom att någon olovligen bereder sig tillgång till eller tillägnar sig den, 
2) genom olovlig kopiering, olovlig avbildning, olovligt iakttagande eller annan olovlig hantering av sådana till innehavaren av en företagshemlighet hörande handlingar, föremål, material, ämnen eller elektroniska filer som innehåller en företagshemlighet eller från vilka en företagshemlighet kan härledas, eller 
3) genom något annat förfarande som strider mot god affärssed än ett sådant som avses i 1 eller 2 punkten. 
Anskaffandet av en företagshemlighet är obehörigt också om personen vid anskaffandet kände till eller borde ha känt till att företagshemligheten direkt eller indirekt har erhållits från någon som obehörigen utnyttjat eller röjt den på det sätt som avses i 4 §. 
Anskaffandet av en företagshemlighet är inte obehörigt om företagshemligheten erhållits 
1) genom oberoende upptäckt eller skapande, 
2) genom iakttagelse, undersökning, demontering eller test av produkter eller föremål som har gjorts tillgängliga för allmänheten eller som lagligen innehas av någon som inte har skyldighet att begränsa anskaffandet av företagshemligheten, 
3) när arbetstagare eller arbetstagarföreträdare utövar sin rätt till information och samråd, eller 
4) genom något annat förfarande som överensstämmer med god affärssed än ett sådant som avses i 1−3 punkten. 
4 § 
Obehörigt utnyttjande och röjande av företagshemlighet 
En företagshemlighet får inte obehörigen utnyttjas eller röjas av den som har anskaffat företagshemligheten obehörigen på ett sätt som avses i 3 § 2 eller 3 mom. 
En företagshemlighet får inte obehörigen utnyttjas eller röjas av en person som fått kännedom om företagshemligheten 
1) medan han eller hon varit medlem av en sammanslutnings eller stiftelses förvaltningsråd eller styrelse, eller dess verkställande direktör, revisor eller likvidator eller skött någon därmed jämförbar uppgift, 
2) i samband med saneringsförfarande i ett företag, 
3) medan han eller hon fullgjort ett uppdrag för någon annan eller annars på grund av ett förtroligt affärsförhållande, 
4) på något annat sätt än ett sådant som avses i 1–3 punkten, om personen är bunden av ett avtal eller en skyldighet som begränsar utnyttjandet eller röjandet av företagshemligheten. 
Den som under den tid han eller hon varit anställd hos en annan fått kännedom om en företagshemlighet får inte under sin anställningstid obehörigen utnyttja eller röja företagshemligheten. 
En företagshemlighet får inte obehörigen utnyttjas eller röjas av den som känner till eller borde känna till att företagshemligheten direkt eller indirekt har erhållits från någon som obehörigen utnyttjat eller röjt den. 
Det att intrångsgörande produkter produceras, bjuds ut till försäljning eller släpps ut på marknaden eller att intrångsgörande produkter importeras, exporteras eller lagras i dessa syften betraktas som obehörigt utnyttjande av företagshemligheten, om personen känner till eller borde känna till att det är fråga om intrångsgörande produkter. 
5 § 
Avslöjande av oegentligheter och utövande av yttrandefriheten 
Trots bestämmelserna i 3 och 4 § är anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet inte obehörigt, om anskaffandet, utnyttjandet eller röjandet sker till skydd för allmänintresset för att avslöja oegentligheter eller olaglig verksamhet. Anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet är inte heller obehörigt, om det inte går utöver vad som kan anses vara godtagbart utövande av yttrandefrihet. 
6 § 
Röjande av företagshemlighet för arbetstagarföreträdare 
Trots bestämmelserna i 4 § är röjande av en företagshemlighet inte obehörigt, om arbetstagaren yppar företagshemligheten för en förtroendeman, ett förtroendeombud eller någon annan företrädare enligt lag eller kollektivavtal, om röjandet av företagshemligheten är nödvändigt för att företrädaren ska kunna sköta sina uppgifter enligt lag eller kollektivavtal. 
7 § 
Obehörigt utnyttjande och röjande av teknisk anvisning 
Tekniska instruktioner eller koncept (tekniska anvisningar) som inte är allmänt tillgängliga får inte obehörigen utnyttjas eller röjas av den som har anförtrotts sådana för utförande av arbete eller uppgifter eller annars för affärsändamål. 
En teknisk anvisning får inte obehörigen utnyttjas eller röjas av den som anförtrotts den tekniska anvisningen och som känner till eller borde känna till att anvisningen direkt eller indirekt erhållits från någon som obehörigen röjt den. 
Det att produkter som gör intrång i en teknisk anvisning produceras, bjuds ut till försäljning eller släpps ut på marknaden eller att sådana produkter importeras, exporteras eller lagras i dessa syften betraktas som obehörigt utnyttjande av den tekniska anvisningen, om personen känner till eller borde känna till, att det är fråga om produkter som gör intrång i en teknisk anvisning. 
Vad som i 5 och 6 § föreskrivs om utnyttjande och röjande av en företagshemlighet tillämpas också på en teknisk anvisning. 
När det gäller tekniska anvisningar tillämpas i fråga om förbud och interimistiska förbud mot utnyttjande och röjande, förelägganden om korrigeringsåtgärder, bestämmande av ersättningar för utnyttjande och ersättande av skada vad som i 8–11 § föreskrivs om förbud och interimistiskt förbud mot utnyttjande och röjande, föreläggande om korrigeringsåtgärder, bestämmande av ersättning för utnyttjandet och ersättande av skada när det gäller företagshemligheter. 
8 § 
Förbud och korrigeringsåtgärder 
Den som i strid med bestämmelserna i 3 eller 4 § har anskaffat, röjt eller utnyttjat en företagshemlighet kan av en domstol, på yrkande av innehavaren av företagshemligheten, 
1) förbjudas att börja utföra en gärning som gör intrång på företagshemligheten eller att fortsätta med eller att upprepa en gärning som gör intrång på företagshemligheten, 
2) föreläggas att återkalla en intrångsgörande produkt från marknaden eller att ändra eller förstöra den, 
3) föreläggas att helt eller delvis förstöra de handlingar, föremål, material, ämnen eller elektroniska filer som innehåller eller omfattar företagshemligheten eller att helt eller delvis överlämna dem till innehavaren av företagshemligheten. 
Ett förbud mot röjande eller utnyttjande av en företagshemlighet kan riktas också mot den som fått kännedom om företagshemligheten under de omständigheter som avses i 4 § 2–4 mom., om det är uppenbart att personen vidtagit åtgärder för att obehörigen röja eller utnyttja företagshemligheten. 
Ett förbud eller en korrigeringsåtgärd får inte orsaka svaranden, andras rättigheter eller allmänintresset oskälig olägenhet med beaktande av det intresse som ska tryggas och andra omständigheter som hänför sig till förbudsyrkandet. Förbudet eller föreläggandet ska förenas med vite, om inte detta av särskilda skäl är obehövligt. På föreläggande och utdömande av vite tillämpas viteslagen (1113/1990) också i det fallet att vitet föreläggs av en allmän domstol. 
9 § 
Interimistiskt förbud 
Ett sådant förbud som avses i 8 § 1 mom. 1 punkten kan meddelas interimistiskt så att det gäller tills saken har avgjorts slutligt. Om förbudet gäller produktion, utbjudande till försäljning eller utsläppande på marknaden av produkter som påstås vara intrångsgörande eller import, export eller lagring av sådana produkter i dessa syften, kan det i samband med att förbudet meddelas bestämmas om kvarstad eller överlämnande av produkterna. 
Ett interimistiskt förbud kan meddelas om käranden visar sannolika skäl för att 
1) en företagshemlighet föreligger, 
2) käranden är innehavare av företagshemligheten, och 
3) kärandens rätt kränks eller att en kränkning är omedelbart förestående. 
Ett interimistiskt förbud får inte orsaka svaranden, andras rättigheter eller allmänintresset oskälig olägenhet med beaktande av det intresse som ska tryggas och andra omständigheter som hänför sig till förbudsyrkandet. I fråga om ansökan om, meddelande av och verkställande av ett interimistiskt förbud tillämpas i övrigt vad som i 7 kap. i rättegångsbalken och 8 kap. i utsökningsbalken (705/2007) föreskrivs om ansökan om, bestämmande av och verkställighet av säkringsåtgärder. Till den del det interimistiska förbudet gäller röjande av företagshemlighet tillämpas dock inte 8 kap. 3 § i utsökningsbalken. 
10 § 
Ersättning för utnyttjande 
Domstolen kan på yrkande av svaranden bestämma att en ersättning för utnyttjande ska betalas till innehavaren av företagshemligheten i stället för att det meddelas ett förbud eller föreläggande om korrigeringsåtgärder enligt 8 §, om 
1) svaranden, när denne började utnyttja företagshemligheten, varken kände till eller borde ha känt till att företagshemligheten erhållits från någon som obehörigen utnyttjat eller röjt den, 
2) verkställandet av ett förbud eller en korrigeringsåtgärd skulle orsaka svaranden oskälig olägenhet, och 
3) en ersättning för utnyttjandet som betalas till innehavaren av företagshemlighet bedöms vara skälig. 
Ersättningen för utnyttjandet får inte överskrida beloppet av de licensavgifter eller andra avgifter som svaranden skulle vara tvungen att betala om svaranden fick tillstånd att utnyttja företagshemligheten under den period för vilken utnyttjandet av företagshemligheten skulle kunna förbjudas. 
11 § 
Gottgörelse och skadestånd 
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar en företagshemlighet i strid med 4 §, är skyldig att till innehavaren av företagshemligheten betala en skälig gottgörelse för utnyttjandet av företagshemligheten och ersättning för all den skada som intrånget vållar. 
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar eller röjer en företagshemlighet i strid med 3 eller 4 §, är skyldig att ersätta innehavaren av företagshemligheten för all den skada som intrånget vållar. 
Om den oaktsamhet som avses i 1 eller 2 mom. är ringa, kan ersättningen jämkas. 
Bestämmelser om ersättning för skada som en arbetstagare vållat arbetsgivaren finns i 12 kap. 1 § i arbetsavtalslagen (55/2001). På en arbetstagares och tjänstemans skadeståndsansvar tillämpas dessutom 4 kap. i skadeståndslagen (412/1974) och de bestämmelser i 3 kap. i den lagen som gäller arbetsgivarens ersättningsansvar för en skada som vållats utomstående. 
12 § 
Offentliggörande av dom 
Domstolen kan i ett tvistemål som gäller ett förfarande som strider mot denna lag på yrkande av käranden ålägga svaranden att ersätta käranden för de kostnader som orsakas käranden av att denne offentliggör information om en lagakraftvunnen dom i vilken svaranden konstaterats ha förfarit i strid med denna lag. Ett sådant åläggande får inte meddelas om spridningen av information har begränsats någon annanstans i lag. Vid prövningen av om ett åläggande ska meddelas och av dess innehåll ska domstolen beakta den allmänna betydelsen av offentliggörandet, intrångets art och omfattning, de kostnader som offentliggörandet medför och andra omständigheter som påverkar saken. Om en fysisk person kan identifieras med hjälp av uppgifterna om honom eller henne, får uppgifterna offentliggöras endast om offentliggörandet är motiverat i synnerhet med hänsyn till den eventuella skada som detta kan medföra för personens integritet och anseende. 
Domstolen ska bestämma ett maximibelopp för de skäliga kostnader för offentliggörande som svaranden ska ersätta och bestämma en tidsfrist för offentliggörandet. Käranden har inte rätt till ersättning om uppgifterna om domen inte har offentliggjorts inom en av domstolen utsatt tid räknat från den tidpunkt då domen vann laga kraft. 
13 § 
Tid för väckande av talan i vissa fall 
Talan om meddelande av förbud eller föreläggande om korrigeringsåtgärder ska väckas inom fem år från det att innehavaren av företagshemligheten fick kännedom om den gärning som gjorde intrång på företagshemligheten och om intrångsgöraren, dock senast inom tio år från det att intrånget inträffade. 
14 § 
Begränsning av partsoffentligheten beträffande en juridisk person 
Om en rättegång gäller obehörigt anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet och en part i rättegången är en juridisk person, kan domstolen vid tillämpningen av lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar (370/2007) på begäran av den andra parten förordna att endast ett begränsat antal fysiska personer hos den juridiska personen i egenskap av part ska ha rätt att ta del av en rättegångshandling som innehåller en företagshemlighet eller delta i en muntlig förhandling där en företagshemlighet yppas. För att ett sådant förordnande ska få meddelas krävs det att domstolen i syfte att skydda företagshemligheten har bestämt att en rättegångshandling eller en del av den ska vara sekretessbelagd och beslutat att den muntliga förhandlingen i sin helhet eller till behövliga delar ska ske utan allmänhetens närvaro. Dessutom krävs det att väsentlig olägenhet eller skada skulle medföras för de intressen till vilkas skydd informationen har belagts med sekretess om flera fysiska personer än det begränsade antalet personer hos den juridiska personen fick kännedom om den sekretessbelagda informationen. 
Om domstolens avgörande blir sekretessbelagt till den del det innehåller information om en företagshemlighet och det antal personer hos en juridisk person som i egenskap av part har rätt att ta del av en rättegångshandling som innehåller en företagshemlighet eller delta i en muntlig förhandling har begränsats enligt 1 mom. får under samma förutsättningar, på begäran av den andra parten, också rätten att i egenskap av part få det avgörande som innehåller sekretessbelagd information begränsas till att endast gälla ett begränsat antal fysiska personer. 
En sådan begäran som avses i 1 och 2 mom. får dock inte bifallas, om detta skulle kunna äventyra parternas rätt till en rättvis rättegång. 
Efter att ha hört parterna ska domstolen utse de fysiska personer som ska ha den rätt som avses i 1 och 2 mom. 
På ett avgörande som träffas med stöd av denna paragraf ska i tillämpliga delar 6 kap. i lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar tillämpas. 
15 § 
Missbruk av teknisk anvisning 
Den som i syfte att bereda sig eller någon annan ekonomisk vinning eller för att skada en annan uppsåtligen röjer eller utnyttjar en teknisk anvisning i strid med 7 § 1, 2 eller 3 mom., ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för missbruk av teknisk anvisning dömas till böter. 
För missbruk av teknisk anvisning döms även den som i det syfte som avses i 1 mom. uppsåtligen röjer eller utnyttjar en teknisk anvisning i strid med 7 § 2 eller 3 mom. med vetskap om att den tekniska anvisningen har fåtts av någon som obehörigen har röjt den eller att det är fråga om en produkt som gör intrång i den tekniska anvisningen. 
16 § 
Åtalsrätt 
Åklagaren får väcka åtal för missbruk av teknisk anvisning endast om målsäganden anmäler brottet till åtal. 
17 § 
Hänvisning till strafflagen 
I 30 kap. 4 § i strafflagen (39/1889) finns det bestämmelser om straff för företagsspioneri, i 5 § i det kapitlet bestämmelser om straff för brott mot företagshemlighet och i 6 § i det kapitlet bestämmelser om straff för missbruk av företagshemlighet. I 38 kap. 1 § i strafflagen finns det bestämmelser om straff för sekretessbrott och i 2 § i det kapitlet bestämmelser om straff för sekretessförseelse. 
18 § 
Behörig domstol 
Sådana privaträttsliga yrkanden som avses i denna lag prövas av tingsrätten. Ett privaträttsligt yrkande som framställts mot en juridisk person eller en sådan fysisk person som idkar näringsverksamhet får dock också prövas av marknadsdomstolen med iakttagande av vad som i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013) föreskrivs om behandlingen av sådana tvistemål. 
19 § 
Sakkunniga 
Tingsrätten får i ett mål som gäller obehörigt anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet anlita biträde av högst två sakkunniga. De sakkunniga ska vara sådana personer som avses i 17 kap. 10 § 2 mom. i domstolslagen (673/2016). 
En sakkunnig ska lämna ett skriftligt utlåtande över de frågor som tingsrätten ställt till honom eller henne. En sakkunnig har rätt att ställa frågor till parterna och till vittnen. Innan saken avgörs ska tingsrätten ge parterna tillfälle att yttra sig över den sakkunniges utlåtande. 
På de sakkunnigas arvoden tillämpas vad som i 17 kap. 22 § i domstolslagen föreskrivs om sakkunnigledamöters arvode. 
20 § 
Ikraftträdande och övergångsbestämmelse 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
På gärningar som har begåtts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
På domstolsbehandlingen av mål som blivit anhängiga före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
2. 
Lag 
om ändring av lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet (1061/1978) 4 §, 6 § 3 mom. och 10 §, av dem 6 § 3 mom. sådant det lyder i lag 405/1986 och 10 § sådan den lyder i lag 810/1990, samt 
ändras 11 § 1 mom., sådant det lyder i lag 117/2013, som följer: 
11 § 
Åtal för brott och förseelser enligt 9 § handläggs i tingsrätten. Åklagaren får inte väcka åtal för en förseelse som avses i denna lag, om inte målsäganden har anmält förseelsen till åtal. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
3. 
Lag 
om ändring av 3 kap. 4 och 5 § i arbetsavtalslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i arbetsavtalslagen (55/2001) 3 kap. 4 § och 5 § 2 mom. som följer: 
3 kap. 
Arbetstagarens skyldigheter 
4 § 
Företagshemligheter 
Medan anställningsförhållandet varar får arbetstagaren inte obehörigen utnyttja arbetsgivarens företagshemligheter eller röja dem för någon annan. Om arbetstagaren har anskaffat uppgifterna obehörigen, fortgår förbudet också sedan anställningsförhållandet har upphört. 
Bestämmelser om skyddet för företagshemligheter finns dessutom i lagen om företagshemligheter ( / ). 
Ansvarig för ersättande av den skada som orsakats arbetsgivaren är förutom den arbetstagare som har röjt en företagshemlighet även den för vilken uppgifterna röjdes, om denne visste eller borde ha vetat att arbetstagaren handlade obehörigt. 
5 § 
Konkurrensförbudsavtal 
Vid bedömningen av om det finns synnerligen vägande skäl till ett konkurrensförbudsavtal ska bland annat hänsyn tas till arten av arbetsgivarens verksamhet och behovet av sådant skydd som beror på bevarande av företagshemligheter eller på specialutbildning som arbetsgivaren har ordnat för arbetstagaren samt arbetstagarens ställning och uppgifter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
4. 
Lag 
om upphävande av lagen om ändring av 7 kap. 4 § i rättegångsbalken 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs lagen om ändring av 7 kap. 4 § i rättegångsbalken (24/2016). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
5. 
Lag 
om ändring av rättegångsbalken 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i rättegångsbalken 7 kap. 4 §, det inledande stycket i 15 kap. 17 § 1 mom. samt 17 kap. 13 § 3 mom. och 19 §, 
sådana de lyder, 7 kap. 4 § i lagarna 119/2013 och 24/2016 samt det inledande stycket i 15 kap. 17 § 1 mom. samt 17 kap. 13 § 3 mom. och 19 § i lag 732/2015, som följer: 
7 kap. 
Om säkringsåtgärder 
4 § 
Angående säkringsåtgärder enligt detta kapitel beslutar de allmänna domstolarna på ansökan. Ärenden som avser säkringsåtgärder handläggs av den domstol där rättegången i den huvudsak som gäller sökandens yrkande eller rättighet är anhängig. Om behandlingen av huvudsaken har avslutats och den tid inom vilken ändring ska sökas inte har löpt ut, ska ärendet som gäller säkringsåtgärden handläggas av den domstol som senast behandlade huvudsaken. Om en rättegång inte är anhängig, avgörs frågan om behörig domstol enligt 10 kap. 
Om en allmän domstol inte är behörig att behandla en huvudsak som avses i 1 mom., fattas beslut om säkringsåtgärden av tingsrätten på motpartens hemort eller på den ort där egendomen eller en betydande del av den finns eller där syftet med säkringsåtgärden annars kan nås. 
Med avvikelse från det som föreskrivs i 1 och 2 mom. ska marknadsdomstolen besluta om en säkringsåtgärd, om huvudsaken är ett tvistemål som hör till marknadsdomstolens behörighet enligt någon lag som avses i 1 kap. 4 § 1 mom. 1–10, 13 eller 15 punkten eller i 2 mom. i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013) eller ett ärende som avses i 1 kap. 6 § 2 mom. 1 punkten i lagen om rättegång i marknadsdomstolen och en rättegång i huvudsaken pågår i marknadsdomstolen eller handläggningen i marknadsdomstolen har avslutats och tiden för ändringssökande inte har löpt ut. Marknadsdomstolen ska besluta om säkringsåtgärden också när rättegång i huvudsaken ännu inte har inletts. 
Med avvikelse från det som föreskrivs i 1 och 2 mom. ska marknadsdomstolen besluta om en säkringsåtgärd också när huvudsaken är ett tvistemål som avses i 1 kap. 5 § i lagen om rättegång i marknadsdomstolen och en rättegång i huvudsaken pågår i marknadsdomstolen eller handläggningen av huvudsaken i marknadsdomstolen har avslutats och tiden för ändringssökande inte har löpt ut. 
Om huvudsaken är ett tvistemål som avses i lagen om företagshemligheter ( / ) ska den allmänna domstol eller marknadsdomstolen, där rättegången i den huvudsak som gäller den sökandes yrkande eller rättighet är anhängig besluta om säkringsåtgärden. Om behandlingen av huvudsaken har avslutats och den tid inom vilken ändring ska sökas inte har löpt ut, ska ärendet som gäller säkringsåtgärden handläggas av den domstol som senast behandlade huvudsaken. Om rättegången i huvudsaken inte ännu har inletts, ska den domstol som är behörig att behandla den huvudsak som gäller yrkandet eller rättigheten besluta om säkringsåtgärden. 
Vid sidan av marknadsdomstolen handlägger även den enhetliga patentdomstol som avses i det i Bryssel den 19 februari 2013 ingångna avtalet om en enhetlig patentdomstol (2013/C 175/01) ärenden som gäller säkringsåtgärder beträffande europeiska patent på det sätt som avges i det avtalet. 
Marknadsdomstolen får inte besluta om en säkringsåtgärd, om ett mål som gäller säkringsåtgärden eller en huvudsak som gäller den pågår i den enhetliga patentdomstolen. Marknadsdomstolen får inte heller besluta om en säkringsåtgärd som enligt avtalet om en enhetlig patentdomstol omfattas av den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet. 
Bestämmelser om kvarstad på fartyg samt om behörig domstol i vissa fall finns i 4 och 21 kap. i sjölagen (674/1994). 
15 kap. 
Om rättegångsombud 
17 § 
Ett rättegångsombud eller rättegångsbiträde eller deras biträden eller en tolk får inte olovligen röja en enskild persons eller en familjs hemlighet eller företagshemligheter som han eller hon har fått kännedom om 
17 kap. 
Om bevisning 
13 § 
En advokat, ett rättegångsbiträde som avses i lagen om rättegångsbiträden med tillstånd eller ett offentligt rättsbiträde får inte olovligen vittna om en enskild persons eller en familjs hemlighet eller en företagshemlighet som han eller hon har fått kännedom om i något annat uppdrag än ett sådant som avses i 1 mom. Domstolen får dock ålägga personen att vittna i ett mål där åklagaren utför åtal för ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst sex år, eller om skäl som är synnerligen viktiga med beaktande av ärendets natur, bevisningens betydelse för avgörandet av målet och följderna av att bevisningen läggs fram samt övriga omständigheter kräver det. 
19 § 
En person får vägra vittna om en företagshemlighet, om inte skäl som är synnerligen viktiga med beaktande av ärendets natur, bevisningens betydelse för avgörandet av målet och följderna av att bevisningen läggs fram samt övriga omständigheter kräver att han eller hon vittnar. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Bestämmelserna i 7 kap. 4 § 6 och 7 mom. träder dock i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. 
På ärenden som blivit anhängiga före ikraftträdandet av lagen tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
6. 
Lag 
om ändring av lagen om rättegång i marknadsdomstolen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013) 1 kap. 5 §, 1 a kap. 4 § 1 mom. 4 punkten, 4 kap. 1 § 2 mom. och 17 §, 5 kap. 2 § 2 mom. och 12 §, 6 kap. 1 § 1 mom., 2 §, 3 § 1 mom. och 8 § 1 mom. samt 7 kap. 4 § 1 mom., 
av dem 1 kap. 5 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1495/2016, 1 a kap. 4 § 1 mom. 4 punkten sådan den lyder i lag 678/2016, 4 kap. 1 § 2 mom. och 17 §, 6 kap. 1 § 1 mom., 2 §, 3 § 1 mom. och 8 § 1 mom. och 7 kap. 4 § 1 mom. sådana de lyder i lag 1495/2016, samt 
fogas till 1 kap. 4 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1495/2016, ett nytt 5 mom. och till 1 a kap. 4 § 1 mom., sådant det lyder i lag 678/2016, en ny 5 punkt, som följer: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
4 § 
Mål och ärenden som gäller industriella rättigheter och upphovsrätt 
Marknadsdomstolen handlägger som mål och ärenden som gäller industriella rättigheter och upphovsrätt även tvistemål som hör till dess behörighet enligt lagen om företagshemligheter ( / ). 
5 § 
Behörighet i tvistemål som hänför sig till ett mål som gäller industriella rättigheter eller upphovsrätt 
I samband med ett tvistemål som hör till dess behörighet enligt någon lag som nämns i 4 § 1 mom. 1–10, 13 eller 15 punkten eller i 2 eller 4 mom. får marknadsdomstolen pröva även något annat tvistemål, om käranden väcker talan samtidigt mot samma svarande eller mot olika svarande och käromålen stöder sig på väsentligen samma grund. Av särskilda skäl kan marknadsdomstolen pröva ett sådant annat tvistemål fastän talan inte har väckts samtidigt. Talan måste i så fall väckas innan förberedelsen enligt 5 kap. 28 § 1 mom. i rättegångsbalken har förklarats avslutad eller innan en utsatt tid enligt 22 § i det kapitlet har löpt ut, om parten har förelagts en utsatt tid. 
I samband med ett tvistemål som hör till dess behörighet enligt den lag som nämns i 4 § 5 mom. får marknadsdomstolen pröva även något annat tvistemål, om käranden väcker talan samtidigt mot samma svarande eller mot olika svarande och käromålen stöder sig på väsentligen samma grund och, om det finns flera svarande, svarandena är juridiska personer eller sådana fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Av särskilda skäl kan marknadsdomstolen pröva ett sådant annat tvistemål fastän talan inte har väckts samtidigt. Talan måste i så fall väckas innan förberedelsen enligt 5 kap. 28 § 1 mom. i rättegångsbalken har förklarats avslutad eller innan en utsatt tid enligt 22 § i det kapitlet har löpt ut, om parten har förelagts en utsatt tid. 
I samband med ett tvistemål som hör till dess behörighet enligt någon lag som nämns i 4 § 1 mom. 1−10, 13 eller 15 punkten eller i 2 eller 4 mom. får marknadsdomstolen pröva även ett genkäromål som svaranden har väckt mot käranden i något annat mål, om genkäromålet gäller samma sak som huvudkäromålet eller en sak som har samband med det målet. I samband med ett tvistemål som hör till dess behörighet enligt den lag som nämns i 4 § 5 mom. får marknadsdomstolen pröva även ett genkäromål som svaranden har väckt mot käranden i något annat mål, om genkäromålet gäller samma sak som huvudkäromålet eller en sak som har samband med det målet och käranden är en juridisk person eller en sådan fysisk person som bedriver näringsverksamhet. 
Vad som föreskrivs i 1−3 mom. förutsätter dock att något annat inte följer av ett avtal om behörig domstol som parterna har ingått eller av exklusiv behörighet för någon annan domstol. 
Marknadsdomstolen fortsätter att vara behörig att pröva ett mål enligt 1−3 mom. även om de omständigheter som behörigheten grundar sig på förändras efter det att målet inleddes. 
1 a kap. 
Allmänna bestämmelser om behandling av mål och ärenden 
4 § 
Domförhet med en ledamot i tvistemål och ansökningsärenden som gäller industriella rättigheter eller upphovsrätt. 
I tvistemål och i ansökningsärenden har marknadsdomstolen en sammansättning med en lagfaren ledamot. 
4) när ett ärende som gäller säkringsåtgärder som avses i 7 kap. i rättegångsbalken behandlas separat, 
5) när ett ärende som gäller interimistiskt förbud enligt 9 § i lagen om företagshemligheter behandlas separat. 
4 kap. 
Handläggning av mål och ärenden som gäller industriella rättigheter och upphovsrätt 
1 § 
Kapitlets tillämpningsområde 
Ett tvistemål eller ansökningsärende som hör till marknadsdomstolens behörighet enligt någon lag som nämns i 1 kap. 4 § 1 mom. 1–10, 13 och 15 punkten eller i 2, 4 och 5 mom. (ett tvistemål eller ansökningsärende som gäller industriella rättigheter eller upphovsrätt) samt ett tvistemål som avses i det kapitlets 5 § ska handläggas i marknadsdomstolen på det sätt som föreskrivs i detta kapitels 17–24 §. 
17 § 
Tillämpning av rättegångsbalken 
Om inte något annat följer av denna lag eller, i fråga om ett tvistemål eller ansökningsärende som gäller industriella rättigheter eller upphovsrätt, av någon lag som nämns i 1 kap. 4 § 1 mom. 1–10, 13 eller 15 punkten eller i 2, 4 eller 5 mom., tillämpas på handläggningen i marknadsdomstolen av de tvistemål och ansökningsärenden som hör till marknadsdomstolens behörighet enligt de lagar som anges i de nämnda bestämmelserna samt av de tvistemål som avses i det kapitlets 5 § vad som i rättegångsbalken föreskrivs om handläggningen av tvistemål och ansökningsärenden i tingsrätten. 
5 kap. 
Handläggning av marknadsrättsliga ärenden 
2 § 
Vem som har rätt att väcka ett ärende 
I ärenden som gäller meddelande av ett förbud som avses i 6 § i lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet får ansökan enligt 1 § i detta kapitel göras av den näringsidkare som ett i 1–3 § i den lagen avsett förfarande riktas mot eller vars verksamhet det kan skada eller av en registrerad förening som bevakar näringsidkarnas intressen. 
12 § 
Utredning av ärenden 
Marknadsdomstolen får skaffa upplysningar på eget initiativ i ett ärende och ålägga en näringsidkare att lämna sådana uppgifter som behövs för att ärendet ska kunna utredas. Ingen får dock förpliktas att röja en företagshemlighet om det inte finns särskilda skäl därtill. Ett åläggande kan förenas med vite. 
6 kap. 
Särskilda bestämmelser 
1 § 
Handläggning av tvistemål som gäller industriella rättigheter och upphovsrätt i samma rättegång 
Tvistemål mellan samma eller olika parter och som hör till marknadsdomstolens behörighet enligt de lagar som nämns i 1 kap. 4 § 1 mom. 1–10, 13 och 15 punkten samt i 2, 4 och 5 mom. kan handläggas i samma rättegång, om detta främjar utredningen av målen. 
2 § 
Handläggning av ett tvistemål som gäller industriella rättigheter och upphovsrätt och ett annat tvistemål i samma rättegång 
Ett tvistemål som hör till marknadsdomstolens behörighet enligt någon lag som nämns i 1 kap. 4 § 1 mom. 1–10, 13 eller 15 punkten eller i 2, 4 eller 5 mom. och ett tvistemål enligt 5 § i det kapitlet ska handläggas i samma rättegång. 
Om talan enligt 1 kap. 5 § 2 mom. väcks efter att förberedelsen i ett tvistemål som avses i det kapitlets 4 § 1 mom. 1–10, 13 eller 15 punkt eller i 2, 4 eller 5 mom. har förklarats avslutad i enlighet med 5 kap. 28 § 1 mom. i rättegångsbalken, får marknadsdomstolen handlägga tvistemålen separat, om de inte utan olägenhet kan handläggas i samma rättegång. Marknadsdomstolen kan förfara på samma sätt om talan enligt 1 kap. 5 § 2 mom. väcks efter att den tid som enligt 5 kap. 22 § i rättegångsbalken har satts ut för en part har löpt ut. 
3 § 
Handläggning av ett tvistemål som gäller industriella rättigheter eller upphovsrätt och ett marknadsrättsligt ärende i samma rättegång 
Ett tvistemål som hör till marknadsdomstolens behörighet enligt någon lag som nämns i 1 kap. 4 § 1 mom. 1–10, 13 eller 15 punkten eller i 2, 4 eller 5 mom. och ett marknadsrättsligt ärende får handläggas i samma rättegång, om de har anknytning till varandra och kan handläggas tillsammans utan olägenhet. 
8 § 
Avkunnande eller meddelande av avgöranden i andra mål och ärenden 
Tvistemål och ansökningsärenden som hör till marknadsdomstolens behörighet enligt de lagar som nämns i 1 kap. 4 § 1 mom. 1–10, 13 och 15 punkten och i 2, 4 och 5 mom., i tvistemål enligt det kapitlets 5 § och i marknadsrättsliga ärenden avkunnas marknadsdomstolens avgörande efter att beslutsöverläggningen har avslutats eller meddelas avgörandet i marknadsdomstolens kansli. Ett avgörande som har avkunnats dateras dagen för avkunnandet och ett avgörande som har meddelats i kansliet dateras den dag då det finns tillgängligt för parterna. 
7 kap. 
Sökande av ändring i marknadsdomstolens avgöranden 
4 § 
Sökande av ändring i tvistemål och ansökningsärenden som gäller industriella rättigheter och upphovsrätt samt i marknadsrättsliga ärenden 
Ändring i ett avgörande av marknadsdomstolen i ett tvistemål eller ansökningsärende som hör till marknadsdomstolens behörighet enligt någon lag som nämns i 1 kap. 4 § 1 mom. 1–10, 13 eller 15 punkten eller i 2, 4 eller 5 mom., i ett tvistemål enligt 1 kap. 5 § samt i ett marknadsrättsligt ärende får sökas genom besvär hos högsta domstolen, om högsta domstolen meddelar besvärstillstånd med stöd av 30 kap. 3 § i rättegångsbalken. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
På behandlingen av ärenden som blivit anhängiga före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
7. 
Lag 
om upphävande av en lag om ändring av 7 b § i lagen om säkerställande av bevisning i tvistemål som gäller immateriella rättigheter 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs lagen om ändring av 7 b § i lagen om säkerställande av bevisning i tvistemål som gäller immateriella rättigheter (25/2016). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
8. 
Lag 
om ändring av lagen om säkerställande av bevisning i tvistemål som gäller immateriella rättigheter 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om säkerställande av bevisning i tvistemål som gäller immateriella rättigheter (344/2000) den finska språkdräkten i det inledande stycket i 1 § 2 mom. samt 1 § 2 mom. 2 punkten, 5 § 1 mom. och 7 b §, 
av dem 5 § 1 mom. sådant det lyder i lag 745/2015 och 7 b § sådan den lyder i lagarna 120/2013 och 25/2016, som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas också på säkerställande av bevisning i tvistemål som gäller: 
2) ersättande av skada som baserar sig på att en sådan företagshemlighet eller teknisk anvisning som avses i lagen om företagshemligheter ( / ) obehörigen har utnyttjats eller röjts eller meddelande av ett sådant förbud som avses i 8 § i den lagen. 
5 § 
Verkställighet av beslut om säkringsåtgärder 
Utmätningsmannen har rätt att vid behov få handräckning av polisen för verkställigheten av ett beslut om säkringsåtgärder. Utmätningsmannen får vid behov anlita ojäviga sakkunniga som hjälp när ett beslut om säkringsåtgärd verkställs. I fråga om jäv för sakkunniga tillämpas vad som i 17 kap. 35 § 2 mom. i rättegångsbalken föreskrivs om jäv för sakkunniga. Sökanden eller en företrädare för sökanden kan dock vara sakkunnig, om det är sannolikt att det inte leder till att den sakkunnige får kännedom om en ovidkommande privat företagshemlighet. 
7 b § 
Forum 
Marknadsdomstolen beslutar om en säkringsåtgärd i de fall som avses i 1 § 1 mom. samt om ett åläggande om rätt till information enligt 7 a §, om en rättegång i huvudsaken pågår i marknadsdomstolen eller handläggningen av huvudsaken i marknadsdomstolen har avslutats och tiden för ändringssökande inte har löpt ut. Marknadsdomstolen beslutar om säkringsåtgärden och åläggandet om rätt till information enligt 7 a § också när rättegång i huvudsaken ännu inte har inletts. 
Beslut om en säkringsåtgärd enligt denna lag i de fall som avses i 1 § 2 mom. 2 punkten fattas av tingsrätten, om en rättegång i huvudsaken pågår i tingsrätten eller handläggningen av huvudsaken i tingsrätten har avslutats och tiden för ändringssökande inte har löpt ut, eller av marknadsdomstolen om en rättegång i huvudsaken pågår i marknadsdomstolen eller handläggningen av huvudsaken i marknadsdomstolen har avslutats och tiden för ändringssökande inte har löpt ut. Om någon rättegång i huvudsaken ännu inte har inletts, fattas beslutet om säkringsåtgärden av den domstol som är behörig att behandla huvudsaken. 
Vid sidan av marknadsdomstolen handlägger även den enhetliga patentdomstol som avses i det i Bryssel den 19 februari 2013 ingångna avtalet om en enhetlig patentdomstol (2013/C 175/01) ärenden som gäller säkringsåtgärder beträffande europeiska patent på det sätt som anges i det avtalet. 
Marknadsdomstolen får inte besluta om en säkringsåtgärd, om ett mål som gäller säkringsåtgärden eller en huvudsak som gäller den pågår i den enhetliga patentdomstolen. Marknadsdomstolen får inte heller besluta om ett sådant ärende gällande en säkringsåtgärd som enligt avtalet om en enhetlig patentdomstol omfattas av den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet. 
I övrigt beslutar den behöriga domstolen enligt 7 kap. 4 § 1 mom. i rättegångsbalken om en säkringsåtgärd som avses i denna lag och om ett åläggande om rätt till information enligt 7 a §. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Bestämmelserna i 7 b § 3 och 4 mom. träder dock i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. 
På domtolsbehandlingen av ärenden som blivit anhängiga före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
9. 
Lag 
om ändring av 2 § i lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar 
I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till 2 § i lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar (370/2007), sådan den lyder delvis ändrad i lag 742/2015, ett nytt 5 mom. som följer: 
2 § 
Lagens tillämpningsområde 
Bestämmelser om begränsning av partsoffentlighet hos en juridisk person vid en rättegång som gäller obehörigt anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet finns i 14 § i lagen om företagshemligheter ( / ). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
10. 
Lag 
om ändring av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) 11 § 2 mom. 6 punkten, 24 § 1 mom. 17 och 20 punkten samt det inledande stycket i 26 § 2 mom., 
av dem 11 § 2 mom. 6 punkten sådan den lyder i lag 1400/2016, som följer: 
11 § 
En parts rätt att ta del av en handling 
En part, hans ombud eller hans biträde har inte den i 1 mom. avsedda rätten 
6) när det vid offentlig upphandling är fråga om en annan anbudssökandes eller anbudsgivares företagshemligheter; uppgift om det totalpris som används vid anbudsjämförelsen ska dock alltid lämnas, 
24 § 
Sekretessbelagda myndighetshandlingar 
Om inte något annat föreskrivs särskilt, är följande myndighetshandlingar sekretessbelagda: 
17) handlingar som innehåller uppgifter om statens, kommuners eller något annat offentligt samfunds eller i 4 § 2 mom. avsedda sammanslutningars, inrättningars eller stiftelsers företagshemligheter, samt sådana handlingar som innehåller uppgifter om någon annan motsvarande omständighet som har samband med affärsverksamhet, om utlämnandet av uppgifter ur en sådan handling skulle medföra ekonomisk skada för sammanslutningen, inrättningen eller stiftelsen eller ge ett annat offentligt samfund eller en enskild som bedriver liknande eller annars konkurrerande verksamhet en konkurrensfördel eller försämra det offentliga samfundets eller i 4 § 2 mom. avsedda sammanslutningars, inrättningars eller stiftelsers möjligheter till förmånlig upphandling eller arrangemang som avser placering, finansiering eller låneskötsel, 
20) handlingar som innehåller uppgifter om en privat företagshemlighet samt sådana handlingar som innehåller uppgifter om någon annan motsvarande omständighet som har samband med privat näringsverksamhet, om utlämnandet av uppgifter ur en sådan handling skulle medföra ekonomisk skada för näringsidkaren, och det inte är fråga om uppgifter som är betydelsefulla för skyddande av konsumenters hälsa eller en hälsosam miljö eller för bevakande av de rättigheter som innehas av dem som orsakas skada av verksamheten eller uppgifter om näringsidkarens skyldigheter och fullgörande av dessa, 
26 § 
Allmänna grunder för utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
En myndighet får också trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter som gäller någon annans ekonomiska ställning eller företagshemlighet eller klientförhållande hos hälso- och sjukvården eller socialvården eller beviljade förmåner eller sådana omständigheter som avses i 24 § 1 mom. 32 punkten och som gäller någons privatliv eller en motsvarande omständighet som enligt någon annan lag skall vara sekretessbelagd, om uppgiften behövs 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
11. 
Lag 
om ändring av 30 kap. i strafflagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i strafflagen (39/1889) 30 kap. 4—6 och 11 §, 
sådana de lyder, 4, 6 och 11 § i lag 769/1990 och 5 § i lagarna 769/1990, 54/1993 och 61/2003, som följer: 
30 kap. 
Om näringsbrott 
4 § 
Företagsspioneri 
Den som obehörigen skaffar uppgifter om en annans företagshemlighet genom att 
1) tränga in i ett utrymme som är stängt för utomstående eller i ett datasystem som är skyddat mot sådana, 
2) i sin besittning förvärva eller kopiera en handling eller någon annan upptagning eller på något annat jämförbart sätt, eller 
3) använda tekniska specialanordningar 
för att obehörigen röja eller utnyttja en sådan hemlighet ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för företagsspioneri dömas till böter eller fängelse i högst två år. 
Försök är straffbart. 
5 § 
Brott mot företagshemlighet 
Den som för att bereda sig eller någon annan ekonomisk vinning eller för att skada en annan obehörigen röjer eller utnyttjar någons företagshemlighet som han eller hon fått del av 
1) på grund av ett anställningsförhållande, 
2) medan han eller hon varit medlem av en sammanslutnings eller stiftelses förvaltningsråd eller styrelse eller dess verkställande direktör, revisor eller likvidator, eller medan han eller hon skött någon därmed jämförbar uppgift, 
3) medan han eller hon fullgjort ett uppdrag för någon annan eller annars på grund av ett förtroligt affärsförhållande, eller 
4) i samband med saneringsförfarande i ett företag, 
ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för brott mot företagshemlighet dömas till böter eller fängelse i högst två år. 
Denna paragraf gäller inte en gärning som den som avses i 1 mom. 1 punkten har begått sedan två år förflutit från anställningstidens slut. 
Försök är straffbart. 
6 § 
Missbruk av företagshemlighet 
Den som obehörigen 
1) i näringsverksamhet utnyttjar någon annans företagshemlighet som har åtkommits eller röjts genom en gärning som är straffbar enligt denna lag, eller 
2) för att bereda sig eller någon annan ekonomisk vinning röjer en sådan hemlighet, 
ska för missbruk av företagshemlighet dömas till böter eller fängelse i högst två år. 
11 § 
Definition 
Med företagshemlighet avses i detta kapitel en företagshemlighet som avses i 2 § 1 punkten i lagen om företagshemligheter ( / ). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
12. 
Lag 
om ändring av lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) 146 § 1 mom., den finska språkdräkten i 147 § 2 mom., i rubriken för 150, i 150 § 2−4 mom. och i 151 § 2 mom. samt 153 § 3 mom. som följer 
146 § 
Sammanslutningsabonnenters behandlingsrätt i fall av missbruk 
En sammanslutningsabonnent har rätt att behandla förmedlingsuppgifter för att förebygga och utreda olovligt brukande av avgiftsbelagda informationssamhällstjänster, kommunikationsnät eller kommunikationstjänster eller röjande av sådana företagshemligheter som avses i 30 kap. 11 § i strafflagen, på det sätt som föreskrivs i 147—156 § i denna lag. 
153 § 
Sammanslutningsabonnenters skyldighet att lämna uppgifter till företrädare för arbetstagarna i fall av missbruk 
Företrädarna för arbetstagarna och de arbetstagare som avses i 2 mom. ska under hela den tid anställningsförhållandet är i kraft hemlighålla de kränkningar av företagshemligheten och de misstänkta fall av sådan kränkning som de fått kännedom om. I fråga om tystnadsplikten för tjänstemän och andra anställda hos myndigheter gäller vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och någon annanstans i lag. Det som föreskrivs ovan hindrar inte att uppgifter lämnas ut till tillsynsmyndigheterna. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
13. 
Lag 
om ändring av 14 § i lagen om företagssanering 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om företagssanering (47/1993) 14 § som följer: 
14 § 
Tystnadsplikt 
Utredaren, en medlem av borgenärsdelegationen eller en borgenär, en person som är anställd hos dem eller ett biträde eller en sakkunnig som anlitas av dem får inte olovligen röja eller till sin enskilda fördel utnyttja vad han eller hon i samband med förfarandet har fått veta om gäldenärens ekonomiska ställning, affärsförhållanden eller företagshemligheter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
14. 
Lag 
om ändring av 4 kap. 4 och 5 § i lagen om sjöarbetsavtal 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) 4 kap. 4 § och 5 § 2 mom. som följer: 
4 kap. 
Arbetstagarens skyldigheter 
4 § 
Företagshemligheter 
Medan anställningsförhållandet varar får arbetstagaren inte obehörigen utnyttja arbetsgivarens företagshemligheter eller röja dem för någon annan. Om arbetstagaren har anskaffat uppgifterna obehörigen, fortgår förbudet också sedan anställningsförhållandet har upphört. 
Bestämmelser om skyddet för företagshemligheter finns dessutom i lagen om företagshemligheter ( / ). 
Ansvarig för ersättande av den skada som orsakats arbetsgivaren är förutom den arbetstagare som har röjt en företagshemlighet även den för vilken uppgifterna röjdes, om denne visste eller borde ha vetat att arbetstagaren handlade obehörigt. 
5 § 
Konkurrensförbudsavtal 
Vid bedömningen av om det finns synnerligen vägande skäl till ett konkurrensförbudsavtal ska bland annat beaktas arten av arbetsgivarens verksamhet och behovet av sådant skydd som beror på bevarande av företagshemligheter eller på specialutbildning som arbetsgivaren har ordnat för arbetstagaren samt arbetstagarens ställning och uppgifter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
15. 
Lag 
om ändring av 18 § i lagen om medling i arbetstvister 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om medling i arbetstvister (420/1962) 18 § 1 mom., sådant det lyder i lag 799/1989, som följer: 
18 § 
En förlikningsman får inte olovligen röja en företagshemlighet som han eller hon har fått kännedom om i sin tjänst eller i sitt uppdrag, eller en omständighet som har delgivits honom eller henne på ett villkor som nämns i 10 § 2 mom. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
16. 
Lag 
om ändring av lagen om integritetsskydd i arbetslivet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) 2 § 3 mom., 5 a § 1 mom. 3 punkten, 7 § 1 mom. 6 punkten och 8 § 1 mom. 6 punkten, 
av dem 2 § 3 mom. sådant det lyder i lag 126/2009 och 5 a § 1 mom. 3 punkten sådan den lyder i lag 511/2008, som följer: 
2 § 
Tillämpningsområde 
Bestämmelser om arbetsgivarens rätt att i egenskap av abonnent för utredning av avgiftsskyldigheten få identifieringsuppgifter om en anslutning som ställts till arbetstagarens förfogande och om rätten att behandla identifieringsuppgifter som gäller arbetstagarens elektroniska kommunikation i situationer av olovligt brukande av ett kommunikationsnät eller en kommunikationstjänst och för att skydda företagshemligheter finns i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014). Vad som i nämnda lag föreskrivs om användare av lokaliseringstjänster tillämpas på arbetstagare till vars förfogande arbetsgivaren har ställt en lokaliseringstjänst. På behandling av personuppgifter tillämpas personuppgiftslagen (523/1999), om inte något annat föreskrivs i denna lag. 
5 a § 
Behandling av personkreditupplysningar 
För att bedöma tillförlitligheten hos en arbetssökande som valts till en uppgift har arbetsgivaren rätt att få tillgång till och använda personkreditupplysningar enligt 4 kap. i kreditupplysningslagen (527/2007) om den arbetssökande, när arbetssökanden ska arbeta med sådana uppgifter som kräver särskild tillförlitlighet och 
3) för vars skötsel åtkomst till sådana företagshemligheter beviljas som med tanke på arbetsgivaren eller dennas kund är centrala och som givits ett särskilt skydd, 
7 § 
Lämnande av intyg över narkotikatest vid anställning 
Arbetsgivaren får ta emot eller i övrigt behandla uppgifter i intyget över narkotikatest med samtycke av den arbetssökande som valts till ett uppdrag endast då avsikten är att arbetssökanden ska ha sådana arbetsuppgifter som förutsätter noggrannhet, tillförlitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga och utförandet av arbetsuppgifterna under påverkan av narkotika eller beroende av narkotika kan 
6) äventyra företagshemlighet eller orsaka arbetsgivaren eller dennas kund ekonomisk skada som är större än ringa, om äventyrandet av företagshemligheten eller uppkomsten av en ekonomisk risk inte kan förhindras på något annat sätt. 
8 § 
Lämnande av intyg över narkotikatest medan ett arbetsavtalsförhållande pågår 
Arbetsgivaren kan förplikta arbetstagaren att medan arbetsavtalsförhållandet pågår visa upp ett intyg över narkotikatest, om arbetsgivaren har grundad anledning att misstänka att arbetstagaren är narkotikapåverkad i arbetet eller är beroende av narkotika och, om testning är nödvändig för att utreda hans eller hennes arbets- och funktionsförmåga och arbetstagaren har ett arbete som kräver särskild noggrannhet, tillförlitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga och det, om arbetsuppgifterna utförs under narkotikapåverkan eller vid narkotikaberoende, kan 
6) äventyra en ekonomiskt betydelsefull företagshemlighet eller orsaka arbetsgivaren eller dennas kund betydande ekonomisk skada, om äventyrandet av företagshemligheten eller uppkomsten av en ekonomisk risk inte kan förhindras på något annat sätt, eller 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
17. 
Lag 
om ändring av 57 § i lagen om samarbete inom företag 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om samarbete inom företag (334/2007) 57 § 1 mom. 1 punkten och 3 mom. 1 punkten som följer: 
57 § 
Tystnadsplikt 
En arbetstagare, en företrädare för en personalgrupp och en i 55 § avsedd sakkunnig samt i 2 mom. avsedda arbetstagare och deras företrädare ska hemlighålla i samband med samarbetsförfarandet erhållna 
1) uppgifter om företagshemligheter, 
Tystnadsplikten förutsätter att 
1) arbetsgivaren har visat arbetstagaren och företrädaren för personalgruppen samt en i 55 § avsedd sakkunnig vilka uppgifter som omfattas av företagshemligheten, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
18. 
Lag 
om ändring av 43 § i lagen om samarbete inom finska företagsgrupper och grupper av gemenskapsföretag 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om samarbete inom finska företagsgrupper och grupper av gemenskapsföretag (335/2007) 43 § 1 mom. 1 punkten och 3 mom. 1 punkten som följer: 
43 § 
Tystnadsplikt 
En arbetstagare som är medlem av arbetstagarnas förhandlingsorgan enligt 8 eller 20 § och en företrädare för arbetstagarna vilken deltar i samarbetsförfarandet samt en i denna lag avsedd sakkunnig som bistår företrädarna för arbetstagarna ska hemlighålla i samband med samarbetsförfarandet erhållna 
1) uppgifter om en företagsgrupps eller ett företags företagshemligheter, 
Tystnadsplikten förutsätter att 
1) företagsgruppens eller företagets ledning har visat dem som har tystnadsplikt enligt 1 mom. vilka uppgifter som omfattas av företagshemligheten, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
19. 
Lag 
om ändring av 43 § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006) 43 § som följer: 
43 § 
Tystnadsplikt 
Den som sköter samarbetsuppgifter i enlighet med detta kapitel eller med stöd av avtal enligt 23 § ska hemlighålla sådana uppgifter om arbetsgivarens ekonomiska ställning, företagshemlighet samt företagssäkerhet och motsvarande säkerhetsarrangemang som han eller hon fått vid skötseln av sina uppgifter och som i det fall att de sprids kan skada arbetsgivaren eller dennes kompanjon eller avtalspart samt sådana uppgifter som gäller en enskilds ekonomiska ställning och hans eller hennes personliga förhållanden i övrigt, om inte den till vars skydd tystnadsplikten har föreskrivits har gett sitt samtycke till att uppgifterna lämnas ut. Tystnadsplikten fortsätter att gälla även efter det att personen har upphört med att sköta uppgifterna i fråga. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
20. 
Lag 
om ändring av 12 § i lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning (725/1990) 12 § 1 mom. som följer: 
12 § 
Tystnadsplikt 
Om inte något annat särskilt föreskrivs om tystnadsplikt för ett organs medlemmar eller deras suppleanter, får uppgifter som företaget har förklarat vara företagshemligheter och vilkas spridning vore ägnad att skada företaget eller dess medkontrahenter behandlas endast av de arbetstagare, tjänstemän och personalrepresentanter som ärendet berör. Uppgifterna får inte heller i detta fall röjas för någon annan. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
21. 
Lag 
om ändring av 31 § i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och europeiska kooperativa föreningar 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras om arbetstagarinflytande i europabolag och europeiska kooperativa föreningar (758/2004) 31 §, 
sådan den lyder i lag 663/2006, som följer: 
31 § 
Tystnadsplikt 
Ledamöterna i det särskilda förhandlingsorganet eller representationsorganet samt de experter som biträder dem får inte röja någon information om företagshemligheter som de fått i förtroende och vilkas spridning vore ägnad att skada företaget eller någon annan juridisk person eller deras kompanjon eller medkontrahent till andra än de arbetstagare och arbetstagarrepresentanter som ärendet berör. Detsamma ska gälla för arbetstagarrepresentanter och experter inom ramen för ett informations- och samrådsförfarande. Tystnadsplikten fortsätter att gälla även efter utgången av mandatperioden. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
22. 
Lag 
om ändring av 61 § i personalfondslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i personalfondslagen (934/2010) 61 § 1 mom. 1 punkten som följer: 
61 § 
Tystnadsplikt 
En medlem eller ersättare i ett organ i en personalfond eller en anställd hos en fond ska hemlighålla uppgifter som han eller hon vid fullgörande av sina i denna lag nämnda uppdrag har fått och som gäller 
1) arbetsgivarföretagets företagshemlighet, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
23. 
Lag 
om ändring av 25 § i civiltjänstlagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i civiltjänstlagen (1446/2007) 25 § 2 mom. 6 punkten som följer: 
25 § 
Undersökning som klarlägger bruk av narkotika 
Civiltjänstcentralen eller civiltjänstgöringsplatsen kan förplikta civiltjänstgöraren att under sin tjänstgöring visa upp ett i 6 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) avsett intyg över narkotikatest, om det finns grundad anledning att misstänka att civiltjänstgöraren är narkotikapåverkad vid tjänstgöringen eller att han eller hon är beroende av narkotika. En förutsättning är dessutom att testningen är nödvändig för utredning av civiltjänstgörarens tjänsteduglighet och att civiltjänstgöraren arbetar med uppgifter som kräver särskild noggrannhet, tillförlitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga och där utförandet av uppgifterna under påverkan eller beroende av narkotika kan 
6) äventyra företagshemlighet eller orsaka arbetsgivaren eller dennas kund ekonomisk skada som är större än ringa, om äventyrandet av företagshemligheten eller uppkomsten av en ekonomisk risk inte kan förhindras på något annat sätt. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
24. 
Lag 
om ändring av 10 § i lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar (656/1967) 10 §, sådan den lyder i lag 526/1988, som följer: 
10 § 
Den som till följd av denna lag har fått kännedom om en uppfinning, någon annans företagshemlighet eller någon annans ekonomiska ställning får inte olovligen yppa saken för en utomstående. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
25. 
Lag 
om ändring av lagen om privata säkerhetstjänster 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om privata säkerhetstjänster (1085/2015) 9 § 1 mom., 34 § 1 mom., 67 § 1 mom. och den finska språkdräkten i 85 § 2 och 3 mom. 
av dem 9 § 1 mom., 34 § 1 mom. och 67 § 1 mom. sådana de lyder i lag 652/2016, som följer: 
9 § 
Tystnadsplikt 
De som utövar verksamhet som kräver näringstillstånd för säkerhetsbranschen, ansvariga föreståndare och väktare får inte obehörigen röja eller till nytta för sig själv eller någon annan eller i syfte att skada någon annan utnyttja det som de i sin bevakningsrörelse eller bevakningsuppgift har fått veta om säkerhetsarrangemang, företagshemligheter eller omständigheter som hör till privatlivet och som en uppdragspart eller arbetsgivaren håller hemliga eller som är sekretessbelagda. 
34 § 
Tystnadsplikt 
Den som utövar verksamhet som kräver näringstillstånd för säkerhetsbranschen, ansvariga föreståndare och ordningsvakter får inte obehörigen röja eller till nytta för sig själv eller någon annan eller i syfte att skada någon annan utnyttja det som de i sin ordningsvaktsverksamhet eller ordningsövervakningsuppgift har fått veta om säkerhetsarrangemang, företagshemligheter eller omständigheter som hör till privatlivet och som en uppdragspart, arbetsgivaren, innehavaren av ett tjänstgöringsområde eller arrangören av en tillställning håller hemliga eller som är sekretessbelagda. 
67 § 
Tystnadsplikt 
Den som utövar säkerhetsskyddande verksamhet, en ansvarig föreståndare hos en innehavare av näringstillstånd för säkerhetsbranschen eller en utförare av säkerhetsskyddsuppgifter får inte obehörigen röja eller till nytta för sig själv eller någon annan eller i syfte att skada någon annan utnyttja det som de i sin säkerhetsskyddande verksamhet eller i sina säkerhetsskyddsuppgifter har fått veta om säkerhetsarrangemang, företagshemligheter eller omständigheter som hör till privatlivet och som en uppdragspart eller arbetsgivaren håller hemliga eller som är sekretessbelagda. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
26. 
Lag 
om ändring av 33 § i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om av tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004) 33 § 1 mom., sådant det lyder i lag 174/2014, som följer: 
33 § 
Tystnadsplikt 
Den som i egenskap av medlem eller suppleant i ett organ inom ett företag som hör till ett konglomerat eller inom dess ombud eller inom något annat företag som agerar på uppdrag av ett företag som hör till konglomeratet eller i egenskap av anställd hos dessa eller vid utförande av någon uppgift på uppdrag av dem har fått kännedom om den ekonomiska situationen hos någon kund till ett företag som hör till konglomeratet eller hos någon annan person med anknytning till företagets verksamhet eller om en enskilds personliga förhållanden eller om en företagshemlighet, är skyldig att hemlighålla saken, om inte den till vars förmån tystnadsplikten har bestämts ger sitt samtycke till att saken röjs. Uppgifter som ska hållas hemliga får inte heller lämnas till bolagsstämma, andelsstämma eller fullmäktige eller till aktieägare eller medlemmar som deltar i stämman eller mötet. I fråga om tystnadsplikten i ett kreditinstitut som hör till ett konglomerat och i ett företag som hör till dess konsolideringsgrupp, i ett värdepappersföretag och i ett företag som hör till dess konsolideringsgrupp och i ett fondbolag, en AIF-förvaltare, ett försäkringsbolag och en försäkringsholdingsammanslutning samt i ett tjänsteföretag enligt 1 kap. 5 b § i försäkringsbolagslagen föreskrivs särskilt. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
27. 
Lag 
om ändring av 133 § i lagen om placeringsfonder 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om placeringsfonder (48/1999) 133 § 1 mom. som följer: 
133 § 
Ett fondbolags och ett förvaringsinstituts styrelsemedlemmar, verkställande direktör, revisorer och anställda är skyldiga att hemlighålla vad de i sitt uppdrag har fått veta om fondandelsägares eller någon annans ekonomiska ställning eller företagshemligheter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
28. 
Lag 
om ändring av 22 och 36 § i säkerhetsutredningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i säkerhetsutredningslagen (726/2014) 22 § 1 mom. 2 punkten och 36 § 4 mom. som följer: 
22 § 
Godkännande av att förfarandet med säkerhetsutredning tillämpas i fråga om vissa arbetsuppgifter 
Utöver vad som föreskrivs i 19 och 21 § får skyddspolisen på ansökan av ett företag fatta beslut om att godkänna tillämpning av förfarandet med normal eller begränsad säkerhetsutredning av person när någon som vid företaget eller vid ett företag som är dess underentreprenör utses till eller sköter arbetsuppgifter där han eller hon 
2) får tillgång till sådan information om arbetsgivarens eller arbetsgivarens samarbetspartners företagshemligheter, teknologiska utvecklingsarbete eller utnyttjandet av det som, om informationen överlåts, används eller annars hanteras på obehörigt sätt, förorsakar arbetsgivaren, arbetsgivarens kunder eller samarbetspartner betydande ekonomisk skada. 
36 § 
Förutsättningar för säkerhetsutredning av företag 
Genom förordning av statsrådet får det föreskrivas att en säkerhetsutredning av företag får göras också för att skydda sådan information om företagshemligheter eller teknologiskt utvecklingsarbete vid företaget som om den användes, hanterades och överläts på ett obehörigt sätt skulle förorsaka företaget betydande ekonomisk skada eller om det ligger i allmänt intresse att skydda informationen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
29. 
Lag 
om ändring av 27 § i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) 27 § 5 mom. som följer: 
27 § 
Beslutsfattandet och förvaltningsförfarandet i landskapets samarbetsgrupp 
Enskilda förslag till företagsprojekt som omfattas av företagshemligheten får inte behandlas i samarbetsgruppen. Innan beslut fattas ska samarbetsgruppen få en sammanfattning av uppgifterna om inkomna ansökningar om företagsstöd. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
30. 
Lag 
om ändring av 30 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i försäkringsbolagslagen (521/2008) 30 kap 1 § 1 mom. som följer: 
30 kap. 
Sekretess och rätt att lämna ut uppgifter 
1 § 
Sekretess 
Den som i egenskap av anställd hos ett försäkringsbolag eller dess holdingsammanslutning eller tjänsteföretag eller som i egenskap av ledamot eller suppleant i dessas organ eller som vid utförande av någon uppgift på uppdrag av försäkringsbolaget eller som i egenskap av anställd hos eller ledamot av en nämnd inom försäkringsbranschen eller ett motsvarande organ eller som i egenskap av sakkunnig på grundval av ett uppdrag eller som med stöd av 2 eller 3 § har fått veta något om försäkringsbolagets, dess kunds eller någon annans ekonomiska ställning eller hälsotillstånd eller något som berör andra personliga förhållanden eller en företagshemlighet får inte röja detta för utomstående, om inte den till vars förmån sekretessen gäller ger sitt samtycke till att uppgifterna röjs eller om inte något annat föreskrivs i lag. Uppgifter som gäller kunder och som omfattas av sekretess får, med undantag för bolagsstämmans röstlängd, inte heller lämnas till bolagsstämma eller representantskap eller till delägare som deltar i stämman. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
31. 
Lag 
om ändring av 11 kap. 29 § i värdepappersmarknadslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i värdepappersmarknadslagen (746/2012) 11 kap. 29 § 1 mom. som följer: 
11 kap. 
Offentliga uppköpserbjudanden och skyldighet att lämna erbjudanden 
29 § 
Tystnadsplikt 
Den som vid fullgörande av uppdrag som avses i detta kapitel eller som medlem, ersättare eller tjänsteman i det organ som avses i 28 § har fått kännedom om icke-offentliggjorda uppgifter om en emittents eller någon annan persons ekonomiska ställning eller enskilda förhållanden eller om en företagshemlighet, får inte röja eller utnyttja informationen, om det inte har föreskrivits eller på behörigt sätt bestämts att den ska röjas eller om inte den i vars intresse tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
32. 
Lag 
om ändring av 19 § i containerlagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i containerlagen (762/1998) 19 § 1 mom. som följer: 
19 § 
Tystnadsplikt 
Den som vid tillsyn eller andra uppdrag enligt denna lag har fått upplysningar om en näringsidkares företagshemlighet får inte för utomstående röja eller för personlig vinning utnyttja dessa upplysningar, om inte den till vars förmån tystnadsplikten föreskrivits ger sitt samtycke till detta. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
33. 
Lag 
om ändring av 165 § i lagen om försäkringskassor 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om försäkringskassor (1164/1992) 165 § 1 mom., 
sådant det lyder i lag 287/2000, som följer: 
165 § 
Den som i egenskap av anställd hos en försäkringskassa eller dess tjänsteföretag eller som i egenskap av medlem eller suppleant i dessas organ eller som vid utförande av en uppgift på uppdrag av försäkringskassan eller som i egenskap av anställd hos eller medlem av en nämnd inom försäkringsbranschen eller ett motsvarande organ eller som i egenskap av sakkunnig på grundval av ett uppdrag eller som med stöd av 165 b eller 165 c § har fått veta något om försäkringskassans, försäkringskassans delägares eller medlems eller någon annans ekonomiska ställning eller företagshemlighet eller hälsotillstånd eller något som berör andra personliga förhållanden får inte röja detta för utomstående, om inte den till vars förmån tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke till att saken röjs eller om inte annat föreskrivs i lag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
34. 
Lag 
om ändring av 15 kap. 14 § i kreditinstitutslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i kreditinstitutslagen (610/2014) 15 kap. 14 § 1 mom. som följer: 
15 kap. 
Förfaranden vid kundtransaktioner 
14 § 
Tystnadsplikt 
Den som i egenskap av medlem eller suppleant i ett organ inom ett kreditinstitut eller företag inom samma finansiella företagsgrupp, inom en sammanslutning av kreditinstitut eller inom företag som kreditinstitutet anlitar som ombud eller inom något annat företag som agerar för kreditinstitutets räkning eller i egenskap av anställd hos dessa eller vid utförande av någon uppgift på uppdrag av dem har fått kännedom om den ekonomiska situationen hos någon av kreditinstitutets kunder eller hos kunder till företag som tillhör samma finansiella företagsgrupp eller samma konglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat som kreditinstitutet eller hos någon annan person med anknytning till kreditinstitutets eller företagets verksamhet eller om någons personliga förhållanden eller om en företagshemlighet, är skyldig att hemlighålla saken, om inte den till vars förmån tystnadsplikten har föreskrivits ger sitt samtycke till att saken röjs. Sekretessbelagda uppgifter får inte heller lämnas till bolagsstämma, principalmöte, andelsstämma eller fullmäktige eller till en hypoteksförenings stämma eller till aktieinnehavare eller medlemmar som deltar i stämman eller mötet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
35. 
Lag 
om ändring av 44 § i lagen om försäkringsförmedling 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om försäkringsförmedling (570/2005) 44 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 897/2008, som följer: 
44 § 
Tystnadsplikt 
Den som vid bedrivande av försäkringsförmedling eller annars vid fullgörande av uppgifter som hänför sig till försäkringsförmedling har fått veta något om försäkringsförmedlarens, en kunds eller någon annans ekonomiska ställning eller hälsotillstånd eller något som berör andra personliga förhållanden eller har fått veta en företagshemlighet får inte röja detta för utomstående, om inte den till vars förmån tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke till att uppgifterna röjs eller om inte något annat föreskrivs i lag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
36. 
Lag 
om ändring av 37 § i lagen om betalningsinstitut 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om betalningsinstitut (297/2010) 37 § 1 mom. som följer: 
37 § 
Tystnadsplikt 
Den som i egenskap av medlem eller suppleant i ett organ hos ett betalningsinstitut eller företag inom samma grupp eller hos ett företag som betalningsinstitutet anlitar som ombud eller hos ett annat företag som verkar för betalningsinstitutets räkning eller i egenskap av anställd hos dessa eller vid utförande av någon uppgift på uppdrag av dem har fått kännedom om den ekonomiska situationen hos någon av betalningsinstitutets kunder eller hos kunder till företag som hör till samma grupp som betalningsinstitutet eller hos någon annan person med anknytning till betalningsinstitutets eller företagets verksamhet eller om någons personliga förhållanden eller en företagshemlighet, är skyldig att hemlighålla saken, om inte den till vars förmån tystnadsplikten har föreskrivits ger sitt samtycke till att saken röjs. Sekretessbelagda uppgifter får inte heller lämnas till en bolagsstämma, andelsstämma eller till fullmäktige och inte heller till aktieägare eller medlemmar som deltar i stämman eller mötet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
37. 
Lag 
om ändring av 10 § och 22 § i statistiklagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i statistiklagen (280/2004) 10 § 1 mom. och 22 §, 
sådana de lyder i lag 361/2013, som följer: 
10 § 
Principer vid bearbetning av uppgifter 
Vid sammanslagning, bevarande, förstöring och övrig bearbetning av uppgifter som samlats in för statistiska ändamål ska det ses till att skyddet för någons privatliv, skyddet av någons personuppgifter eller någons företagshemlighet inte äventyras. 
22 § 
Användning av utomstående tjänster 
En myndighet som framställer statistik kan låta utomstående utföra deluppdrag eller stöduppdrag som hänför sig till statistikproduktionens olika skeden. När myndigheten överväger att anlita utomstående och utarbetar villkor för uppdraget samt ordnar övervakningen ska den speciellt beakta synpunkterna på skyddet för privatliv och personuppgifter samt skyddet för företagshemligheter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
38. 
Lag 
om ändring av IV avd. 1 kap. 2 § och 4 § i lagen om transportservice 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om transportservice (320/2017) IV avd. 1 kap. 2 § 2 mom. och 4 § 5 mom. som följer: 
AVDELNING IV 
MYNDIGHETER OCH TILLSYN 
1 kap. 
Myndigheternas verksamhet 
2 § 
Trafikverkets uppföljnings- och samordningsuppgifter 
En tillhandahållare av mobilitetstjänster är trots företagshemligheten skyldig att regelbundet lämna de uppgifter om utbudet och den faktiska efterfrågan på den trafik som tillhandahållaren bedriver till Trafikverket som verket behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt 1 mom. samt för statistikföring och forskning. Den som tillhandahåller transporttjänster inom persontrafiken ska senast 60 dagar innan en plan genomförs dessutom meddela Trafikverket om att en tjänst som tillhandahålls regelbundet inleds, upphör eller ändras väsentligt, till den del uppgifterna inte är tillgängliga med hjälp av ett gränssnitt som avses i III avd. 2 kap. 1 §. Uppgifterna ska ges avgiftsfritt. 
4 § 
Behöriga vägtrafikmyndigheter enligt trafikavtalsförordningen 
Den behöriga myndigheten har rätt att ta in sådana uppgifter som myndigheten i enlighet med 2 § 3 mom. har fått från Trafikverket i en anbudsförfrågan vid ett anbudsförfarande som gäller ordnande av trafik. Ett enskilt företags företagshemligheter får dock inte framgå av anbudsförfrågan. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
39. 
Lag 
om ändring av 2 § i lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i överenskommelsen med Sverige om internationell taxitrafik på väg och om tillämpning av överenskommelsen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i överenskommelsen med Sverige om internationell taxitrafik på väg och om tillämpning av överenskommelsen (559/2012) 2 § 2 mom. som följer: 
2 § 
Skyldigheter för taxiföretag 
Taxiföretag som är etablerade i Finland och de som är anställda av sådana företag får inte obehörigen röja eller i syfte att skaffa sig själv eller någon annan fördel eller i syfte att skada någon annan använda vad de, när de har bedrivit taxitrafik enligt överenskommelsen om taxitrafik, har fått veta om en kunds företagshemligheter eller omständigheter som hör till privatlivet, om inte något annat föreskrivs i lag. Tystnadsplikten gäller även efter det att bedrivandet av trafiken eller anställningen har upphört. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
40. 
Lag 
om ändring av 8 § i lagen om rättegångsbiträden med tillstånd 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om rättegångsbiträden med tillstånd (715/2011) 8 § 1 mom. 4 punkten som följer: 
8 § 
Skyldigheter 
Ett rättegångsbiträde med tillstånd ska redbart och samvetsgrant fullgöra de uppdrag som anförtrotts honom eller henne som rättegångsombud och rättegångsbiträde. I dessa uppdrag gäller särskilt följande: 
4) rättegångsbiträdet får inte utan lov röja en enskilds eller en familjs hemlighet eller företagshemligheter som han eller hon har fått kännedom om i sitt uppdrag, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
41. 
Lag 
om ändring av 7 kap. 11 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014) 7 kap. 11 § 1 mom. som följer: 
7 kap. 
Organisering av verksamheten 
11 § 
Tystnadsplikt 
En AIF-förvaltares, AIF-fonds och ett i denna lag avsett förvaringsinstituts eller särskilt förvaringsinstituts styrelsemedlemmar, verkställande direktör, revisorer och anställda är skyldiga att hemlighålla vad de i sitt uppdrag har fått veta om en kunds eller AIF-fondinvesterares ekonomiska ställning eller företagshemligheter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
42. 
Lag 
om ändring av 8 kap. 1 § i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet (348/2017) 8 kap. 1 § 1 och 2 mom. som följer: 
8 kap. 
Särskilda bestämmelser 
1 § 
Tystnadsplikt 
Den som i egenskap av medlem eller ersättare i ett organ, som anställd hos eller som vid utförandet av ett uppdrag för en kontoförvaltare, central motpart eller värdepapperscentral, en kontoförvaltares, central motparts eller värdepapperscentrals holdingföretag, ett finansiellt institut som hör till en kontoförvaltares eller värdepapperscentrals finansiella företagsgrupp eller en sammanslutning av kontoförvaltare eller värdepapperscentraler har fått kännedom om en värdeandelsägares, en emittents eller någon annans ekonomiska ställning eller personliga omständigheter eller om en företagshemlighet, är skyldig att hemlighålla saken, om inte den till vars förmån tystnadsplikten har föreskrivits ger sitt samtycke till att informationen röjs. Sekretessbelagd information får inte heller lämnas till kontoförvaltarens eller värdepapperscentralens bolagsstämma eller andelsstämma eller till aktie- eller andelsägare som deltar i stämman. I fråga om information som avses i 4 kap. 4 § 3 mom. och annan information som en värdeandelsemittent har fått i denna egenskap gäller tystnadsplikten även den som är medlem eller ersättare i ett organ eller anställd hos emittenten eller som utför uppdrag för denna. 
Den som i egenskap av medlem eller ersättare i ett organ eller som tjänsteman hos en clearingmedlem eller en organisation som verksamheten har utkontrakterats till har fått kännedom om icke-offentliggjorda omständigheter som gäller en emittents eller någon annans ekonomiska ställning eller personliga omständigheter eller fått kännedom om en företagshemlighet, får inte röja eller annars avslöja eller utnyttja informationen, om det inte har föreskrivits eller i behörig ordning beslutats att informationen ska röjas eller om inte den till vars förmån tystnadsplikten har föreskrivits ger sitt samtycke till att informationen röjs. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
43. 
Lag 
om ändring av 79 § i lagen om utländska försäkringsbolag 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) 79 § 1 mom., 
sådant det lyder i lag 525/2008, som följer: 
79 § 
Sekretess 
Den som i egenskap av anställd hos ett utländskt försäkringsbolag eller dess holdingsammanslutning eller tjänsteföretag eller som i egenskap av medlem eller suppleant i deras organ eller som vid utförande av en uppgift på uppdrag av ett utländskt försäkringsbolag eller som i egenskap av anställd hos eller medlem av en nämnd inom försäkringsbranschen eller ett motsvarande organ eller som i egenskap av sakkunnig på grundval av ett uppdrag eller som med stöd av 4 eller 5 mom. har fått veta något om det utländska försäkringsbolagets, dess kunds eller någon annans ekonomiska ställning eller hälsotillstånd eller något som berör andra personliga förhållanden eller har fått kännedom om en företagshemlighet får inte röja detta för utomstående, om inte den till vars förmån sekretessen gäller ger sitt samtycke till att uppgifterna röjs eller om inte något annat föreskrivs i lag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
44. 
Lag 
om ändring av 33 § i lagen om pantlåneinrättningar 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om pantlåneinrättningar (1353/1992) 33 § 1 mom., 
sådant det lyder i lag 769/1997, som följer: 
33 § 
Styrelsemedlemmarna och suppleanterna i en pantlåneinrättning, verkställande direktören, vice verkställande direktören om en sådan har utsetts för inrättningen, filialföreståndarna, revisorerna och de anställda samt sådana personer som på uppdrag av dessa utför en uppgift är skyldiga att hemlighålla vad de i sin verksamhet har fått veta om en kunds eller någon annans enskilda förhållanden, ekonomiska ställning eller företagshemlighet. Uppgifter som ska hemlighållas får inte heller lämnas till bolagsstämman eller till en aktieägare. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
45. 
Lag 
om ändring av 5 c § i lagen om advokater 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om advokater (496/1958) 5 c § 1 mom., 
sådant det lyder i lag 626/1995, som följer: 
5 c § 
En advokat eller hans biträde får inte utan lov röja en enskild persons eller en familjs hemlighet eller en företagshemlighet som han eller hon fått kännedom om i sitt uppdrag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
46. 
Lag 
om ändring av 40 § i lagen om medicinsk behandling av djur 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om medicinsk behandling av djur (387/2014) det inledande stycket i 40 § 2 mom. som följer: 
40 § 
Sekretessbelagda uppgifter och utlämnande av dem 
Trots sekretessen får uppgifter som erhållits under tillsynen och som gäller en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning, företagshemlighet eller en enskilds personliga förhållanden lämnas ut till 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
47. 
Lag 
om ändring av 94 § i järnvägslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i järnvägslagen (304/2011) 94 §, sådan den lyder i lag 345/2018, som följer: 
94 § 
Myndigheternas rätt att få upplysningar 
Järnvägsoperatörerna och bannätsförvaltarna ska trots företagshemlighet ge Trafiksäkerhetsverket och på motsvarande sätt ministeriet de upplysningar som dessa behöver för att bevilja tillstånd och intyg enligt denna lag. 
Järnvägsoperatörerna och bannätsförvaltarna ska trots företagshemlighet ge Trafiksäkerhetsverket de upplysningar som verket behöver för registrering och avregistrering enligt 12 kap., för skötseln av uppgifterna som regleringsorgan enligt 13 kap. samt för tillsynen enligt 15 kap. 
Järnvägsoperatörerna ska trots företagshemlighet ge Trafikverket de upplysningar som verket behöver för att bestämma banavgifter enligt 37 § samt för statistik och forskning. 
Trots företagshemlighet är ett järnvägsföretag skyldigt att till ministeriet ge den information som ministeriet behöver för kontroller enligt 13 § 4 mom. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
48. 
Lag 
om ändring av 5 och 6 § i lagen om statens specialfinansieringsbolag 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om statens specialfinansieringsbolag (443/1998) 5 § 1 mom. och 6 § 2 mom., 
av dem 6 § 2 mom. sådant det lyder i lag 294/2017, som följer: 
5 § 
Tystnadsplikt 
Den som i egenskap av medlem eller suppleant i ett organ i bolaget eller i en sammanslutning som hör till samma koncern som bolaget eller som anställd hos dessa eller vid utförande av någon uppgift på uppdrag av dem har fått kännedom om den ekonomiska situationen hos någon kund vid bolaget eller hos någon annan person med anknytning till bolagets verksamhet eller om någons personliga förhållanden eller om en företagshemlighet, är skyldig att hemlighålla saken, om inte den i vars intresse tystnadsplikten har föreskrivits ger sitt samtycke till att saken röjs. Uppgifter som ska hållas hemliga får inte heller lämnas till bolagets bolagsstämma. 
6 § 
Bolagets upplysningsplikt och tillsynen över bolaget 
En medlem och en suppleant i bolagets organ samt en anställd vid bolaget har, oberoende av vad som i 5 § föreskrivs om tystnadsplikt, rätt att lämna arbets- och näringsministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralen, Innovationsfinansieringsverket Business Finland samt Business Finland Ab upplysningar som han eller hon har fått om en kunds eller en annan persons ekonomiska ställning eller privata förhållanden eller företagshemlighet, om det för sammanjämkningen av den offentliga finansieringen eller myndigheternas behandling av ärenden som gäller företagsstöd är behövligt att upplysningarna lämnas. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
49. 
Lag 
om ändring av 18 § i lagen om smittsamma sjukdomar 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) 18 § 5 mom. som följer: 
18 § 
Laboratorieundersökningar och tillstånd 
Regionförvaltningsverket och Institutet för hälsa och välfärd har för övervakningen av att denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den iakttas rätt att få inspektera laboratoriernas lokaler, verksamhet och de handlingar som behövs för övervakningen samt att kostnadsfritt och oberoende av sekretessbestämmelserna få tillgång till behövliga uppgifter, utredningar, handlingar och annat material. Rätten att få tillgång till uppgifter gäller också uppgifter om företagshemligheter som behövs för övervakningen. Uppgifter, utredningar, handlingar och annat material ska lämnas till regionförvaltningsverket eller Institutet för hälsa och välfärd inom en skälig utsatt tid. Om uppgifter, utredningar, handlingar och annat material inte lämnas inom den angivna tiden, kan regionförvaltningsverket ålägga laboratorierna vid hot om vite att komma in med dem. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
50. 
Lag 
om ändring av 132 § i lagen om pensionsstiftelser 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om pensionsstiftelser (1774/1995) 132 § 1 mom., 
sådant det lyder i lag 288/2000, som följer: 
132 § 
Den som i egenskap av anställd hos en pensionsstiftelse eller dess tjänsteföretag eller som i egenskap av medlem eller suppleant i dessas organ eller som vid utförande av en uppgift på uppdrag av pensionsstiftelsen eller som i egenskap av anställd hos eller medlem av en nämnd inom försäkringsbranschen eller ett motsvarande organ eller som i egenskap av sakkunnig på grundval av ett uppdrag eller som med stöd av 132 b eller 132 c § har fått veta något om pensionsstiftelsens, en till pensionsstiftelsen hörande arbetsgivares eller en förmånstagares eller någon annans ekonomiska ställning eller företagshemlighet eller hälsotillstånd eller något som berör andra personliga förhållanden får inte röja detta för utomstående, om inte den till vars förmån tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke till att saken röjs eller om inte något annat föreskrivs i lag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
51. 
Lag 
om ändring av 12 kap. 1 § i lagen investeringstjänster 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om investeringstjänster (747/2012) 12 kap. 1 § som följer: 
12 kap. 
Sekretess och kundkontroll 
1 § 
Tystnadsplikt 
Den som i egenskap av medlem eller ersättare i ett organ hos ett värdepappersföretag eller ett företag som hör till samma finansiella företagsgrupp som värdepappersföretaget, hos en sammanslutning av värdepappersföretag eller värdepappersföretagets ombudsman eller hos något annat företag som handlar för värdepappersföretagets räkning eller i egenskap av anställd hos dessa eller vid utförande av någon uppgift på uppdrag av dem har fått kännedom om omständigheter som har samband med den ekonomiska ställningen hos någon av värdepappersföretagets kunder eller hos kunder till företag som tillhör samma finansiella företagsgrupp eller samma konglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004) som värdepappersföretaget eller hos någon annan person med anknytning till värdepappersföretagets verksamhet eller som har samband med någons personliga förhållanden eller om en företagshemlighet, är skyldig att hemlighålla saken om inte den till vars förmån tystnadsplikten harföreskrivits ger sitt samtycke till att uppgifterna röjs. Sekretessbelagd information får inte heller lämnas till värdepappersföretagets bolagsstämma eller till aktieägare som deltar i stämman. 
Vad som i 1 mom. föreskrivs om tystnadsplikt gäller också den som vid utförandet av uppgifter som avses i 11 kap. har fått kännedom om omständigheter som inte är offentliggjorda och som har samband med ett värdepappersföretags eller dess kunders ekonomiska ställning eller enskilda förhållanden eller om en företagshemlighet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
52. 
Lag 
om ändring av 7 § i lagen om handelsrepresentanter och försäljare 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om handelsrepresentanter och försäljare (417/1992) 7 § som följer: 
7 § 
Handelsrepresentanten får inte medan representationsavtalet är i kraft och inte heller senare utnyttja eller för andra röja huvudmannens företagshemligheter som har anförtrotts honom eller henne eller om vilka han eller hon annars har fått kännedom, om han eller hon genom ett sådant förfarande skulle bryta mot gott affärsskick. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
53. 
Lag 
om ändring av 9 § i lagen om auktoriserade ombud för industriellt rättsskydd 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om auktoriserade ombud för industriellt rättsskydd (22/2014) 9 § som följer: 
9 § 
Tystnadsplikt 
Auktoriserade ombud eller deras assistenter får inte utan tillstånd röja en enskild klients eller familjs hemlighet eller en företagshemlighet som de på grund av sitt uppdrag har fått kännedom om. Auktoriserade ombud eller deras assistenter får inte heller utan tillstånd röja några andra uppgifter om sin klient som de på grund av sitt uppdrag fått kännedom om. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
54. 
Lag 
om ändring av 19 § i lagen om gräsrotsfinansiering 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om gräsrotsfinansiering (734/2016) 19 § som följer: 
19 § 
Tystnadsplikt 
Den som i egenskap av medlem eller ersättare i ett organ hos en förmedlare av gräsrotsfinansiering eller i egenskap av anställd hos förmedlaren eller vid utförande av någon uppgift på uppdrag av förmedlaren har fått kännedom om omständigheter som har samband med den ekonomiska ställningen hos mottagaren av gräsrotsfinansiering eller hos en annan kund till förmedlaren av gräsrotsfinansiering eller hos någon annan person med anknytning till dess verksamhet eller om någons personliga förhållanden eller om en företagshemlighet, är skyldig att hemlighålla saken, om inte den till vars förmån tystnadsplikten har föreskrivits ger sitt samtycke till att saken röjs. Sekretessbelagd information får inte heller lämnas till bolagsstämman för förmedlaren av gräsrotsfinansiering eller till ett motsvarande organs stämma eller möte eller till aktieägare, medlemmar, bolagsmän eller andra personer som deltar i stämman eller mötet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
55. 
Lag 
om ändring av 14 § i lagen om förmedlare av konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om förmedlare av konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom (852/2016) 14 § som följer: 
14 § 
Tystnadsplikt 
Den som vid förmedling av konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom eller vid tillhandahållande av rådgivningstjänster med avseende på sådana krediter har fått veta något om en kunds eller någon annans ekonomiska ställning eller något som berör personliga förhållanden eller en företagshemlighet får inte röja detta för utomstående, om inte den till vars förmån tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke till att uppgifterna röjs eller om inte något annat föreskrivs i lag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
56. 
Lag 
om ändring av 13 § i lagen om registrering av vissa kreditgivare och kreditförmedlare 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om registrering av vissa kreditgivare och kreditförmedlare (853/2016) 13 § som följer: 
13 § 
Tystnadsplikt 
Den som vid lämnande av konsumentkrediter eller vid förmedling av person-till-person-lån har fått veta något om en konsuments eller någon annans ekonomiska ställning eller något som berör personliga förhållanden eller en företagshemlighet får inte röja detta för utomstående, om inte den till vars förmån tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke till att uppgifterna röjs eller om inte något annat föreskrivs i lag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
57. 
Lag 
om ändring av 5 § i lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar (381/2007) 5 § 1 mom. 3 punkten som följer: 
5 § 
Sekretessbelagda identifieringsuppgifter 
Sådana i förvaltningsdomstolens diarium eller motsvarande dokumentregister antecknade uppgifter som är nödvändiga för specificering av en part eller någon annan som har del i saken är sekretessbelagda om det är nödvändigt på grund av att de tillsammans med andra uppgifter i förvaltningsdomstolens dokumentregister eller förvaltningsdomstolens beslut röjer en uppgift som är sekretessbelagd 
3) enligt någon annan lag i syfte att skydda den personliga integriteten eller säkerheten eller en persons eller ett företags företagshemlighet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
58. 
Lag 
om ändring av 4 § i lagen om centralen för utredning av penningtvätt 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om centralen för utredning av penningtvätt (445/2017) 4 § 1 mom. som följer: 
4 § 
Centralens rätt att få, använda och lämna ut uppgifter 
Trots bestämmelserna om hemlighållande av uppgifter om företagshemligheter eller uppgifter om en enskild persons, sammanslutnings eller stiftelses ekonomiska förhållanden, ekonomiska ställning eller beskattningsuppgifter har centralen för utredning av penningtvätt rätt att av myndigheter, av sammanslutningar som har ålagts en offentlig uppgift och av rapporteringsskyldiga avgiftsfritt få uppgifter och handlingar som är nödvändiga för förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Beslut om inhämtande av sekretessbelagda uppgifter fattas av en polisman som hör till befälet och arbetar vid centralen för utredning av penningtvätt. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
59. 
Lag 
om ändring av 4 § i lagen om Pensionsskyddscentralen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Pensionsskyddscentralen (397/2006) 4 § 3 mom., 
sådant det lyder i lag 1263/2016, som följer: 
4 § 
Pensionsskyddscentralens rätt att få och använda uppgifter för statistisk verksamhet, forskning och utveckling 
Förutom för forskning och statistisk verksamhet får Pensionsskyddscentralen samköra och använda de personuppgifter och andra uppgifter den fått med stöd av 1 mom. eller 197 och 198 § i lagen om pension för arbetstagare för att göra utredningar och framställningar som behövs för att utveckla arbetspensionsskyddet i enlighet med 2 § 1 mom. 1 punkten i denna lag. Pensionsskyddscentralen har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att på det sätt som föreskrivs i 28 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) för vetenskaplig forskning, statistikföring eller myndigheternas planerings- eller utredningsarbete lämna ut uppgifter om pension, pensionsrätt eller försäkring som erhållits från en pensionsanstalt som verkställer arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn. Uppgifterna ska behandlas så att ingens integritet eller företagshemlighet äventyras. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
60. 
Lag 
om ändring av 4 § i lagen om rätt för statens revisionsverk att granska vissa överföringar av medel mellan Finland och Europeiska gemenskaperna 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om rätt för statens revisionsverk att granska vissa överföringar av medel mellan Finland och Europeiska gemenskaperna (353/1995) 4 §, 
sådan den lyder i lag 653/1999, som följer: 
4 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som vid utförandet av uppdrag enligt denna lag har tagit del av uppgifter om någon annans ekonomiska ställning, företagshemlighet eller om en enskilds personliga förhållanden får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) lämna ut uppgifterna till polis- och andra förundersökningsmyndigheter, tull- och åklagarmyndigheter och domstol för utredning av brott samt till Europeiska gemenskapernas institutioner och andra behöriga myndigheter, om gemenskapens lagstiftning förutsätter detta. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
61. 
Lag 
om ändring av 10 § i lagen om trafikskadenämnden 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om trafikskadenämnden (441/2002) 10 § 1 mom. som följer: 
10 § 
Tystnadsplikt 
Den som i egenskap av trafikskadenämndens medlem eller ersättare eller anställd hos den eller sakkunnig på grundval av ett uppdrag eller den som med stöd av 30 kap. 3 § lagen om försäkringsbolag (521/2008) har fått kännedom om omständigheter som hänför sig till ett försäkringsbolags, bolagets kunds eller någon annans ekonomiska ställning eller hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller företagshemligheter får inte röja det för utomstående, om inte den till vars förmån tystnadsplikten har föreskrivits samtycker till att uppgifterna röjs eller om något annat inte föreskrivs någon annanstans i lag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
62. 
Lag 
om ändring av kemikalielagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i kemikalielagen (599/2013) 52 § 2 mom., rubriken för 56 §, 56 § 1 mom., rubriken för 57 §, det inledande stycket i 57 § 1 mom., rubriken för 58 § och det inledande stycket i 58 §, som följer: 
52 § 
Rätt att få uppgifter av andra myndigheter och utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
En tillsynsmyndighet får, trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, lämna ut vid tillsynen erhållna uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning och företagshemlighet, eller om en enskilds personliga förhållanden, till andra tillsynsmyndigheter, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Livsmedelssäkerhetsverket och de myndigheter som avses i 6 § i lagen om transport av farliga ämnen, när dessa utövar tillsyn enligt lag, och till tillsynsmyndigheterna i andra EU-länder för tillsynen enligt Europeiska unionens kemikalielagstiftning. 
56 § 
Krav på skydd för företagshemligheter 
En verksamhetsutövare som svarar för lämnandet av de uppgifter som avses i 22 § ska särskilt ange de uppgifter som verksamhetsutövaren betraktar som företagshemligheter och som verksamhetsutövaren yrkar att ska hållas hemliga för andra än Säkerhets- och kemikalieverket. Den som framställer yrkandet ska motivera detta. 
57 § 
Avgränsning av företagshemlighet som gäller en kemikalie 
Oberoende av bestämmelserna om företagshemligheter i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet ska följande uppgifter om kemikalier inte vara sekretessbelagda på yrkande av den verksamhetsutövare som avses i 22 § i denna lag: 
58 § 
Avgränsning av företagshemlighet som gäller en biocidprodukt 
Oberoende av bestämmelserna om företagshemligheter i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet ska följande uppgifter om biocidprodukter inte vara sekretessbelagda på yrkande av den som ansöker om godkännande för en biocidprodukt som avses i 5 kap. i denna lag: 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
63. 
Lag 
om ändring av 68 § i strålskyddslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i strålskyddslagen (592/1991) 68 §, 
sådan den lyder i lag 647/1999, som följer: 
68 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som i samband med tillsynen över att denna lag iakttas och den som i egenskap av medlem eller sekreterare i strålsäkerhetsdelegationen har tagit del av uppgifter om någon enskilds eller sammanslutnings ekonomiska ställning eller företagshemlighet eller om någons privata förhållanden får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) lämna ut uppgifterna i enlighet med 57 § samt till åklagar- och polismyndigheterna för utredning av brott. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
64. 
Lag 
om ändring av 86 § i räddningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i räddningslagen (379/2011) 86 § 1 mom. som följer: 
86 § 
Tystnadsplikt 
Den som hör till räddningsväsendets personal eller som deltar i räddningsverksamhet samt en i 107 § avsedd medlem eller sakkunnig i en undersökningskommission får inte på ett för räddningsväsendet obehörigt sätt utnyttja eller olovligen röja omständigheter som han eller hon har fått kännedom om i uppdraget och som enligt lag ska hållas hemliga eller som gäller en enskild persons företagshemlighet, ekonomiska ställning, personliga förhållanden eller hälsotillstånd. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
65. 
Lag 
om ändring av 32 § i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005) 32 § 2 mom., 
sådant det lyder i lag 358/2015, som följer: 
32 § 
Framläggande av säkerhetsrapporten 
Med Säkerhets- och kemikalieverkets samtycke kan verksamhetsutövaren begränsa de uppgifter som i säkerhetsrapporten ges allmänheten och som verksamhetsutövaren anser vara företagshemligheter eller annars med fog konfidentiella. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
66. 
Lag 
om ändring av 25 a § och 90 § i läkemedelslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i läkemedelslagen (395/1987) 25 a § 1 mom. och 90 § 2 mom., 
sådana de lyder, 25 a § 1 mom. i lag 330/2013 och 90 § 2 mom. i lag 773/2009, som följer: 
25 a § 
Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ska utarbeta en prövningsrapport om det läkemedelspreparat för vilket försäljningstillstånd har sökts. Prövningsrapporten ska alltid uppdateras när nya betydande uppgifter fås om läkemedelspreparatets kvalitet, säkerhet eller effekter. Prövningsrapporten och motiveringen till den, från vilka de uppgifter som omfattas av företagshemligheten har avlägsnats, ska finnas offentligt tillgängliga. I prövningsrapporten ska det ingå ett sammandrag som inkluderar ett avsnitt om läkemedlets användningsvillkor. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ska offentliggöra beslutet om försäljningstillstånd för läkemedelspreparatet, villkoren som har fogats till tillståndet och vid behov uppgifter om tidsfrister för när dessa villkor ska vara uppfyllda, ett preparatsammandrag samt en bipacksedel. 
90 § 
Uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings företagshemlighet som Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet tagit del av då det utfört i denna lag avsedda uppgifter får centret, trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, lämna ut till en institution och andra övervakningsmyndigheter inom Europeiska unionen så som förutsätts i Europeiska gemenskapens rättsakter, samt till Livsmedelssäkerhetsverket, social- och hälsovårdsministeriet, läkemedelsprisnämnden, Folkpensionsanstalten samt polis-, tull- och åklagarmyndigheterna när detta är nödvändigt för skötseln av deras i lag föreskrivna uppgifter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
67. 
Lag 
om ändring av 40 a § i lagen om strukturstöd till jordbruket 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007) 40 a § 3 mom., 
sådant det lyder i lag 1415/2011, som följer: 
40 a § 
Anmälan om upphandlingsförfarande som står i strid med villkoren för användningen av stöd 
En anbudsgivare som avses i 1 mom. eller dennes företrädare eller biträde har inte rätt att ta del av uppgifter som närings-, trafik- och miljöcentralen har fått för att ge det svar som avses i 1 mom. och som gäller en annan anbudsgivares företagshemligheter. Uppgifter om pris och andra faktorer som legat till grund för jämförelsen av anbuden ska dock alltid lämnas ut. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
68. 
Lag 
om ändring av 53 § i lagen om verkställighet av jordbruksstöd 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) 53 § 3 mom. som följer: 
53 § 
Myndighetens rätt att få uppgifter 
Sådana uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning eller företagshemligheter eller om en enskilds personliga förhållanden som erhållits vid utförandet av uppdrag som avses i denna lag får trots sekretessbestämmelserna lämnas ut till statliga och kommunala myndigheter för utförande av uppdrag enligt denna lag samt till åklagar-, polis- och tullmyndigheterna för utredning av brott. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
69. 
Lag 
om ändring av 8 kap. 3 § i bokföringslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i bokföringslagen (1336/1997) 8 kap. 3 § som följer: 
sådan den lyder i lag 630/1999, som följer: 
8 kap. 
Särskilda bestämmelser 
3 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Bokföringsnämndens ledamöter och de som utövar tillsyn över lagens efterlevnad får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) lämna ut uppgifter som de vid fullgörandet av uppdrag enligt denna lag har fått veta om en bokföringsskyldigs eller någon annans företagshemlighet eller om någon annans ekonomiska ställning eller personliga omständigheter till förundersökningsmyndigheter och åklagare för utredning av brott. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
70. 
Lag 
om ändring av 17 § i lagen om transport av farliga ämnen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om transport av farliga ämnen (719/1994) 17 §, 
sådan den lyder i lag 642/1999, som följer: 
17 § 
Upplysningar av andra myndigheter 
Tillsynsmyndigheten har trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet rätt att av andra myndigheter få för tillsynen nödvändiga upplysningar som omfattas av företagshemligheten. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
71. 
Lag 
om ändring av 59 § i hälsoskyddslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i hälsoskyddslagen (763/1994) 59 §, 
sådan den lyder i lag 658/1999, som följer: 
59 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som i samband med tillsynen över att denna lag iakttas har tagit del av uppgifter om någon enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning, företagshemlighet eller en enskilds personliga förhållanden får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet lämna ut uppgifterna till de myndigheter som nämns i 4, 5 och 7 § eller till någon annan myndighet som behöver information för fullgörande av myndighetsuppgifter som gäller hälsoskyddet samt till åklagar- och polismyndigheterna för utredning av brott. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
72. 
Lag 
om ändring av 21 § i lagen om tillsyn över fartygssäkerheten 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om tillsyn över fartygssäkerheten (370/1995) 21 §, 
sådan den lyder i lag 643/1999, som följer: 
21 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som vid utförande av en uppgift som föreskrivs i denna lag har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning, företagshemlighet eller om någons hälsotillstånd eller om en i 20 § avsedd anmälares identitet får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) lämna ut uppgifterna till åklagar- och polismyndigheterna för utredning av brott. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
73. 
Lag 
om ändring av 24 i § lagen om veterinär gränskontroll 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om veterinär gränskontroll (1192/1996) det inledande stycket i 24 §, 
sådant det lyder i lag 672/1999, som följer: 
24 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som vid utförandet av uppdrag enligt denna lag har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning, företagshemlighet eller om en enskilds personliga förhållanden får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) lämna ut uppgifterna till. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
74. 
Lag 
om ändring av 62 § i djurskyddslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i djurskyddslagen (247/1996) det inledande stycket i 62 §, 
sådant det lyder i lag 662/1999, som följer: 
62 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som vid tillsynen över att denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser följs eller vid utförandet av en utredning eller undersökning enligt 48 § har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning, företagshemlighet eller om en enskilds personliga förhållanden får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) lämna ut uppgifterna till 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
75. 
Lag 
om ändring av 35 § i lagen om vattentjänster 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om vattentjänster (119/2001) det inledande stycket i 35 § 2 mom. som följer: 
35 § 
Tystnadsplikt 
Trots tystnadsplikten enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet får uppgifter om enskildas och sammanslutningars ekonomiska ställning eller företagshemligheter eller enskildas personliga förhållanden, som erhållits vid utförande av åligganden enligt denna lag, lämnas ut till 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
76. 
Lag 
om ändring av 15 § i lagen om privat hälso- och sjukvård 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) 15 §, 
sådan den lyder i lag 678/1999, som följer: 
15 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som vid utförande av uppdrag enligt denna lag har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings företagshemlighet eller ekonomiska ställning eller om någons personliga förhållanden får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet lämna ut uppgifterna till åklagar- och polismyndigheterna för utredning av brott eller till någon annan tillsynsmyndighet som avses i denna lag för att myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
77. 
Lag 
om ändring av 23 § i lagen om medicinsk forskning 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om medicinsk forskning (488/1999) 23 § 2 mom. som följer: 
23 § 
Tjänsteansvar och tystnadsplikt 
Den som i samband med behandlingen av ärenden som avses i denna lag har fått kännedom om konfidentiella uppgifter som gäller forskningsplanen, uppgifter om en annan persons egenskaper, hälsotillstånd, personliga förhållanden eller ekonomiska ställning eller om en näringsidkares företagshemligheter, får inte för tredje man röja dessa uppgifter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
78. 
Lag 
om ändring av 7 § i lagen om Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (593/2009) 7 § 2 mom. som följer: 
7 § 
Rätt att få uppgifter 
Centret får inte lämna ut uppgifter om enskilda personers eller sammanslutningars företagshemligheter eller andra sekretessbelagda uppgifter som centret erhållit när det skött sina uppgifter enligt denna lag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
79. 
Lag 
om ändring av 64 § i alkohollagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i alkohollagen (1102/2017) 64 § 1 mom. som följer: 
64 § 
Lämnande av uppgifter 
Trots sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får tillsynsmyndigheterna till en annan tillsynsmyndighet lämna ut uppgifter som de erhållit vid utförandet av ett uppdrag enligt denna lag och som gäller en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning och företagshemligheter, om uppgifterna är nödvändiga för skötseln av ett uppdrag som åligger myndigheten. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
80. 
Lag 
om ändring av 22 och 23 § i lagen om handel med skogsodlingsmaterial 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om handel med skogsodlingsmaterial (241/2002) 22 § 1 mom. och 23 § som följer: 
22 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som vid utförandet av uppdrag enligt denna lag har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning eller företagshemlighet får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet lämna ut uppgifterna till de myndigheter som avses i 15 och 16 § för utförandet av uppgifter enligt denna lag. 
23 § 
Utbyte av information mellan myndigheter i Europeiska unionens medlemsstater 
En tillsynsmyndighet får till myndigheter i Europeiska unionens övriga medlemsstater lämna ut de uppgifter som tillsynen över skogsodlingsmaterialdirektivet förutsätter. Vid utlämnande av personuppgifter ska personuppgiftslagen iakttas. Uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning eller företagshemlighet får dock inte lämnas ut. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
81. 
Lag 
om ändring av 9 § i lagen om plantmaterial 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om plantmaterial (1205/1994) 9 §, 
sådan den lyder i lag 850/2011, som följer: 
9 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som vid utförandet av uppdrag enligt denna lag har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings företagshemlighet eller ekonomiska ställning får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet lämna ut uppgifterna till åklagar- och polismyndigheterna för utredning av brott som avses i 8 kap. 2 § 1 mom. 1 punkten i tvångsmedelslagen (806/2011) samt till de myndigheter som avses i 7 och 7 a § i denna lag för utförande av uppgifter enligt denna lag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
82. 
Lag 
om ändring av 24 § i lagen om skydd för växters sundhet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om skydd för växters sundhet (702/2003) 24 §, 
sådan den lyder i lag 847/2011, som följer: 
24 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som vid utförandet av uppdrag enligt denna lag har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings företagshemlighet eller ekonomiska ställning får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet lämna ut uppgifterna till åklagar- och polismyndigheterna för utredning av brott som avses i 8 kap. 2 § 1 mom. 1 punkten i tvångsmedelslagen (806/2011) samt till de myndigheter som avses i 13 och 14 § i denna lag för utförandet av uppgifter enligt denna lag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
83. 
Lag 
om ändring av 80 § i lagen om tryckbärande anordningar 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om tryckbärande anordningar (1144/2016) det inledande stycket i 80 § 2 mom. som följer: 
80 § 
Rätt att få information av myndigheter samt att lämna ut sekretessbelagd information 
Tillsynsmyndigheten får, oberoende av sekretessbestämmelserna, lämna ut sådan information som den fått vid tillsynen och som gäller en enskild persons eller en sammanslutnings ekonomiska ställning eller företagshemlighet eller en enskilds personliga förhållanden 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
84. 
Lag 
om ändring av 90 § i elsäkerhetslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i elsäkerhetslagen (1135/2016) det inledande stycket i 90 § 2 mom. som följer: 
90 § 
Rätt att få information av myndigheter samt att lämna ut sekretessbelagd information 
Elsäkerhetsmyndigheten får, oberoende av sekretessbestämmelserna, lämna ut sådan information som den fått vid tillsynen och som gäller en enskild persons eller en sammanslutnings ekonomiska ställning eller företagshemlighet eller en enskilds personliga förhållanden 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
85. 
Lag 
om ändring av 16 § i lagen om bekämpning av flyghavre 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002) 16 §, 
sådan den lyder i lag 848/2011, som följer: 
16 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Uppgifter som vid utförandet av uppdrag enligt denna lag har erhållits om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning eller företagshemlighet får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet lämnas ut till åklagar- och polismyndigheterna för utredning av brott som avses i 8 kap. 2 § 1 mom. 1 punkten i tvångsmedelslagen (806/2011) samt till de myndigheter som avses i 3 kap. i denna lag för utförandet av uppgifter enligt denna lag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
86. 
Lag 
om ändring av 14 kap. 13 § i konkurslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i konkurslagen (120/2004) 14 kap. 13 § som följer: 
14 kap. 
Konkursboets förvaltning 
13 § 
Tystnadsplikt 
Boförvaltaren, en borgenär eller en medlem av borgenärsdelegationen eller den som är anställd hos dem eller ett biträde eller en sakkunnig som anlitas av dem får inte för en utomstående röja eller för enskild vinning utnyttja vad han eller hon i samband med förfarandet har fått veta om gäldenärens ekonomiska ställning, hälsotillstånd eller andra personliga omständigheter eller om gäldenärens eller konkursboets företagshemligheter, om inte den i vars intresse tystnadsplikten har föreskrivits ger sitt samtycke till att uppgifterna röjs eller något annat föreskrivs i lag. Tystnadsplikten hindrar inte konkursboets förvaltning från att använda sig av uppgifterna till den del detta är nödvändigt för förvaltningen och utredningen av boet eller för realisering av egendomen. 
Gäldenären får inte för en utomstående röja eller för egen vinning utnyttja vad han eller hon i samband med förfarandet har fått veta och som berör en företagshemlighet i konkursboet, om inte den i vars intresse tystnadsplikten har föreskrivits ger sitt samtycke till att uppgifterna röjs eller något annat föreskrivs i lag. Gäldenären får inte heller röja eller utnyttja en företagshemlighet som ansluter sig till verksamhet som har bedrivits före konkursens början, om det är uppenbart att röjandet eller utnyttjandet kan sänka värdet på den egendom som ingår i boet eller försvåra dess realisering. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
87. 
Lag 
om ändring av 16 § i lagen om övervakning av förvaltningen av konkursbon 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om övervakning av förvaltningen av konkursbon (109/1995) 16 §, 
sådan den lyder i lag 650/1999, som följer: 
16 § 
Trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får konkursombudsmannen till domstolen och skatteförvaltningen samt till åklagar- och polismyndigheterna för utredning av brott lämna ut sådana uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning eller företagshemlighet eller om en enskilds personliga förhållanden som han eller hon tagit del av i sitt uppdrag. Konkursombudsmannen har rätt att lämna ut en sekretessbelagd uppgift också till den som behöver uppgiften för att bevaka sina intressen eller rättigheter eller för att fullgöra sina skyldigheter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
88. 
Lag 
om ändring av 36 § i veterinärvårdslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i veterinärvårdslagen (765/2009) det inledande stycket i 36 § som följer: 
36 § 
Sekretessbelagda uppgifter 
Bestämmelser om tystnadsplikten i fråga om uppgifter som erhållits vid tillsynen finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Trots tystnadsplikten får uppgifter som vid tillsynen över efterlevnaden av denna lag eller utförandet av en uppgift som hänför sig till tillsynen erhållits om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning eller företagshemlighet eller om en enskilds personliga förhållanden lämnas ut 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
89. 
Lag 
om ändring av 32 § i lagen om växtskyddsmedel 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011) det inledande stycket i 32 §, 
sådant det lyder i lag 1160/2013, som följer: 
32 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som vid utförandet av uppdrag enligt denna lag har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings företagshemlighet eller ekonomiska ställning får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) lämna ut uppgifterna till 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
90. 
Lag 
om ändring av 14 § i lagen om hästtävlingar 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om hästtävlingar (796/1993) 14 §, 
sådan den lyder i lag 851/2011, som följer: 
14 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som vid utförandet av uppdrag enligt denna lag har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings företagshemlighet eller ekonomiska ställning får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) lämna ut uppgifterna till åklagar- och polismyndigheterna för utredning av brott som avses i 8 kap. 2 § 1 mom. 1 punkten i tvångsmedelslagen (806/2011) samt till de myndigheter som avses i 11 § i denna lag för utförande av uppgifter enligt denna lag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
91. 
Lag 
om ändring av 23 § i lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (9/2014) 23 § 1 mom. som följer: 
23 § 
Utlämnande av uppgifter 
Trots den tystnadsplikt som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får sådana uppgifter om en fysisk persons, en sammanslutnings eller en stiftelses ekonomiska situation, om företagshemlighet eller om en fysisk persons personliga förhållanden som erhållits vid skötseln av uppgifter enligt denna lag lämnas ut till arbets- och näringsministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralen, Innovationsfinansieringsverket Business Finland och Business Finland Ab, statens specialfinansieringsbolag, jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket, arbets- och näringsbyrån samt skattemyndigheten, om det behövs för att sköta sådana understödsärenden eller tillsynsuppgifter som hör till myndigheten, Business Finland Ab eller specialfinansieringsbolaget. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
92. 
Lag 
om ändring av 146 § i avfallslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i avfallslagen (646/2011) 146 § som följer: 
146 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som vid utförandet av uppdrag enligt denna lag har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning, om en företagshemlighet eller om en enskilds personliga förhållanden får trots sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet lämna ut uppgifterna till tillsynsmyndigheten eller miljöministeriet för fullgörande av uppgifter enligt denna lag och till åklagar-, polis- och tullmyndigheterna för utredning av brott. Uppgifter som annars är sekretessbelagda får dessutom lämnas ut till tullmyndigheterna för tillsyn över verkställigheten av avfallsskattelagen (1126/2010) och lagen om accis på vissa dryckesförpackningar. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
93. 
Lag 
om ändring av 210 § i miljöskyddslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i miljöskyddslagen (527/2014) 210 § 2 mom. som följer: 
210 § 
Sekretess och utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som vid utförandet av uppdrag enligt denna lag har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning, om en företagshemlighet eller om en enskilds personliga förhållanden får trots sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet lämna ut uppgifterna till tillsynsmyndigheten eller miljöministeriet för fullgörande av uppgifter enligt denna lag och till åklagar-, polis- och tullmyndigheterna för utredning av brott samt om ett för Finland bindande internationellt fördrag kräver det. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
94. 
Lag 
om ändring av 43 § i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål (497/2013) det inledande stycket i 43 § som följer: 
43 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Trots den sekretess som anges i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får uppgifter som erhållits vid tillsynen över efterlevnaden av denna lag eller de bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den och som gäller någon enskilds eller sammanslutnings ekonomiska ställning, företagshemlighet eller en enskilds personliga förhållanden lämnas ut 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
95. 
Lag 
om ändring av 33 § i lagen om transport av djur 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om transport av djur (1429/2006) det ledande stycket i 33 §, 
sådant det lyder i lag 844/2011, som följer: 
33 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som vid utförandet av uppdrag enligt denna lag har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings företagshemlighet eller ekonomiska ställning eller en enskilds personliga förhållanden får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) lämna ut uppgifter 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
96. 
Lag 
om ändring av 52 § i lagen om animaliska biprodukter 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om animaliska biprodukter (517/2015) det inledande stycket i 52 § som följer: 
52 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Bestämmelser om sekretessplikten i fråga om uppgifter som erhållits vid tillsynen finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt i artikel 7 i kontrollförordningen. Uppgifter som vid tillsynen över efterlevnaden av denna lag eller utförandet av en uppgift som hänför sig till tillsynen erhållits om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning eller företagshemligheter eller om en enskilds personliga förhållanden får trots sekretessplikten lämnas ut till 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
97. 
Lag 
om ändring av 57 § i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010) det inledande stycket i 57 § som följer: 
57 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården vid fullgörandet av uppgifter som hänför sig till tillsynen över efterlevnaden av denna lag eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av den har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning eller företagshemlighet eller om en enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden, får verket trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i 56 § 2 mom. i denna lag lämna ut uppgifterna 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
98. 
Lag 
om ändring av 27 § i lagen om gödselfabrikat 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om gödselfabrikat (539/2006) det inledande stycket i 27 §, 
sådant det lyder i lag 846/2011, som följer: 
27 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som vid utförandet av uppdrag enligt denna lag har tagit del av uppgifter om en enskilds eller sammanslutnings företagshemlighet eller ekonomiska ställning får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) lämna ut uppgifter till 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
99. 
Lag 
om ändring av 81 § i livsmedelslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i livsmedelslagen (23/2006) det inledande stycket i 81 § som följer: 
81 § 
Sekretessbelagda uppgifter 
Bestämmelser om sekretess när det gäller uppgifter som erhållits under tillsynen finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt i artikel 7 i kontrollförordningen. Trots tystnadsplikten får uppgifter som erhållits vid tillsynen över att denna lag iakttas eller vid utförandet av uppgifter i anslutning till tillsynen och som gäller en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning, företagshemlighet eller en enskilds personliga förhållanden lämnas till 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
100. 
Lag 
om ändring av 74 § i hissäkerhetslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i hissäkerhetslagen (1134/2016) det inledande stycket i 74 § 2 mom. som följer: 
74 § 
Rätt att få information av myndigheter samt att lämna ut sekretessbelagd information 
Hissäkerhetsmyndigheten får, oberoende av sekretessbestämmelserna, lämna ut sådan information som den fått vid tillsynen och som gäller en enskild persons eller en sammanslutnings ekonomiska ställning eller företagshemlighet eller en enskilds personliga förhållanden 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
101. 
Lag 
om ändring av 13 § i lagen om marknadskontrollen av vissa produkter 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om marknadskontrollen av vissa produkter (1137/2016) det inledande stycket i 13 § som följer: 
13 § 
Rätt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter 
Marknadskontrollmyndigheten får, oberoende av sekretessbestämmelserna, lämna ut sådan information som den fått vid kontrollen och som gäller en enskild persons eller en sammanslutnings ekonomiska ställning eller företagshemlighet eller en enskilds personliga förhållanden 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
102. 
Lag 
om ändring av 15 § i lagen om ädelmetallarbeten 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om ädelmetallarbeten (1029/2000) det inledande stycket i 15 § som följer: 
15 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som vid utförandet av uppdrag som hänför sig till tillsynen över att denna lag iakttas har tagit del av uppgifter om en enskilds, en sammanslutnings eller en stiftelses ekonomiska ställning, företagshemlighet eller om en enskilds personliga förhållanden får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) lämna ut uppgifterna till 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
103. 
Lag 
om ändring av 5 § i lagen om underrättelser till Europeiska kommissionen om marknadskontrollen av vissa produkter som medför risk 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om underrättelser till Europeiska kommissionen om marknadskontrollen av vissa produkter som medför risk (1197/2009) 5 §, 
sådan den lyder i lag 1268/2010, som följer: 
5 § 
Sekretessbelagda uppgifter 
Bestämmelser om sekretess för de uppgifter som ingår i underrättelserna enligt denna lag finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och i artikel 19 i den förordning som nämns i 1 § 1 mom. i denna lag. På sekretessen tillämpas dessutom bestämmelserna i artikel 16 i det direktiv som nämns i 1 § 1 mom. i denna lag. Oberoende av sekretessen får sådana uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning, företagshemlighet och en enskilds personliga förhållanden som erhållits vid fullgörandet av uppgifter enligt denna lag lämnas ut till Säkerhets- och kemikalieverket, en marknadskontrollmyndighet och till Europeiska kommissionen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
104. 
Lag 
om ändring av 26 § i lagen om handel med utsäde 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om handel med utsäde (728/2000) 26 §, 
sådan den lyder i lag 849/2011, som följer: 
26 § 
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter 
Den som vid utförandet av uppdrag enligt denna lag har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning eller företagshemlighet får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet lämna ut uppgifterna till åklagar- och polismyndigheterna för utredning av brott som avses i 8 kap. 2 § 1 mom. 1 punkten i tvångsmedelslagen (806/2011) samt till de myndigheter som avses i 15—17 § i denna lag för utförandet av uppgifter enligt denna lag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
105. 
Lag 
om ändring av 16 § i lagen om kosmetiska produkter 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om kosmetiska produkter (492/2013) 16 § 2 mom. som följer: 
16 § 
Rätt att få uppgifter av andra myndigheter samt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter 
I enlighet med vad som föreskrivs i 1 mom. får tillsynsmyndigheten lämna ut vid tillsynen erhållna uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings ekonomiska ställning och företagshemlighet, eller om en enskilds personliga förhållanden, till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Livsmedelssäkerhetsverket och Konkurrens- och konsumentverket för tillsyn enligt lag, till de övriga EU-ländernas behöriga myndigheter i enlighet med artiklarna 29 och 30 i EU:s kosmetikaförordning samt till förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning av brott och till åklagare för åtalsprövning. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
106. 
Lag 
om ändring av 15 § i lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden (1186/2009) 15 § 1 mom. som följer: 
15 § 
Skyldighet att lämna uppgifter 
Teleföretaget och den som ansöker om stöd ska på begäran av kommunikationsministeriet eller Kommunikationsverket samla in och trots företagshemligheter till kommunikationsministeriet och Kommunikationsverket lämna uppgifter som är nödvändiga för styrningen och övervakningen av bredbandsprojektet. Uppgifterna ska lämnas utan dröjsmål i den form som myndigheten begär och avgiftsfritt. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
107. 
Lag 
om ändring av tobakslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i tobakslagen (549/2016) 21 § 2 mom., 30 § 2 mom., 42 § 4 mom., 88 § och 94 § 2 mom. som följer: 
21 § 
Metod, format och tidpunkt för lämnande av uppgifter om tobaksprodukter 
När tillverkare och importörer lämnar uppgifter i enlighet med detta kapitel ska de ange vilka av uppgifterna som de anser utgöra företagshemligheter. 
30 § 
Metod, format och tidpunkt för lämnande av uppgifter om andra produkter 
När tillverkare och importörer lämnar uppgifter i enlighet med detta kapitel ska de ange vilka av uppgifterna som de anser utgöra företagshemligheter. 
42 § 
Datalagringsanläggning 
Särskilda bestämmelser gäller för skydd för företagshemligheter och skydd för personuppgifter. 
88 § 
Utlämnande av uppgifter 
Trots sekretessbestämmelserna får Valvira eller kommunen till en annan tillsynsmyndighet lämna ut sådana uppgifter om företagshemligheter som erhållits vid tillsynen över efterlevnaden av denna lag eller vid utförande av uppgifter i anslutning till tillsynen, om uppgifterna är nödvändiga för skötseln av de tillsynsuppgifter som åligger myndigheten i fråga. Uppgifter får även lämnas ut till utländska organ och inspektörer som förutsätts i EU:s lagstiftning eller någon annan internationell förpliktelse som är bindande för Finland, i de fall då ifrågavarande lagstiftning eller avtal förutsätter detta. 
94 § 
Registrering och offentliggörande av uppgifter om produkttillsyn 
Valvira gör de uppgifter som erhållits med stöd av 14 § 1 mom. 1—4 punkten och 15, 18, 26 och 29 §, med undantag för företagshemligheter, tillgängliga för allmänheten på en webbplats, där det bara kan göras enskilda sökningar med produktnamnet eller namnet eller företags- och organisationsnumret på den registrerade som sökvillkor. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
108. 
Lag 
om ändring av 16 kap. 10 § i lagen om försäkringsföreningar 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om försäkringsföreningar (1250/1987) 16 kap. 10 § 1 mom., 
sådant det lyder i lag 1231/2009, som följer: 
16 kap. 
Särskilda stadganden 
10 § 
Den som i egenskap av anställd hos en försäkringsförening eller dess tjänsteföretag eller som i egenskap av medlem eller suppleant i dessas organ eller som vid utförande av någon uppgift på uppdrag av en försäkringsförening eller som i egenskap av anställd hos eller medlem av en nämnd inom försäkringsbranschen eller ett motsvarande organ eller som i egenskap av sakkunnig på grundval av ett uppdrag eller som med stöd av 2―5 mom. har fått veta något om försäkringsföreningens, dess kunds eller någon annans ekonomiska ställning eller hälsotillstånd eller något som berör andra personliga förhållanden eller fått kännedom om en företagshemlighet får inte röja detta för utomstående, om inte den till vars förmån sekretessen gäller ger sitt samtycke till att uppgifterna röjs eller om inte något annat föreskrivs i lag. Sådana uppgifter om en kund som omfattas av sekretess får, med undantag för föreningsstämmans röstlängd, inte heller lämnas till föreningsstämma eller till delägare som deltar i stämman. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
109. 
Lag 
om ändring av 16 § i lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning (1543/2011) 16 § 2 mom. som följer: 
16 § 
Utlämnande av uppgifter och sekretess 
Den som vid ett granskningsuppdrag eller något annat uppdrag som sammanhänger med övervakningen av ränteutjämning eller export- eller fartygskredit har fått kännedom om ett företags ekonomiska ställning eller företagshemligheter får inte utan samtycke av den berörde för utomstående röja eller för egen vinning utnyttja dessa uppgifter. Bestämmelser om sekretessbelagda myndighetshandlingar finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
110. 
Lag 
om ändring av 39 § i fordonslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i fordonslagen (1090/2002) det inledande stycket i 39 § 2 mom., 
sådant det lyder i lag 1609/2015, som följer: 
39 § 
Register över typgodkännanden 
De uppgifter i registret över typgodkännanden som innehåller företagshemligheter får trots bestämmelserna om sekretess lämnas till 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
111. 
Lag 
om ändring av 28 § i lagen om penninginsamlingar 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om penninginsamlingar (255/2006) 28 § 1 mom. 1 punkten och 3 mom., 
sådana de lyder i lag 505/2009, som följer: 
28 § 
Rätt att få uppgifter 
Polisstyrelsen och polisinrättningen har rätt att få sådana uppgifter som direkt hänför sig till anordnandet av penninginsamlingar och sådana uppgifter som behövs för tillsynen över anordnandet av penninginsamlingar enligt följande: 
1) av sökanden eller tillståndshavaren och av den som i praktiken anordnar penninginsamlingen, avgiftsfritt och oberoende av att sammanslutningars medlemmar, revisorer, verkställande direktör, styrelsemedlemmar eller arbetstagare är bundna av företagshemlighet, 
Polisstyrelsen har rätt att av tillståndshavaren och av den som i praktiken anordnar penninginsamlingen, avgiftsfritt och oberoende av att sammanslutningars medlemmar, revisorer, verkställande direktör, styrelsemedlemmar eller arbetstagare är bundna av företagshemlighet, få uppgifter som behövs för den statistikföring som gäller anordnandet av penninginsamlingar. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
112. 
Lag 
om ändring av 5 § i lagen om sambyggnad och samutnyttjande av nätinfrastruktur 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om sambyggnad och samutnyttjande av nätinfrastruktur (276/2016) 5 § 2 mom. 3 punkten som följer: 
5 § 
Central informationspunkt 
Information behöver dock inte lämnas till den del lämnandet kan anses äventyra 
3) företagshemligheter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
113. 
Lag 
om ändring av 39 b § i förvaltningsprocesslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i förvaltningsprocesslagen (586/1996) 39 b § 3 mom. 1 punkten, 
sådan den lyder i lag 799/2015, som följer: 
39 b § 
Vittnets tystnadsrätt 
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. får ett vittne vägra vittna till den del avläggandet av vittnesmål skulle röja 
1) en företagshemlighet, om inte skäl som är synnerligen viktiga med beaktande av ärendets natur, bevisningens betydelse för avgörandet av ärendet och följderna av att bevisningen inte läggs fram samt övriga omständigheter kräver att han eller hon vittnar, eller 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
114. 
Lag 
om ändring av 22 § i lagen om marknadsföringsavgifter för specialväxter 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om marknadsföringsavgifter för specialväxter (978/1991) 22 §, sådan den lyder i lag 676/1999, som följer: 
22 § 
Den som vid utförandet av ett uppdrag enligt denna lag har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings företagshemlighet eller ekonomiska ställning får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) lämna ut uppgifterna till åklagar- och polismyndigheterna för utredning av brott samt till den som avses i 21 § för utförande av uppgifter enligt denna lag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
115. 
Lag 
om ändring av 10 kap. 2 § i lagen om handel med finansiella instrument 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om handel med finansiella instrument (1070/2017) 10 kap. 2 § 1 mom. som följer: 
10 kap. 
Tillsyn, tystnadsplikt och särskilda befogenheter 
2 § 
Tystnadsplikt 
Den som vid fullgörande av uppdrag enligt denna lag eller som i egenskap av medlem eller ersättare i ett börsorgan eller som anställd hos en börs har fått kännedom om icke-offentliggjorda uppgifter om en emittents eller någon annan persons ekonomiska ställning eller en omständighet som gäller deras enskilda förhållanden eller om en företagshemlighet, får inte röja eller utnyttja uppgifterna, om det inte har föreskrivits eller i behörig ordning bestämts att de ska röjas eller om inte den i vars intresse tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke till att uppgifterna röjs. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Utskottets nya lagförslag
116. 
Lag 
om ändring av 79 § i lagen om försäkringsdistribution 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om försäkringsdistribution (234/2018) 79 § som följer: 
79  § 
Tystnadsplikt 
En försäkringsmäklare, en sidoverksam försäkringsmäklare eller en i 4 § 1 mom. avsedd sidoverksam försäkringsförmedlare, en anställd hos en sådan eller en medlem eller ersättare i organ vid en sådan, eller någon annan person som på uppdrag av den ovannämnda fullgör en uppgift som har fått veta något om försäkringsdistributörens, en kunds eller någon annans ekonomiska ställning eller hälsotillstånd eller något som berör andra personliga förhållanden eller har fått veta en företagshemlighet i samband med fullgörandet av en uppgift, får inte röja detta för utomstående, om inte den till vars förmån tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke till att uppgifterna röjs eller om inte något annat föreskrivs i lag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors 19.6.2018 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Martti
Mölsä
blå
vice ordförande
Harri
Jaskari
saml
medlem
Hannu
Hoskonen
cent
medlem
Laura
Huhtasaari
saf
medlem
Lauri
Ihalainen
sd
medlem
Eero
Lehti
saml
medlem
Markus
Lohi
cent
medlem
Lea
Mäkipää
blå
medlem
Johanna
Ojala-Niemelä
sd
medlem
Arto
Pirttilahti
cent
medlem
Hanna
Sarkkinen
vänst
medlem
Ville
Skinnari
sd
medlem
Antero
Vartia
gröna.
Sekreterare var
utskottsråd
Lauri
Tenhunen.
RESERVATION
Motivering
Lagförslag 1, förhållandet mellan förbudet mot att röja företagshemligheter och sekretessavtal och 17 kap. om bevisning i rättegångsbalken
I 5 och 6 § i lagförslag 1 föreskrivs det om undantag från förbudet mot att anskaffa och röja företagshemligheter. 
Det är motiverat att i lagen skriva ut ett undantag när det gäller att vittna i rättegång. Då förtydligas också förhållandet mellan den föreslagna lagen och rättegångsbalken. Särskilt motiverat är det att klarlägga förhållandet mellan rätten att vittna enligt rättegångsbalken och ett sekretessavtal enligt lagen om företagshemligheter. I praktiken har det förekommit fall i rättskipningen där man har försökt och delvis också lyckats förhindra att någon vittnar genom att åberopa ett sekretessavtal. Till dessa delar är det således skäl att precisera att ett privaträttsligt avtal aldrig kan hindra utövandet av den lagstadgade skyldigheten eller rätten att vittna. 
Man kan föreskriva om saken antingen genom att ta in ett nytt 2 mom. i 5 § eller genom att stifta en särskild paragraf. 
Lagförslag 1, formen av en teknisk anvisning som ska skyddas
När det gäller tekniska anvisningar är det motiverat att klarlägga vilken form en anvisning ska ha för att få det skydd som avses i lagen. En alltför vid eller otydlig definition av teknisk anvisning kan försämra rörligheten för arbetskraft och kompetens och förhindra utnyttjandet av kunskaper och kompetenser som hör till normal yrkeskunskap och -erfarenhet. 
I rättspraxis har det med fog ansetts att en näringsidkare behöver ett visst stöd mot obehörig kopiering eller tillgrepp av till exempel ritningar eller andra detaljerade planer som har motsvarande dokumentform, också i de fall när dokumenten i sig inte är sekretessbelagda. Däremot är det oklart vad som är grundad anledning att skydda en teknisk anvisning som bara finns i muntlig form med beaktande av att lagen ändå skyddar muntlig information i de fall när den innehåller företagshemligheter. 
Muntlig information som inte innehåller företagshemligheter torde kunna betraktas som normal yrkeskunskap. 
Jag föreslår alltså att man antingen på paragrafnivån eller i motiveringen preciserar innehållet i en teknisk anvisning så att det ska finnas i någon skriftlig eller elektronisk eller annan liknande form och enbart muntlig information inte kan vara en sådan teknisk anvisning som avses i lagen. 
Lagförslag 3, gränserna för sekretessavtal som tillämpas efter att anställningsförhållandet upphört
Ordalydelsen i och tolkningen av arbetsavtalslagen är motstridiga i dag när det gäller sekretessavtal som hänför sig till tiden efter anställningen. I lagen föreskrivs det om ett förbud mot att obehörigen utnyttja eller för någon annan röja arbetsgivarens affärs- eller yrkeshemligheter. I lagen sägs det att om arbetstagaren har fått uppgifterna obehörigen, fortgår förbudet också sedan anställningsförhållandet har upphört.  
Eftersom ett avtal som inskränker de rättigheter och förmåner som enligt den lagen tillkommer arbetstagare är ogiltigt enligt 13 kap. 6 § i arbetsavtalslagen, borde det strängt taget inte vara möjligt att medan anställningsförhållandet varar avtala om en mer omfattande sekretess. I rättspraxis har man ändå godkänt avtal som ingåtts medan anställningsförhållandet varat och genom vilka tystnadspliktens varaktighet har utsträckts till tiden efter detta också i fråga om andra affärs- och yrkeshemligheter än sådana som anskaffats obehörigen. 
För att förtydliga rättsläget är det motiverat att skriva in det gällande rättsläget i lagen. I lagen hänvisas det direkt till definitionen av företagshemlighet i 2 §, varvid man inte på ett giltigt sätt kan avtala om sekretess för annan information än företagshemligheter. På det sättet kan man förhindra att arbetsgivaren genom ett sekretessavtal begränsar arbetstagarnas möjligheter att senare utnyttja sin egen yrkeskunskap eller -erfarenhet. Det behövs också en begränsning i lagen om att ett sekretessavtal som ingåtts medan anställningsförhållandet varat bara kan vara i kraft en skälig tid efter att anställningen upphört. Bedömningen av skälig tid ska basera sig på en helhetsprövning där man väger mellan arbetsgivarens behov av skydd och arbetstagarens rätt att fritt utöva yrkesverksamhet och näringsfrihet. I de flesta fallen gäller det faktiska behovet av skydd för en arbetsgivares affärshemligheter bara en rätt begränsad tid efter det att anställningen har upphört, varvid en permanent tystnadsplikt för affärshemligheterna kan anses vara oproportionell i detta avseende och begränsa arbetstagarens rättigheter. 
Förslag
Vi föreslår
att riksdagen godkänner lagförslagen enligt betänkandet men lagförslag 1 och 3 med ändringar (Reservationens ändringsförslag) och 
och att riksdagen godkänner ett uttalande (Reservationens förslag till uttalande)
Reservationens ändringsförslag
1. 
Lagen om företagshemligheter 
I enlighet med riksdagens beslut 
1—5 § 
(som i EkUB) 
5 a § (Ny) 
Röjande av företagshemlighet i rättegång 
Trots 4 § är röjandet av en företagshemlighet inte obehörigt om företagshemligheten röjs i bevisningssyfte i samband med en rättegång i enlighet med 17 kap. i rättegågsbalken. 
Ett avtal om utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet är ogiltigt till den del det skulle begränsa rätten att vittna enligt rättegångsbalken. 
6 § 
(som i EkUB) 
7 § 
Obehörigt utnyttjande och röjande av teknisk anvisning 
Tekniska instruktioner eller koncept (tekniska anvisningar) i skriftlig eller elektronisk form som inte är allmänt tillgängliga får inte obehörigen utnyttjas eller röjas av den som har anförtrotts sådana för utförande av arbete eller uppgifter eller annars för affärsändamål. 
(2—5 mom. som i EkUB) 
8—20 § 
(som i EkUB) 
3. 
Lag 
om ändring av 3 kap. 4 och 5 § i arbetsavtalslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i arbetsavtalslagen (55/2001) 3 kap. 4 § och 5 § 2 mom., samt 
fogas till 4 § ett nytt 4 mom. som följer: 
3 kap. 
Arbetstagarens skyldigheter 
4 § 
Företagshemligheter 
(1—3 mom. som i EkUB) 
Medan anställningsförhållandet varar får arbetsgivaren och arbetstagaren avtala om att ett förbud mot att röja eller utnyttja en företagshemlighet enligt 2 § i lagen om företagshemligheter fortgår en skälig tid efter det att anställningsförhållandet har upphört.(Nytt 4 mom.) 
5 § 
(som i EkUB) 
Ikraftträdande 
(som i EkUB) 
Reservationens förslag till uttalande
Riksdagen förutsätter att regeringen utifrån den nya utredning som arbets- och näringsministeriet låtit göra om konkurrensförbud och sekretessavtal börjar bereda ändringar i arbetsavtalslagstiftningen som avhjälper de problem som kommit fram i utredningen och att regeringen förelägger riksdagen en proposition om detta snarast möjligt. 
Helsingfors 19.6.2018
Lauri
Ihalainen
sd
Johanna
Ojala-Niemelä
sd
Hanna
Sarkkinen
vänst
Ville
Skinnari
sd
Senast publicerat 28.6.2018 15:21