Bakgrund

Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar. 

Bakgrunden till propositionen är de ändringar i lagen om punktskatt på läskedrycker som fastställdes våren 2023, men som inte har satts i kraft på grund av EU:s behandling av statligt stöd. Under behandlingen lyfte kommissionen fram vissa punkter som enligt den är problematiska och som således måste ändras för att få godkännande av det statliga stödet. Dessa ändringar genomförs genom propositionen. Ändringarna genomförs lagtekniskt så att den lag 651/2023 som stadfästes 2023 upphävs och alla ändringar görs i den gällande lagen om punktskatt på läskedrycker. 

Vidare föreslås det i propositionen att punktskatten på läskedrycker höjs. Genom propositionen genomförs dessutom höjningarna av punktskatten på läskedrycker i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering och planerna för de offentliga finanserna som överenskoms vid ramförhandlingarna 2024 och 2025.  

I den gällande lagen är punktskatten delad i två skattesatser på basis av sockerhalten: en lägre skattesats för sockerfria drycker och en högre skattesats för sockerhaltiga drycker. För läskedrycker togs det ut cirka 217 miljoner euro i punktskatt 2024. Skatteintäkten för 2025 beräknas uppgå till cirka 222 miljoner euro. 

Ändringarna 2023

Genom de ändringar som 2023 gjordes i lagen om punktskatt på läskedrycker genom lag 651/2023, som inte sattes i kraft, stärktes den hälsostyrning som ingår i skatten. Punktskatten på läskedrycker graderades i sex, i stället för två, skattesatser enligt produktens totala sockerhalt. Till lagen fogades en definition av socker, och till följd av den uppdaterades definitionen av sockerfri produkt. Beskattningen av osötade och icke-smaksatta vatten och mineralvatten ändrades så att också vatten som har packats i minutförsäljningsförpackningar som rymmer mer än fem liter omfattas av punktskatt på läskedrycker. Vidare slopades punktskatteplikten för dryckesingredienser i fast form och även vissa andra ändringar gjordes. Ändringarna i fråga om vatten och dryckesingredienser i fast form gjordes utgående från de påpekanden som kommissionen hade framfört i samband med det klagomål om Finlands punktskatt på läskedrycker som var anhängigt i samband med granskningen av statligt stöd. Vid riksdagsbehandlingen av 2023 års lag lämnades drycker som inte är färdigpackade utanför punktskatten på läskedrycker (FiUB 43/2022 rd). 

Under behandlingen av statligt stöd ansåg kommissionen att drycker som inte är färdigförpackade har samma ställning med tanke på det statsekonomiska målet med lagen om punktskatt på läskedrycker som andra läskedrycker. Vidare ansåg kommissionen att flytande dryckeskoncentrat och dryckesingredienser i fast form är produkter som ersätter varandra, varför båda borde beskattas. Kommissionen fäste uppmärksamhet vid förutsättningarna för att icke-smaksatta växtbaserade drycker som ersätter mjölk i lagen undantagits från punktskatten. Eftersom dessa produkter i fråga om den skattemässiga behandlingen jämställs med mjölk, bör med tanke på förutsättningarna för skattefrihet näringsinnehållet i dem motsvara näringsinnehållet i mjölk.  

Ändringarna enligt propositionen

I propositionen föreslås det att punktskatt på inte färdigförpackade drycker inte ska tas ut i enlighet med sockerhalten som för färdigförpackade drycker, utan de ska beskattas endast enligt den lägsta skattesatsen. Inte färdigförpackade drycker ska således beskattas på motsvarande sätt som drycker utan tillsats av socker beskattas på statsfinansiella grunder.  

På dryckesingredienser i fast form tas i fortsättningen ut punktskatt på samma sätt som på flytande dryckeskoncentrat, det vill säga enligt den dryckesmängd som utvinns ur produkterna. På drycker som tillverkats av dryckesingredienser i fast form ska tillämpas samma skattegradering som på andra produkter i skattetabellen. 

Det föreslås att förutsättningarna för skattefrihet för icke-smaksatta växtbaserade drycker kompletteras med ett krav på kalciuminnehåll. I och med ändringen kommer växtbaserade mjölkdrycker som är befriade från skatt att till sina för folkhälsan centrala egenskaper bättre än tidigare motsvara näringsinnehållet i mjölk. Vidare förenhetligas den skattemässiga behandlingen av drycker av bondböna med den skattemässiga behandlingen av andra växtbaserade drycker.  

I propositionen föreslås dessutom att punktskatten på alla läskedrycker höjs. Höjningen genomförs i cent som en lika stor höjning för alla produktgrupper.  

I den gällande lagen om punktskatt på läskedrycker görs också de ändringar som gjordes 2023 och som kommissionen inte konstaterade vara problematiska med tanke på reglerna om statligt stöd.  

I samband med höjningen av punktskatten på läskedrycker föreslås att också alkoholskatten på vissa drycker som innehåller endast lite alkohol höjs. Skattehöjningen riktas till svaga jästa drycker som innehåller 1,2—2,8 procent alkohol och vars alkoholskattesats utan höjningen skulle bli klart lägre än i synnerhet punktskatten på läskedrycker som innehåller mycket socker.  

Vid utskottets utfrågning hade de sakkunniga fokus på olika aspekter och de föreslagna ändringarna fick stöd av en del sakkunniga, medan andra motsatte sig dem. Det har ansetts vara positivt att punktskatten på läskedrycker ändras i en mer hälsobaserad riktning, och också den föreslagna graderingen av skatten på basis av sockerhalten har ansetts motiverad. Å andra sidan har skattemodellen i sex grader ansetts medföra byråkrati och öka företagens administrativa börda och kostnader. Skattehöjningen har också ansetts vara anmärkningsvärt stor och bland annat risken för ökad resandeinförsel har lyfts fram. Dessutom har skatten på läskedrycker kritiserats för att vara en enskild punktskatt. 

Konsekvenser för statsfinanserna

De föreslagna ändringarna beräknas öka intäkterna av punktskatten på läskedrycker med cirka 110 miljoner euro per år. Med beaktande av det föreslagna ikraftträdandet av förändringarna och redovisningsperioderna för punktskatter uppgår ökningen av skatteintäkterna 2026 till cirka 64 miljoner euro. 

Ökningen av intäkterna från punktskatten på läskedrycker beror enligt propositionen på den föreslagna jämna höjningen av skatten. Graderingen av skatten i sex skattesatser i enlighet med dryckernas totala sockerhalt, i stället för i två skattesatser enligt den gällande lagen, ökar inte skatteintäkten. Enligt propositionen har man strävat efter att dimensionera graderingen av skattesatserna så att de är neutrala i fråga om skatteintäkterna, vilket innebär att den genomsnittliga skattesatsen för de drycker som omfattas av skatten förblir oförändrad i graderingen. Konsekvenserna av de föreslagna övriga ändringarna i lagen om punktskatt på läskedrycker på intäkterna från punktskatten på läskedrycker bedöms vara liten. Enligt propositionen är uppskattningen av skatteintäkterna dock förenad med osäkerhet.  

Utskottets bedömning av propositionen

Sammantaget sett anser utskottet att de föreslagna ändringarna behövs och är ändamålsenliga. Syftet är att i lagen om punktskatt på läskedrycker göra de ändringar som behövs för godkännandet av statligt stöd så att reformen för att stärka hälsostyrningen av punktskatten på läskedrycker ska kunna sättas i kraft. Syftet med propositionen är dessutom att öka statens skatteinkomster.  

Trots de föreslagna ändringarna som stärker hälsostyrningen är punktskatten på läskedrycker fortfarande i första hand en fiskal skatt vars skattebas ska vara bred i enlighet med sin statsfinansiella karaktär. Hälsostyrningen stärks inom ramen för den fiskala skatten, och den stärkta skattestyrningen gäller uttryckligen minskat sockerintag från drycker i enlighet med reformens syfte, inte andra eventuella hälsoaspekter.  

Den stärkta hälsostyrningen av punktskatten på läskedrycker och den nya modellen i sex grader ändrar dock avsevärt den nuvarande regleringen av punktskatten på läskedrycker. Utskottet anser det vara viktigt att de föreslagna lagändringarnas effekter på hälsan och skatteintäkterna samt också eventuella konsekvenser för importen följs noggrant.  

Andra synpunkter

Under utfrågningen har man också lyft fram utmaningarna med det praktiska genomförandet och ansett att den tid som återstår för genomförandet är för kort. Enligt uppgift har tidpunkten för ikraftträdandet redan på basis av remissvaren förlängts med tre månader i förhållande till det utkast som var på remiss, så att det i propositionen föreslås att lagen träder i kraft den 1 april 2026. Utskottet hänvisar också till den skattemodell i sex grader som fanns redan i den lag som fastställdes 2023 och till att ett utkast till proposition med samma gradering sändes på remiss i början av juni 2025. Med tanke på detta anser utskottet att den tidpunkt för ikraftträdande som föreslås i propositionen är motiverad.  

Vid utskottets utfrågning lyfte sakkunniga fram problematiken med att ha tulltariffklassificeringen som grund för beskattningen. När det gäller livsmedel grundar sig tulltariffnenomenklaturen på produktens objektiva egenskaper, såsom råvaror och tillverkningsmetoder. Användningen av nomenklaturen gör det möjligt att definiera skattebasen tydligt, neutralt och objektivt, som beskattningen förutsätter. Tullen är i Finland expertmyndighet i fråga om varuklassificering. Om det råder oklarhet om dryckens varukod och därmed om den skattemässiga behandlingen, kan företagen hos Skatteförvaltningen ansöka om förhandsavgörande om den punktskatt som ska betalas på produkten. Skatteförvaltningen ber vid behov Tullen om ett utlåtande om produktens varukod med anledning av ansökan. Enligt uppgift används tulltariffnomenklaturen också vid harmoniserad punktbeskattning, såsom alkohol- och energibeskattningen, samt i flera andra medlemsstaters nationella punktskatter.  

Avslutningsvis

Det finns ett behov av att samordna i fråga om den i lagförslag 3 föreslagna ändringen, där det föreslås att lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker ändras. Utskottet föreslår att de ändringar som föreslagits tidigare (RP 95/2025 rd, FiUB 16/2025 rd) beaktas i bilagan och i lagens ingress.