Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar, men föreslår en precisering i ikraftträdandebestämmelsen.
Allmänt
Skogsavdraget höjs med 15 procent så att det i fortsättningen är högst 75 procent av de sammanräknade anskaffningsutgifterna för skogsbrukslägenheter som den skattskyldige äger vid utgången av skatteåret. Detta väntas bättre än för närvarande motsvara den andel som trädbeståndets värde utgör av skogsbrukslägenhetens marknadsvärde när lägenheten byter ägare i handel mellan oberoende parter.
Det årliga skogsavdragsbeloppet föreslås bli höjt med 15 procent så att det framöver är högst 75 procent av den skattepliktiga kapitalinkomst av skogsbruk som den skattskyldige under skatteåret har förvärvat från skog som berättigar till skogsavdrag. Förslaget gör enligt propositionen det möjligt att i beskattningen dra av anskaffningsutgiften för trädbeståndet tidigare än i dagsläget, vilket har betydelse i synnerhet för skattskyldiga som har förvärvat avverkningsmogna skogar och som har för avsikt att sälja virke kort efter förvärvet av skogsbrukslägenheten. Det är också tydligare att båda de procenttal som hänför sig till skogsavdraget är lika stora, liksom tidigare, står det i propositionen.
Vid överlåtelse av en skogsfastighet som ingått i beräkningen av skogsavdragsgrunden läggs beloppet av det avdragna skogsavdraget till överlåtelsevinsten för fastigheten. Genom detta förhindras att anskaffningsutgiften för skogsbrukslägenheten dras av en gång till i beskattningen av överlåtelsevinsten. Också i fråga om detta föreslås det att procentandelen i bestämmelsen höjs till 75 procent.
I propositionen föreslås det att skogsavdragsyrkandet ska framställas innan beskattningen för skatteåret har slutförts. I propositionen hänvisas det till problem som förekommit i samband med beskattningen av överlåtelsevinst i situationer där skogsavdragsyrkanden har framställts retroaktivt.
Konsekvenser för de offentliga finanserna
Åren 2021—2023 har cirka 16 000 fysiska personer, dödsbon eller sammanslutningar årligen yrkat på skogsavdrag i skattedeklarationen för skogsbruk, uppges det i propositionen. År 2023 var det genomsnittliga skogsavdraget cirka 16 000 euro. I dessa siffror ingår inte samfällda förmåner.
Den föreslagna ändringen beräknas öka det årliga skogsavdragets totala belopp med cirka 100 miljoner euro och minska inflödet av kapitalinkomstskatt med cirka 31 miljoner euro samt inflödet av samfundsskatt med cirka en miljon euro. Ändringen minskar således statens skatteintäkter med sammanlagt cirka 32 miljoner euro per år. Utfallet av samfundsskatteintaget kommer av samfällda skogar som är samfällda förmåner. Effekten på kommunernas skatteinkomster har bedömts bli liten.
Den föreslagna ändringen höjer skogsavdragets maximibelopp per skatteår och höjer också skogsavdragsgrunden från 60 till 75 procent. I propositionen bedöms det att en höjning av skogsavdragsgrunden till 75 procent ökar de gamla skogsavdragsgrunderna med cirka 991 miljoner euro. Åren 2019—2023 har skogsavdragsgrunden ökat med i genomsnitt cirka 202 miljoner euro per år. När skogsavdragsgrunden fortsätter att öka i motsvarande takt, ökar höjningen av skogsavdragsgrunden till 75 procent enligt propositionen den årliga ökningen av skogsavdragsgrunden ytterligare med cirka 51 miljoner euro per år.
En höjning av skogsavdraget kan sporra till ökad avverkning, vilket kan ha negativa konsekvenser för klimatet och för den biologiska mångfalden. Konsekvensernas omfattning har dock inte kunnat uppskattas i propositionen, eftersom det inte finns uppgifter om hur skogsavdraget inverkar på avverkningen.
Avslutningsvis
Syftet med skogsavdraget är att göra det möjligt att dra av anskaffningsutgiften för trädbeståndet i beskattningen, så att utgifterna för inkomstens förvärvande ska kunna dras av från inkomsterna av virkesförsäljningen. I skogsbeskattningen har man strävat efter att ordna avdraget för anskaffningsutgiften för trädbeståndet med ett schablonmässigt skogsavdrag. Beloppet på skogsavdraget ska motsvara den andel av värdet på den förvärvade skogsfastigheten som i genomsnitt kan hänföras till trädbeståndet. På det sätt som beskrivs i propositionen visar Lantmäteriverkets utredningar att i genomsnitt cirka 90 procent av marknadspriset på skogslägenheter består av trädbestånd.
Vid utfrågningen i utskottet fick de föreslagna ändringarna stöd av en del sakkunniga, medan andra motsatte sig dem. Vid utfrågningen har ändringen bland annat ansetts stärka det privata skogsägandets konkurrenskraft i förhållande till andra ägarformer och stödja de skogspolitiska målen. Propositionens konsekvensbedömningar har å andra sidan också ansetts vara bristfälliga och det har ansetts osäkert hur målen ska nås. Dessutom har det uttryckts oro över propositionens konflikt med miljömålen och det har efterlysts en omsorgsfull bedömning av miljökonsekvenserna. Vid utfrågningen framfördes också skogsavdragets förhållande till skattefriheten vid generationsväxlingsöverlåtelse och den permanenta skatteförmån som denna medför.
Sammantaget sett anser utskottet att de föreslagna ändringarna behövs och är angelägna. Målet är att uppmuntra skogsägarna att bedriva ett aktivt skogsbruk och trygga skogsindustrins tillgång på råvirke. I och med höjningen närmar sig skogsavdraget den marknadsbaserade prisbildningen.
Sakkunniga har också fäst uppmärksamhet vid skattenivån för inkomster från virkesförsäljning och ansett att den blir låg efter skogsavdraget och företagaravdraget. Till denna del konstaterar utskottet rent allmänt att man vid beräkningen av skattenivån för inkomst också måste beakta utgifterna för inkomstens förvärvande. Skattenivån kan inte beräknas enbart utifrån bruttoinkomsterna. Syftet med skogsavdraget är att göra det möjligt att dra av anskaffningsutgiften för trädbeståndet i beskattningen.
Utskottet föreslår en teknisk precisering i lagens ikraftträdandebestämmelse.