Allmänt

EU:s student- och forskardirektiv (direktiv (EU) 2016/801) har satts i kraft nationellt i Finland genom lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete (719/2018, forskar- och studerandelagen). Den trädde i kraft den 1 september 2018. Alla bestämmelser om uppehållstillstånd som beviljas på grund av studier och till stor del också bestämmelserna om forskares inresa överfördes då från utlänningslagen (301/2004) till den speciallagen. På inresa, utresa, vistelse och arbete för tredjelandsmedborgare som avses i forskar- och studerandelagen tillämpas dock enligt 3 § bestämmelserna i utlänningslagen, om inte något annat föreskrivs i forskar- och studerandelagen. 

Syftet med de föreslagna ändringarna är att bidra till att förverkliga regeringsprogrammets mål att göra det lättare för tredjelandsmedborgare som forskar, studerar i Finland eller avlagt högskoleexamen och för deras familjer att stanna kvar i landet. Detta ska nås genom att se över tillståndspraxis, göra processen för uppehållstillstånd smidigare och stärka växelverkan mellan högskolorna och arbetslivet. Enligt regeringsprogrammet ska studerande beviljas uppehållstillstånd för hela den tid de avlägger examen och efter att de har utexaminerats ska tillståndet förlängas till två år. Regeringen har som mål att tredubbla antalet nya utländska examensstuderande fram till 2030 från nuvarande cirka 5 000 till 15 000 studerande. Ett mål är också att 75 procent av dessa examensstuderandena ska sysselsättas i Finland efter att de utexaminerats. Av de is.k. nternationella studerande som avlade examen 2018 hade 53 procent fått jobb i Finland under det följande året. 

Av propositionsmotiven framgår att den genomsnittliga handläggningstiden för alla ansökningar om uppehållstillstånd på grund av studier var 18 dagar och medianhandläggningstiden 12 dagar i slutet av augusti 2021, medan de vara 73 respektive 15 dagar ett år tidigare. Utskottet välkomnar att man lyckats förkorta handläggningstiderna betydligt den senaste tiden med hjälp av tilläggsresurser och olika utvecklingsåtgärder. För att kunna hålla nuvarande nivå krävs det dock att Migrationsverket permanent har tillräckliga resurser för att sköta även denna uppgift. 

Förvaltningsutskottet har ansett att det vid stiftandet av den aktuella forskar- och studerandelagen (FvUB 7/2018 rd — RP 21/2018 rd) samt den så kallade lagen om säsongsanställning (lagen om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning) och den så kallade ICT-lagen (lagen om skydd för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i samband med företagsintern förflyttning av personal) (FvUB 19/2017 rd — RP 80/2017 rd) med tanke på genomförandet av direktiven har varit en klar lösning att det stiftats separata lagar om dem. Den gällande utlänningslagen har till följd av de många ändringar som gjorts i den blivit så omfattande och svåröverskådlig att det enligt utskottets mening inte hade varit ändamålsenligt att ytterligare bygga ut den med de nämnda bestämmelserna. Utskottet inskärper att lagstiftningen bör vara så tydlig som möjligt med tanke på såväl de myndigheter som ska tillämpa lagstiftningen som de sökande. Detsamma gäller utlänningslagen med anknytande speciallagar. Utskottet välkomnar ur denna synvinkel att de bestämmelser som följer av EU-direktivet och de nationella bestämmelserna om forskare och studerande i större utsträckning än tidigare samlas i forskar- och studerandelagen. 

Utskottet anser det vara viktigt att det har inletts ett förundersökningsarbete som syftar till en totalreform av utlänningslagen. Utskottet framhåller att en totalreform kräver en långsiktig beredning som eventuellt kan sträcka sig över flera valperioder. Det förutsätter också ansenliga personalresurser. 

Utskottet omfattar syftena med propositionen och tillstyrker lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag. 

Längden på uppehållstillstånd som beviljas på basis av studier och typen av uppehållstillstånd

Uppehållstillstånd för studier beviljas för närvarande som tillfälligt tillstånd för högst två år. Om tillstånd söks för en kortare tid eller om studierna pågår mindre än två år, beviljas tillståndet för högst den tiden. Enligt gällande lagstiftning ska den studerande således ansöka om nytt uppehållstillstånd, om studierna pågår över två år. 

I propositionen föreslås det att uppehållstillstånd i fortsättningen ska beviljas studerande för hela den tid som examen eller studierna avläggs. Syftet med ändringen är att den studerande ska kunna koncentrera sig på sina studier utan skyldighet att ansöka om fortsatt uppehållstillstånd under tiden för studierna. Den föreslagna ändringen i fråga om beviljande av uppehållstillstånd för hela den tid studierna avläggs gäller alla studerande. Bestämmelser om beviljande av uppehållstillstånd för studerande som avses i forsknings- och studerandedirektivet finns i fortsättningen i 7 § och bestämmelser om beviljande av nationellt uppehållstillstånd för studier i den nya 7 a § i forskar- och studerandelagen. 

Enligt 33 § i utlänningslagen kan ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas antingen tillfälligt (B-tillstånd) eller kontinuerligt (A-tillstånd). Alla uppehållstillstånd som beviljats på basis av studier har hittills varit tillfälliga, eftersom studierna tidigare har ansetts utgöra en tillfällig grund för vistelse i landet. Nu har man betonat målet att utbilda experter för behoven på den finländska arbetsmarknaden och uppmuntra dem som studerar i Finland att stanna kvar i landet efter att de slutfört sina studier. Typen av uppehållstillstånd har betydelse särskilt med tanke på beviljandet av permanent uppehållstillstånd och den boendetid som krävs för erhållande av finskt medborgarskap. Permanent uppehållstillstånd beviljas enligt 56 § i utlänningslagen en utlänning som efter att ha fått kontinuerligt uppehållstillstånd olovligen har vistats i landet i fyra år utan avbrott. 

Enligt förslaget beviljas högskolestuderande kontinuerligt uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd för andra studerande beviljas fortfarande tillfälligt. Syftet med ändringen är att fler högskolestuderande än tidigare ska ha bättre förutsättningar att stanna kvar i landet permanent. Ändringen av uppehållstillståndslagen inverkar också på uppehållstillstånden för den studerandes familjemedlemmar, eftersom en familjemedlem enligt utlänningslagen beviljas kontinuerligt uppehållstillstånd, om anknytningspersonens tillstånd är kontinuerligt eller permanent. Forskare beviljas kontinuerligt uppehållstillstånd redan nu. 

Utskottet konstaterar att en förutsättning för beviljande av permanent uppehållstillstånd bland annat är att den studerande har avlagt den högskoleexamen för vilken uppehållstillstånd har beviljats (56 § 5 mom. i lagförslag 2). Dessutom betonar utskottet att det inte föreslås några ändringar i förutsättningarna för beviljande av uppehållstillstånd som sökts på basis av studier, således betalning av den avgift som högskolan kräver och försäkring som täcker sjukvårdskostnaderna. 

Förutsättningen för tryggad försörjning

I utlänningslagstiftningen förutsätts med vissa undantag som föreskrivs i lagen att utlänningens försörjning ska vara tryggad under den tid för vilken uppehållstillstånd beviljas. Enligt 7 § 2 mom. i den gällande forskar- och studerandelagen är ett villkor för beviljande av uppehållstillstånd att den studerandes försörjning är tryggad på det sätt som föreskrivs i 39 § i utlänningslagen. Det föreslås också nu att det föreskrivs att försörjningen ska vara tryggad under hela den tid uppehållstillståndet är i kraft. En betydande förändring jämfört med nuläget är dock att en redogörelse för den tryggade försörjningen ska läggas fram endast för det första årets del, även om uppehållstillstånd i fortsättningen beviljas för hela studietiden. Om uppehållstillstånd söks för en kortare tid än ett år, ska utredningen läggas fram för hela denna tid. På grundval av kontinuerligt uppehållstillstånd som beviljats studerande som avlägger högskoleexamen ska även de studerandes familjemedlemmar beviljas kontinuerligt uppehållstillstånd. Dessa familjemedlemmar får i och med kontinuerligt uppehållstillstånd rätt till arbetsmarknadsstöd, vilket är en förändring jämfört med nuläget. Utskottet anser det vara viktigt att man även i fortsättningen ska övervaka att försörjningsförutsättningen uppfylls under studierna. 

Enligt de statistiska uppgifter som presenteras i propositionsmotiven beviljades studerande sammanlagt 5 246 uppehållstillstånd år 2019 och antalet avslag var 825. Av uppehållstillstånden har 82 procent beviljats (examensstuderande 64 procent) för högst ett år och 18 procent (examensstuderande 36 procent) för över ett men högst två år. Av statistiken framgår inte varför största delen av tillstånden har beviljats för mindre än två år, men i propositionen bedöms det att detta delvis kan bero på att det är svårt att påvisa tryggad försörjning för en längre tid än ett år. Samtidigt framförs det dock i motiveringen att endast en mycket liten del av ansökningarna om fortsatt uppehållstillstånd för studerande får avslag (3 procent 2019 och 4 procent 2020), vilket kan leda till slutsatsen att de flesta studerande inte har haft svårt att påvisa tryggad försörjning vid ansökan om fortsatt tillstånd. Av alla avslag på ansökningar om fortsatt tillstånd bedöms omkring 10 procent vara baserade på att utkomsten inte har varit tryggad. 

Enligt 39 § 2 mom. i utlänningslagen anses utlänningens försörjning tryggad vid beviljande av första uppehållstillstånd om hans eller hennes vistelse i landet bekostas med inkomster från förvärvsarbete, verksamhet som företagare, pensioner, tillgångar eller andra källor som anses sedvanliga så att han eller hon inte kan antas bli beroende av utkomststöd eller av någon annan därmed jämförbar ekonomisk förmån som tryggar hans eller hennes försörjning. Som sådana förmåner betraktas inte socialskyddsförmåner som ersätter kostnader, såsom barnbidrag, handikappbidrag, underhållsstöd, bostadsbidrag, studiestöd, sjukdagpenning, stöd för barnvård, rehabiliteringspenning och pensioner. Vid beviljande av fortsatt tillstånd samt vid prövning av återkallande av uppehållstillstånd och av om det i övrigt finns förutsättningar för tillstånd ska försörjningen vara tryggad på samma sätt. Att tillfälligt ty sig till utkomststöd eller någon annan motsvarande förmån som tryggar försörjningen utgör dock inte ett hinder för beviljande av fortsatt tillstånd. Sökanden ska för myndigheten lägga fram en utredning om hur hans eller hennes försörjning i Finland tryggas. 

Enligt erhållen utredning baserar sig den studerandes försörjning i allmänhet på egna besparingar i början av vistelsen och först senare på eventuella inkomster från deltidsarbete. Utskottet konstaterar att det i propositionen också föreslås ändringar i den studerandes rätt att arbeta, vilket för sin del kan underlätta upprätthållandet av en tryggad utkomst. I Migrationsverkets anvisning om tillämpningen av försörjningsförutsättningen anges riktgivande belopp för konstaterande av hur mycket den som ansöker om uppehållstillstånd i allmänhet ska ha till sitt förfogande för att han eller hon ska kunna klara av kostnaderna för sitt dagliga liv. Migrationsverket anser att den studerandes utkomst i regel är tryggad, om han eller hon har tillgångar på minst 560 euro i månaden och 6 720 euro i året. Till exempel stipendier beaktas vid bedömningen av om försörjningsförutsättningen uppfylls så att de minskar beloppet av den övriga finansiering som krävs. 

Enligt den utredning som fåtts producerar Folkpensionsanstalten (FPA) för närvarande inte direkt statistisk information om det grundläggande utkomststöd som beviljats med stöd av uppehållstillstånd, så det finns inte tillgång till information om i vilken utsträckning till exempel utländska studerande har fått utkomststöd. Utskottet konstaterar att detta försvårar bedömningen av om utgifterna för utkomststödet i fortsättningen kommer att öka. Utskottet ser det som viktigt att statistikföringen utvecklas även till denna del. På samma sätt bör man på en noggrannare nivå statistikföra hur propositionen påverkar exempelvis användningen av social- och hälsovårdstjänster och annan social trygghet. Utskottet fäster i likhet med rådet för bedömning av lagstiftningen särskild uppmärksamhet vid att de ekonomiska konsekvenserna av de föreslagna ändringarna inte har bedömts tillräckligt i propositionen. 

Migrationsverkets tillsynsuppgift

Den tillsyn som hänför sig till uppehållstillstånd är i allmänhet förhandstillsyn över att förutsättningarna för beviljande av tillstånd uppfylls i samband med ansökan om tillstånd. För de studerandes del infaller tyngdpunkten i Migrationsverkets tillsyn för närvarande i skedet för ansökning om fortsatt uppehållstillstånd, varvid tillsynen inriktas på bedömningen av hur förutsättningarna för det beviljade uppehållstillståndet har uppfyllts under dess giltighetstid och huruvida förutsättningarna för beviljande av fortsatt uppehållstillstånd uppfylls. 

Eftersom en utredning om den tryggade försörjningen i fortsättningen vid ansökan om tillstånd ska läggas fram endast för det första året, kommer Migrationsverkets tillsyn i fråga om uppehållstillstånd för studerande att fokusera på efterhandskontroll, alltså tillståndets giltighetstid. Migrationsverket kommer att rikta tillsyn både över den studerandes utkomst och över hur studierna framskrider, för att man ska kunna försäkra sig om att förutsättningarna för uppehållstillståndets giltighet uppfylls. Enligt den utredning som utskottet fick vid sakkunnighörandet är genomförandet av tillsynen desto mer problematiskt ju längre uppehållstillstånden är. När en utlänning får permanent uppehållstillstånd görs inte längre någon regelbunden tillståndsprövning. Då minskar myndigheternas faktiska metoder för att ingripa i vistelsen i situationer där det inte längre finns grunder för vistelse i landet. Myndigheternas metoder att utöva tillsyn ska främjas genom att trygga tillräckliga resurser och genom att säkerställa att lagstiftningen är tidsenlig. 

För att utföra tillsynsuppgiften har Migrationsverket omfattande rätt att få uppgifter, och verket får bland annat information om hur studierna framskrider vid läroanstalterna via en registeranslutning. Enligt 13 § 1 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen (615/2020) har Migrationsverket trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt av andra myndigheter få nödvändiga uppgifter för skötseln av ärenden som gäller utlänningars inresa och utresa samt vistelse samt för skötseln av besluts- och tillsynsuppgifter i anslutning till dem. Dessutom har Migrationsverket enligt 4 mom. i samma paragraf rätt att av Folkpensionsanstalten få de uppgifter som behövs för skötseln av sina uppgifter, bland annat uppgifter om inkomst-, förmåns- och familjeförhållanden, för utredning av uppgifter som misstänks vara motstridiga eller för utredning av arbets- och familjeförhållandenas äkthet. 

Folkpensionsanstalten har enligt 90 § 4 punkten i folkpensionslagen (568/2007) trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att lämna Migrationsverket nödvändiga uppgifter om förmåner som Folkpensionsanstalten ska verkställa för skötseln av uppgifter enligt medborgarskapslagen och utlänningslagen. Uppgifterna om socialvårdens klienter är i huvudsak sekretessbelagda känsliga personuppgifter. Bestämmelser om bland annat utlämnande av uppgifter om utkomststöd finns i 18 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), som innehåller bland annat bestämmelser om skyldighet att på begäran lämna ut uppgifter ur en sekretessbelagd handling exempelvis till polisen i vissa ärenden som gäller allvarliga brott och i vissa situationer även på eget initiativ. 

Enligt 23 § i informationshanteringslagen (906/2019) kan en myndighet öppna en elektronisk förbindelse till en annan myndighet till sådan information i ett informationslager som den mottagande myndigheten har rätt att få tillgång till. Enligt erhållen utredning kan Migrationsverket i samband med tillståndsärenden redan nu via ärendehanteringssystemet för utlänningsärenden (UMA-systemet) göra en registersökning i FPA:s register. Ansökan blir färdig omedelbart, och Migrationsverket behöver inte kontakta FPA separat för att göra förfrågan. Sökningen är då begränsad till uppgifter som gäller en enskild person. Migrationsverket har också i enskilda fall kontrollerat att Folkpensionsanstalten eventuellt betalar ut återkommande utkomststöd. 

Liksom det konstateras ovan förutsätts det i både den gällande och den föreslagna regleringen att den studerande har tillräckliga medel till sitt förfogande för att trygga sin försörjning. Enligt den utredning som utskottet fått vid sakkunnighörandet uppstår det redan nu situationer där en utlänning trots det beviljade uppehållstillståndet inte har tillgång till sådana tillräckliga medel. En studerande har inte rätt till allmänt bostadsbidrag eller studieförmåner, om hans eller hennes huvudsakliga uppehållsgrund i Finland är studier. En utländsk studerande kan i vissa situationer få rätt till grundläggande utkomststöd som är avsett att vara ett sistahandsalternativ och tillfälligt och som kan trygga utländska studerandes rätt till tillräcklig försörjning i fråga om normala levnadskostnader, boende och utgifter för hälso- och sjukvård, om vistelsen anses vara något annat än tillfällig. Rätten till grundläggande utkomststöd bedöms genom en övergripande prövning från fall till fall. 

Utskottet konstaterar i detta sammanhang att även om en utländsk studerande själv inte har rätt till studiestöd eller exempelvis till allmänt bostadsbidrag i Finland, har hans eller hennes familjemedlemmar när studierna inleds rätt till studiestöd, eftersom grunden för familjemedlemmens vistelse i landet är familjeskäl och inte studier. En familj kan också beviljas allmänt bostadsbidrag, men då betraktas den studerande inte som medlem i hushållet. 

Utskottet har vid utfrågningen av sakkunniga gjorts uppmärksamt på att Folkpensionsanstalten på grund av den ovan nämnda regleringen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården inte har ansetts ha rätt att på eget initiativ underrätta Migrationsverket exempelvis om att en utlänning på annat sätt än sporadiskt har ansökt om grundläggande utkomststöd. Enligt erhållen utredning uppkommer rätten att lämna uppgifter i fråga om det beviljade grundläggande utkomststödet endast när Migrationsverket specificerat kan begära dessa uppgifter. Utskottet anser det vara viktigt med tanke på den lagstiftning som ska stiftas att Migrationsverket har tillräckligt effektiva metoder för att utföra sin efterhandskontroll. Detta innebär att verket också ska ha tillgång till tillräckliga uppgifter för att bedöma om de föreskrivna förutsättningarna för beviljande av uppehållstillstånd och vistelse i landet uppfylls också under tillståndets giltighetstid. Utskottet anser det vara viktigt att Folkpensionsanstalten vid behov också på eget initiativ har möjlighet att i enskilda fall lämna uppgifter till Migrationsverket för att myndighetssamarbetet ska vara tillräckligt med tanke på en effektiv och fungerande tillsyn. 

I 12 § i forskar- och studerandelagen föreskrivs om återkallelse av uppehållstillstånd eller beslut att inte förlänga uppehållstillstånd. Enligt det gällande 1 mom. ska till exempel uppehållstillstånd som beviljats på basis av studier återkallas eller inte förnyas bland annat om en tredjelandsmedborgare inte längre uppfyller villkoren för beviljande av tillståndet. Detta gäller också för försörjningsförutsättningen. I 2 mom. föreskrivs det om situationer där uppehållstillstånd återkallas eller inte förnyas enligt prövning, vilket skiljer sig från den absoluta regleringen i 1 mom. Enligt 2 mom. 6 punkten kan uppehållstillstånd för närvarande återkallas, om den studerande inte iakttar tidsgränserna för bedrivande av ekonomisk verksamhet eller om hans eller hennes studier inte framskrider tillräckligt. Det föreslås att det till den sistnämnda punkten fogas en bestämmelse om att tillståndet kan återkallas också om den studerandes försörjning inte är tryggad eller om hans eller hennes försäkring inte är i kraft. Således är återkallandet av uppehållstillstånd för studerande i fortsättningen till dessa delar beroende av prövning, varvid återkallandet av tillståndet bedöms vid en övergripande bedömning och det tillämpas den på direktivet baserade bestämmelsen i 4 mom., enligt vilken man ska ta hänsyn till de särskilda förhållandena i fallet som helhet och iaktta proportionalitetsprincipen. Enligt motiveringen ska uppehållstillståndet inte återkallas, om den studerandes försummelser är små i förhållande till helheten. Utskottet konstaterar för tydlighetens skull att det för närvarande i huvudsak bedöms om förutsättningarna för vistelse i landet uppfylls när beviljande av fortsatt tillstånd övervägs. Utskottet anser det motiverat att uppehållstillstånd kan återkallas, om det vid övervakningen upptäcks att förutsättningarna för beviljande av uppehållstillstånd inte längre uppfylls. Utskottet anser det vara viktigt att uppehållstillståndet återkallas om man vid helhetsprövningen kommer fram till att försummelsen av försörjningsförutsättningen inte är ringa. 

I propositionen konstateras det att betydelsen av manuell efterkontroll accentueras åtminstone i initialskedet när det gäller tillsynen över att försörjningsförutsättningen uppfylls. Migrationsverket kommer att övervaka att försörjningsförutsättningen uppfylls exempelvis genom stickprovskontroller, registerkontroller och uppgifter som fåtts i ansökningsskedet. Utskottet anser det vara klart att efterhandskontrollen inte kan genomföras effektivt och att Migrationsverkets administrativa börda inte kan minskas, om inte tillsynen huvudsakligen grundar sig på automatisering och olika registersökningar. Enligt utskottets uppfattning kan automationen utnyttjas i tillsynsuppgifter på basis av gällande lagstiftning. 

För att göra Migrationsverkets tillståndsprocesser smidigare utnyttjas även i övrigt i stor utsträckning delautomatisering, som möjliggör automatisk kontroll av en del av tillståndsvillkoren. Alla beslut bekräftas dock manuellt. I avsaknad av allmän lagstiftning har det inte varit möjligt att ta in bestämmelser om automatiska enskilda beslut till exempel i speciallagstiftningen om Migrationsverkets beslut. För närvarande pågår beredning av allmän lagstiftning om automatiskt beslutsfattande under ledning av justitieministeriet. Förvaltningsutskottet (FvUB 10/2020 rd) har ansett att projektet är nödvändigt både med tanke på beslutsfattandet inom migrationsförvaltningen och allmänt med tanke på utvecklandet av den allmänna förvaltningslagstiftningen, och utskottet har påskyndat beredningsarbetet. Utskottet ser det som angeläget att lagstiftningspaketet behandlas i riksdagen så snart som möjligt. 

Tillstånd för arbetssökning

Med stöd av 10 § i forskar- och studerandelagen studerande kan tredjelandsmedborgare efter avslutad forskningsverksamhet eller avlagd examen beviljas uppehållstillstånd för arbetssökning eller företagsverksamhet. Det föreslås att giltighetstiden för detta så kallade tillstånd för arbetssökning förlängs från ett år till två år. Det föreslås samtidigt att möjligheten att använda ett tillstånd görs flexiblare så att tillstånd kan sökas inom fem år från det att det föregående uppehållstillståndet upphörde och att tillståndet kan användas i högst tre delar. Utskottet anser att ändringen är motiverad. Målet är att främja att utbildade och kunniga invandrare stannar kvar och integreras i Finland. Utskottet påpekar dock att i genomsnitt endast drygt hälften av dem som avlagt högskoleexamen i Finland för närvarande blir sysselsatta i Finland efter att de utexaminerats. Det finns skäl att fortsätta utreda vad den svaga sysselsättningen bland utländska studerande beror på och hur den kan förbättras. Utskottet betonar den centrala betydelsen av kunskaper i finska eller svenska när det gäller att sysselsätta utlänningar och integrera dem i samhället. 

Personer som sökt internationellt skydd och fått utvisningsbeslut

Personer som ansökt om och beviljats internationellt skydd, alternativt skydd eller tillfälligt skydd samt personer vars utvisning har skjutits upp av faktiska eller rättsliga skäl har lämnats utanför tillämpningsområdet för EU:s forskar- och studerandedirektiv. Lagens tillämpningsområde enligt 2 § i forskar- och studerandelagen motsvarar direktivets tillämpningsområde. En tredjelandsmedborgare som söker eller har fått internationellt skydd i Finland eller i någon annan EU-medlemsstat eller som fått ett beslut om utvisning kan således för närvarande inte få uppehållstillstånd enligt direktivet på grund av studier. Dessa personer har dock möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd exempelvis på grund av arbete. Innan forskar- och studerandelagen trädde i kraft har ovan nämnda personer kunnat beviljas uppehållstillstånd på basis av studier med stöd av 46 § i den då gällande utlänningslagen, om förutsättningarna för beviljande av tillstånd har uppfyllts. 

Enligt erhållen utredning kan medlemsstaterna göra nationella undantag från bestämmelserna i forskar- och studerandedirektivet när uppehållstillståndet inte är förenat med rätt att röra sig i en annan medlemsstat. I propositionen föreslås särskilda bestämmelser om beviljande av nationellt uppehållstillstånd för studier, varvid uppehållstillstånd också kan beviljas en person som har ansökt om internationellt skydd eller som har fått ett beslut om utvisning. Det nationella uppehållstillståndet innehåller inte sådan rätt att röra sig i en annan medlemsstat som avses i forskar- och studerandedirektivet. 

Utskottet konstaterar att för att en tredjelandsmedborgare ska få uppehållstillstånd ska han eller hon vara godkänd vid en läroanstalt enligt det finländska utbildningssystemet, ha ett godkänt och giltigt resedokument, ha tryggad utkomst, ha en försäkring som täcker sjukvårdskostnaderna samt i vissa situationer vara skyldig att betala terminsavgift. Dessutom betonar utskottet att uppehållstillstånd enligt 36 § i utlänningslagen inte beviljas, om det finns grundad anledning att misstänka att sökanden har för avsikt att kringgå bestämmelserna om inresa eller vistelse i landet eller om sökanden anses äventyra allmän ordning eller säkerhet. 

I propositionsmotiven hänvisas det till statistiken för 2016—2018 som visar att endast 8—14 uppehållstillstånd per år har beviljats de berörda tredjelandsmedborgarna på grund av studier. Utskottet betonar att asylsystemet inte är avsett som en kanal för arbetskraftsinvandring eller studiebaserad invandring. Utskottet anser det vara viktigt att den föreslagna ändringen inte inverkar på asylsystemets funktion. Dessutom är det skäl att betona att det i propositionen inte föreslås några ändringar i bestämmelserna om avlägsnande ur landet i 9 kap. i utlänningslagen. Propositionen har således inga konsekvenser exempelvis för beslut om utvisning i situationer där grunderna för utvisning är tyngre än de omständigheter som talar emot den eller för verkställigheten av ett utvisningsbeslut som redan fattats. Till exempel de brott som en utlänning begått beaktas liksom för närvarande vid beslutsprövningen i samband med avlägsnande ur landet. Utskottet betonar utifrån erhållen utredning att ett effektivt avlägsnande ur landet är viktigt med tanke på hela tillståndsprocessens trovärdighet. Enligt den bedömning som gjordes vid sakkunnighörandet tillämpas möjligheten att bevilja uppehållstillstånd på grund av studier för en person som fått ett utvisningsbeslut i sällsynta enskilda fall. Även till denna del påpekar utskottet att konsekvenserna av de föreslagna ändringarna bör följas aktivt och att man vid behov genom lagstiftning bör ingripa i faktorer som försvagar asylsystemets funktion. 

Forskare

Utskottet konstaterar att det i propositionen inte föreslås några ändringar i uppehållstillståndet för forskare, utan att ändringarna i fråga om forskare närmast gäller längden på det uppehållstillstånd som beviljas efter att forskningsverksamheten avslutats. Vid utskottets sakkunnighörande har framgått att även forskarstuderande vid universitet bör beviljas kontinuerligt uppehållstillstånd för hela studietiden i stället för att uppehållstillståndets längd begränsas till två år och högst till anställningsförhållandets längd. 

I kulturutskottets utlåtandet (KuUU 4/2022 rd) anses det vara viktigt att också tillståndspraxis för forskare och deras familjemedlemmar görs flexiblare under tiden för fortsatta studier och forskningsarbete. I propositionsmotiven konstateras det att möjligheten att genomföra förslag som gäller ställningen för studerande som avlägger påbyggnadsexamina börjar utredas efter att de lagändringar som ingår i denna proposition har trätt i kraft. Kulturutskottet anser i sitt utlåtande att det är nödvändigt att beredningen av en författningsändring som gäller längden på uppehållstillståndet för forskare och studerande för påbyggnadsexamen inleds utan dröjsmål och att den proposition som gäller ärendet överlämnas till riksdagen för behandling så att ärendet kan behandlas under innevarande riksmöte. Förvaltningsutskottet konstaterar på basis av samma utredning att avsikten är att lämna denna proposition till riksdagen under höstsessionen 2022, om det på basis av utredningen anses vara befogat att ändra lagstiftningen. 

Uppföljning

Utskottet anser att det är viktigt att följa konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen. I synnerhet är det skäl att följa hur efterhandstillsynen av den tryggade försörjning som krävs för uppehållstillstånd för studerande fungerar. Det måste också anslås tillräckligt med resurser för tillsynsuppgiften. 

Utskottet förutsätter att regeringen i framtiden vidtar behövliga åtgärder för att säkerställa att efterhandskontrollen av förutsättningarna för uppehållstillstånd som beviljas på basis av studier fungerar, effektiviseras och ges resurser på ett sätt som säkerställer att det finns förutsättningar för uppehållstillstånd också efter det att tillståndet beviljats (Utskottets förslag till uttalande). 

Utskottet anser det motiverat att den föreslagna lagstiftningen träder i kraft så snart som möjligt efter att den har antagits, så att den kan tillämpas på ansökningar om uppehållstillstånd som lämnas in på basis av studier redan under våren. Innan bestämmelserna träder i kraft bör man dock försäkra sig om att behövliga ändringar i informationssystemen har gjorts.