(1)Genom propositionen genomförs nationellt ändringarna i fråga om direktiv 2009/33/EG om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon genom att det utfärdas minimikrav för ny offentlig upphandling av fordons- och transporttjänster som överskrider EU:s gränsvärden. 

(2)Utskottet understöder propositionens mål att genom offentlig upphandling främja en ändring av fordonsparkens drivkraft och bidra till att påskynda övergången mot utsläppssnål och klimatneutral trafik. Utskottet instämmer i miljöutskottets synpunkt i utlåtandet MiUU 10/2021 rd att offentlig upphandling spelar en viktig roll för att främja målen inom klimat- och miljöpolitiken. Utskottet anser att propositionen också är ägnad att främja utvecklingen av infrastrukturen för laddning och distribution av bränslen för rena och energieffektiva fordon och mer allmänt uppnåendet av målen i färdplanen för fossilfria transporter. 

(3)Utskottet välkomnar att man enligt den utredning som fåtts i propositionen fullt ut beaktat den flexibilitet och de nationella undantag som det direktiv som ska sättas i kraft möjliggör. Utskottet anser det också motiverat att man i propositionen har strävat efter att beakta regionala särdrag vid uppställandet av kraven, såsom tillgången till laddningsinfrastruktur, kommunernas ekonomiska ställning, tillgången till taxitjänster samt regionala skillnader i fråga om transportavstånden. 

(4)Vid sakkunnighörandet har det framförts åsikter om att uppnåendet av målen i propositionen dock är förenat med bland annat osäkerhetsfaktorer som hänför sig till tillgången på fordon, utvecklingen av den laddningsinfrastruktur som behövs och delvis också till de kostnader som propositionen medför. Utskottet anser att detta framhäver betydelsen av den halvtidsutvärdering som föreslås i propositionen före utgången av 2024. Utskottet betonar dock att propositionens konsekvenser bör bedömas noggrant redan från början, och vid behov bör bestämmelserna revideras i god tid redan före den nämnda tidpunkten. Utskottet anser det vara mycket viktigt att propositionens konsekvenser följs upp och utvärderas bland annat med tanke på hur regleringen inverkar på olika företags möjligheter att på ett rättvist sätt delta i offentliga anbudsförfaranden och med tanke på vilka konsekvenser kraven har i synnerhet för glesbygden. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande där 

(5)Vid sakkunnighörandet har det framförts en önskan om att regleringen inte ska gälla serviceavtal med kort giltighetstid. Enligt erhållen utredning möjliggör det direktiv som sätts i kraft genom propositionen dock inte en sådan avgränsning av tillämpningsområdet. Utskottet fäster ändå uppmärksamhet vid att bestämmelserna endast omfattar upphandlingar som överstiger EU:s gränsvärde, vilket innebär att upphandlingar med lågt värde inte omfattas av tillämpningsområdet för lagförslaget. 

(6)Vid sakkunnighörandet har det lyfts fram att det finns utmaningar när det gäller tillgången på rena och energieffektiva fordon, särskilt när det gäller personbilar och lätta nyttofordon. Enligt erhållen utredning styrs fordonens energiprestanda i EU genom att det för fordonstillverkarna fastställs bindande CO2-gränsvärden, som styr mot tillverkning av energieffektiva fordon. Enligt den utredning som utskottet fått från det rapporterande ministeriet har de alternativa drivkrafternas andel av de första registreringarna av personbilar ökat avsevärt och i och med de CO2-gränsvärden som fastställts för biltillverkarna förutspås också utbudet av elbilar öka mycket kraftigt på 2020-talet. 

(7)Vid sakkunnighörandet har det framkommit oklarheter om vilken minimiskyldighetsnivå som ska tillämpas på samkommunernas och de kommunägda bolagens anskaffningar. Enligt uppgift har definitionen av kommunernas upphandling preciserats i motiveringen till 9 § i lagförslaget. Med kommunernas upphandling avses att tjänster som kommunerna själva upphandlar och som kommunen ansvarar för att ordna upphandlas av serviceproducenten. På kommunägda bolags upphandlingar tillämpas således differentierade skyldigheter när upphandlingarna genomför tjänster som omfattas av kommunens organiseringsansvar. På eventuella andra upphandlingar tillämpas propositionens allmänna förpliktelsenivå. 

(8)Utskottet fäster uppmärksamhet vid att Högsta förvaltningsdomstolen efter det att propositionen lämnats har lämnat ett avgörande av den 4 maj 2021 (HFD: 2021:57) om Folkpensionsanstaltens upphandlingsförfaranden för transporter. I avgörandet ansågs det att det är fråga om ett tjänsteupphandlingskontrakt. Detta innebär med tanke på den proposition som nu behandlas att Folkpensionsanstaltens transporter direkt hör till tillämpningsområdet för det direktiv som nu sätts i kraft och att det således med avvikelse från motiveringen till propositionen inte är fråga om nationell tilläggslagstiftning. 

(9)Miljöutskottet betonade i sitt utlåtande laddningsnätverkets centrala betydelse och behovet av att säkerställa att den infrastrukturfinansiering som ingår i färdplanen för fossilfria transporter genomförs och att det med några års mellanrum kontrolleras att anslagen räcker till. Vid sakkunnighörandet har det också betonats att de kostnader som laddningsinfrastrukturen kräver är en central del av de totala kostnader som propositionen åtminstone indirekt medför. 

(10)Utskottet anser att användningen av rena och energieffektiva fordon vid offentlig upphandling nödvändigtvis kräver en tillräcklig laddnings- och distributionsinfrastruktur. I Finland finns det dock tydliga brister i denna infrastruktur i många regioner. I princip byggs laddningsinfrastrukturen på marknadsvillkor i de områden där det finns efterfrågan på användningen av dem. Enligt den utredning som fåtts stöds utvecklingen av en offentlig laddningsinfrastruktur med offentliga medel i områden där laddningsstationer annars inte skulle uppkomma. Enligt utredning till utskottet stöder infrastrukturstödet för eltrafik och användning av biogas i trafiken investeringsprojekt som gäller tankstationer för gas, lokal kollektivtrafik och laddningsstationer med hög effekt. I gruppen laddningsstationer med hög effekt prioriteras 2021 anbud där projektet är placerat inom en kommun där det inte finns någon fordonsladdningsstation med hög effekt. Det har föreslagits stöd för laddningsinfrastrukturen för elbilar och för distributionsinfrastrukturen för gasbilar i färdplanen för fossilfria transporter. Utskottet betonar att utvecklingen av laddnings- och distributionsinfrastrukturen är en nödvändig förutsättning för en ökad användning av rena och energieffektiva fordon. Därför föreslår utskottet att riksdagen godkänner det uttalande som specificeras nedan. 

(11)I sitt utlåtande GrUU 21/2021 rd om propositionen noterade grundlagsutskottet att kommunerna på grund av 121 § 2 mom. i grundlagen ska tryggas tillräckliga ekonomiska förutsättningar att fullgöra sina förpliktelser när uppgifterna differentieras. Enligt grundlagsutskottet ska kommunikationsutskottet i samband med en differentiering av kommunernas uppgifter enligt propositionen försäkra sig om att finansieringen genomförs i enlighet med finansieringsprincipen. Dessutom betonade grundlagsutskottet behovet av att i samband med den halvtidsutvärdering som enligt propositionen ska göras 2024 se över den regionala indelning som tillämpas vid differentieringen och vid behov föreslå ändringar i kommunernas procentuella andelar innan den andra upphandlingsperioden börjar. 

(12)I propositionen har man i ganska stor utsträckning lyft fram propositionens kostnadseffekter och motsvarande konsekvenser samt kalkyler som hänför sig till dem. Vid sakkunnighörandet har man dock delvis bedömt att de kostnader som regleringen medför sannolikt blir högre än vad som uppskattats i propositionen. Genom att fastställa minimiandelar på regional nivå har man i propositionen strävat efter att minska utmaningarna i anslutning till långa avstånd, tillgången till taxitjänster och bland annat de lokala bristerna i laddningsinfrastrukturen. En eventuell höjning av kostnaderna för materielen kompenseras delvis av en uppskattad sänkning av drivkrafts- och driftskostnaderna. 

(13)I princip ska kraven i lagförslaget och differentieringen av kommunernas minimiandelar inte leda till att kostnaderna för lagstadgad färdtjänst stiger, sägs det i propositionens konsekvensbedömningar. Den grundläggande utgångspunkten för propositionen är att om kostnaderna dock stiger över propositionens konsekvensbedömningar, ska kommunerna i efterhand få ersättning för dessa kostnader. Enligt den utredning som fåtts kan frågan granskas senare genom att man jämför kostnadsutvecklingen inom målnivåns olika områden med varandra. Uppskattningen av kostnadsökningen görs på riksnivå och ersättningen betalas på basis av kommunernas statsandelar enligt finansieringsprincipen. 

(14)Kommunikationsutskottet konstaterar att man i propositionen har identifierat principen om ersättning för kostnaderna för kommunernas tilläggsskyldigheter, som förutsätter full ersättning för de merkostnader som orsakas av att kommunernas uppgifter och skyldigheter utvidgas. Utskottet anser det vara nödvändigt att statsrådet ser till att ersättningen för eventuella merkostnader också i praktiken realiseras i enlighet med finansieringsprincipen och att det säkerställs att en tillräcklig laddnings- och distributionsinfrastruktur utvecklas också med hjälp av finansiering. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande där