Betänkande
ShUB
18
2015 rd
Social- och hälsovårdsutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen (RP 105/2015 rd): Ärendet har remitterats till social- och hälsovårdsutskottet för betänkande. 
Sakkunniga
Utskottet har hört 
konsultativ tjänsteman
Pekka
Humalto
social- och hälsovårdsministeriet
jurist
Pirkko
Sihvonen
Folkpensionsanstalten
expert
Tarja
Arkio
Akava rf
expert
Miia
Kannisto
Finlands näringsliv rf
ekonomisk expert
Ilkka
Kaukoranta
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
social- och hälsovårdspolitisk expert
Riitta
Työläjärvi
Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
Företagarna i Finland rf.
PROPOSITIONEN
I propositionen föreslås det att sjukförsäkringslagen ändras. Den övre årsarbetsinkomstgränsen för att bestämma sjukdagpenningen, som berättigar till en ersättningsgrad på 70 procent och som årligen ska justeras med lönekoefficienten, föreslås bli sänkt från den nuvarande gränsen 36 419 euro till 30 000 euro. På den överstigande delen upp till 56 032 euro ska sjukdagpenningen vara 35 procent i stället för nuvarande 40 procent, och på den del som överstiger det beloppet 25 procent. Också när det gäller föräldradagpenningsperioden ska den förhöjda ersättningsgrad på 75 procent som för närvarande betalas i 30 dagar sänkas till 70 procent. 
Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Ändringar i dagpenningar
I propositionen föreslås det att ersättningsgraden och inkomstgränsen för den inkomstrelaterade sjukdagpenningen och rehabiliteringsdagpenningen samt moderskaps-, faderskaps- och föräldradagpenningen justeras. Besparingseffekten till följd av ändringarna i om sjukdagpenningen beräknas uppgå till 29 miljoner euro på årsbasis och till 13 miljoner euro i fråga om föräldradagpenningen. Effekten gäller den andel som finansieras med försäkringspremierna för den arbetsinkomstförsäkring som tas ut hos arbetsgivarna, arbetstagarna och företagarna. Av den andel som finansieras med försäkringspremier är arbetsgivarnas andel över två tredjedelar. 
Utskottet anser att förslaget är ändamålsenlig då det sänker arbetsgivarnas insats. De föreslagna ändringarna främjar avsikten att förbättra företagens konkurrenskraft i kostnadshänseende och sänka tröskeln för nyanställningar. Men utskottet oroar sig för de negativa effekter som kan följa av att sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningen sänks. För medelinkomsttagare med en inkomst på ca 3 000 euro innebär de nya reglerna att sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningen sjunker med ca 180 euro per månad. Rehabilitering är en relevant åtgärd för att förlänga tiden i arbetslivet, för att hålla kvar personer med funktionsnedsättning i arbetslivet och för att underlätta återgång i arbete. Sänkningen av rehabiliteringspenningen kan försvaga incitamentet att söka sig till yrkesinriktad rehabilitering. Nedskärningarna berör också arbetsgivarna, som betalar lön till arbetstagarna under sjukskrivning antingen för nio dagar enligt arbetsavtalslagen eller för ännu längre tid enligt kollektivavtal för såväl sjukdoms- som rehabiliteringstid. 
Sänkningen av sjukdagpenningen kommer också att föra med sig att sjukpension blir ett förmånligare alternativ för allt fler. Om man vill förlänga arbetslivet bör nivån på dagpenningen vara så hög att de som insjuknar inte känner sig manade att se sjukpensionen som sitt första alternativ. För förmånstagaren är det nämligen av stor betydelse om hen får sjukpension under ett helt år eller sjukdagpenning som ligger på en lägre nivå.  
Utskottet menar att det finns skäl att på grund av den föreslagna reformen utreda om det är nödvändigt att justera företrädesordningen för olika förmåner. En sjuk persons försörjningsnivå beror enligt gällande bestämmelser på om hen ansöker om sjukdagpenning eller pension. Om det är sannolikt att personen står inför en lång period av arbetsoförmåga är det oskäligt att en redan beviljad dagpenning inte kan omvandlas till sjukpension förrän arbetsoförmågan har varat i ett år. 
Arbetsvillkoret slopas
Utskottet föreslår att 8 kap. 3 § i sjukförsäkringslagen upphävs. Bestämmelsen gäller arbetsvillkoret för sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning. Arbetsvillkoret innebär att bara den har rätt till arbetsinkomstrelaterad dagpenning som under de tre månader som omedelbart föregått arbetsoförmågan har arbetat minst en dag. Bestämmelsen är tolkbar och kan i vissa situationer leda till ett oskäligt resultat för den försäkrade. Den försäkrade har betalat dagpenningspremie på sin lön men får ingen dagpenning eller endast minimidagpenning om arbetsvillkoret inte uppfylls.  
I praktiken har ändringen relevans på årsbasis för dagpenningen till ungefär hundra sådana försäkrade, vilkas årsinkomst ligger mellan 1 399 och 10 296 euro, men som blir helt utan dagpenning under de 55 första sjukdagarna för att de inte uppfyller arbetsvillkoret. Efter lagändringen får dessa personer rätt under 55 dagar till en inkomstrelaterad dagpenning som är lägre än minimidagpenningen. Ändringen innebär samtidigt att de uppskattningsvis etthundra personer med en årsinkomst på mer än 10 400 euro men som inte uppfyller arbetsvillkoret och därför bara skulle få minimidagpenning, efter lagändringen omfattas av arbetsinkomstförsäkringen. Därmed minskar statens utgifter för dagpenning till dessa personer. Ändringen förbättrar de försäkrades situation och motsvarar bättre än för närvarande rådande försäkringsprinciper. 
DETALJMOTIVERING
7 kap.
Allmänna förutsättningar för erhållande av dagpenningsförmåner
1 §. Allmänna förutsättningar för erhållande av dagpenningsförmåner.
I paragrafen föreskrivs om minibeloppet av den arbetsinkomst som berättigar till inkomstrelaterad sjukdagpenning. Dessutom ska den försäkrade uppfylla arbetsvillkoret enligt 8 kap. 3 § för att ha rätt till inkomstrelaterad sjukdagpenning. Utskottet föreslår att 8 kap. 3 § upphävs och att arbetsvillkoret slopas. Hänvisningen till arbetsvillkoret bör därför strykas också i 1 mom. i denna paragraf. 
8 kap.
Sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning
3 §. Arbetsvillkor.
Paragrafen föreslås bli upphävd. 
8 §. Maximitid för sjukdagpenning.
Paragrafen föreskriver om maximitiden för sjukdagpenning och de dagar som ska beaktas när den räknas ut. Enligt 3 mom. 2 punkten ska man, när maximitiden räknas ut, beakta bland annat de dagar sjukdagpenning inte har betalats ut på grund av att den försäkrade inte har uppfyllt arbetsvillkoret enligt 3 §. I propositionen föreslås det att arbetsvillkoret slopas. Därför föreslår utskottet att 3 mom. ändras så att 2 punkten styrks. Dessutom ändras de nuvarande punkterna 3, 4 och 5 till 2, 3 och 4. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Social- och hälsovårdsutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 105/2015 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 
Utskottets ändringsförslag
Lag 
om ändring av sjukförsäkringslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i sjukförsäkringslagen (1224/2004) 8 kap. 3 § samt 
ändras i sjukförsäkringslagen (1224/2004) 7 kap. 1 § 1 och 3 mom., 8 kap. 8 § 3 mom. och 9 § 2 mom. och 11 kap. 1 §, 9 § 1 mom. och 10 a §, 
sådana de lyder, 7 kap. 1 § 1 och 3 mom. samt 8 kap. 8 § 3 mom. i lag 678/2014, 8 kap. 9 § 2 mom. i lag 880/2015, 11 kap. 1 § i lagarna 1342/2006, 1142/2010 och 903/2012, 11 kap. 9 § 1 mom. i lag 1342/2006 samt 11 kap. 10 a § i lag 912/2007 som följer: 
7 kap. 
Allmänna förutsättningar för erhållande av dagpenningsförmåner 
1 § 
Rätt till dagpenningsförmån enligt arbetsinkomst 
En försäkrad har rätt till sjukdagpenning enligt arbetsinkomsterna, om hans eller hennes årsarbetsinkomster enligt 11 kap. 3 § eller uppskattade årsarbetsinkomster enligt 11 kap. 4 § uppgår till minst 1 264 euro.Dessutom ska den försäkrade uppfylla arbetsvillkoret enligt 8 kap. 3 §
Arbetsinkomstbeloppet enligt 1 mom. justeras med iakttagande av 11 kap. 1 § 4 mom. 
8 kap. 
Sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning 
8 § (Ny) 
Maximitid för sjukdagpenning 
När maximitiden räknas ut ska också sådana dagar beaktas för vilka sjukdagpenning inte har betalats på grund av de begränsningar som föreskrivs i 5 § eller på grund av avbrott i utbetalningen enligt 5 a § eller på grund av att 
1) den försäkrades arbetsinkomster understiger det minimibelopp som anges i 7 kap. 1 § 1 mom., 
2) den försäkrade inte har uppfyllt arbetsvillkoret enligt 3 §, 
2) den försäkrade till följd av arbetsoförmågan med stöd av någon annan lag har rätt till sådan ersättning för inkomstbortfall som överstiger sjukdagpenningen, 
3) den försäkrade har fått föräldradagpenning för samma tid, eller 
4) ansökan om sjukdagpenning har försenats. 
9 § 
Sjukdagpenning efter maximitiden 
Med den arbetsförhetstid som avses i 1 mom. jämställs den tid för vilken den försäkrade enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar eller arbetspensionslagarna har fått rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd eller har fått ersättning för inkomstbortfall med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i trafikförsäkringslagen, lagen om skada, ådragen i militärtjänst eller lagen om olycksfall i militärtjänst, den tid den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån eller deltagit i service enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) eller bedrivit studier som avses i 6 kap. i den lagen. Med arbetsförhetstid jämställs också den tid den försäkrade med stöd av 3 kap. 3 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa har varit berättigad till en förmån enligt den lagen.  
11 kap. 
Beloppet av dagpenningsförmånerna 
1 § 
Beloppet av dagpenningsförmånerna enligt arbetsinkomst 
Sjukdagpenningen är 70 procent av trehundradelen av en försäkrads vid beskattningen konstaterade årsarbetsinkomst, om denna inte överstiger 26 898 euro. På den överstigande delen upp till 50 606 euro är sjukdagpenningens belopp 35 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten och på den del som överstiger 50 606 euro 25 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten. 
Föräldradagpenningen och specialvårdspenningen är 70 procent av trehundradelen av en försäkrads vid beskattningen konstaterade årsarbetsinkomst, om denna inte överstiger 32 892 euro. På den överstigande delen upp till 50 606 euro är föräldradagpenningens och specialvårdspenningens belopp 40 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten och på den del som överstiger 50 606 euro 25 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten. 
Trots vad som föreskrivs i 2 mom. är moderskapspenningens belopp för de 56 första vardagarna 90 procent av trehundradelen av den försäkrades vid beskattningen konstaterade årsarbetsinkomst, om denna inte överstiger 50 606 euro. På den överstigande delen är moderskapspenningens belopp 32,5 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten. 
Den arbetsinkomst enligt 1—3 mom. som konstaterats vid beskattningen justeras i förhållande till hur den lönekoefficient enligt 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare som fastställts för begynnelsetidpunkten för arbetsoförmågan eller för rätten till föräldradagpenning eller specialvårdspenning avviker från den lönekoefficient som fastställts för det föregående kalenderåret.  
De inkomstgränser som avses i 1—3 mom. justeras kalenderårsvis med lönekoefficienten enligt 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Om inkomstgränserna i samband med justeringen överstiger hela euro, lämnas den överskjutande delen obeaktad.  
9 § 
Beloppet av faderns föräldradagpenning 
En faders föräldradagpenningsperiod börjar den dag då föräldradagpenning för första gången betalas till honom för samma barn. Beloppet av faderskaps- och föräldrapenningen för samma barn är lika stort under hela föräldradagpenningsperioden, om inte något annat följer av 8 §. 
10 a § 
Justering av moderns föräldradagpenning 
Föräldradagpenning som betalas till modern för ett och samma barn är lika stor under hela föräldradagpenningsperioden, om inte något annat följer av 1 § 3 mom. eller 8 §. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Vad som föreskrivs i 11 kap. 1 § 1 mom. i denna lag tillämpas om arbetsoförmågan har inträtt efter ikraftträdandet av denna lag. 
Vad som föreskrivs i 11 kap. 1 § tillämpas på föräldradagpenning, om den första dagen under vilken föräldradagpenning betalas för samma barn infaller efter ikraftträdandet av denna lag. 
Den övre gräns om 26 898 euro för arbetsinkomsten som anges i 11 kap. 1 § 1 mom. motsvarar värdet år 2010 för den lönekoefficient som avses i 96 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). 
Helsingfors 8.12.2015 
I den avgörande behandlingen deltog
vice ordförande
Hannakaisa
Heikkinen
cent
medlem
Outi
Alanko-Kahiluoto
gröna
medlem
Anna-Maja
Henriksson
sv
medlem
Arja
Juvonen
saf
medlem
Niilo
Keränen
cent
medlem
Anneli
Kiljunen
sd
medlem
Sanna
Lauslahti
saml
medlem
Anne
Louhelainen
saf
medlem
Aino-Kaisa
Pekonen
vänst
medlem
Juha
Pylväs
cent
medlem
Sari
Raassina
saml
medlem
Annika
Saarikko
cent
medlem
Kristiina
Salonen
sd
medlem
Sari
Sarkomaa
saml
ersättare
Ilmari
Nurminen
sd.
Sekreterare var
utskottsråd
Eila
Mäkipää.
RESERVATION
Motivering
Medelinkomsttagarna drabbas hårdast av de sänkta dagpenningsbeloppen
De nedskärningar som regeringen föreslår leder till betydliga sänkningar av sjukdagpenningen, rehabiliteringspenningen och föräldrapenningen. Det finns ingen ingående konsekvensbedömning av hur sänkningarna drabbar löntagarna med hänsyn till olika inkomst- och dagpenningsnivåer. I samband med att sakkunniga hörts har utskottet emellertid fått information som visar att de som tjänar 30 000—56 000 euro om året får stå för notan när den s.k. brytpunkten för ersättningssatserna justeras nedåt. I synnerhet medelinkomsttagarna (ca 3 000 e/månad) kommer att bli lidande. På den här inkomstnivån blir sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningen rentav 9—10 procent lägre. Ovanför den övre gränsen ligger ändringen på samma nivå (10,76 euro/dag), vilket innebär att de löntagare som tjänar mest lider relativt sett minst. De högsta dagpenningarna skulle sänkas med bara 5 procent. Förmånsnedskärningarna kommer också att riktas till arbetsgivare som betalar lön för sjukdomstid och rehabiliteringstid. I beredningen borde man absolut ha utgått från flera modeller som skulle ha berört de olika inkomstnivåerna mer rättvist. Det finns också skäl att konstatera att effekterna på statsfinanserna av de förmånsnedskärningar som via FPA görs i arbetsinkomstförsäkringen är obetydliga.  
Intresset för att delta i rehabilitering minskar
De senaste åren har strävan att förlänga tiden i arbetslivet haft hög prioritet i samhället. Ett sätt att åstadkomma detta är att framhålla att rehabilitering ska komma i första hand samtidigt som rehabiliteringen görs attraktivt. Genom de åtgärder regeringen nu föreslår blir det dock allt mindre sporrande att delta i rehabilitering, medan sjukpension riskerar bli ett ekonomiskt intressantare alternativ. Det är ingen ändamålsenlig socialpolitik. Rehabilitering spelar en viktig roll för att stödja personer med funktionsnedsättning och för återgång i arbetslivet. När sparåtgärderna sänker rehabiliteringspenningen känns det inte lockande att delta i rehabilitering och det här står i konflikt med strävan att förlänga arbetslivet. 
Regeringen ser kvinnor som sparobjekt och ökar deras ansvar för vård och omsorg
Nedskärningen av föräldradagpenningen gäller så gott som enbart kvinnor, eftersom endast cirka 3—4 procent av papporna utnyttjar föräldrapenningsperioden. Nedskärningen av den förhöjda faderskapspenningen är problematisk med tanke på jämställdheten. Det är viktigt att sporra papporna att aktivare dela på ansvaret för vård och omsorg för att ansvarsfördelningen ska utgå från barnets bästa och från vad som är ekonomiskt rationellt för familjens ekonomi. Undersökningar har visat att högre ersättningsnivå för papporna är ett av de bästa sätten att få dem att ta ut mer familjeledighet. På det sättet ökar jämställdheten i arbetslivet och kvinnornas ställning på arbetsmarknaden förbättras. Om papporna tar ut längre familjeledighet sjunker kostnaderna för mammornas arbetsgivare. Ett av målen med högre faderskapspenning har varit att uppmuntra pappornas arbetsgivare att betala lön under pappans familjeledighet för att förbättra den ersättningsnivå som tillfaller arbetsgivaren. Sämre incitament kommer att minska pappornas intresse att utnyttja faderskapsledigheten och därmed förs ansvaret för barnomsorgen över på mammorna.  
Regeringens åtgärder för att kombinera arbete och familjeliv övertygar inte
Regeringen har hittills inte gjort så mycket annat än pratat för att göra det lättare att kombinera arbete och familjeliv. I synnerhet de nedskärningar som kommer att drabba förskoleverksamheten gör det svårare för många familjer att ordna vardagslivet och försämrar också sysselsättningen. I och med höjningen av dagvårdsavgifterna i augusti blir det allt mindre lockande att ta emot ett jobb. Samtidigt som regeringen sänker föräldrapenningen för löntagarna meddelar den sin avsikt att ge mödrarnas arbetsgivare en engångsersättning på 2 500 euro i samband med det så kallade tvångslagspaketet. Det här visar vilka värderingar regeringen har. En platt engångsersättning inspirerar inte till en jämlikare fördelning av familjeledigheterna och förbättrar inte lönejämställdheten för de kvinnor som tjänar minst. Om man avser att utnyttja arbetsinkomstförsäkringen som en finansieringskanal bör man notera att den under de kommande åren kommer att vara utsatt för ett hårt finansieringstryck, eftersom det i tvångslagspaketet också föreslås att privata arbetsgivares arbetsinkomstförsäkringspremie ska sänkas med hela 1,72 procentenheter (nu 2,08 procent). Dessutom kommer vissa andra åtgärder i tvångslagspaketet, såsom de förkortade semestrarna och karensdagarna vid sjukdom, att försämra arbetsvillkoren i synnerhet i kvinnodominerade branscher. Det här minskar ytterligare incitamenten att arbeta. 
Regeringen kör upprepade gånger över trepartsprincipen
Beredningen av propositionen har varit exceptionell för i allmänhet beslutar man om ändringar i de inkomstrelaterade dagpenningarna, som finansieras av både arbetsgivarna och arbetstagarna, efter trepartsförhandlingar. Den här gången kallades arbetsmarknadens parter in för att informeras om redan fattade beslut utan att ha några möjligheter att påverka det centrala innehållet i dem. Det är beklagligt att regeringen inte värdesätter arbetsmarknadsorganisationernas traditionella roll som experter på inkomstrelaterad social trygghet och som förhandlingsparter. Hittills har man i gott samarbete också kunnat bereda svåra frågor och fått resultat som parterna har kunnat förbinda sig till. I en trepartsberedning kan man med en jämlik utgångspunkt bedöma konsekvenserna för löntagare och försäkrade, arbetsplatser och arbetsgivare och för samhället och dess finanser. En konsensuspolitik främjar samhällsfred, stabilitet och social kohesion och därmed konkurrenskraften och intresset för Finland i investeringssyfte.  
Avslutningsvis
Vi stödjer förslaget att slopa arbetsvillkoret. Det är en rättvis åtgärd som underlättar ekonomiskt för en liten, men missgynnad grupp människor. 
Förslag
Vi föreslår
att riksdagen godkänner lagförslaget med ändringar. 
Lag 
om ändring av sjukförsäkringslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i sjukförsäkringslagen (1224/2004) 8 kap. 3 § samt 
ändras i sjukförsäkringslagen (1224/2004) 7 kap. 1 § 3 mom. och 8 kap. 8 § 3 mom. och 9 § 2 mom. och 11 kap. 1 §, 9 § 1 mom. och 10 a §
sådana de lyder, 7 kap. 1 § 3 mom. i lag 678/2014, 8 kap. 9 § 2 mom. i lag 880/2015, 11 kap. 1 § i lagarna 1342/2006, 1142/2010 och 903/2012, 11 kap. 9 § 1 mom. i lag 1342/2006 samt 11 kap. 10 a § i lag 912/2007 som följer: 
7 kap. 
Allmänna förutsättningar för erhållande av dagpenningsförmåner 
1 § 
Rätt till dagpenningsförmån enligt arbetsinkomst 
Arbetsinkomstbeloppet enligt 1 mom. justeras med iakttagande av 11 kap. 1 § 4 mom. 
8 kap. 
Sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning 
8 § (Ny) 
När maximitiden räknas ut ska också sådana dagar beaktas för vilka sjukdagpenning inte har betalats på grund av de begränsningar som föreskrivs i 5 § eller på grund av avbrott i utbetalningen enligt 5 a § eller på grund av att 
1) den försäkrades arbetsinkomster understiger det minimibelopp som anges i 7 kap. 1 § 1 mom., 
2) den försäkrade till följd av arbetsoförmågan med stöd av någon annan lag har rätt till sådan ersättning för inkomstbortfall som överstiger sjukdagpenningen, 
3) den försäkrade har fått föräldradagpenning för samma tid, eller 
4) ansökan om sjukdagpenning har försenats. 
9 § 
Sjukdagpenning efter maximitiden 
Med den arbetsförhetstid som avses i 1 mom. jämställs den tid för vilken den försäkrade enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar eller arbetspensionslagarna har fått rehabiliteringspenning, partiell rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning som betalas som rehabiliteringsunderstöd eller har fått ersättning för inkomstbortfall med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i trafikförsäkringslagen, lagen om skada, ådragen i militärtjänst eller lagen om olycksfall i militärtjänst, den tid den försäkrade har varit arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån eller deltagit i service enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) eller bedrivit studier som avses i 6 kap. i den lagen. Med arbetsförhetstid jämställs också den tid den försäkrade med stöd av 3 kap. 3 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa har varit berättigad till en förmån enligt den lagen.  
11 kap
Beloppet av dagpenningsförmånern
1 § 
Beloppet av dagpenningsförmånerna enligt arbetsinkomst 
Sjukdagpenningen är 70 procent av trehundradelen av en försäkrads vid beskattningen konstaterade årsarbetsinkomst, om denna inte överstiger 26 898 euro. På den överstigande delen upp till 50 606 euro är sjukdagpenningens belopp 35 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten och på den del som överstiger 50 606 euro 25 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten
Föräldradagpenningen och specialvårdspenningen är 70 procent av trehundradelen av en försäkrads vid beskattningen konstaterade årsarbetsinkomst, om denna inte överstiger 32 892 euro. På den överstigande delen upp till 50 606 euro är föräldradagpenningens och specialvårdspenningens belopp 40 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten och på den del som överstiger 50 606 euro 25 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten
Trots vad som föreskrivs i 2 mom. är moderskapspenningens belopp för de 56 första vardagarna 90 procent av trehundradelen av den försäkrades vid beskattningen konstaterade årsarbetsinkomst, om denna inte överstiger 50 606 euro. På den överstigande delen är moderskapspenningens belopp 32,5 procent av trehundradelen av årsarbetsinkomsten
Den arbetsinkomst enligt 1—3 mom. som konstaterats vid beskattningen justeras i förhållande till hur den lönekoefficient enligt 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare som fastställts för begynnelsetidpunkten för arbetsoförmågan eller för rätten till föräldradagpenning eller specialvårdspenning avviker från den lönekoefficient som fastställts för det föregående kalenderåret.  
De inkomstgränser som avses i 1—3 mom. justeras kalenderårsvis med lönekoefficienten enligt 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Om inkomstgränserna i samband med justeringen överstiger hela euro, lämnas den överskjutande delen obeaktad.  
9 § 
Beloppet av faderns föräldradagpenning 
En faders föräldradagpenningsperiod börjar den dag då föräldradagpenning för första gången betalas till honom för samma barn. Beloppet av faderskaps- och föräldrapenningen för samma barn är lika stort under hela föräldradagpenningsperioden, om inte något annat följer av 8 §
10 a § 
Justering av moderns föräldradagpenning 
Föräldradagpenning som betalas till modern för ett och samma barn är lika stor under hela föräldradagpenningsperioden, om inte något annat följer av 1 § 3 mom. eller 8 §
Denna lag träder i kraft den 20
Vad som föreskrivs i 11 kap. 1 § 1 mom. i denna lag tillämpas om arbetsoförmågan har inträtt efter ikraftträdandet av denna lag
Vad som föreskrivs i 11 kap. 1 § tillämpas på föräldradagpenning, om den första dagen under vilken föräldradagpenning betalas för samma barn infaller efter ikraftträdandet av denna lag
Den övre gräns om 26 898 euro för arbetsinkomsten som anges i 11 kap. 1 § 1 mom. motsvarar värdet år 2010 för den lönekoefficient som avses i 96 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006)
Helsingfors 8.12.2015
Kristiina
Salonen
sd
Anneli
Kiljunen
sd
Aino-Kaisa
Pekonen
vänst
Anna-Maja
Henriksson
sv
Ilmari
Nurminen
sd
Senast publicerat 30.8.2016 12:52