Motivering

Allmänt

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet att propositionen är behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar, med undantag för ikraftträdandebestämmelsen.

Lagen om utkomstskydd för arbetslösa och verkställigheten av den föreslås bli förenklade så att förutsättningarna för en sysselsättningsplan bara ska föreskrivas i lagen om offentlig arbetskraftsservice. Det ska endast ligga på arbets- och näringsbyråns ansvar att klarlägga förutsättningarna för en sysselsättningsplan. Den som betalar ut förmånen behöver inte längre undersöka förutsättningarna, utan utbetalningen ska bygga på ett utlåtande av arbets- och näringsbyrån.

Utskottet anser att ändringen är motiverad och att den förenklar och förtydligar lagstiftningen. Visserligen ökar arbetsbördan på arbets- och näringsbyråerna, eftersom de måste undersöka förutsättningarna noggrannare. I varje fall är det rationellt att förutsättningarna undersöks på en enda plats. Det sparar in på arbetet för dem som ska betala ut förmånen och samordnar verkställigheten genom att det nu blir omöjligt att arbets- och näringsbyrån stannar för en annan lösning än den som betalar ut förmånen.

Enligt social- och hälsovårdsutskottets utlåtande finns det skäl att särskilt ge akt på hur arbets- och näringsbyråerna klarar av sin nya uppgift. Om byråernas resurser visar sig vara underdimensionerade, måste extra resurser snabbt skjutas till. Dessutom bör byråernas möjligheter att bedriva samarbete med yrkeshögskolor, universitet och andra utbildningsanstalter bli bättre. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet delar social- och hälsovårdsutskottets synpunkter.

Regeringen föreslår en förenkling i bestämmelsen om när maximitiden för tillägget för sysselsättningsplan börjar på nytt. Maximitiden 185 dagar för tillägget för sysselsättningsplan ska börja räknas på nytt alltid då den arbetssökande på nytt uppfyller arbetsvillkoret, och då börjar också maximitiden 500 dagar för arbetslöshetsdagpenningen räknas på nytt. Utskottet anser att förslaget är motiverat och att ändringen gör att hela systemet blir insynsvänligare och lättare att förstå.

I lagförslaget ingår också ett förslag om att begränsa tillämpningsområdet för definitionen av årsinkomst från säsongbetonat arbete. Utskottet anser att ändringen är viktig och att den främjar likabehandlingen av visstidsanställda.

Stöd för frivillig utbildning

När lagstiftningen om omställningsskydd stiftades 2005 godkände riksdagen på förslag av arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ett uttalande om att regeringen förutsätts klarlägga möjligheterna att ta med frivillig utbildning bland de åtgärder som berättigar till tillägg för sysselsättningsplan och slopa villkoret att den sökande ska ha varit arbetslös i 86 dagar för att få utbildningsdagpenning.

Arbetslöshetsvillkoret kortades ner till 65 dagar genom en ändring i lagen om utkomstskydd för arbetslösa 2006. I sitt utlåtande om ändringen (AjUU 13/2005 rd) såg utskottet det som påkallat att regeringen skulle arbeta vidare på att förkorta arbetslöshetsvillkoret eller slopa det helt. Utskottet ansåg att frivilliga studier bör vara ett ekonomiskt jämbördigt alternativ till arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, vilket skulle innebära att arbetslösa kunde söka sig till utbildning utifrån kriterier baserade på innehåll snarare än form. Utskottet menade också att det var viktigt att frivilliga studier blir en åtgärd som berättigar till tillägg för sysselsättningsplan.

Enligt det föreliggande lagförslaget ska utbildningsdagpenning kunna betalas ut genast efter självrisktiden utan en väntetid på 65 dagar. Det är glädjande att arbetslöshetsvillkoret alltså nu slopas och att arbetslösa kan söka till frivillig utbildning genast i början av arbetslösheten. Samtidigt upprepar utskottet sina tidigare synpunkter på vikten av frivillig utbildning och vill se att sådan utbildning inom kort börjar omfattas av tillägget för sysselsättningsplan.

Enligt lagförslaget ska utbildningsdagpenning betalas ut bara för sådan utbildning som finns avtalad i den arbetssökandes sysselsättningsplan eller jobbsökarplan. Förslaget knyter an till de riktlinjer som Sata-kommittén dragit upp om att slå samman det arbetskraftspolitiska vuxenutbildningsstödet och utbildningsdagpenningen till en enda förmån. I anknytning till sammanslagningen är avsikten att kravet på 10 år i arbete för att få utbildningsdagpenning ska strykas. Som motvikt ska stödet beviljas bara för sådana studier som arbets- och näringsbyrån anser förbättra den arbetssökandes yrkeskompetens och möjligheter att få arbete. I propositionen föreslås lagen redan nu bli ändrad inför den kommande ändringen så att frivillig utbildning ska ingå i sysselsättnings- eller jobbsökarplanen.

Utskottet ser det som viktigt att studier som stöds med utbildningsdagpenning förbättrar yrkeskompetensen och möjligheterna att få arbete. Planerna är av sådan typ att deras innehåll justeras om det behövs. Eftersom de arbetssökande inte i början av arbetslösheten nödvändigtvis vet vad det finns för utbildning att få och vilken utbildning de vill söka till, är det viktigt att planerna snabbt och enkelt går att komplettera. Uppdateringen av planerna innebär större arbetsbörda för arbets- och näringsbyråerna, vilket bör beaktas i deras resurser.

Studier som stöds med utbildningsdagpenning är uttryckligen frivilliga studier, så de arbetssökande skaffar sig själva en studieplats, vid behov med hjälp av arbets- och näringsbyråns utbildningsinformationstjänster. Studier som bedrivs med utbildningsdagpenning ska fortfarande uppfylla kraven på bl.a. läroanstalt, omfattning och examensinriktning, så sysselsättnings- eller jobbsökarplanen måste ganska noggrant uppge vilken utbildning det är fråga om, t.ex. genom att specificera läroanstalten och examen. Däremot kräver bestämmelserna inte att utbildningen ska vara avtalad i någondera planen innan utbildningen börjar, så utbildningen kan skrivas in i planen senare. Men arbetssökanden tar då risken att utbildningen inte uppfyller de lagfästa kraven. Då kan han eller hon betraktas som studerande på heltid och gå miste om sin rätt till arbetslöshetsförmån.

Utskottet ser det som viktigt att de arbetssökande blir noga informerade om betydelsen av en sysselsättnings- eller jobbsökarplan och om de risker som de tar om de söker till frivillig utbildning som inte ingår i någon sådan plan.

Snabbare tillgång till utkomstskydd för arbetslösa

Den pågående ekonomiska krisen har lett till massuppsägningar och masspermitteringar, och därför har ansökningarna anhopat sig hos arbetslöshetskassorna. Många arbetslösa och permitterade har fått vänta på arbetslöshetsförmåner i flera månader och därför haft det svårt att klara av sin försörjning.

Arbetslöshetskassorna har försökt avveckla köerna bl.a. genom att anställa mer personal, nyttiggöra teknik, omorganisera handläggningen av ansökningar och utöka informationen och utbildningen. Men i grund och botten beror köerna på att lagstiftningen om utkomstskydd för arbetslösa är så komplex och detaljerad.

Vid utfrågningen av sakkunniga lyfte arbetslöshetskassorna fram att handläggningen av ansökningar kan förenklas och snabbas upp om man t.ex. samordnar arbetsvillkoren för olika förmåner, slopar periodiseringen av semesterersättningar, förenklar återkravsbestämmelserna, ändrar bestämmelserna om jämkad dagpenning så att de blir enklare och tydligare och slopar förfarandet vid gruppermittering, så att alla personligen måste registrera sig som arbetslösa arbetssökande.

Utskottet ser det som påkallat att regeringen i samråd med arbetsmarknadsorganisationerna undersöker möjligheterna att snabba upp handläggningen av ansökningarna om utkomstskydd för arbetslösa genom att förenkla och förtydliga lagstiftningen i fråga. För att arbetslösa och permitterade ska tillförsäkras försörjning bör det undersökas vad som genast, t.ex. temporärt, kan göras för att avveckla de värsta köerna som recessionen förorsakat.

Ikraftträdande

Lagförslaget hänger i allt väsentligt samman med förslaget till ändring av lagen om offentlig arbetskraftsservice (RP 38/2009 rd), som föreslås träda i kraft den 1 juli 2009. Därför föreslår utskottet att förslaget till ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa också ska träda i kraft den 1 juli 2009.