Under coronaepidemin har de länder i euroområdet som redan hade en ekonomiskt svagare ställning hamnat i en ännu svårare situation än tidigare. Sannfinländarna har inte förvånat sig över att man genom coronakrisen nu försöker trumfa igenom program och projekt som ökar euroområdets solidaritet och interna inkomstöverföringar. 

Sannfinländarna tror att regeringen har hamnat i en ny eurokris nästan lika illa förberedd som regeringarna i Vanhanens och Katainens regeringar. Om regeringen inte har egna tydliga mål och en trovärdig reservplan som kan genomföras självständigt, kommer regeringen att gå med på den intressepolitik som förs av andra länder och Finland står för fiolerna. 

Till regeringspropositionen hänför sig betydande borgensansvar. Garantibeloppet för den fond som inrättas i anslutning till Europeiska investeringsbanken uppgår till 372 miljoner euro. Den statliga garantin från Europeiska arbetslöshetsförsäkringsfonden uppgår till 432 miljoner euro, vilket utgör 25 procent av det totala kalkylerade ansvaret, medan resten kommer från marginalen för egna medel i den fleråriga ramen. Eftersom marginalen för MFF:s egna medel för närvarande är för liten i förhållande till den nödvändiga andelen på 75 miljarder euro, är det troligt att man under den kommande ramperioden kommer att sträva efter att samla in ytterligare egna medel exempelvis genom att öka plastskatten, utsläppshandeln, koldioxidskatten, den enhetliga bolagsskattebasen, finansmarknadsskatten eller den mervärdesskattebaserade betalningsandelen. Sannfinländarna motsätter sig naturligtvis en ökning av det gemensamma ansvaret. 

Under coronakrisen har det bland annat framgått att försörjningsberedskapsläget för Finlands betalningssystem är svagt. Det lokala reservbetalningssystemet innebär ett kritiskt reparationsbehov. Ett reservsystem för betalningar kan skapas mellan de nationella bankerna eller genom att Statskontoret, FPA eller Skatteförvaltningen utnyttjas. Samtidigt lönar det sig att skapa ett system som baserar sig exempelvis på blockkedjeteknik och genom vilket man automatiskt kan räkna ut de förmåner och inkomster som erhållits. 

En ökning av anslagen för ägarstyrningsenhetens aktieförvärv är i sig motiverad allmän beredskap, men också i huvudsak kapitalisering av Finnair. När stora anslag beviljas ska mandatet vara tydligt och riksdagens tillgång till information tryggas. Ägarstyrningsenheten får inte bli en ”svart låda” vars tillstånd och funktioner är okända för riksdagen. 

Kommunernas ekonomiska situation är svår och det är sannolikt att de åtgärder som hittills vidtagits inte har en tillräcklig effekt för att rätta till situationen. Regeringen bör prioritera och gallra bort de förpliktelser som ålagts kommunerna samt avstå från att skapa nya, icke-nödvändiga skyldigheter. 

Sannfinländarna stöttar regeringen i kampen mot epidemin och strävandena att bevara de ekonomiska förutsättningarna. Vi förstår att ingen regering självmant vill göra avkall på sitt program och sina politiska mål. Men det är ett måste i det rådande läget. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1 

Reservationens förslag till uttalande 2 

Reservationens förslag till uttalande 3 

Reservationens förslag till uttalande 4 

Regeringens tredje tilläggsbudget för 2020 koncentrerar sig på de särskilda behov som det akuta coronaläget medfört och är i stora drag motiverad. Propositionen är trots det förenad med betydande brister som kräver snabba korrigeringar. Samlingspartiet föreslår därför två viktiga justeringar i tilläggsbudgeten. Vi föreslår att fördelningsgrunderna för stödet till företagare i café- och restaurangbranschen ändras. Både stödbeloppet och fördelningsprincipen måste i tillräcklig utsträckning motsvara grundlagsutskottets och riksdagens krav på tillräckligt stor kompensation för restriktionerna i möjligheten att utöva näringsverksamhet. 

Finlands coronaåtgärder hittills har varit framgångsrika. De minskade kontakterna människor emellan har fått infektionerna att minska. Samlingspartiet har stött regeringens centrala riktlinjer och vi stöder dem även i fortsättningen, förutsatt att riksdagen har adekvat information för att fatta beslut och åtgärderna är motiverade och rätt dimensionerade. 

Till följd av begränsningarna har fler än 200 000 personer antingen permitterats eller varit arbetslösa, och tiotusentals företag befinner sig på randen till konkurs. Regeringens beredning av företagsstöden har varit bristfällig och stöden kommer att fördelas på ett oändamålsenligt sätt. Följaktligen har regeringen försvårat företagens redan nu exceptionellt prekära situation. Samlingspartiet oroar sig också för den betydande försämring av verksamhetsmöjligheterna och människors försörjning som regeringens restriktionerna för med sig inom de kreativa branscherna, men också inom idrottssektorn. Branschorganisationerna spelar en viktig roll som producenter av många social- och hälsovårdstjänster. När det gäller att klara av coronakrisen och återuppbyggnaden efter den är lågtröskeltjänsterna viktiga och det finns behov av organisationernas kompetens och de tjänster de erbjuder. Men organisationernas verksamhetsförutsättningar har försämrats till följd av coronakrisen. Kontinuiteten i de tjänster som organisationerna producerar måste garanteras genom att organisationerna inom social- och hälsovården tillförsäkras förutsättningar att bedriva verksamhet. 

Det kostar Finland drygt en miljard varje vecka att hålla samhället nedstängt. Vi måste komma ur coronakrisen så snabbt som möjligt, men stegvis och kontrollerat. Fortfarande väntar vi på en detaljerad plan från regeringen för hur restriktionerna gradvis kan avvecklas med hjälp av testning, spårning, isolering och skyddsutrustning. Vi är beredda att stödja nödvändiga budgetökningar. 

Den omfattande och grundliga rapporten ”Talouspolitiikan strategia koronakriisissä” är utarbetad av eliten bland Finlands nationalekonomer och regeringen måste ta den på allvar. Finlands kapacitet att erbjuda välfärdstjänster enligt nordisk modell hotar att försämras för gott. Samlingspartiet förutsätter att regeringen utarbetas ett trovärdigt program mot hållbara offentliga finanser för Finland. Som ett led i återuppbyggnaden av Finland behöver vi en trovärdig plan för hur andelen anslag till forskning, utveckling och innovationer ska kunna höjas till fyra procent av bnp. Vi kan inte längre vänta med reformer för att anpassa de offentliga finanserna och öka sysselsättningen på ett hållbart sätt. Ju större utrymme för stimulansåtgärder vi har, desto starkare är tilltron till de offentliga finanserna är på längre sikt. 

Tillräckligt stor ersättning till restauranger i överensstämmelse med kravet från grundlagsutskottet 

Samlingspartiet ställer sig inte bakom den otillräckliga och röriga stödmodell som regeringen Marin föreslår för att stödja restauranger och kaféer. Modellen har redan hunnit leva ut sin tid och är dessutom långsam och komplicerad samt snedvrider konkurrensen. Det föreslagna stödet motsvarar inte den adekvata ersättning som grundlagsutskottet förutsätter för inskränkningarna i möjligheterna att utöva näringsverksamhet. Samlingspartiet föreslår att stödmodellen ändras och att kompensationen höjs till en nivå som i rimlig grad täcker restaurangernas fasta kostnader. Det totala stödet uppgår då till 300 miljoner euro. 

Med regeringens modell kan vi räkna med upp till tusentals konkurser och tiotusentals nya arbetslösa. Anslaget måste därför höjas avsevärt för att åtminstone en del av skadorna ska kunna undvikas. Restaurangerna är en oskiljaktig del av den finländska kulturen, en betydande del av matens värdekedja och tillika en växande och betydande sysselsättande faktor. Grundlagsutskottet och riksdagen har enhälligt krävt ett tillräckligt stort specialstöd till restaurang- och cafébranschen och Samlingspartiet håller fast vid det löftet. Stödet måste vara en skälig kompensation för förlusterna inom branschen och dessutom säkerställa att caféer och restauranger klarar sig över coronakrisen. 

Regeringen Marins stödmodell avhjälper inte de problem som sektorn har drabbats av på grund av regeringens politik. I fjol vid samma tid låg försäljningen inom branschen kring en miljard euro. Det föreslagna stödet är bara omkring tolv procent av det beloppet. Normalt betalar restaurangerna årligen omkring 1,5 miljarder euro i moms, skatt på alkoholdrycker och skatt på löner. Det är explicit förbjudet att utöva näring inom branschen. Följaktligen har ekonomiutskottet, grundlagsutskottet och riksdagen krävt att denna betydande inskränkning i de grundläggande fri- och rättigheterna ska kompenseras. Regeringen Marins stödpaket kan inte anses vara rimligt. 

Flygförbindelserna måste tryggas i hela landet 

Flygplatser och flygförbindelser är nödvändiga för internationell företagsverksamhet, forskning och högskoleutbildning i olika delar av Finland. Samlingspartiet förutsätter att regeringen ser till att flygförbindelserna finns kvar, om det behövs genom ett temporärt avtal om köpta tjänster. Möjligheter att vara aktiv i globala nätverk måste finnas överallt i Finland. Goda flygförbindelser stärker konkurrenskraften i regionerna och i hela Finland. Regeringen måste säkerställa flygförbindelserna till Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Karleby-Jakobstad och Kemi-Torneå. 

Goda flygförbindelser är en nyckelfaktor för att möjliggöra global företagsverksamhet och vi behöver därför regionala flygplatser. Goda förbindelser är viktig för internationella kunder samt för företagens försäljning, upphandling och serviceverksamhet. Till exempel inom influensområdet för Karleby-Jakobstad flygplats går över 90 procent av verksamheten i många företag på export och exportintäkterna är 3— 4 miljarder euro. I Kemi-Torneå uppgår värdet av exporten för närvarande till 4— 5 miljarder euro årligen. Likaså finns det exportföretag som är beroende av internationella förbindelser i Joensuu, Jyväskylä och Kajana. Om industrins livsrum inskränks, finns det risk för att finländsk produktion flyttas till något annat land. Ägandet i industriföretag koncentreras allt mer till utomlandet. 

Forskning och utveckling är en internationell framgångsfaktor för Finland. Universitet, högskolor och forskningsinstitut samt företagens forsknings-, utvecklings - och innovationsverksamhet finns utströdda över hela landet. För exempelvis Östra Finlands universitet och Jyväskylä universitet är flygförbindelser av mycket stor betydelse. De behöver internationella förbindelser och därför behövs regionala flygförbindelser oberoende av i vilken del av Finland verksamheten är förlagd. 

Turismen är en bransch jämförbar med exportindustrin. År 2018 uppgick inkomsterna från utländska turister till över 4,9 miljarder euro. Vi behöver goda flygförbindelser till turistmål runtom i landet. Turisterna tillbringar en kort tid i Finland, så de måste snabbt komma fram till resmålet. Annars väljer de något annat resmål, som inte nödvändigtvis behöver finnas i Finland. 

Resurserna för att utveckla ett vaccin måste utökas utan betänkligheter och med en gång 

Pandemiläget till följd av coronaviruset är en utmaning för hela samhället. Med restriktioner kan vi förhindra att viruset sprids i befolkningen. Regeringen har uppgett att restriktionerna kan avvecklas kontrollerat, om sjukdomsläget är stabilt. Men sannolikt kan vi öppna samhället fullt ut först när det finns ett fungerande och säkert vaccin mot viruset. För närvarande finns det inget vaccin eller effektiv läkemedelsbehandling mot coronaviruset. Om vi avvecklar restriktionerna, leder det oundvikligen till att sjukdomsfallen ökar i befolkningen, när det inte finns tillräckligt många andra verktyg för att hantera infektionen. För att ta fram ett vaccin behövs det forskning, utveckling och samarbete både nationellt och internationellt. 

Anslagen för Finlands Akademi går till den mest konkurrensutsatta spetsforskningen, och det är ytterst viktigt att stödja den under rådande förhållanden. Det är svårt att bedöma hur länge pandemin kommer att pågå. Därför är nationellt viktigt att satsa på att ta fram ett vaccin. Det är lönsamt att låta anslag till vaccin- och läkemedelsforskning gå via Finlands Akademi, eftersom bedömningskriterierna tar fasta på omfattande referentgranskning och forskningskvalitet. 

Regeringen har höjt fullmakten till Finlands Akademi med 10 miljoner euro, och det är en höjning av anslagsnivån med tre miljoner euro i år. Finansieringsnivån kan dock fortfarande anses vara relativt låg med beaktande av forskningsbehoven när det gäller att hitta fungerande och säkra vacciner och läkemedel. 

Tillskottet är avsett att stärka resurserna för den nationella vaccin- och läkemedelsforskningen gällande covid-19. Förslaget till anslagsökning gör det möjligt att fördubbla Finlands Akademis fullmakt från 10 miljoner euro till 20 miljoner euro. Det bör dessutom noteras att forskningsfinansiering i kommande tilläggsbudgetpropositioner kan reserveras direkt i universitetens anslag, vilket säkerställer forskningsprojektens kontinuitet och minskar den byråkrati som orsakar extra kostnader. 

Nybörjarplatser vid högskolorna 

Regeringen måste avsätta tillräckliga anslag för att högskolorna ska kunna höja antalet nybörjarplatser redan i år. För närvarande är det inte fallet. Också kanslicheferna på undervisnings- och kulturministeriet arbets- och näringsministeriet har lyft fram frågan. 

Förra valperioden utarbetades en vision för högskoleutbildning och forskning 2030 i samarbete med högskolorna. Den förutsätter att minst hälften av åldersklassen får högskoleexamen senast 2030. Dessutom kom undervisnings- och kulturministeriet överens med universiteten om en betydande ökning av utbildningsplatserna för lärare inom småbarnspedagogik. Inom många områden råder det skriande brist på yrkesutbildad personal inom barnomsorg och skola. Utbildningsplatserna måste därför höjas målmedvetet också under nästa resultatavtalsperiod för högskolorna. 

Om regeringen driver igenom den betydande ökningen av nybörjarplatserna som planerat utan tilläggsfinansiering, talar vi om en nedskärning. I själva verket kommer nybörjarplatserna inte att få något separat tilläggsanslag, vilket betyder att pengarna per examen minskar. Det försämrar kvaliteten på såväl utbildning som forskning, och det kan inte anses vara godtagbart. 

De studerande har levt under hård press i vår. Alla utbildningsnivåer övergick till distansundervisning, studentskrivningarna tidigarelades och osäkerheten kring utexaminering ökade. Dessutom ändrade högskolorna antagningskriterierna under vårens antagningsprocess, även om gemensam ansökan till utbildningarna redan hade hunnit avslutas. Det är ett hot mot de studerandes rättssäkerhet. Med fler nybörjarplatser kan man minska de problem som vårens antagning medför för de sökande. 

Lantgårdarnas verksamhet och lönsamhet måste tryggas i kristider 

Vad gäller lantgårdar måste vi räkna med att det ekonomiska läget försämras, eftersom krisen leder till lägre världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter och nya gårdarna har drabbats av kostnadsfaktorer. Därför måste regeringen i nästa tilläggsbudget bereda ett förslag till engångsanslag till jordbrukarna för ett växtperiodstöd som ges ut till gårdar som hade försäljningsinkomster 2019. 

Nästan alla heltidsanställda företagare inom jordbruket och trädgårdsodlingen i Finland har länge förlitat sig på säsongsarbetskraft från utlandet. Den pågående pandemin är ett hot mot tillgången tillsäsongsarbetskraft. Å andra sidan har situationen försvårats av att regeringen varit långsam med att lägga fram nödvändiga förslag för att lösa problemet. Situationen kunde ha lösts på ett bra sätt om riksdagen hade fått nödvändiga lagändringar senast i början av april. 

I mars uppmanade Europeiska kommissionen EU-länderna att tillåta inresa för lantbruksarbetare trots de restriktionerna till följd av pandemin. Också Norge har infört ett intensifierat förfarande för att trygga tillgången till utländska säsongsarbetare. Däremot införde Finland en underdimensionerad kvot på 1 500 säsongsarbetare, trots att det var väl känt att det årligen kommer hela 16 000 utländska säsongsarbetare till Finland. Hittills har knappt 900 säsongsarbetare kommit. 

Riksdagen godkände den 9 april en lagändring med smidigare regler för inresa och vistelse för utländsk säsongsarbetskraft. Då röstade regeringen och Sannfinländarna tillsammans mot Samlingspartiets förslag till uttalande, där vi krävde att regeringen med en gång vidtar åtgärder för att trygga tillgången till utländsk arbetskraft inom branscher med arbetskraftsbrist under coronakrisen. 

Vi föreslog också att en permitterad person ska kunna arbeta på lantgårdar minst en månad utan att helt förlora permitteringsersättningen. Dessutom måste arbetslösa oberoende av bransch få arbeta på heltid så att den inkomstrelaterade minskningen på den intjänade lönen halveras. Vad gäller personal från utlandet måste gårdarna förbinda sig att ordna karantän. Under tiden kan arbetstagarna utföra förberedande arbete, men de får inte röra sig utanför karantänslokalen. Vi lägger återigen fram samma förslag, som regeringen kan ta ställning till. Som läget är nu finns det ingen tid att förlora. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1 

Reservationens förslag till uttalande 2 

Reservationens förslag till uttalande 3 

Reservationens förslag till uttalande 4 

Reservationens förslag till uttalande 5 

Reservationens förslag till uttalande 6 

Reservationens förslag till uttalande 7 

Reservationens förslag till uttalande 8 

Reservationens förslag till uttalande 9 

Reservationens förslag till uttalande 10 

Reservationens förslag till uttalande 11 

Reservationens förslag till uttalande 12 

Reservationens förslag till uttalande 13 

Reservationens förslag till uttalande 14 

Reservationens förslag till uttalande 15 

Reservationens förslag till uttalande 16 

Reservationens förslag till uttalande 17 

ANSLAG

Huvudtitel 32

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

30. Sysselsättning och företagsamhet 

31. Stödjande av företagare i förplägnadsbranschen (förslagsanslag) 

Samlingspartiet ställer sig inte bakom den otillräckliga och röriga stödmodell som regeringen Marin föreslår för att stödja restauranger och kaféer. Modellen har redan hunnit leva ut sin tid och är dessutom långsam och komplicerad samt snedvrider konkurrensen. Det föreslagna stödet motsvarar inte den adekvata ersättning som grundlagsutskottet förutsätter för inskränkningarna i möjligheterna att utöva näringsverksamhet. Samlingspartiet föreslår att stödmodellen ändras och att det totala stödet höjs till 300 miljoner euro. 

Med regeringens modell kan vi räkna med upp till tusentals konkurser och tiotusentals nya arbetslösa. Anslaget måste därför höjas avsevärt för att åtminstone en del av skadorna ska kunna undvikas. Restaurangerna är en oskiljaktig del av den finländska kulturen, en betydande del av matens värdekedja och tillika en växande och betydande sysselsättande faktor. Grundlagsutskottet och riksdagen har enhälligt krävt ett tillräckligt stort specialstöd till restaurang- och cafébranschen och Samlingspartiet håller fast vid det löftet. Stödet måste vara en skälig kompensation för förlusterna inom branschen och dessutom säkerställa att caféer och restauranger klarar sig över coronakrisen. 

Regeringen Marins stödmodell avhjälper inte de problem som sektorn har drabbats av på grund av regeringens politik. I fjol vid samma tid låg försäljningen inom branschen kring en miljard euro. Det föreslagna stödet är bara omkring tolv procent av det beloppet. Normalt betalar restaurangerna årligen omkring 1,5 miljarder euro i moms, skatt på alkoholdrycker och skatt på löner. Det är explicit förbjudet att utöva näring inom branschen. Följaktligen har ekonomiutskottet, grundlagsutskottet och riksdagen krävt att denna betydande inskränkning i de grundläggande fri- och rättigheterna ska kompenseras. Regeringen Marins stödpaket kan inte anses vara rimligt. 

Stödet täcker endast en bråkdel av de skador som regeringen orsakar med sina åtgärder. Inom den arbetskraftsintensiva branschen räknas vinsten i genomsnitt endast i några få procent. Förtroendet och konsumtionen kan väntas återgå långsamt till den nivå som rådde före krisen. Företagen vill inte ta lån för att hantera krisen i en osäker situation. Enligt branschens egna bedömningar är behovet av stöd minst 150—200 miljoner euro per månad då utövandet av näring är begränsat. Det är helt klart att det stöd som regeringen har föreslagit är otillräckligt. Dessutom förvärras problemen av att beredningen av stödet fördröjts och dragit ut på tiden. Regeringen har låtit riksdagen avgöra sina interna meningsskiljaktigheter och problem. Företagarna har varit tvungna att använda de medel som står till buds för den akuta kassakrisen. Om beredningen av stödet hade inletts samtidigt som beredningen av restriktionerna, skulle situationen inom branschen vara betydligt bättre. Det finns ännu inga uppgifter om det allmänna stöd som är under beredning samtidigt, och den stödmodell för restauranger som det nu ska fattas beslut om kan inte jämföras med det. Bedömningen av skäligheten är till denna del bristfällig. Regeringens förvirrade och långsamma stödpolitik förvärrar den redan katastrofala situationen i branschen. 

Omsättningen som beräkningsgrund beaktar däremot på ett rättvist sätt den skada som redan har orsakats varje restaurang. När den grundlagsfästa rätten att utöva näring har begränsats, kan företagets storlek inte utgöra en grund för att minska gottgörelsen. Inom restaurangverksamheten ökar kostnaderna nästan i samma proportion som restaurangens storlek. Begränsningarna har samma konsekvenser oberoende av företagets storlek. Regeringen Marin visar på dåligt lagberedningsarbete och dålig förståelse för branschen och företagsverksamheten. 

Samlingspartiet anser att stödet ska vara ett enkelt allmänt stöd och beviljas företagen på lika villkor. Det stöd som betalas i form av ersättning för näringsförbudet ska inte på ett konstlat sätt kopplas till antalet anställda vid företaget. Branschen är arbetskraftsintensiv och restaurangerna sysselsätter arbetstagare om de klarar sig ur krisen. I stället för antalet anställda ska stödet vara baserat på nedgången i försäljningen i varje restaurang och nedgången i försäljningen inom hela branschen. På så sätt finns det ett incitament kvar att öka försäljningen, men de restauranger som drabbats värst får ändå mer ersättning. Samlingspartiet föreslår att den andel av den förlorade omsättningen som ska gottgöras ökas. 

Samlingspartiet föreslår att den andel av den förlorade omsättningen som ska gottgöras ökas. Stödet måste, enligt företagets val, beräknas antingen enligt försäljningen under föregående räkenskapsperiod, under de sex senaste månaderna före krisen eller under motsvarande period 2019. Om restaurangen har startats under eller efter beräkningsperioden, ska den genomsnittliga försäljningen under månaderna före krisen användas som beräkningsgrund. Gottgörelsens andel av den förlorade omsättningen ska vara lika stor för alla företag oberoende av omsättning. Gottgörelsens maximibelopp ska slopas. 

Förstudie- och utvecklingsstöd som företaget redan fått (stöd som delas ut av Business Finland och närings-, trafik- och miljöcentralerna) får inte kringskära gottgörelsen för begränsningarna i näringsverksamheten. Förstudiefinansieringen är avsedd för utredning och planering av ny affärsverksamhet, ersättande underleverantörskedjor och organisering av produktionen. Utvecklingsfinansieringen å sin sida är avsedd för genomförande av utvecklingsåtgärder. Båda stöden är avsedda för något helt annat än vad riksdagen och grundlagsutskottet förutsatt i fråga om skälig ersättning. Därför bör de övriga stöden inte inverka på det nya stödet till restauranger och kaféer. 

Samlingspartiets förslag korrigerar stödmodellen så att den fungerar och anslaget höjs till en skälig nivå. Stödmodellen är tillräcklig som ersättning i förhållande till den skada som regeringen orsakar och skälig i förhållande till stödet till restaurangbranschen över lag. Den är också snabb, enkel och konkurrensneutral. 

Samlingspartiet har dessutom föreslagit flera andra insatser för att stödja branschen. Vi anser att restriktionerna kan avvecklas regionalt vid olika tidpunkter med hänsyn till de sakkunnigas åsikter, om epidemiläget tillåter det. Det finns inga argument för att förlänga restriktionerna i de delar av landet där epidemiläget redan har blivit bättre. 

Samlingspartiet har också backat upp förslaget att temporärt sänka momsen inom restaurang- och turismbranschen till 10 procent och tagit initiativ till att tillåta att restauranger till utomstående säljer alkoholprodukter med högre alkoholhalt, så att det blir tillåtet att sälja specialöl och viner till utomstående. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 18 

I regeringens tredje tilläggsbudget för 2020 hänför sig de viktigaste förslagen till kapitalisering av Finnair, Finlands deltagande i EU:s stödinstrument och stöd till förplägnadsföretagare. 

Kristdemokratiska riksdagsgruppen anser att det är viktigt att tillföra Finnair kapital. Vi behöver ett livskraftigt nationellt flygbolag i framtiden för att trygga den inhemska flygtrafiken och fungerande flygförbindelser till omvärlden. Utöver kapitaliseringen av Finnair ska staten i sin ägarstyrning beakta tryggandet av landskapens flygförbindelser som är viktiga med tanke på landskapens livskraft och näringslivets behov. 

I motsats till vad regeringen har framfört är det inte nödvändigt att Finland deltar i EU:s covid-19-garantifond, som ska inrättas i anslutning till Europeiska investeringsbanken (EIB), och inte heller i det tillfälliga stödinstrumentet för att minska arbetslöshetsriskerna (SURE). I den tredje tilläggsbudgeten kompletteras motiveringen till huvudtiteln för finansministeriets förvaltningsområde så att statsrådet eller inom ramen för av statsrådet fastställda gränser i övrigt på av finansministeriet fastställda villkor utan krav på motsäkerhet kan bevilja en statsborgen på högst 432 miljoner euro som säkerhet för lån som beviljas inom ramen för det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) och en statsborgen på högst 372 miljoner euro med avseende på förluster som eventuellt föranleds Europeiska investeringsbanken av den alleuropeiska EU covid-19 garantifond som inrättas i anslutning till banken. 

Sammantaget är det anmärkningsvärt att coronakrisen kraftigt ökar finska statens kreditexponeringstransaktioner. I Finland är stocken av statsborgen (60,2 miljarder i slutet av 2019) klart störst i EU-länderna i förhållande till bnp. Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken har i sin rapport lyft fram den dolda risken för statsfinanserna i en stor borgensstock. Avsaknaden av en helhetsbedömning av det växande ekonomiska ansvaret— både nationellt och i anslutning till EU-medlemskapet— inverkar på om arrangemangen i anslutning till coronakrisen ens kan anses vara förenliga med grundlagen utan att äventyra statens ekonomi. Grundlagsutskottet har också fäst uppmärksamhet vid att beviljandet av statsborgen för genomförandet av en EU-förordning inte är något som det juridiskt bindande kan föreskrivas om i unionsrätten. 

Kristdemokratiska riksdagsgruppen anser det vara viktigt att staten stöder förplägnadsföretagare på grund av de ekonomiska förluster som beror på coronakrisen och regeringens begränsningsåtgärder. Det föreslagna stödbeloppet är dock för litet i förhållande till behovet. Vid riksdagsbehandlingen har det framkommit att nivåer för stödet till förplägnadsföretagare bör höjas till totalt minst 300 miljoner euro och grunderna för beviljande av stöd bör utvidgas så att olika företag beaktas bättre i dem. 

Enligt propositionen betalas gottgörelse till förplägnadsföretag för de månader som omfattas av begränsningarna på grundval av förändringar i försäljningen till företag inom förplägnadsbranschen vars försäljning i april 2020 har varit lägre än medelvärdet av försäljningen i januari—februari. I Finland finns det många säsongsrestauranger och cateringföretag som inte har någon försäljning i början av året och som har förlorat sin vårförsäljning. Samtidigt är utsikterna för sommaren mycket svaga. Riksdagen kompletterade regeringens proposition så att stöd utöver den genomsnittliga försäljningen i början av året kan delas ut på basis av den genomsnittliga försäljningen vid motsvarande tidpunkt i fjol. Kristdemokratiska riksdagsgruppen anser att denna förbättring av riksdagens proposition är mycket viktig. 

Coronaviruset har under epidemin spridit sig mycket ojämnt inom Finland. Största delen av de fall av smitta som konstaterats finns i Helsingfors och på andra ställen i Nyland. Behovet av hälso- och sjukvård har likaså koncentrerats till Nyland. När de begränsningar som ställts för att förhindra spridning av coronaviruset börjar hävas, måste spridningen av sjukdomen beaktas. I områden där det inte har förekommit mycket smitta kan man överväga att häva begränsningarna i snabbare takt. 

Jag föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1 

Reservationens förslag till uttalande 2 

Reservationens förslag till uttalande 3 

Reservationens förslag till uttalande 4 

Reservationens förslag till uttalande 5