Motivering

Giltighetstiden för den gällande lagen om dyrortsklassificering av kommunerna (955/1973) har förlängts flera gånger. Enligt lagen delas kommunerna upp i två dyrortsklasser utifrån skillnader i kostnaderna, som har påvisats genom undersökningar. Enligt vad utskottet har erfarit gjordes den senaste undersökningen av skillnaderna i levnadskostnader 1980. Med tiden har dyrortsklassificeringen av kommunerna snedvridits. I den gällande klassificeringen är kommunerna inte inordnade i rätt klass enligt levnadskostnaderna. I den föreliggande lagen finns inga bestämmelser om tillämpningen av dyrortsklassificeringen, utan bara om grunderna för dem och fastställelseförfarandet. Dyrortsklassificeringen tillämpas på löner både inom den privata och den offentliga sektorn enligt överenskommelse och på folkpensioner och vissa andra sociala trygghetsförmåner på det sätt som föreskrivs i den tillämpliga speciallagstiftningen.

Vid riksmötet 1999 godkände riksdagen förlängd giltighetstid för lagen om allmän dyrortsklassificering av kommunerna fram till utgången av 2003. Samtidigt förutsatte riksdagen att regeringen inom 2001 lämnar en utredning om de åtgärder som har vidtagits för att den allmänna dyrortsklassificeringen skall kunna slopas från och med 2004 (FvUB 3/1999 rd — RP 29/1999 rd). Redan tidigare hade riksdagen förutsatt att regeringen ser till att en lagberedning initieras och andra åtgärder vidtas för att dyrortsklassificeringen av kommunerna skulle kunna slopas från och med 2000 (FvUB 6/1995 rd — RP 164/1995 rd).

I en utredning från den 18 december 2001 tillstår finansministeriet att den allmänna dyrortsklassificeringen av kommunerna är föråldrad. Ministeriet framhåller att det länge har funnits planer på att avveckla systemet, trots att planerna av praktiska skäl fått skjutas på framtiden flera gånger.

I utredningen anser finansministeriet att problemen med den allmänna dyrortsklassificeringen är så stora att hela systemet måste frångås och inte lappas på. Det måste dock göras vid rätt tidpunkt framhåller ministeriet. Reformen kunde lämpligen kopplas ihop med någon annan större socialpolitisk reform och tas upp till exempel vid de kommande överläggningarna om regeringsprogrammet, sägs det vidare i utredningen. Det har inte startats något nytt arbete för att slopa dyrortsklassificeringen eftersom det har visat sig att promemorian från arbetsgruppen 1999 fortfarande är ett lämpligt underlag för beslut i frågan.

Förvaltningsutskottet upprepar här sin tidigare ståndpunkt att regeringen inte har noterat riksdagens uttalande på behörigt sätt och inte har vidtagit fullgoda åtgärder med anledning av uttalandet.

Att dyrortsklassificeringen fortfarande finns kvar har motiverats med statsfinansiella skäl. Enligt vad utskottet har erfarit skulle slopade dyrortsklasser öka kostnaderna för sociala förmåner för invånarna i kommunerna i den andra dyrortsklassen med omkring 137 miljoner euro. Av beloppet består cirka 118 miljoner euro av folkpensioner.

I sitt utlåtande anser grundlagsutskottet att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. I utlåtandet sägs dock att de sociala trygghetsförmåner som är knutna till dyrortsklassificeringen omfattas av skyddet för grundläggande försörjning enligt 19 § 2 mom. i grundlagen och att de problematiska punkterna med avseende på dyrortsklassificeringen och jämlikhetsaspekterna därför kan vara av betydelse med avseende på 106 § i grundlagen.

Förvaltningsutskottet talar för att giltighetstiden förlängs fram till utgången av 2005 och att den tillämpas på dyrortsklassificeringen 2004 och 2005. Dyrortsklassificeringen har konstaterats vara föråldrad och måste därför slopas, anser utskottet.

Med hänvisning till det ovanstående och till utlåtandet från grundlagsutskottet förutsätter förvaltningsutskottet att den allmänna dyrortsklassificeringen av kommunerna slopas senast vid utgången av 2005 och att bestämmelserna i de speciallagar som gäller tillämpningen av dyrortsklassificeringen upphävs senast vid samma tidpunkt (Utskottets förslag till uttalande).