Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 24 april 2001 en proposition med förslag till lagstiftning om diskrimineringsombudsmannen (RP 39/2001 rd) till förvaltningsutskottet för beredning.
Utskottet har hört
direktör Mervi Virtanen och specialplanerare Eeva Vattulainen, arbetsministeriet
lagstiftningssekreterare Krista Oinonen, utrikesministeriet
lagstiftningsrådet Eero J. Aarnio, justitieministeriet
äldre regeringssekreterare Riitta Koponen, inrikesministeriet
regeringssekreterare Heidi Manns-Haatanen, social- och hälsovårdsministeriet
utlänningsombudsmannen Antti Seppälä
programdirektör Kristiina Kumpula, Finlands Röda Kors
projektchef Joonia Streng, Förbundet för mänskliga rättigheter r.f.
juristen Marjaana Laine, Flyktingrådgivningen r.f
Dessutom har skriftliga utlåtanden lämnats av
I propositionen föreslås en lag om diskrimineringsombudsmannen. Det skall finnas en diskrimineringsombudsman för förebyggande av etnisk diskriminering, åtgärder mot diskriminering, främjande av goda etniska relationer och för tillsyn och övervakning av principen om etnisk icke-diskriminering. Regeringen bedömer att dessa åtgärder kan effektiviseras ytterligare med hjälp av en särskild myndighet. När en diskrimineringsombudsman inrättas dras samtidigt tjänsten som utlänningsombudsman in.
Förslaget inverkar inte på de högsta laglighetsövervakarnas behandling av klagomål gällande diskriminering. Med de högsta laglighetsövervakarna avses justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman. Förslaget påverkar inte heller jämställdhetsombudsmannens eller arbetarskyddsmyndigheternas lagfästa uppgifter i diskrimineringsfrågor. Diskrimineringsombudsmannens verksamhet kommer att komplettera den nuvarande rättssäkerheten.
Diskriminering kan bero på många olika saker. Än så länge föreslås diskrimineringsombudsmannens befogenheter bli inskränkta till tillsyn över etnisk diskriminering.
Diskrimineringsombudsmannen skall främja goda etniska relationer och värna om etniska minoriteters och utlänningars ställning och rättigheter i samhället, bevaka hur jämlikheten mellan olika grupper fullföljs, övervaka att förbudet mot diskriminering på grund av etnisk härkomst efterlevs och informera och rapportera om anknytande frågor. Diskrimineringsombudsmannen skall också överta utlänningsombudsmannens nuvarande åtaganden. De instrument som diskrimineringsombudsmannen i första hand kan utnyttja är rekommendationer, anvisningar och råd. Diskrimineringsombudsmannen skall kunna ta initiativ när det gäller etniska gruppers eller utlänningars ställning och anknytande missförhållanden i samhället. Vid behov skall de som utsätts för etnisk diskriminering kunna bistås av ombudsmannen. Utan hinder av sekretessbestämmelserna har diskrimineringsombudsmannen rätt att få upplysningar som han eller hon behöver för att sköta sin åtaganden.
Europeiska unionens råd antog i juni 2000 ett direktiv om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Direktivet syftar till att skapa förutsättningar för bekämpning av diskriminering på grund av etniskt ursprung. Medlemmarna skall utse ett organ för främjande av likabehandling av alla utan åtskillnad på grund av etniskt ursprung.
Diskrimineringsombudsmannens byrå skall finnas i anslutning till arbetsministeriet.
Regeringen föreslår vidare att utlänningslagen ändras så att utlänningsombudsmannens uppgifter övertas av diskrimineringsombudsmannen.
De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 september 2001.
Av de orsaker som nämns i propositionen och på grundval av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande synpunkter och ändringsförslag.
Den föreslagna tjänstebenämningen diskrimineringsombudsman ger en negativ bild av ombudsmannen och hans åtaganden. Enligt vad utskottet har erfarit ger tjänstebenämningen inte heller en adekvat bild av vad ombudsmannens faktiska arbetsuppgifter går ut på. Därför föreslår utskottet att tjänstebenämningen ändras till minoritetsombudsman. Också mot denna tjänstebenämning kan vissa invändningar anföras. I vilket fall som helst är minoritetsombudsman sammantaget sett en bättre tjänstebenämning än diskrimineringsombudsman.
Enligt lagförslaget skall det finnas en diskrimineringsombudsman för förebyggande av etnisk diskriminering, främjande av goda etniska relationer, tryggande av etniska minoriteters och utlänningars ställning och rättigheter och för övervakning av principen om etnisk icke-diskriminering. Syftet med lagförslaget är också att ytterligare effektivisera övervakningen av diskrimineringsförbuden i vår lagstiftning. Detta görs dels genom kompletteringar av de befintliga rättsskyddsmedlen, dels genom fler och bättre preventiva åtgärder för att främja etniska minoriteters och utlänningars ställning och rättigheter i vårt samhälle och för att värna goda etniska relationer. Utskottet påpekar att goda och friktionsfria relationer mellan olika befolkningsgrupper ökar välståndet både bland minoriteter och rent allmänt i samhället.
Minoritetsombudsmannen har en rad olika uppgifter. Detta ger i princip honom eller henne goda möjligheter att generellt förebygga etnisk diskriminering och också att förbättra den enskildes möjligheter att få hjälp i konkreta diskrimineringssituationer. Det är viktigt att ombudsmannen får tillräckliga resurser för att kunna klara av de nya och vidgade åtagandena redan från första början på ett bra och förtroendeingivande sätt.
I propositionen lyfter regeringen fram behovet och betydelsen av samarbete mellan olika myndigheter, särskilt mellan minoritetsombudsmannen, arbetarskyddsmyndigheterna och jämställdhetsombudsmannen. I detta sammanhang vill utskottet peka på de möjligheter som den delegation som avses i 5 § kan erbjuda.
Enligt utskottet är det nödvändigt att minoritetsombudsmannens arbetsuppgifter och handhavandet av dem bevakas, bland annat för att överlappningar skall kunna undvikas. I framtiden är det bra att göra en utvärdering av ombudsmannens arbetsuppgifter utifrån dessa erfarenheter.
Enligt 8 § i det första lagförslaget utfärdas närmare bestämmelser om utnämnande eller anställning av personal samt om verkställigheten av denna lag genom förordning av statsrådet.
Allmänna bestämmelser om utnämning och anställning av statliga tjänstemän finns i statstjänstemannalagen (750/1994) och i statstjänstemannaförordningen (971/1994). Därför föreslår utskottet att befogenheten att med stöd av den föreslagna lagen utfärda närmare bestämmelser om utnämnande eller anställning av personal genom förordning av statsrådet stryks i 8 §.
Med stöd av det ovan anförda föreslår förvaltningsutskottet vördsamt
att lagförslagen godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag).
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
Verksamhetsområde
För förebyggande av etnisk diskriminering, främjande av goda etniska relationer, tryggande av etniska minoriteters och utlänningars ställning och rättigheter samt för övervakning av principen om etnisk icke-diskriminering finns en minoritetsombudsman i anslutning till arbetsministeriet.
Bestämmelser om behörighetsvillkoren för och utnämningen av minoritetsombudsmannen utfärdas genom förordning av statsrådet.
Uppgifter
Minoritetsombudsmannen skall
(1—4 punkten som i RP)
5) utföra de uppgifter som minoritetsombudsmannen enligt utlänningslagen (378/1991) har.
Minoritetsombudsmannen skall dessutom i samarbete med andra myndigheter övervaka att alla behandlas lika oavsett etniskt ursprung.
Befogenheter
När minoritetsombudsmannen observerar etnisk diskriminering skall han eller hon genom anvisningar och råd försöka förhindra att diskrimineringen fortsätter eller upprepas.
Minoritetsombudsmannen kan ta initiativ och ge rekommendationer och råd som syftar till att förbättra goda etniska relationer och främja etniska minoriteters ställning.
Ärenden som gäller etnisk diskriminering kan anhängiggöras via minoritetsombudsmannen. I fråga om de ärenden gällande etnisk diskriminering som anmälts till minoritetsombudsmannen har han eller hon rätt att med samtycke av den som saken gäller hänskjuta eller vidareanmäla ärendena till den behöriga myndigheten. Minoritetsombudsmannen kan bifoga sitt utlåtande i de ärenden som hänskjuts. Den behöriga myndigheten skall underrätta minoritetsombudsmannen om de åtgärder som vidtagits i ett ärende.
Rättshjälp
Om minoritetsombudsmannen anser att ett ärende är av avsevärd betydelse för förebyggande av etnisk diskriminering, kan ombudsmannen bistå eller förordna en underlydande tjänsteman att bistå den som blivit utsatt för etnisk diskriminering då det gäller att trygga hans eller hennes rättigheter eller vid behov i detta syfte skaffa den diskriminerade rättshjälp.
Delegation
För frågor som gäller förebyggande, kontroll och övervakning av etnisk diskriminering samt för främjande av samarbetet mellan olika myndigheter bistås minoritetsombudsmannen av en delegation för minoritetsärenden. Närmare bestämmelser om delegationens uppgifter, sammansättning och arbete utfärdas genom förordning av statsrådet.
Byrå
Minoritetsombudsmannen har en byrå, där det inom ramen för statsbudgeten finns ett behövligt antal tjänstemän som är föredragande samt annan personal.
Rätt att få uppgifter
Utan hinder av sekretessbestämmelserna har minoritetsombudsmannen rätt att av övriga myndigheter avgiftsfritt få de uppgifter som behövs för skötseln av åliggandena enligt denna lag och utlänningslagen.
Närmare bestämmelser
Närmare bestämmelser om (utesl.) verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.
Ikraftträdande
(1—3 mom. som i RP)
De tjänstemän som är föredragande samt annan personal vid utlänningsombudsmannens byrå kan när lagen träder i kraft överföras till minoritetsombudsmannens byrå, utan att tjänsterna ledigförklaras. Arbetsministeriet beslutar om överföringarna.
_______________
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i utlänningslagen av den 22 februari 1991 (378/1991) 33 § 2 mom., 42 § 2 mom., 46 § 2 mom., 69 § 1 mom. och 70 §, av dessa lagrum 70 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1269/1997, som följer:
Avgörande av asylansökan
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Minoritetsombudsmannen skall beredas tillfälle att bli hörd vid behandlingen av asylansökningar, om detta inte är uppenbart onödigt.
Beslut om utvisning
Utlänningen och minoritetsombudsmannen skall alltid ges tillfälle att bli hörda i ett utvisningsärende.
Förvar
Den som inte har fyllt 18 år får inte tas i förvar utan att socialmyndigheten eller minoritetsombudsmannen hörs.
Minoritetsombudsmannen och samarbetet mellan myndigheterna
I samband med arbetsministeriet finns en minoritetsombudsman. Om minoritetsombudsmannen uppgifter och hur verksamheten skall ordnas bestäms särskilt.
Anmälningar till minoritetsombudsmannen
Beslut som nämns i 31—33, 34 a, 39, 42, 43, 47, 49, 51, 55 och 57 § skall utan dröjsmål delges minoritetsombudsmannen. På begäran av minoritetsombudsmannen skall också beslut som nämns i 21, 26, 63 och 64 § delges honom eller henne.
Inrikesministeriet meddelar efter att ha hört arbetsministeriet anvisningar om hur minoritetsombudsmannen skall delges besluten.
Denna lag träder i kraft den 20 .
Helsingfors den 6 juni 2001
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare vid behandlingen i utskottet var
utskottsrådet Ossi Lantto