Motivering

Allmänt

Förvaltningssystemet i vårt land befinner sig i ett brytningsskede. Den kommunala förvaltningen berörs av den pågående kommun- och servicestrukturreformen, och även inom den regionala förvaltningen pågår en övergripande reformering. Inom centralförvaltningen pågår förändringar av ministeriernas ansvarssektorer, men utöver dessa behövs också andra utvecklingsåtgärder.

Utskottet vill precisera att man i samband med varje reform ska göra en helhetsbedömning av effekterna. Inom den statliga lokalförvaltningen är det polisen som står för den service som är mest nära allmänheten. I brottmål krävs samarbete mellan polis och åklagare, och därför måste den geografiska indelningen inom åklagarväsendet beakta behoven inom polisens verksamhet. Dessutom har den geografiska indelningen när det gäller tingsrätterna beröringspunkter med den organisatoriska indelningen av polis och åklagare. Bland annat i fråga om tingsrätterna är det således viktigt att anpassa reformer till den administrativa indelningen av polisen och åklagarväsendet.

Nedläggningen av häradsämbetena

Häradsreformen trädde i kraft vid ingången av december 1996. Vi fick då 90 härad för den statliga lokalförvaltningen. De skulle sköta polis-, åklagar- och utsökningsuppgifter. Tidigare hade dessa uppgifter utförts av 222 länsmansdistrikt, och dessutom hade det i 26 s.k. gamla städer funnits särskilda sektorspecifika ämbetsverk. Genom häradssystemet anslöts också magistraterna till den statliga lokalförvaltningen.

Systemet med häradsämbeten har vittrat sönder på grund av att åklagarväsendets och utsökningens geografiska verksamhetsområden genom beslut på ministerienivå har utvidgats över häradsgränserna (FvUB 2/2006 rd FvUB 24/2006 rd och FvUU 14/2007 rd). Den 1 april 2007 separerades åklagarväsendet helt från häradsämbetena genom särskild lagstiftning (), och utsökningen avskiljs vid ingången av 2008 med stöd av utsökningsbalken (). Den pågående reformeringen av polisens lokalförvaltning (FvUU 14/2007 rd) bygger på en ändring () i polisförvaltningslagen under 2006 års riksmöte. Således anser utskottet att det är motiverat att godkänna regeringens förslag om att systemet med häradsämbeten läggs ned. Med avseende på själva systemet är lagändringen i dagens läge närmast en formalitet och en teknikalitet.

Men förvaltningutskottet instämmer i regeringens bedömning att det är motiverat att behålla häradsindelningen, eftersom den tills vidare är den enda förenande faktorn inom de geografiska indelningarna av den statliga lokalförvaltningen. Vidare utgör indelningen den tekniska grundvalen för den geografiska indelningen av polisen, utsökningen, åklagarväsendet och magistraterna. Inom polisen sker utvärderingen av tjänsternas tillgänglighet och kvalitet dessutom häradsvis.

De anställdas ställning

Utskottet understryker att man i samband med överföringen av anställningar ska följa principerna för en god personalpolitik och god ledning i enlighet med lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar () och motsvarande avtal. Det är viktigt, menar utskottet, att de anställda får information och kan påverka reformen.

Enligt 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagförslag 1 behåller anställda som överförs vid överföringen de rättigheter och skyldigheter som gäller enligt villkoren i deras anställningsförhållande. Man kan av ordalydelsen och ordföljden i den finskspråkiga texten ("...säilyttää palvelussuhteensa ehtoihin liittyvät oikeutensa ja velvollisuutensa siirtymähetkellä.") få den uppfattningen att rättigheterna och skyldigheterna i fråga upphör efter överföringen. Det som är meningen är ändå att uttrycka att de anställda som sköter gemensamma uppgifter inom häradsämbetena behåller de rättigheter och skyldigheter enligt anställningsvillkoren som gäller när lagen träder i kraft, dvs. vid överföringen, också inom polisen, åklagarväsendet, utsökningsverken och magistraterna. Utskottet har ändrat ordföljden i den finska versionen i enlighet med denna betydelse och med den ordföljd som tidigare använts i liknande lagstiftning (t.ex. FvUB 5/2007 rd).

Samma moment i ikraftträdandebestämmelsen innehåller också en bestämmelse enligt vilken högre avlöning än månadslönen enligt den mottagande organisationens lönesystem garanteras under förutsättning att kravnivån för personens uppgifter i den mottagande organisationen motsvarar minst uppgifterna i den överlämnande organisationen. Syftet med den bestämmelsen är att trygga lönerna när anställda flyttar över från ett lönesystem till ett annat. Utskottet noterar att man inom båda organisationerna inom lokalförvaltningen använder en egen tilllämpning av det statliga lönesystemet som bygger på kravnivå och personlig prestation. De olika tillämpningarna inom det statliga lönesystemet är inte direkt jämförbara, vilket måste beaktas när bestämmelsen tillämpas.

Utskottet anser att man särskilt ska beakta dem som för viss tid sköter uppgifter som ska överföras. Enligt 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagförslag 1 ska de som sköter tidsbegränsade arbets- eller tjänsteuppgifter fortsätta i sina uppgifter i den nya organisationen tills visstidsanställningen går ut. I detta sammanhang vill utskottet peka på den princip inom statens personalpolitik som säger att permanenta uppgifter ska skötas av fast anställda och att visstidsanställningar ska ha laglig grund. Vidare påpekar utskottet att en överföring i sig inte utgör någon grund för att låta bli att förlänga visstidsanställningar.