Motivering
En reformering av polisens förvaltningsstruktur fick
en rättslig grund för den lokala polisens del när
polisförvaltningslagen () ändrades (). Ändringen
trädde i kraft den 1 mars 2007 (FvUB 24/2006
rd). Landet delades sedan in i 24 polisinrättningshärad
genom en förordning som statsrådet antog med stöd
av lagen. Inrikesministeriet fastställde placeringsorterna
för huvudpolisstationerna och polisstationerna genom ett
beslut i november 2007. Denna omorganisering av den lokala polisen
träder i kraft vid ingången av 2009, och just
nu pågår genomförandefasen.
Vi tog även upp frågan om utveckling av polisförvaltningens övriga
struktur i betänkande FvUB 24/2006 rd.
I inrikesministeriets utredning till utskottet, dvs. slutrapporten
från arbetsgruppen för utvecklandet av polisens
förvaltningsstruktur, föreslås en tvåstegsmodell
för polisförvaltningen. Avsikten är då att
inrikesministeriet och dess polisavdelning i enlighet med 68 § 1
mom. i grundlagen och 11 § i reglementet för statsrådet
ska svara för de ministerieuppgifter som rör polisen, såsom
lagberedning, EU-ärenden, beredning av regeringens olika
program, ärenden som gäller områdesindelning
och allmän styrning av laglighetskontrollen. Utskottet
poängterar att inrikesministeriet även i fortsättningen
ska svara för den politiska och strategiska styrningen
av polisväsendet. Däremot är det motiverat
att inrätta en polisstyrelse bestående av polisens
högsta ledning och polisens länsledning vid länsstyrelsena för
att leda den operativa polisverksamheten.
Enligt uppgift ska polisstyrelsen i enlighet med 4 § 1
mom. i polisförvaltningslagen ha till uppgift att
1) planera, utveckla, leda och övervaka polisverksamheten
och dess stödfunktioner i hela landet,
2) se till att den medborgarservice som hör samman
med polisens uppgifter finns tillgänglig i lika utsträckning
och är av samma kvalitet i hela landet,
3) besluta om samarbetet mellan den lokala polisen och de övriga
polisenheterna, och
4) sköta övriga uppgifter som enligt bestämmelser
eller föreskrifter ankommer på den.
Utskottet understryker att reformeringen av polisförvaltningens
struktur är en helhet där de aktuella förslagen
utgör etapp två och ett motiverat och naturligt
utvecklingsskede. I synnerhet i fråga om ledningssystemet är
det viktigt att ledningsfunktionerna är klara på de
olika förvaltningsnivåerna. Reformen måste
också lyckas med att förenkla ledningsstrukturerna
så att produktiviteten kan förbättras.
Den föreslagna modellen gör det också möjligt
att minska på omotiverad horisontell styrning.
Polisstyrelsen planeras också få regionala delfunktioner.
Dessa funktioner ska framför allt delta i det myndighetssamarbete
som för närvarande sker inom ramen för
länsstyrelserna. Exempelvis kommer det i framtiden inte
att behövas någon mellannivå för
att styra den lokala nivån. Det är generellt sett
viktigt att uppgifterna fördelas på ett ändamålsenligt
sätt. Utskottet kommer att ta närmare ställning
på denna punkt när totalreformen av statens regionförvaltning behandlas.
Här bör man dock lyfta fram de särskilda
uppgifter och den ställning som Helsingfors polisinrättning
har. Inrättningens ställning bör kvarstå i
den nya ledningsstrukturen, dvs. som en del av polisens högsta
ledningssystem nationellt vid sidan om de riksomfattande polisenheterna.
Utskottet har redan tidigare i olika sammanhang uttryckt sitt
stöd för omfattande reformering av polisförvaltningen
och inrättande av en polisstyrelse (FvUU 9/2008
rd, FvUU 17/2007 rd och FvUU
14/2007 rd). I detta sammanhang vill utskottet
också understryka att utgångspunkten för
en reform är att polisen ska bli operativt och produktivitetsmässigt
effektivare och att överlappande funktioner mellan olika
aktörer avskaffas. Samtidigt måste uppgifterna
kunna utföras mer ekonomiskt och de personella resurserna
inom den operativa polisverksamheten förstärkas.
Avslutningsvis hänvisar utskottet till sitt utlåtande
om statsrådets redogörelse om ramar för
statsfinanserna 2009—2012 (FvUU 9/2008 rd)
när det gäller statens produktivitetsprogram och
polisens resurser.