Utgångspunkter för bedömningen
(1) I propositionen föreslås det ändringar i villkoren för naturalisation när det gäller identitet, oförvitlighet och försörjning. Det föreslås att sökandens skyldighet att utreda sin identitet utökas. Dessutom ändras oförvitlighetsvillkoret så att följderna av att en person gjort sig skyldig till ett brott blir kännbarare. I fråga om försörjning ska det i fortsättningen förutsättas tryggad försörjning. Dessutom betonas betydelsen av att den nationella säkerheten bedöms med tanke på förvärv av medborgarskap. Det föreslås att bestämmelserna om förlust av medborgarskap ändras i fråga om situationer där en person kan förlora sitt medborgarskap antingen på grund av lämnande av oriktiga uppgifter eller genom att personen gjort sig skyldig till vissa brott mot Finlands vitala intressen.
(2) Det allmänna syftet med propositionen är enligt motiveringen (s. 30) att skärpa villkoren för naturalisation och lägga större vikt vid att förvärv av medborgarskap förutsätter bevis på lyckad integration. Ett syfte är också att i allt högre grad betona vikten av att säkerhetsrelaterade risker beaktas och samhällets regler följs.
(3) Enligt 5 § 1 mom. i grundlagens 1 kap., som gäller grunderna för statsskicket, får barn finskt medborgarskap vid födelsen och genom föräldrarnas medborgarskap enligt vad som bestäms genom lag. Enligt grunder som bestäms i lag kan medborgarskap också beviljas efter anmälan eller på ansökan. Enligt 5 § 2 mom. kan ingen fråntas eller befrias från sitt finska medborgarskap annat än på i lag bestämda grunder och under förutsättning att han eller hon har eller får medborgarskap i en annan stat.
(4) I förarbetena till grundlagen konstateras det att den statsförfattningsrättsliga betydelsen av finskt medborgarskap har minskat efter att bestämmelserna i grundlagen om de grundläggande fri- och rättigheterna genom en reform år 1995 utsträcktes till att i regel omfatta alla personer inom Finlands jurisdiktion (se RP 1/1998 rd, s. 78/I). Enligt grundlagsutskottet kan medborgarskapet dock fortfarande sägas utgöra ett viktigt band mellan den enskilde och staten. Det är alltså både rättsligt och de facto en viktig institution för den enskilda människan (GrUB 2/2008 rd, s. 2, GrUB 8/2010 rd, s. 2). Medborgarskapet avgör till exempel fortfarande delvis tillämpningsområdet för bestämmelserna om rörelsefrihet i 9 § i grundlagen och bestämmelserna om rösträtt i 14 § i grundlagen.
(5) Enligt förarbetena till grundlagen (RP 1/1998 rd, s. 78/II) är beviljande av medborgarskap på ansökan bundet vid de grunder som framgår av lagen, men beslutet tillkommer i detta fall efter prövning. Lagstiftaren avgör förutsättningarna för beviljande av medborgarskap. Grundlagsutskottet anser att det är klart att grundlagen ger lagstiftaren betydande prövningsrätt i fråga om under vilka förutsättningar finskt medborgarskap beviljas på ansökan (GrUU 16/2024 rd, stycke 5). Enligt utskottet framhävs lagstiftarens prövningsrätt av att förutsättningarna för medborgarskap anknyter till statens suveränitet och av att de är placerade i grundlagens bestämmelser som gäller grunderna för vårt statsskick.
Krav på försörjning
(6) Bestämmelser om de allmänna villkoren för naturalisation finns i 13 § i medborgarskapslagen. I propositionen föreslås det att 1 mom. 5 punkten ändras så att det för naturalisation krävs att sökanden har tryggad försörjning. Enligt propositionsmotiven (s. 69) innebär ändringen att det i fortsättningen i större utsträckning än i den gällande regleringen krävs att försörjningen och integrationen påvisas, i synnerhet genom till exempel arbete eller företagsverksamhet. Dessutom föreslås det att medborgarskapslagen kompletteras med en ny 17 a §, där det föreskrivs om bevis på tryggad försörjning och om avvikelse från försörjningsvillkoret. Paragrafen innehåller bestämmelser om hur sökandens försörjning ska anses vara tryggad, vem försörjningsvillkoret ska gälla och när det är möjligt att avvika från det.
(7) Med tanke på uppfyllandet av försörjningsvillkoret är det enligt propositionsmotiven (s. 71) särskilt viktigt att granska om den sökande har tytt sig till antingen arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller utkomststöd enligt lagen om utkomststöd. Granskningsperioden för försörjningsvillkoret är de två år som föregår avgörandet av ansökan. Under denna tid kan den sökande ha tytt sig till arbetslöshetsförmån eller utkomststöd eller till båda samtidigt under sammanlagt högst tre månader. Enligt det föreslagna 17 a § 2 mom. förutsätts tryggad försörjning inte av sökande under 18 år och inte heller av sökande som fyllt 65 år.
(8) Redan i den gällande lagen förutsätts det att försörjningen beaktas vid behandlingen av medborgarskapsansökan. I den gällande lagen är ett villkor för erhållande av medborgarskap att sökanden på ett tillförlitligt sätt kan redogöra för sin försörjning. När medborgarskapslagen stiftades hade grundlagsutskottet ingenting att anmärka mot detta allmänna villkor för naturalisation (GrUB 8/2002 rd). Enligt 39 § 1 mom. i utlänningslagen, som stiftats med grundlagsutskottets medverkan (GrUU 4/2004 rd, se även GrUU 27/2016 rd och GrUU 11/2025 rd), förutsätter beviljande av uppehållstillstånd med vissa undantag att utlänningens försörjning är tryggad, om inte något annat föreskrivs i utlänningslagen. Enligt 2 mom. i den paragrafen förutsätter detta i allmänhet att sökanden inte kan antas bli beroende av utkomststöd eller av någon annan därmed jämförbar ekonomisk förmån som tryggar hans eller hennes försörjning. I paragrafens 3 mom. anges det att när fortsatt tillstånd beviljas ska utlänningens försörjning vara tryggad på det sätt som bestäms i 2 mom., dock så att beviljande av tillstånd inte förhindras av att utlänningen tillfälligt tyr sig till utkomststöd eller någon annan därmed jämförbar förmån för att trygga sin försörjning. Den reglering som nu föreslås liknar enligt grundlagsutskottet regleringen i utlänningslagens 3 mom., som stiftats med utskottets medverkan.
(9) Som det konstateras ovan har lagstiftaren betydande prövningsrätt i fråga om under vilka förutsättningar finskt medborgarskap beviljas på ansökan. Enligt förarbetena till grundlagen (RP 1/1998 rd, s. 78/II) är det emellertid klart att det inte får ställas upp sådana villkor för erhållande av medborgarskap som strider mot de grundläggande fri- och rättigheterna eller de mänskliga rättigheterna eller som på något annat sätt är godtyckliga. Det innebär att det för erhållande av medborgarskap inte får ställas upp till exempel sådana förutsättningar som utgör förbjuden diskriminering enligt grundlagens 6 § 2 mom. Även om kriterierna för försörjningsvillkoret baserar sig på sökandens personliga förhållanden, i synnerhet dennes ställning på arbetsmarknaden och ekonomiska ställning, anknyter de på ett sätt som kan anses godtagbart till regleringens syfte, det vill säga att sökandens tillräckliga försörjning ska beaktas som ett villkor för godkännande av ansökan. I propositionen har det med avseende på 6 § 2 mom. i grundlagen framförts ett konstitutionellt godtagbart skäl för särbehandling som hänför sig till främjandet av integration.
(10) Enligt 17 a § 3 mom. i lagförslaget är det möjligt att avvika från försörjningsvillkoret av orsaker som har samband med sökandens hälsotillstånd eller en skada eller av andra särskilt vägande skäl. Syftet med avvikelsen är enligt propositionsmotiven (s. 73) att göra det möjligt att bevilja medborgarskap i situationer där det inte skäligen kan krävas att den sökande uppfyller försörjningsvillkoret på grund av sitt hälsotillstånd, en skada eller andra synnerligen vägande skäl.
(11) Enligt propositionsmotiven (s. 75) ska också bestämmelserna i konventionen om barnets rättigheter beaktas vid bedömningen. I artikel 3.1 i konventionen ska vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Valet mellan olika lösningar ska vid tillämpningen av bestämmelserna göras i enlighet med barnets bästa.
(12) Grundlagsutskottet anser att det i lagen uttryckligen måste tryggas att barnets bästa beaktas på det sätt som beskrivs i propositionen (se GrUU 25/2024 rd, stycke 14). Det är ett villkor för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Att vägra medborgarskap med hänvisning till den nationella säkerheten
(13) Det föreslås att medborgarskapslagen kompletteras med en ny 6 a §, där det föreskrivs om förvägrande av medborgarskap med hänvisning till den nationella säkerheten. Enligt den föreslagna bestämmelsen beviljas en person inte medborgarskap, även om han eller hon uppfyller villkoren för förvärv av medborgarskap, om det finns grundad anledning att misstänka att beviljande av medborgarskap äventyrar den nationella säkerheten eller om beviljande av medborgarskap av annat vägande skäl utifrån en helhetsbedömning av den sökandes situation strider mot samhällets eller statens fördel.
(14) I propositionsmotiven (s. 68) anges det att den nationella säkerheten omfattar säkerheten i hela det finländska samhället. Hot mot den nationella säkerheten är till exempel terrorism, spionage och en främmande stats skadliga verksamhet. Skyddspolisen kan ge utlåtanden inom sitt eget verksamhetsområde som stöd för Migrationsverkets beslutsfattande.
(15) Enligt 2 § 3 mom. i grundlagen ska all utövning av offentlig makt bygga på lag. Det förutsätter att myndighetens befogenheter har en tydlig rättslig grund på lagnivå, och att tillämpningen av den i tillräcklig utsträckning kan förutses direkt med stöd av lagen. Detta krav har framhävts särskilt i situationer där beslutet har särskild betydelse för den berörda personen.
(16) Grundlagsutskottet anser att det inom ramen för den prövningsrätt som lagstiftaren getts i förarbetena till och tillämpningspraxis för 5 § i grundlagen (se t.ex. GrUU 16/2024 rd, stycke 5) är möjligt att införa bestämmelser som de föreslagna, som undantagsvis gör det möjligt att vägra medborgarskap även om personen uppfyller villkoren för förvärv av medborgarskap. Utskottet noterar emellertid att de föreslagna begreppen och deras betydelse i detta sammanhang inte beskrivs närmare i propositionsmotiven. Grundlagsutskottet anser att den föreslagna bestämmelsen eller åtminstone motiveringen till den bör preciseras till denna del.