Motivering
Jordbruk
Målen enligt den allmänna motiveringen i budgetpropositionen är
att se till lönsamheten och konkurrenskraften i jordbruket
och livsmedelskedjan, fortsätta med jordbruksproduktion
i hela landet, ta hänsyn till konsumenternas förväntningar
och minska belastningen på vattendragen och klimatet. Produktionen
av bioenergi i jordbruket ska öka i mån av möjlighet.
Vi ska arbeta för att nå dessa mål via
EU:s gemensamma jordbrukspolitik, den nationella stödpolitiken,
forskning och rådgivning. De direkta EU-stöden minskar
på grund av halvtidsutvärderingen (den s.k. hälsokontrollen)
av EU:s jordbrukspolitik. Likaså minskar anslagen för
stöd till den inre marknaden och för särskilda åtgärder
inom sockerproduktionen, eftersom sockerreformen till största
delen upphör under 2009. Däremot ökar anslagen
för miljöstöd till jordbruket på grund av
de nya åtgärderna till följd av den s.k.
hälsokontrollen.
Utskottet påpekar att det i fråga om hälsokontrollen
rör sig om att föra över gemenskapsmedel
från direkta stöd till medlen för landsbygdsutveckling.
Det samlade gårdsstödet till odlarna kringskärs
och pengarna flyttas över till program för landsbygdsutveckling.
I sitt utlåtande om statsrådets redogörelse
om reviderade ramar för statsfinanserna 2010—2013
(JsUU 8/2009 rd — SRR
3/2009 rd), nedan ramutlåtandet, ansåg utskottet
det mycket viktigt att man när hälsokontrollen
genomförs finner på råd att kompensera
odlarna för de inkomstförluster de lider till följd
av förändringarna i gemenskapens jordbrukspolitik.
Därför är det nödvändigt
att regeringen i enlighet med sitt program bevakar förändringarna
i jordbrukets lönsamhet och odlarnas inkomstnivå och
bl.a. med hjälp av beskattningen ser till att inkomstutvecklingen är
positiv. Utskottet vill se att förslagen av jord- och skogsbruksministeriets
inkomst- och lönsamhetsarbetsgrupp genomförs med
det snaraste bl.a. för att underlätta för
unga jordbrukare och andra jordbrukare som har gjort stora investeringar.
I fråga om EU:s gemensamma jordbrukspolitik framhåller
utskottet också här att det är nödvändigt
att respektera den princip som godkänts av Europeiska rådet
i Luxemburg 1997 och fastställts av rådet i Berlin
1999 och Bryssel 2002, nämligen att jordbruksproduktionen
måste kunna fortsätta i hela gemenskapen, också i
områden med särskilda problem. Dessutom förutsatte Europeiska
rådet i Bryssel 2002 att behoven hos de producenter som är
bosatta i de missgynnade regionerna i gemenskapen tillgodoses i
samband med reformer. Bland annat har problemen i mjölkproduktionen
visat på brister i gemenskapens styrsystem. Om kvotsystemet
inom mjölkproduktionen fick bestå, så som
också utskottet har föreslagit, skulle det vara
nyckeln till en lösning på problemen.
I ramutlåtandet såg utskottet det som nödvändigt
att främja jordbrukets och landsbygdens konkurrenskraft
och strukturutveckling. Gårdarna bör få en
ny inkomstkälla på så sätt att
de börjar sälja energi i alla former. Med hänvisning
till sitt utlåtande om en klimat- och energistrategi på lång
sikt (JsUU 7/2009 rd — SRR
6/2008 rd) menar utskottet att en inmatningstariff
för biogasproducerad el bör upprättas
så fort som möjligt för att få igång
investeringarna som ligger nere och marknaden att fungera. I Finland är
avstånden långa och därför är
det befogat att producera biogas decentraliserat på gårdarna
nära de områden där materialen produceras
för att minimera transportkostnaderna. Utskottet lyfter fram
miljökonsekvenserna av biogasproduktion i animalieproduktionen,
där biogasreaktorerna på gårdarna kan
ta näringsämnena i gödseln till vara
så att belastningen på vattendragen minskar. Den
eventuella inmatningstariffen ska också bidra till målet
att öka användningen av biogas som transportbränsle.
Utskottet noterar att moment 30.20.43 inte medger någon
beredskap för mer stöd till skiften som inte kan
beviljas stöd på gårdar som förbundit
sig att följa miljöstödsvillkoren. Sådana
skiften börjar odlas efter att olika avtal om att inte odla åkrarna
gått ut och blir utan miljöstöd fastän
de i varje fall måste efterleva miljöstödsvillkoren.
Andelen åkrar av det här slaget kan vara stor
på en gård, som alltså då drabbas
av stora stödförluster. Eftersom åkrarna
i fråga tidigare har fått status som åker
godkänd av myndigheterna ser utskottet det som viktigt
att de för konsekvensens och rättvisans skull
får fullt stöd när de börjar
odlas igen.
Om det inte avdelas tillräckliga medel för strukturutveckling
kommer tillgången på inhemska råvaror
för livsmedelsindustrin att minska och landets försörjningstrygghet
att riskeras. Det är också nödvändigt
att tillförsäkra gårdsbrukets utvecklingsfond
verksamhetsmöjligheter bl.a. genom att undersöka
nya former av finansiering. Experter har påpekat att exceptionellt
få har sökt investeringsstöd i år.
Det beror huvudsakligen på två faktorer: det osäkra
ekonomiska läget och det invecklade strukturstödssystemet. Om
investeringsstöden når sin normala nivå, kommer
ett finansiellt underskott att uppstå redan 2011.
I sitt betänkande om propositionen om veterinärvårdslagen
och vissa andra lagar i samband med den (JsUB 7/2009
rd — RP 81/2009 rd)
såg utskottet det bland annat som mycket viktigt att det
i framtiden utbildas tillräckligt många veterinärer
som är specialiserade på produktionsdjur. Här
vill utskottet framhålla att det måste finnas
anslag för utbildningen.
Det är viktigt att gallra i jordbruksbyråkratin också med
tanke på åtföljande statsfinansiella besparingar.
Skogsbruk
Efterfrågan i skogsindustrin har minskat kraftigt bland
annat till följd av den världsekonomiska krisen.
Det har visat sig i den finländska skogsindustrin som produktionsnedskärningar
och nedlagd produktionskapacitet. Produktionsnedskärningarna återspeglas
på virkesmarknaden här som minskad efterfrågan
på virke och mindre avverkning. Nedgången
i avverkningen har försämrat sysselsättningen
inom skogsbruket. I fjol minskade avverkningsvolymen med nästan sju
miljoner kubikmeter. I januari-september 2009 kom det totalt 5,8
miljoner kubikmeter virke från privata skogar ut på marknaden,
vilket är ungefär en fjärdedel av volymen
under samma period i fjol. Enligt utredning har virkeshandeln ändå blivit
något livligare efter den rekordlåga perioden
i början av året. För närvarande är
läget tudelat, eftersom efterfrågan på sågtimmer och
energivirke på vissa håll är större än
utbudet medan man fortfarande måste vänta på att
handeln med fiberved ska ta fart. Enligt prognoser kommer virkesanvändningen
inom skogsindustrin och avverkningarna att öka i viss mån
2010.
Utskottet lyfter fram skogsindustrins stora betydelse för
hela vår samhällsekonomi. Med sin produktion av
svartlut och biprodukter från mekanisk industri står
skogsindustrin för en mycket stor del av produktionen av
förnybar energi i vårt land. Det är alltså mycket
viktigt att se till att skogsindustrin har konkurrensmöjligheter.
Trots produktionsneddragningarna kommer det på sikt
att behövas mer inhemskt virke. Efterfrågan ökar
framför allt på grund av det minskade importberoendet
och målet att öka användningen av trädenergi.
En effektivare virkesproduktion kan också ersätta
de skogstillgångar som inte nyttjas ekonomiskt. I budgetmotiveringen står
det att klimat- och energistrategin på lång sikt
tillskriver skogarna en viktig roll när det gäller
att öka användningen av förnybar energi och
se till att det finns kolsänkor. Ambitionen är att
tredubbla användningen av skogsflis och se till att skogarna
kan fungera som kolsänkor. Sänkor i skog och mark
har stor betydelse för Finland.
Det nationella skogsprogrammet 2015 beskriver de insatser som
ska göras för att det inhemska virket ska räcka
till för alla ändamål. För att vi
ska nå målet måste läget i skogsvården
bli bättre, tillväxten öka och den biologiska
mångfalden i skogarna garanteras.
Utskottet anser alltså att riktlinjerna och åtgärderna
i skogsprogrammet trots det svåra ekonomiska läget
i dag fortfarande är aktuella. Att programmen genomförs
märks i propositionen i form av ökade anslag för
skogsbruk. Tillskotten finns i synnerhet i anslaget för
det så kallade Kemera-stödet för en hållbar
virkesproduktion enligt lagen om finansiering av hållbart
skogsbruk (1094/1996) och i anslaget för att främja
skyddet av skogsnatur avsett för att genomföra
programmet för mångfald i skogarna i södra
Finland 2003—2007 (METSO). Utskottet anser alltså att
riktlinjerna i skogsprogrammet bör genomföras
och finansieringen av Kemera-stödet säkerställas
trots det svåra statsfinansiella läget i dag.
I motiven till propositionen står det att framställningen
av förnybar energi ska öka genom att användningen
av skogsflis höjs till 8—12 miljoner kubikmeter
senast 2015, jämfört med 4,6 miljoner kubikmeter
2008. I sikte på detta kommer man att öka stödet
för att ta till vara och flisa klenvirke för energiframställning.
Utskottet framhåller att arbetstillfällena blir
fler om arbetena för att vårda och grundligt förbättra
skog och ta till vara energivirke ökar. Nedgången
i avverkningen har ju nu lett till att sysselsättningen inom
skogsbruket åtminstone tillfälligt har försämrats.
Utskottet lägger också här vikt vid torvens
betydelse som blandat bränsle i energiproduktionen.
Enligt utredning har arbetsvolymen inom vård och grundlig
förbättring av skog ökat så mycket
i år att anslaget under momentet väntas ta slut
redan i oktober—november. Den ökade arbetsvolymen
märks i synnerhet inom vården av ungskog och tillvaratagandet
av energivirke. Dessutom har utbetalningar som förts över
från 2008 (sammanlagt 11 miljoner euro) lett till ett ökat stödbehov
i år. Anslaget och fullmakten under momentet har föreslagits öka
med 12 miljoner euro i den andra tilläggsbudgeten för
2009. Trots tillskottet har skogscentralerna beräknat att minst
10 miljoner euro av utbetalningarna kommer att föras över
till nästa år.
I sitt ramutlåtande påpekade utskottet att
arbetena för att vårda och grundligt förbättra
skog har ökat, vilket de senaste åren har lett
till att anslagen för ändamålet har tagit
slut långt före årsskiftet. Utskottet
lyfter åter fram att statsfinanserna bör planeras
med målet att olika finansieringsbehov ska kunna beaktas
redan i de årliga budgetpropositionerna så att
tilläggsbudgetpropositioner undviks. Riksdagen har förutsatt
(RP 116/2008 rd — RSv
20/2008 rd) att regeringen beaktar dess anslagstillägg
av mer eller mindre permanent karaktär och att de permanentas
på en sådan nivå att riksdagen inte varje år är
tvungen att åtgärda anslagen i samband med behandlingen
av budgetpropositionen.
I sitt utlåtande om propositionen med förslag till
vissa ändringar av skogsbeskattningen (JsUU 27/2008
rd — RP 206/2008 rd)
ansåg utskottet att Kemera-stöden inte bör
betraktas som stöd av mindre betydelse enligt gemenskapslagstiftningen.
Utskottet framhåller också nu att gemenskapsreglerna över
lag ska tolkas möjligast restriktivt. Vidgade tolkningar
av gemenskapslagstiftningen snävar till de nationella befogenheterna
och svängrummet i finanspolitiken.
Ett välfungerande vägnät är
av central betydelse för all verksamhet på landsbygden.
Det är också en grundläggande förutsättning
för virkesproduktionen och virkesanskaffningen. Ett undermåligt
vägnät, särskilt i menförestid,
leder till starka säsongfluktuationer inom branschen och
förorsakar skogsindustrin extra kostnader. Utskottet ser
det som nödvändigt med en ökad prestationsvolym
för att rusta upp vägar. I det nationella skogsprogrammet
2015 noteras också ett behov av ökad finansiering
av bastrafikledshållning. Dessutom har det sekundära
vägnätet försämrats och behöver
rustas upp. Vidare är det viktigt att de enskilda vägarna är
i tillräckligt bra skick både för dem
som bor längs vägarna och för landsbygdsnäringarna.
Utskottet har uppmärksammat detta i sitt utlåtande
om statsrådets redogörelse om riktlinjer för
trafikpolitiken och utvecklings- och finansieringsprogram för
transportnätet fram till 2020 (JsUU 11/2008
rd — SRR 3/2008 rd).
Utskottet ser det som nödvändigt att disponera
adekvata anslag för det sekundära vägnätet
och stödet för enskilda vägar och överhuvudtaget
tillräckliga anslag för att underhålla
vägnätet.
Det är mycket viktigt att förbättra
informationssamhällstjänsterna inom ramen för
landsbygdsutvecklingen, också med tanke på skogsbruket.
Avsikten är att konkurrensutsätta byggandet av
offentligt stödda bredbandsförbindelser och att
byggarbetet ska infalla 2010—2015. Målet bör
vara att bygga förbindelserna snabbare än planerat,
menar utskottet.
Propositionen innehåller i och för sig större anslag än
innevarande år för Skogsforskningsinstitutet och
organisationer som främjar och övervakar skogsbruk.
Men utskottet påpekar att produktivitetsprogrammet kommer
att leda till betydligt minskade tillgångar och mindre
personal under hela perioden för det nationella skogsprogrammet
2015. De organisationer som främjar och övervakar
skogssektorn är nödvändiga för vår
virkesproduktion, likaså framtidsinriktad forskning och
utveckling. Därför måste det finnas tillräckligt
med anslag för ändamålet.
Finansiering av forskning och landsbygdsrådgivning
I motiveringen till propositionen står det att konkurrenskraften
inom jordbruket och livsmedelsekonomin i finländska förhållanden
allt mer kommer att bygga på stark kompetens hos alla aktörer
i livsmedelskedjan och utveckling och snabb lansering av innovationer
(som nya produkter inbegripet bioenergi, ny produktionsteknik, nya
miljövänliga produktionsmetoder).
Det är viktigt att de ekonomiska regionerna med landsortskaraktär
tillhandahåller heltäckande rådgivning
som landsbygdsföretagen behöver och som bildar
en stabil kompetensgrund för landsbygdsutvecklingen. Rådgivningstjänsterna bör
tillhandahållas och utvecklas långsiktigt, både
genom nationella och EU-medfinansierade insatser. Konsulentorganisationerna
tillhandahåller företagsrådgivning som
ska bidra till företagsamheten på landsbygden
samt öka affärskompetens, generationsväxlingar
och andra ägarbyten. I samråd med övriga
landsbygdsaktörer arbetar organisationerna för
att utveckla näringsverksamheten och för större
diversitet i företagslivet på landsbygden. Landsbygdscentralernas
tjänster har årligen anlitats av fler än 30 000
gårdar och 3 000 landsbygdsföretag.
Jordbruks- och livsmedelsforskningen producerar och förmedlar
i samarbete med rådgivningen kunskap som grundar sig på forskning
i syfte att utveckla jordbruket, trädgårdsodlingen,
livsmedelsekonomin och den anknytande företagsverksamheten
på landsbygden. Den biologiska, ekonomiska och teknologiska
forskningen i jordbruk, trädgårdsodling och livsmedelsekonomi är
koncentrerad till forskningscentralen för jordbruk och
livsmedelsekonomi (MTT). Genom sin forskning bygger forskningscentralen upp
ett viktigt faktaunderlag för livsmedelsmarknaden och konsumenterna
om insatsvarorna och råvaruproduktionen i hela livsmedelskedjan
och om förädlingen.
Därför är det mycket viktigt, menar
utskottet, att det anvisas tillräckliga anslag för
utveckling av gårdsbruk och andra landsbygdsnäringar
under moment 30.10.50 och för omkostnaderna vid forskningscentralen
för jordbruk och livsmedelsekonomi under moment
30.20.01.
Suomen Hevostietokeskus ry, som främjar hästhållningens
utveckling, bör tilldelas ett anslag som motsvarar fjolårets
budgetanslag.
Utvecklande av livsmedelskedjan (30.20.47)
Offentliga kök bidrar i hög grad till att
främja hållbar upphandling, generera nya marknader och
styra kommande generationers matvanor och konsumtionsbeteende. De
måltider som tillhandahålls av offentliga sektorns
måltidsservice utgör ungefär en tredjedel
av livsmedelskonsumtionen i landet. Skattemedel som används
för färskvaror och livsmedel med kort leveranskedja är
på sikt en investering i vår viktigaste resurs,
dvs. de finländska barnens folkhälsa, försörjningstryggheten
och miljön.
Hållbarheten i de professionella köken i offentliga
sektorn är ganska svag hos oss i internationell jämförelse.
Enligt en utredning gjord av Närköksprojektet
använder den kommunala måltidsservicen i ganska
liten utsträckning hållbarhetsfrämjande
färskvaror, produkter med kort leveranskedja och ekologiskt
producerade livsmedel i många kategorier av färskvaror.
Exempelvis insjöfisk användes i mindre än
20 procent av kommunerna på fastlandet. En del av barnen
och de unga är nuförtiden inte vana t.ex. att
skala potatis eller bena färsk fisk. Den vanligaste fiskrätten
i skolorna är fiskpinnar.
På grund av kostnadstrycket på kommunsektorn
centraliseras matlagningen och livsmedelsupphandlingen till allt
större enheter. Det har lett till att färska säsongsprodukter
används allt mindre, spårbarheten och
ursprunget fördunklas och livsmedelstransporterna ökar.
De största utmaningarna är bristen på utbud
av närproducerade och ekologiskt producerade livsmedel
och en konkurrensutsättning som möjliggör
upphandling av säsongsprodukter och färskvaror.
Dessutom måste producenterna samverka effektivare kring
gemensamma anbud och transporter.
Projekt som arbetar för ändamålet
har fått stöd från två olika
moment inom jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel. Enligt
villkoren för dessa får orden "närproducerade
livsmedel" och "inhemskt livsmedel" inte användas. Ministeriets
säljfrämjande enhet gav projektet namnet KETJU
(hållbar offentlig måltidsservice). Vid sidan
av det genomfördes Närköksprojektet med
tilläggsanslag som ett led i projektet för en
kvalitetskedja. Båda projekten siktade på att
främja hållbar livsmedelsupphandling inom den
offentliga måltidsservicen. Projektet KETJU koncentrerade
sig på att informera och Närköksprojektet
vägledde personalen på de professionella köken.
Projektet KETJU gick ut med information till dem som fattar
beslut om offentlig måltidsservice, beslutsfattare på riksplanet
och det regionala planet och medierna. Målet var att väcka
aktuell debatt om färsk mat bland offentliga aktörer,
beslutsfattare och medier. Bland annat Närmatstafetten
har resulterat i lyckade möten. Det rörde sig
om ett kostnadseffektivt projekt för att få beslutsfattarna
att mötas och engagera sig i arbetet för hållbar
upphandling. Där medverkade 150 beslutsfattare på kommunal
nivå, landskapsnivå och riksnivå. Avsikten är
att projektet ska ordnas på nytt 2010 för att
nå ut med det viktiga budskapet till nya beslutsfattare.
Därför ser utskottet det som viktigt att moment
30.20.47 ökas med 100 000 euro för Närmatstafetten.
Vattenhushållning, särskilt vattentjänster
på landsbygden
Extrema väderfenomen och exceptionella vattenförhållanden
blir allt vanligare och därmed ökar behovet att
stödja projekt för översvämningsskydd
i samhällena och beredskap för specialsituationer
avseende vatten- och avloppssystemet. Dessutom ökar behovet
att grundligt renovera vattenbyggnadskonstruktioner och att restaurera
sjöar och vattendrag. Statsstödda vattenförsörjningsprojekt
främjar framför allt det regionala samarbetet
inom vattentjänster, beredskapen för specialsituationer
och utvecklingen av vattentjänsterna på landsbygden,
där man inom de närmaste åren kommer
att prioritera avloppsprojekt som är nödvändiga
av vattenvårdsskäl i glesbygden.
Samhällsstrukturens utveckling innebär många
slags utmaningar för organiseringen av vattentjänster.
De hänger samman med att samhällena växer
eller att befolkningen, servicen och den industriella verksamheten
minskar. På landsbygden måste man beakta de regionala
särdragen såsom en centraliserad animalieproduktion
och fritidsbosättningens framsteg. Särskilt måste
man ta hänsyn till det stora antalet små vatten-
och avloppsverk.
I propositionen om statsbudgeten för 2010 är det
sammanlagda anslaget under kapitel 30.50 (Vattenhushållning)
29,040 miljoner euro. Beloppet är 0,642 miljoner euro mindre än
i budgeten för innevarande år. Med beaktande av
tillläggsbudgetarna för 2009 sjunker anslagsnivån med
11,707 miljoner euro.
Moment 30.50.20 (Utgifter för nyttjande och vård
av vattentillgångarna) innehåller fr.o.m. år 2009
också anslag för vattendragsåtgärder
som staten svarar för. I den andra tilläggsbudgeten för
2009 ökades momentet med 3 860 000 euro för att
tidigarelägga de pågående projekten för ombyggnad
av jorddammarna i Uljua och fiskodling i Enare. Följaktligen
minskar anslagen för 2010 och 2011. Anslaget på 11,524
miljoner euro ligger på samma nivå som 2009 med
hänsyn till tidigarelagda ombyggnadsinvesteringar och tekniska
tillägg. Utskottet påpekar att finansieringsbehoven
under momentet kommer att öka de närmaste åren
på grund av att utgifterna för förpliktelser
stiger, översvämningsrisker kartläggs
och genomförandet av EU:s översvämningsdirektiv
föranleder vissa uppgifter.
Anslaget på moment 30.50.31 (Stöd till vattenförsörjningen
och skyddet mot översvämningar) ska användas
för stöd till vattendrags- och vattenförsörjningsarbeten
oavsett om detta beviljas som bidrag eller statligt arbete. Merparten
av anslagen kommer att gå till vattentjänster 2010,
men behovet av stöd för skydd mot översvämningar
väntas öka de närmaste åren.
Av anslaget på 16,458 miljoner euro beräknas 5,1
miljoner gå till regionala projekt för matarledningar
för vatten och avlopp som staten bygger och 9,6 miljoner
går till bidrag för vatten och avlopp. Av detta
går 3 miljoner euro extra till bidrag för att
bygga ut avloppsnätet på glesbygdsområden
där det tidigare byggts en stamvattenledning med statligt
stöd. Utskottet noterar att förslaget är
konstruerat så att pengarna för att fortsätta
och slutföra halvfärdiga arbeten är avpassade
efter ett ekonomiskt genomförande av projekten. Tre nya
projekt som ska startas är angivna i förklaringsdelen
under moment 30.50.31. Utskottet påpekar att det finns
små möjligheter att finansiera mindre vattenförsörjningsprojekt
som ska genomföras av staten, fastän behovet av
nya projekt är stort.
Därför anser utskottet att det är
viktigt med tillräcklig finansiering för vattentjänster
på landsbygden med beaktande av de ovan beskrivna behoven.
4H-verksamhet
4H-verksamheten främjar landsbygdens livskraft och
attraktion som boendemiljö genom att ordna varierad fritidssysselsättning
och serviceverksamhet, sysselsätta unga och ge dem möjlighet
att pröva på företagsamhet i sin hemtrakt. Organisationen
prioriterar frågor som gäller skog, natur och
miljö och som kräver olika slags praktiska färdigheter.
Det finns 2 900 klubbar och verksamheten omfattar ungefär
70 000 barn och unga.
Under moment 30.10.55 (Statsbidrag för 4H-verksamhet)
föreslås en sänkt anslagsnivå jämfört
med budgeten för innevarande år. Därför
anser utskottet det viktigt att anslaget höjs. Dessutom
hänvisar utskottet till riksdagens ovannämnda
uttalande där riksdagen förutsatte att regeringen
beaktar dess anslagstillägg av mer eller mindre permanent
karaktär och att de permanentas på en sådan
nivå att riksdagen inte varje år är tvungen
att åtgärda anslagen i samband med behandlingen
av budgetpropositionen. Där nämns särskilt
anslagen för 4H-verksamhet.
Ersättning för viltskador
Enligt 9 § 2 mom. i viltskadelagen (105/2009) ska
viltskador kunna ersättas bara inom ramen för
statsbudgeten. Om ersättning inte kan betalas till fullt
belopp inom ramen för budgeten, ska ersättningsbeloppet
minskas i samma proportion för alla som har rätt
till ersättning. I sitt betänkande menade utskottet
(JsUB 13/2008 rd — RP
90/2008 rd) att ett mer heltäckande
ersättningssystem förbättrar acceptabiliteten
och en positiv inställning till skyddet av arterna i fråga. Utskottet
poängterade att för att trygga kontinuerlig betalning
bör regeringen i god tid bereda en tillläggsbudget
till riksdagen. Således såg utskottet det som
mycket viktigt att tillräckliga anslag avdelas för
lagstadgade ersättningar. Det är följaktligen
påkallat att i de årliga propositionerna om statsbudgeten
för ändamålet reservera ett anslag som
kan beräknas täcka in de ersättningsgilla
skadorna.