Rapportering

(1) Vid utfrågningen av sakkunniga ansågs klimatårsberättelsen vara väl utarbetad och tydligt strukturerad med tanke på målen. Det har dock ansetts att alla helheter inte har beskrivits på önskat sätt i berättelsen. 

(2) Det är svårt att få en helhetsbild av utsläppen från trafiken eftersom de fördelar sig på utsläppshandels- och ansvarsfördelningssektorerna. Den första omfattar flygtrafiken inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och den andra omfattar inrikes trafik med undantag av inrikes flygtrafik. Även om det delvis är förståeligt att utsläppsutvecklingen i fråga om de transportformer som omfattas av ansvarsfördelningssektorn och de transportformer som omfattas av utsläppshandelssektorn behandlas separat, leder detta enligt erhållen utredning till att helhetsbilden blir oklar. 

(3) Utsläppen från internationell luft- och sjötransport lämnas helt utanför analysen. Beaktandet av dessa internationella utsläpp ändrar helhetsbilden avsevärt, eftersom flyg- och sjötrafiken i sin helhet står för nästan 29 procent av alla växthusgasutsläpp från trafiken, trots att flyg- och sjötrafiken enligt erhållen utredning utgjorde mindre än 6 procent av utsläppen från inrikestrafikenStatistikcentralen 2022. Utrikes flygtrafik stod för cirka 17 procent (2,6 Mt). Klimatårsberättelsen bör enligt utskottet i fortsättningen klargöra hur de totala utsläppen från trafiken bildas. 

(4) I klimatårsberättelsen 2022 granskas uppnåendet av utsläppsmålen och klimatneutralitetsmålen för 2030 och 2035 enligt klimatlagen på basis av de scenarier som utarbetats i den fortsatta utredningen inom ramen för projektet Kolneutralt Finland 2035 — klimat- och energipolitiska åtgärder och verkningar (Hiilineutraali Suomi 2035 — ilmasto- ja energiapolitiikan toimet ja vaikutukset, HIISI), som samordnades av Statens tekniska forskningscentral (VTT). Alla kalkyler i både HIISI-utredningen och den fortsatta utredningen har gjorts före Rysslands angrepp på Ukraina, och därför bör kalkylerna uppdateras särskilt med beaktande av förändringarna i fråga om anskaffningen av och tillgången på energi samt priserna på energivaror, men också mer allmänt i förändringarna i investeringsmiljön. I klimatårsberättelsen konstateras att scenarierna kommer att uppdateras under de kommande åren. Utskottet anser dock att uppdateringarna är brådskande. 

(5) Enligt sakkunnigutfrågningen är transportpolitiken med tanke på klimatförändringen också förknippad med problemet att utsläppskalkylerna för närvarande endast beaktar utsläppen från färdmedlens användningsfas. Utsläppen från produktionsfasen kommer att få allt större betydelse i framtidens utsläppssnåla trafik, eftersom exempelvis elbilar flyttar tyngdpunkten för utsläppen till de länder där fordonen tillverkas. Av den anledningen minskar elektrifieringen de totala utsläppen mindre än vad man kunde tänka sig genom att analysera nationella produktionsrelaterade utsläpp. Därför behövs det styrmedel genom vilka också finländarnas konsumtionsrelaterade utsläpp kan fås att överensstämma med målen i klimatavtalet från Paris. Den uppföljning av konsumtionsrelaterade utsläpp som ingår i klimatårsberättelsen och resurserna för den har vid utfrågningen av sakkunniga ansetts vara den första förutsättningen för att ställa upp konsumtionsrelaterade utsläppsmål. 

Åtgärder

(6) I maj 2021 fattade statsrådet ett principbeslut om att minska växthusgasutsläppen från den inhemska trafiken, nedan färdplanen för fossilfria transporter. I principbeslutet drogs det upp riktlinjer för åtgärder genom vilka målen för minskning av utsläppen från trafiken ska uppnås 2030. Utskottet noterar med tillfredsställelse kommunikationsministeriets bedömning från januari 2022, enligt vilken målet för minskning av utsläppen från trafiken fram till 2030 kan nås. För det krävs det enligt utredning till utskottet att 

(7) Utskottet ser med oro på att åtgärderna enligt färdplanen för fossilfria transporter och planen Trafik 12 inte har kunnat genomföras till alla delar och att anslagen för genomförandet inte har motsvarat de uppställda målen. 

(8) Situationen i fråga om statsunderstöd för kollektivtrafik samt för gång och cykling behandlas väl i klimatårsberättelsen. Inom kollektivtrafiken har statsunderstöden i synnerhet riktats till hanteringen av coronapandemin, för vilken det åren 2020—2022 har anvisats cirka 300 miljoner euro i extra stöd, men stöden enligt färdplanen för fossilfria transporter har inte betalats fullt ut. 

(9) De transportåtgärder som hittills vidtagits och som beskrivs i klimatårsberättelsen och i synnerhet investeringarna har i huvudsak gällt ersättande av fossila bränslen med alternativa drivkrafter och förnyande av bilparken genom trafikbeskattning. Privatbilismen och i synnerhet elektrifieringen av fordonsbeståndet har således lyfts fram i utsläppsminskningsmålen fram till 2030. Fordonsparken förnyas dock långsamt och därtill behövs det åtgärder för att minska antalet körprestationer. 

(10) De ur samhällets synvinkel mest kostnads- och resurseffektiva åtgärderna, som vid sakkunnigutfrågningen ansetts gälla effektivisering av trafiksystemet, har således ägnats alltför lite uppmärksamhet. Därför bör man särskilt ta hänsyn till de möjligheter som dessa åtgärder medför vid planeringen av ytterligare åtgärder. Städerna spelar en nyckelroll när det gäller att minska bilberoendet med tanke på planeringen av trafiktjänsterna och utvecklingen av infrastrukturen. Utskottet betonar att uppnåendet av målen för minskning av utsläppen från trafiken förutsätter en förändring på systemnivå och en hållbarhetsomställning. 

(11) Att effektivera trafiksystemet innebär i praktiken att man i synnerhet i stadsregioner utöver att ersätta fossila drivkrafter också måste koncentrera sig på att påskynda en hållbarhetsomställning som berör färdsätten, dvs. att främja omställningen från personbilstrafik till kollektivtrafik, gång och cykling. För det krävs det satsningar på kollektivtrafik, gång och cykling samt tjänster som kompletterar dessa (såsom gemensamma och integrerade mobilitetstjänster, mikromobility) och utnyttjande av data för att skapa smidiga rese- och transportkedjor. 

Transportfattigdom

(12) Utskottet har behandlat transportfattigdom i sina utlåtanden om den klimatpolitiska planen på medellång sikt Mot ett klimatneutralt samhälle 2035 KoUU 32/2022 rd — SRR 4/2022 rd och om Klimatneutralt Finland 2035 — den nationella klimat- och energistrategin KoUU 33/2022 rd — SRR 6/2022 rd. Utskottet uttrycker också i detta sammanhang oro över transportfattigdom och hänvisar till sina ståndpunkter i utlåtandena. 

(13) Utskottet anser det vara ytterst viktigt att man vid genomförandet av utsläppsminskningarna undviker åtgärder som leder till transportfattigdom, och strävar efter att minska den transportfattigdom som redan existerar eller som åtgärderna kan orsaka. Kostnadseffektiviteten i utsläppsminskningarna är enligt utskottet en central princip vid bedömningen av metoderna för utsläppsminskning, och transportfattigdom kan minskas genom flexibla mekanismer.