Allmänt

(1) Den nationella planen 2030 för anpassning till klimatförändringen har tagits fram i ett brett samarbete. Kommunikationsministeriet har deltagit i beredningsgruppen som leddes av jord- och skogsbruksministeriet, medan Trafikledsverket och Meteorologiska institutet medverkat i det expertsekretariat som stött beredningsgruppen. Meteorologiska institutets och Finlands miljöcentrals gemensamma scenarierapport har utnyttjats i den risk- och sårbarhetsgranskning som gjordes i samband med beredningen. 

(2) Visionen för den nationella planen för anpassning till klimatförändringar 2030 är att säkerställa välbefinnandet och säkerheten på lång sikt i en föränderlig miljö. De mål som härleds ur visionen, det vill säga viljan, medlen och förmågan att anpassa sig sammanfattar träffsäkert de element som alla behövs för att anpassningsåtgärderna ska bli framgångsrika. Utskottet anser sammantaget att den nya nationella planen för anpassning till klimatförändringen behövs och är väl utarbetad. Den framskridande klimatförändringen medför omfattande ekonomiska risker som det är nödvändigt att förbereda sig på. 

(3) Planen omfattar 24 mål och de politiska åtgärder som krävs för att uppnå dem. De viktigaste målen är ur kommunikationsutskottets synvinkel följande: 

• mål 1) Anpassningen har integrerats i statsrådets och ministeriernas strategiska planering och framsyn senast 2030, 

• mål 2) Förvaltningsområdenas anpassningsarbete är planmässigt och förutsättningarna för att genomföra arbetet har tryggats senast 2030, och 

• mål 7) Sårbarheterna i transport- och kommunikationsinfrastrukturen har identifierats senast 2026 och klimatresiliensen har stärkts senast 2030. 

(4) Mål 7 ska uppnås genom följande åtgärder som kommunikationsministeriets förvaltningsområde ansvarar för: 

(5) Till åtgärderna inom trafik- och kommunikationsinfrastrukturen hör dessutom följande åtgärd som jord- och skogsbruksministeriet har huvudansvaret för: 

(6) I stället för att en separat handlingsplan uppgörs kommer anpassningsåtgärderna inom förvaltningsområdet att föras in i de strategiska styrdokumenten, såsom den riksomfattande trafiksystemplanen (Transport 12) och den digitala kompassen. De kommer också att beaktas i ämbetsverkens resultatstyrning. 

(7) Klimatförändringen genomsyrar hela samhället och alla sektorer. Hittills har uppmärksamheten och åtgärderna starkt fokuserat på att bromsa klimatförändringen och på åtgärder för att nå de nationella målen och målen för utsläppsminskning på EU-nivå. Utöver begränsningsåtgärderna måste vi anpassa oss till de klimatkonsekvenser som redan kan konstateras eller kan förutses. 

(8) Den gröna omställningen och dess förutsägbarhet ger näringslivet bättre möjligheter att utnyttja den nya teknik som omställningen för med sig och utvecklingen av den. När Finland ligger i täten kan det finländska näringslivet dra nytta av den nya marknad som den nya tekniken för med sig. 

(9) Utskottet har gjorts uppmärksamt på att hanteringen av klimatrisker snabbt håller på att bli en del av företagens normala riskhantering. Denna utveckling bör påskyndas genom informationsstyrning, och verksamhetsutövarna bör ges möjlighet att i första hand självständigt ordna anpassningen till och beredskapen inför klimatförändringen på det sätt som de anser vara bäst. 

Transport- och kommunikationsinfrastruktur

(10) Ett driftsäkert och tryggt transportsystem och en driftsäker och trygg transportinfrastruktur är i praktiken grunden för all mänsklig, samhällelig och ekonomisk verksamhet. Vädret och klimatet kan ha konsekvenser för transportsystemet och medföra risk för olyckor, skador och förseningar, och kan därmed också ha kostnadseffekter för såväl medborgarna och företagen som samhället i stort. Därför är det nödvändigt att försöka förutse klimatförändringens konsekvenser och bereda sig på dem på tillräckligt lång sikt. Ju tåligare transport- och kommunikationsinfrastrukturen är, desto större är dess förmåga att motstå effekterna av klimatförändringarna. 

(11) Att göra transportnätet mer klimathållbart tar tid, och det eftersatta underhållet försvagar dess klimatmotståndskraft. Klimatförändringarna kan öka risken för störningar i kommunikationsinfrastrukturen exempelvis i samband med översvämningar och elavbrott. I Finland har vi dock länge haft beredskap för sådana störningar. Sårbarheterna i transportinfrastrukturen är ännu inte tillräckligt väl kända, och det har konstaterats att det i planeringen och inriktandet av anpassningsåtgärderna är av största vikt att man identifierar informationsbehoven och sammanställer relevanta data. 

(12) Enligt utredning till utskottet är de risker som klimatförändringen orsakar spårtrafiken främst olägenheter för trafiken och bannätet till följd av extrema väderfenomen, såsom stormar, snö, översvämningar och värmeböljor. De orsakar transportförseningar och kostnadsökningar. Järnvägstrafiken är också beroende av fungerande el- och kommunikationsnät. 

(13) Utskottet har gjorts uppmärksamt på att det blir allt viktigare att underhålla bannätet och minska det eftersatta underhållet i takt med att klimatförändringen framskrider. Järnvägssystemet utgör en kritisk fysisk och digital infrastruktur vars säkerhet och resiliens måste säkras. Ett tillförlitligt och effektivt järnvägssystem är i sig en garanti för god försörjningsberedskap. Att som ett led i anpassningen till klimatförändringen se till att det för samhället kritiska bannätet är funktionsdugligt stärker också samhällets funktionssäkerhet. 

(14) Enligt utredning till utskottet är den långsiktiga transportsystemplaneringen inom ramen för planen Transport 12 tillsammans med kartläggningen av sårbarheter i bannätet konkreta åtgärder genom vilka planen stöder bannätets klimathållbarhet. Genom lyckade anpassningsåtgärder inom transportnätet förbättras också det finländska näringslivets och industrins resiliens mot klimatförändringen. 

(15) Utskottet har uppmärksammats på lederna för gång-, cykel- och mopedtrafik och problemen i anslutning till dem. Enligt sakkunniga har man sparat vid anläggning av ledernas geokonstruktioner, och sakkunniga anser att planeringsanvisningarna till dessa delar bör uppdateras. 

(16) Sakkunniga inom underhållssektorn har uppmärksammat utskottet på att kostnaderna för vinterunderhållet av gång- och cykelvägar kommer att öka i Finland. Antalet åtgärder inom vinterunderhållet ökar då väderleksförhållandena varierar allt mer under vintersäsongen. Också skillnaderna från en vinter till en annan kommer att öka ytterligare, vilket medför stora utmaningar när det gäller resurserna för och beredskapen inför vinterunderhållet. 

En övergripande granskning av framtidens transportsektor och den gröna omställningen

(17) Under den pågående valperioden har utskottet behandlat den gröna omställningen inom transportsektorn bland annat i utlåtandena KoUU 32/2022 rd — SRR 4/2022 rd om statsrådets redogörelse om den klimatpolitiska planen på medellång sikt Mot ett klimatneutralt samhälle 2035 och KoUU 33/2022 rd — SRR 6/2022 rd om statsrådets redogörelse Klimatneutralt Finland 2035 — den nationella klimat- och energistrategin samt i samband med den nu aktuella redogörelsen. Att behandla den gröna omställningen i och framtiden för transportsektorn i samband med olika specialfrågor fördunklar lätt gestaltningen av de övergripande sammanhangen. Utskottet hänvisar till behandlingen av beredskapspaketet ”Fit for 55”, där utskottet i sitt utlåtande KoUU 25/2022 rd betonade att förslagen i beredskapspaketet måste ses som en helhet både för att upprätthålla ambitionsnivån och för att undvika konflikter. I fråga om statsrådets redogörelser betonar utskottet också att detsamma gäller granskningen av den gröna omställningen och framtiden för transportsektorn. 

(18) Utskottet anser i sina utlåtanden KoUU 32/2022 rd och KoUU 33/2022 rd det vara ytterst viktigt att man i den gröna omställningen och vid genomförandet av utsläppsminskningarna undviker åtgärder som leder till transportfattigdom och strävar efter att minska den transportfattigdom som redan existerar och som åtgärderna kan orsaka. 

(19) I sina utlåtanden KoUU 32/2022 rd och KoUU 33/2022 rd påpekar utskottet att investeringarna i att effektivisera transportsystemet fortfarande är mycket små när man ser till helheten. Åtgärderna för att främja hållbara kollektivtrafiktjänster samt investeringsprogrammet för gång och cykling har inte framskridit tillräckligt. Utifrån sakkunnigutfrågningen bör man satsa på kollektivtrafik, aktiv mobilitet och transporttjänster som kan samanvändas i enlighet med den cirkulära ekonomin för transportsektorn. Dessa aspekter och riktlinjer har enligt erhållen utredning inte återspeglats tillräckligt i branschens investeringsplaner och budgetar. 

Resursbehov

(20) Utskottet har gjorts uppmärksamt på att en del av genomförandet av NAP2030 enligt planen utgör tjänstearbete, men ett lyckat genomförande av planen kräver tilläggsresurser. Kostnadseffekterna av anpassningen till klimatförändringen är fortfarande inexakta för trafikledshållningens del. Därför måste informationsunderlaget för anpassningen stärkas också till denna del. Resursbehovet är uppenbart inom trafikledshållningen. Varierande väderleksförhållanden och extrema fenomen påverkar både underhållet och reparationsbehovet, men måste beaktas också vid planeringen och byggandet av nya leder. 

(21) Utskottet anser att trafikledshållningen och sörjandet för trafikledsnätets skick är av avgörande betydelse både i bekämpningen av klimatförändringen och i anpassningen till den. Genom proaktiva åtgärder och genom att sörja för bastrafikledshållningen kan man dämpa klimatförändringens konsekvenser och sannolikt också kostnaderna för anpassningsåtgärderna. Utskottet anser det därför nödvändigt att säkerställa tillräckliga resurser för proaktiv beredskap.