Allmän motivering

Allmänt.

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet propositionen nödvändig och lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Inom ramen för projektet Mukava har det i ett antal försöksskolor undersökts hur mycket tid eleverna tillbringar utan närvaro av vuxna. Den genomsnittliga tiden som barnen var utan någon vuxen hemma från måndag till fredag varierade mellan 5,3 och 8,6 timmar. Undersökningar visar att ungefär 68 procent av de skolbarn som hösten 2003 inledde sin läroplikt behöver antingen morgon- eller eftermiddagsverksamhet eller bådadera.

Regeringens förslag till reform av morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolbarn är av stor vikt för barnen och deras familjer. Reformen underlättar möjligheterna att ge barnen en mer systematisk, högkvalitativ och tryggare lärande- och uppväxtmiljö.

Tanken är att barnen ska få en trygg miljö som främjar en sund uppväxt och utveckling både efter och före skoldagen och att någon vuxen ska finnas till för barnen. Ett annat mål med reformen är att mindre barnen ska få delta i fritidsverksamhet och på så sätt få utvecklas i grupp. Tack vare morgon- och eftermiddagsverksamhet behöver skolbarn inte vara ensamma så mycket samtidigt som de får större trygghet och har en plats där de kan ägna sig åt meningsfulla fritidsaktiviteter och social samvaro.

Med den nya verksamheten får både hem och skola hjälp och stöd i sitt pedagogiska arbete. En positiv nyhet i anknytning till reformen är att rätten till ledighet för hemvård av barn och partiell vårdpeng utvidgas till att också gälla föräldrar till skolelever i årskurs 1 och 2. Bättre samordning av arbete och föräldraskap är ett viktigt element i ansträngningarna att se till barnens bästa i vardagslivet.

Organiseringen av morgon- och eftermiddagsverksamhet.

Enligt propositionen har kommunen ingen skyldighet att ordna eller upphandla den typ av morgon- och eftermiddagsverksamhet för barn som föreslås i propositionen. Om kommunen går in för att ordna med verksamhet kan den antingen själv ordna den eller upphandla tjänsten från en offentlig eller privat tjänstetillhandahållare. Det innebär att kommunerna kan upphandla morgon- och eftermiddagsverksamhet till exempel från andra kommuner och samkommuner, barn- och ungdomsorganisationer, föreningar och församlingar, men också från företag eller andra tjänstetillhandahållare. Det är viktigt att det också i framtiden tillhandahålls allsidig verksamhet, understryker utskottet. Kommunerna kan fritt välja modell för sin verksamhet med hänsyn till förhållandena i kommunen och skolbarnens behov.

Morgon- och eftermiddagsverksamheten måste utformas så att barnen får stöd i sitt skolarbete. Därmed avses att det är extra viktigt att verksamheten ordnas på barnens skolspråk. Därmed är kommuner med både finsk- och svenskspråkiga invånare skyldiga att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet separat för båda språkgrupperna.

Finansiering och avgifter.

Kommuner som ordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet får statsandel för 57 procent av de kalkylerade driftskostnaderna. Enligt propositionen ökar statens utgifter på årsnivå med ungefär 45 miljoner euro till följd av reformen. Kommunernas driftsutgifter ökar inte särskilt mycket av reformen, eftersom de i ökade statsandelar får ungefär 45 miljoner euro och dessutom har rätt att ta ut en avgift för barn som deltar i verksamheten.

Kommunen har rätt att ta ut en avgift på högst 60 euro per månad för verksamheten. Utskottet understryker att avgiftstaket bara gäller verksamhet enligt den nu föreslagna lagen, alltså för i snitt tre timmar per dag. Kommunerna kan självfallet ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet i större omfattning alltefter behov och möjligheter. Maximiavgiften berör självfallet inte den typen av verksamhet eftersom det ingår i kommunens befogenheter att bestämma om avgiften.

Utskottet hänvisar till utlåtandet från förvaltningsutskottet, där det sägs att propositionen inte hindrar kommunerna från att ge producenter av morgon- och eftermiddagsverksamhet så kallade specifika understöd. Förvaltningsutskottet föreslår dock att bestämmelsen förtydligas. Kulturutskottet håller med förvaltningsutskottet om att det är ytterst angeläget att de nuvarande arrangörerna kan fortsätta med sin verksamhet och hålla fast vid sina goda rutiner.

Personal.

Bestämmelser om behörighetsvillkoren för ledarna inom morgon- och eftermiddagsverksamheten föreskrivs genom förordning av statsrådet. Behörighetsvillkoren är mycket generösa, men är utformade med hänsyn till att verksamheten ska hålla hög kvalitet. Enligt propositionen är det tänkt att verksamheten i regel ska ledas av handledare med kompetens inom olika hobbyer och annan fritidsverksamhet samt av personer som är förtrogna med vård och fostran av barn. Verksamheten kan alltså ledas av personer med olika utbildningsbakgrund. Lämpliga examina är enligt propositionen till exempel examen för socialpedagog och barnskötare, grundexamen inom social- och hälsovårdssektorn, i barn- och familjearbete, i ungdoms- och fritidsinstruktion, i idrott, inom hantverk och konstindustri, i visuell framställning, i musik och i teater och dans samt därutöver högskoleexamina och tidigare examina på institutnivå inom ett flertal områden. Meningen är att personer med erfarenhet av att leda hobbyverksamhet för barn ska kunna skaffa sig behörighet genom fristående examina. Behovet av yrkesexamina av denna typ utreds.

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för barn i specialundervisning.

Utskottet påpekar att man bör vara noga med hur barn som får specialundervisning placeras i grupperna. För äldre specialelever kan det lämpligen ordnas särskilda grupper eftersom åldersskillnaden mellan eleverna i de lägre och eleverna i de högre årskurserna ofta är alltför stor för att en gemensamverksamhet ska vara meningsfull. Dessutom är det angeläget att gruppstorleken utformas så att grupper där elever i specialundervisning ingår är mindre.

Överklagande.

Förvaltningsutskottet påpekar att propositionen inte har några bestämmelser om överklagande. I utlåtandet vill utskottet fästa kulturutskottets uppmärksamhet på besvärsfrågan.

Enligt 48 b § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning svarar kommunen för att de tjänster som den upphandlar ordnas enligt lagen. Propositionen utgår från att det är kommunen som väljer vilka barn som deltar i morgon- och eftermiddagsverksamheten också när kommunen upphandlar tjänsterna eller en del av dem av en tjänstetillhandahållare. Rätten att överklaga följer bestämmelserna i kommunallagen och det finns inget förbud mot att överklaga.

Utskottet påpekar att alla arrangörer inte nödvändigtvis har förutsättningar att bedöma om barnen väljs till verksamheten på lika grunder. Det kan förekomma att kriterierna varierar från arrangör till arrangör inom en och samma kommun. Då uppfyller kommunen inte sin samordnarroll, en tanke som propositionen bygger på.

Reformen bör följas upp och kulturutskottet få en utredning av hur verksamheten utfallit. Därför föreslår utskottet ett uttalande. (Utskottets förslag till uttalande).