Motivering

Statsandelar till kommunerna

Vi måste värna våra tillväxtmöjligheter genom att sköta om de mänskliga resurserna och se till att de kommer till full nytta med hjälp av en fungerande utbildning. Det är staten som i sista hand bär ansvaret för kommunernas kapacitet att garantera grundläggande utbildning av hög kvalitet på alla håll i landet. Men utsikterna förefaller lika skrala nu som under tidigare år. Tvärtom ökar kommunernas ansvar för utbildningen, t.ex. omläggningen av specialundervisningen, men resurserna tryter.

Det här innebär bl.a. att den utbildningsmässiga ojämlikheten ökar och undervisningsgruppernas storlek likaså. Det senaste orosmolnet är att en del skolor inte längre tillhandahåller någon som helst stödundervisning och att stödundervisningen över lag minskade med 25 procent i fjol. Socialdemokraterna anser att kvaliteten på den grundläggande utbildningen måste säkerställas genom högre anslag för statsandelar till kommunerna.

Gruppstorlekar

Socialdemokraterna har i många sammanhang påtalat de stora undervisningsgrupperna i grundskolorna. Vi har krävt dels mer pengar för att gruppstorleken ska kunna minskas, dels att det i lag ska föreskrivas om gruppernas storlek. Dagens verklighet i kommunerna är den att grupperna är lika stora som förr eller rentav blivit större med nuvarande insatser.

Omläggningen av specialundervisningen

Omläggningen av specialundervisningen kräver långvarig och heltäckande finansiering. I den nya lagstiftningen skulle det klart och tydligt ha föreskrivits om mekanismer och finansiering för att säkra tillgången till effektivare åtgärder, som små undervisningsgrupper, stödundervisning och specialundervisning på deltid. Nu kräver omläggningen av specialundervisningen att kommunerna och skolorna blir effektivare, men staten är alldeles för ogin.

Vuxenutbildning

Det flexibla och gedigna utbudet av vuxenutbildning måste stärkas. Det blir aktuellt för allt fler att under karriärens lopp byta arbetsuppgifter, arbetsplats och bransch. Därför måste det vara möjligt att bredda sin kompetens under hela den yrkesverksamma tiden. Den offentligt finansierade vuxenutbildningen måste erbjuda bättre möjligheter att förbättra yrkeskompetensen och byta yrke. Dessutom föreslog regeringen i den översyn av vuxenutbildningen som bygger på regeringsprogrammet att vuxna utan examen ska befrias från studieavgift. Men så har tyvärr ännu inte skett.

Fritt bildningsarbete

Finansieringen av folkhögskolornas basala verksamhet, utbildning inom det fria bildningsarbetet, har under de senaste åren sackat efter finansieringen av annan utbildning vid folkhögskolorna. Det är stor efterfrågan på utbildning inom det fria bildningsarbetet, men den otillräckliga finansieringen försämrar utbildningen. Statsandelen för folkhögskolornas fria bildningsarbete bör höjas från 57 till 65 procent.

Universitet och högskolor

Det är hög tid att regeringen infriar sina löften till universiteten och ser till att vi får ett jämlikt och övergripande universitetssystem. Regeringen skröt med sin universitetsreform och lovade säkra basfinansieringen, men verkligheten ser helt annorlunda ut. Finansieringen till universiteten är fortfarande alltför liten. Detta bör åtgärdas på ett hållbart sätt med invägande av momseffekter och alla avgifter och ansvar som faller på arbetsgivaren utan att undantag behöver göras lagstiftningsvägen. Det har exempelvis inte gått att kompensera universiteten för arbetsgivaravgifterna, trots löfte om det. Trots motsatta påståenden tär produktivitetsprogrammet fortfarande på universiteten. Med hänvisning till produktivitetsåtgärder drar man ner på finansieringen till universiteten med mer än 11 miljoner euro nästa år. I synnerhet några provinsuniversitet har blivit hårt trängda och tvingats säga upp personal. Även yrkeshögskolorna väntar på mer pengar från staten.

Ungdomsverkstäder

Regeringen står i beråd att skära i anslagen för arbetsverkstäder. Den finansieringen måste räddas. Uppsökande verksamhet i par har varit en effektiv form av tjänster för unga och samarbetet med verkstäderna har fungerat bra.

Lärarfortbildning

Undervisningsminister Henna Virkkunen sade så sent som i oktober 2009 att staten kommer att närapå fördubbla anslagen för lärarfortbildningen 2010. Men inga pengar finns nu som skulle infria löftet. För programmet Osaava finns inte mer än 8 miljoner euro att tillgå, mot att det årliga anslaget för lärarfortbildning var 10 miljoner euro under föregående valperiod.

Renovering av skolor, daghem och bibliotek

Kommunerna måste få ekonomisk hjälp för att kunna renovera skolor, daghem och bibliotek. Regeringen har inte velat satsa tillräckligt på dessa projekt som är viktiga även från sysselsättningssynpunkt. Elever och lärare i många skolor lider i fukt- och mögelskadade skolbyggnader.

Indexbindning av studiestödet

Jultiden i fjol rekommenderade en arbetsgrupp under statssekreterare Marcus Rantala att studiestödet indexbinds så att det stiger automatiskt i takt med levnadskostnaderna. Men budgetmanglingen slutade med att de skärpningar som arbetsgruppen föreslagit godkändes men indexbindningen av studiestödet fick tummen ner trots att det också skulle ha haft positiva effekter på sluförda studier och karriärstart. Under budgetmanglingen fattades beslutet att indexbinda många andra förmåner, såsom barnbidraget och hemvårdsstödet. Det konsekventa vore att även indexbinda studiestödet.

Museer, bibliotek, idrott och ungdomsarbete

Vi är också bekymrade över de otillräckliga anslagen till museer, bibliotek, idrott och ungdomsverksamhet. Inte ens under ekonomiskt sämre tider bör man förakta kulturens och idrottens betydelse utan se dem som en styrkegivande faktor. Anslagen för ungdomsarbete är konstant otillräckliga i kommunerna. Och ändå är arbetet bland unga en ytterst viktig insats mot utslagning. För det behöver kommunerna adekvata resurser.

Motivering

1. Ökade statsandelar för grundläggande utbildning i syfte att minska klassernas storlek och förlänga läroplikten fram till 18 års ålder

Moment 29.10.30 för statsandelar för grundläggande utbildning och gymnasium bör ökas budgetbaserat med 37 000 euro (sammantaget för mindre klasser och förlängd läroplikt).

Moment 29.20.30 för statsandelar till yrkesutbildning bör ökas budgetbaserat med 8 000 000 euro.

Moment 29.30.32 för statsandelar till läroavtalsutbildning bör ökas budgetbaserat med 6 000 000 euro.

1.1. Mindre klasser

Det finländska skolsystemet och den grundläggande utbildningen har väckt stort intresse utomlands under de senaste åren. Men trots framgångarna behöver vårt skolsystem förbättras ytterligare. Särskilt avseende måste fästas vid den grundläggande utbildningen, inte minst när det gäller tillgången till och kvaliteten på den.

Rätt för både elever och lärare till en säker och sund arbetsmiljö och trivsel i arbetet hör till hörnpelarna i ett förstklassigt skolsystem. Trots att Finland gjort väl ifrån sig särskilt i de internationella Pisa-undersökningarna som mäter ungas kunskaper, ligger vi nära botten i undersökningar som gäller skoltrivsel. Klasstorleken är en faktor som påverkar skoltrivseln.

Undervisnings- och kulturministeriet har i år delat ut ytterligare 30 miljoner euro med syftet att grupperna ska bli mindre. Enligt en utredning som riksdagen bett att få använde 82,1 procent av utbildningsanordnarna de extra pengarna helt eller delvis till att göra grupperna mindre. Pengarna användes företrädesvis till att reducera gruppstorleken eller ordna med delade lektioner. Bägge åtgärderna har samma effekt. Trots de här positiva åtgärderna har den ekonomiska recessionen gjort att statens ökade satsningar på den grundläggande utbildningen inte fått annat till stånd än att klasstorleken ökat i långsammare takt.

Det har gjorts en undersökning som visar att effekten av mindre grupper är särskilt tydlig i modersmåls- och matematikundervisningen. Likaså är skillnaden mellan elever i små respektive stora klasser desto konstantare ju längre eleven fått arbeta i en liten klass. De fördelar detta medför håller i sig också efter att eleven överförts till en större klass. Fördelarna med små klasser kommer särskilt väl till synes hos barn som kommer från familjer med låg socioekonomisk status. Enligt undersökningen har elever i små klasser lättare att ta initiativ och har mindre koncentrationsproblem (professor Keltikangas-Järvinen 2010).

I vår lagmotion (LM 69/2010 rd) föreslår vi att undervisningsgrupperna i den grundläggande utbildningen får bestå av högst 16 elever i årskurs 1—6 och av högst 23 elever i årskurs 7—9 och att undervisningsgrupperna i förskoleundervisningen maximalt ska få bestå av 13 elever. Dessutom föreslår vi i lagmotionen bestämmelser i lagen om grundläggande utbildning om att man vid bildandet av undervisningsgrupper ska beakta elever som behöver extra stöd och elever med en annorlunda språk- och kulturbakgrund. Dessa faktorer ska ha den effekten att undervisningsgrupperna blir mindre så att en sådan elev anses motsvara två elever.

På grund av den dåliga kommunala ekonomin finns det risk för att undervisningsgrupperna måste göras ännu större i många kommuner. Kommunerna måste garanteras en möjlighet att ordna högkvalitativ grundläggande undervisning. En högkvalitativ undervisning och fostran, en trygg skola och adekvata resurser bidrar till jämlikhet i utbildningen.

Jag föreslår alltså att moment 28.90.30 ökas budgetbaserat med 25 000 000 euro för statsandelar till skolsektorn i kommunerna och mindre klasser.

1.2. Anslag för att förlänga läroplikten till 18 års ålder genom utökade resurser för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen

Syftet med vårt förslag är att öka elevplatserna i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen plus studieplatserna inom läroavtalsutbildningen. Vänsterförbundet vill ha 4 000 nya platser i den grundläggande utbildningen, 2 000 platser till i gymnasieutbildningen, 4 000 nya platser i yrkesutbildningen och 2 000 platser till inom läroavtalsutbildningen.

Vår utbildningspolitiska linje är att läroplikten ska förlängas till 18 års ålder. Läroplikten kan då fullgöras antingen i grundskola och gymnasium, i grundskola och yrkesläroanstalt eller som läroavtalsutbildning eller yrkesutbildning i integrerad verkstadsverksamhet. Vänsterförbundet anser att utbildningskarriären borde vara bredare för att på det sättet öka ungas möjligheter att skapa sig en plats i arbetslivet. En åtgärdsmotion i saken lämnades den 17 december 2009 (AM 88/2009 rd).

Det föreslagna tilläggsanslaget om 12 000 000 euro ska användas för statsandelar och statsbidrag för driftskostnaderna för allmänbildande utbildning i kommunerna så att den grundläggande utbildningen får 8 000 000 euro, vilket tillsammans med kommunernas egen finansiering räcker till för att skapa en tilläggsresurs som motsvarar ca 4 000 nybörjarplatser. För gymnasieutbildningens omkostnader reserveras 4 000 000 euro med vilket man tillsammans med kommunernas egen finansiering kan skapa en extra resurs motsvarande ungefär 2 000 nybörjarplatser.

Jag föreslår följaktligen att moment 29.10.30 ökas budgetbaserat med 12 000 000 euro för statsandelar för allmänbildande utbildning och att momentmotiven kompletteras med att anslaget är avsett för 4 000 nya elevplatser inom den grundläggande utbildningen och 2 000 nya platser i gymnasier. Jag föreslår också att moment 29.20.30 ökas budgetbaserat med 8 000 000 euro för statsandelar till yrkesutbildning för 4 000 nya studieplatser.

Vidare föreslår jag att moment 29.30.32 ökas budgetbaserat med 6 000 000 euro för statsandelar till läroavtalsutbildning för 2 000 nya studieplatser.

2. Universitetens basfinansiering

Moment 29.40.50 ökas budgetbaserat med sammanlagt 35 000 000 euro.

I regeringsprogrammet finns inskrivet att basfinansieringen till universiteten ska ökas över hela linjen och att forskarkarriären ska göras till ett lockande alternativ. En av de utbildnings- och vetenskapspolitiska prioriteringarna är att stärka basfinansieringen till universiteten och förbättra kvaliteten på undervisningen och forskningen vid universiteten. Men de pengar som universiteten får räcker inte till för att på ett betryggande sätt sköta alla nya uppgifter.

Statens produktivitetsprogram kommer att tillämpas på universiteten också nästa år. Det innebär ett produktivitetsavdrag på 11 miljoner euro i universitetens budgetar. I statsbudgeten finns inte heller reserverat anslag för arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie vid universiteten. Den utgiftsposten utgjorde i år ca 10,5 miljoner euro. Frågan tas upp också i kulturutskottets utlåtande.

I den offentliga debatten har det ansetts viktigt att det blir fart på studierna, men inga anslag har avsatts för det ändamålet i budgetpropositionen. Det är omöjligt att med den nuvarande finansieringen öka lärar- och forskarpersonalen, trots att det enligt budgeten hör till undervisnings- och kulturministeriets stora ambition att förbättra relationstalet lärare-elev. I Finland går det fortfarande ca 20 studerande på en lärare, vilket i en internationell jämförelse är alltför mycket. Relationstalet kan förbättras bara med en större basfinansiering.

Jag föreslår således att moment 29.40.50 ökas med 35 000 000 euro för basfinansiering till universiteten.

3. Studiestöd

Moment 29.70.55 ökas budgetbaserat med sammanlagt 129 000 000 euro.

Studiepenningen är alltför knapp för att en studerande ska klara sig på den ekonomiskt. Människor ska kunna utbilda sig och studera för en examen utan att skuldsätta sig, komma från en förmögen familj eller tvingas till arbete som tär på studietiden. Då kan de bli snabbare klara med sina studier och komma ut i arbetslivet. Vänsterförbundet har satt som mål att minimiförsörjningen ska höjas till 750 euro i månaden och att också studiepenningen på sikt ska fås upp till den nivån.

Tanken är att studiepenningen för högskolestuderande ska höjas med 100 euro i månaden och indexbindas. Vänsterförbundet föreslår också att föräldrarnas inkomster inte ska minska vare sig studiepenningen för studerande under 20 år på andra stadiet eller boendetillägget för studerande som inte fyllt 18 år. En parallellmotion om detta har väckts (LM 70/2010 rd).

Fpa bedömer att det på årsnivå skulle kosta ungefär 290 000 000 euro om studiepenningen höjs och indexbinds på föreslaget sätt och effekten av föräldrarnas inkomster slopas i fråga om studiepenningen för studerande under 20 år och bostadstillägget för studerande som inte fyllt 18 år. Om reformen skulle träda i kraft den 1 juli 2011, behövs det 129 000 000 euro för fyra stödmånader, september till december.

Jag föreslår följaktligen att moment 29.70.55 ökas budgetbaserat med 129 000 000 euro för höjd studiepenning.

4. Ungdomsverkstäder

Jag anser det synnerligen angeläget att utskottet lyft fram behovet av tilläggsanslag för ungdomsverkstäder i sitt utlåtande.

5. Utökning av Statens konstmuseums samlingar

Jag anser det bra att behovet att tilläggsanslag för utökning av Statens konstmuseums samlingar beaktats i kulturutskottets utlåtande.

Motivering

Kulturutskottet tar i sitt utlåtande upp frågor som tilläggsanslag för att förbättra den grundläggande utbildningen, finansieringen till universiteten och vuxenutbildningen, ungdomsverkstäderna och anläggningskostnaderna för läroanstalter. Frågorna är befogade. Regeringens satsningar räcker inte till för att nå målen för den grundläggande utbildningen. Det är illavarslande att t.ex. grupperna växer i storlek i många kommuner och att det inte finns pengar att anställa skolgångsbiträden. När lagen om grundläggande utbildning ändrades sattes det mål för specialundervisningen som inte kan tillgodoses om undervisningsgrupperna är för stora. Men utskottet tar inte ställning till kvaliteten på den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet och inte heller till studievägledningen på de här stadierna. För att det ska gå snabbare undan med studierna bör studiestödet bindas till folkpensionsindex. Också universiteten behöver mer pengar.

Studiehandledningen inom den allmänbildande utbildningen och yrkesutbildningen

Studiehandledning och karriärplanering är ett viktigt sätt att motarbeta marginalisering, göra utbildningstiderna kortare, höja utbildningsnivån och öka jämlikheten i samhället. Den stora valfriheten, de snabba reformerna av utbildningsprogrammen och de internationaliserade studierna ställer studiehandledningen inför nya utmaningar. Ungefär 7 procent av dem som går ut grundskolan fortsätter inte studera efteråt. Enligt undersökningar blir de unga utan utbildning därför att de har orealistiska önskemål om studieplatser eller därför att de redan i grundskolan börjat bli marginaliserade.

I en yrkesutbildningsexamen har för studiehandledning inte reserverats mer än 1,5 studieveckor. De studerande behöver få tillräckligt med personlig studiehandledning under sin studietid. Genom att satsa på studiehandledning slipper man kostnader för avbrutna studier samtidigt som man hjälper unga att komma ut i arbetslivet snabbare. Kristdemokraterna föreslår i sin skuggbudget 10 000 000 euro till för studiehandledning i den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen.

Indexbindning av studiestödet

Studiestödets studiepenning och bostadstillägg är inte indexskyddade och bör därför bindas till folkpensionsindex som beskriver förändringen i konsumentpriserna. Studiestödet är snart den enda förmån som tryggar den grundläggande försörjningen som inte har ett indexskydd. Stödet betalas till ungefär 290 000 studerande per år. Av dem studerar ca 165 000 vid högskolor. Studiepenningens reella värde sjönk med 29 procent från 1992 till 2009, och trots nivåjusteringen 2008 är studiepenningens köpkraft omkring 15 procent lägre än när studiestödssystemet introducerades. Utan indexkoppling kommer förmånen inte att vara så stor som lagstiftaren avsett. Kostnaderna för att indexbinda studiestödet är små jämfört med nyttan av snabbt slutförda studier. Att binda stödet till index skulle kosta ca 400 000 euro 2011, och därefter skulle beloppet bero på den årliga förändringen i levnadskostnaderna.

Universiteten och finansieringen

I kulturutskottets utlåtande nämns kompensationen för arbetslöshetsförsäkringspremierna men universiteten behöver också mer pengar för att kunna driva sin grundläggande verksamhet. När universitetslagen ändrades lades tonvikten på universitetens grundläggande uppgifter, undervisning och forskning, och dessutom på större samhällspåverkan. Det ställs allt större krav på universiteten, men de pengar som de får räcker inte till för att på ett betryggande sätt sköta alla nya uppgifter.

Universiteten tvingas betala arbetslöshetsförsäkringspremier som dock inte budgetfinansieras. Även om universiteten betalar en lägre arbetslöshetsförsäkringspremie 2010—2011 skulle det gälla att hitta en permanent lösning för att de inte ska behöva skära ner på andra funktioner för att klara av premierna. Enligt produktivitetsprogrammen ska universiteten göra sig av med personal, vilket inte går för sig om undervisningen fortfarande ska vara högkvalitativ. Forskningen och undervisningen ska fortfarande finansieras vid alla universitet så att pengarna räcker till för en högklassig undervisning och forskning och ger möjlighet till samhällspåverkan. Jag föreslår att universitetsanslagen ökas med 20 000 000 euro.