30. Internationellt bistånd

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

Efter regeringens nedskärningsbeslut står vårt utvecklingssamarbete åter inför svåra val. Vi måste ge avkall på både planer och löften. För kvaliteten på verksamheten är det ytterst viktigt att biståndspengarna stiger i jämn och förutsebar takt.

Vi föreslår därför

att moment 24.30.66 ökas med 56 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete.

01. Ministeriet och förvaltningen

04. Forskning och utveckling (reservationsanslag 2 år)

Rättspolitiska forskningsinstitutet är det minsta statliga institutet för sektorsforskning. Redan länge har statsrådet haft som mål att effektivisera verksamheten, senast skrevs målet in i programmet för den sittande regeringen. I budgetproposition efter budgetproposition saknas pengarna för att effektivisera verksamheten och ta fram information för bättre lagstiftning. För att förebygga brottslighet är det angeläget att se till att anslagen för rättspolitisk forskning är tillräckligt stora. Vi socialdemokrater har upprepade gånger föreslagit anslagsökningar. Men fortfarande finns det inga extra anslag för denna forskning inom justitieministeriets förvaltningsområde i budgeten för 2010.

Vi föreslår därför

att moment 25.01.04 ökas med 1 000 000 euro för att utveckla forskningen vid Rättspolitiska forskningsinstitutet.

10. Domstolar och rättshjälp

03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Rättsväsendet har brist på personal och det gäller från tingsrätterna uppåt. Målen drar ut på tiden. Också nästa år kommer en del mål att preskriberas och Finland får en underrättelse från EU och tvingas betala ersättningar. Med de nuvarande resurserna kommer behandlingstiden på sex år att överskridas i ett flertal fall. I stället för att betala ersättningar (lag 362/2009) kan man anställa domare och se till att konsekvenserna av de utdragna målen inte blir orimliga.

Målen ökar med lågkonjunkturen, men det tar budgetpropositionen inte hänsyn till. Nästa år kommer att bli ett mycket svårt år för tingsrätterna. Bedömningarna av antalet mål har justerats uppåt, men det har inte budgetanslagen. Med nästa års anslag kan tingsrätterna inte hålla fast ens vid de nuvarande behandlingstiderna.

De knappa resurserna till rättsväsendet är dessutom fördelade på fel sätt. Till exempel de inbesparade kostnaderna för nämndemän har inte helt och hållet slagits ut över de personella resurserna vid tingsrätterna, trots att både lagutskottet och finansutskottet har förutsatt det (LaUU 15/2008 rd, FiUU 33/2008 rd). De mest trängda tingsrätterna måste få större personella resurser. Hovrätterna får sina resurser nedskurna trots att lagen om besvärsrätt inte hinner påverka antalet mål nästa år.

Personalens, domarnas och åklagarnas, välbefinnande och arbetshälsa sätts mer och mer på spel. I sitt yttrande om budgetpropositionen föreslår Domareförbundet ett extra anslag på 2,13 miljoner euro för att anställa upp till arton arbetspar med domare och sekreterare.

Vi föreslår därför

att moment 25.10.03 ökas med 2 100 000 euro för att anställa 18 arbetspar med tingsdomare och sekreterare vid tingsrätterna med den största arbetsbördan.

30. Åklagarna

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Inte minst resursbristen inom åklagarväsendet inverkar på hur åtalsprövningarna och målen avancerar. I regeringsprogrammet sägs det att undersökningarna av krävande brott ska effektiviseras och snabbas upp. Undersökningarna av komplicerade ekobrott är mycket resursintensiva, både förundersökningarna och vid åtalsprövningarna. Ett tillräckligt intensivt och nära samarbete mellan polis och åklagare i förundersökningen förbättrar nivån på utredningsarbetet och beredningen inför domstolsbehandlingen. Intensivt förundersökningssamarbete och åklagarens synliga roll i krävande ekonomiska brottmål under hela processen binder upp mycket av de resurser som finns för åtalsprövning.

När det gäller allvarliga ekobrott räcker inte de resurser som regeringen har föreslagit till. Ekobrotten står för en stor del av de allvarligaste brotten, och den här typen av brottslighet orsakar samhället betydande skada och rubbar den allmänna tilltron till näringslivet, förvaltningen och rättsväsendet. Vi socialdemokrater har genom våra budgetmotioner föreslagit att polisen ska få större resurser för undersökning av ekonomiska brott, men det skulle samtidigt innebära en anhopning av ärenden hos åklagarna om inte en lika stor resursökning görs på den sidan. För att säkerställa effektiv utredning av ekobrott på alla nivåer i myndighetskedjan bör åklagarväsendet få större resurser.

Vid budgetmanglingen höjde regeringen anslagen till åklagarväsendet med en miljon euro, men pengarna går antagligen till en enda stor ekobrottshärva, alltså fallet Wincapita. Vi socialdemokrater vill satsa på övergripande utveckling av ekobrottsutredningarna, inte bara skjuta till spridda anslag utifrån ett enda fall. Dessutom har finansutskottet gått in för att höja anslaget till åklagarväsendet med 1,6 miljoner euro av de kvarvarande anslagen i slutet av året. Vi anser fortfarande att anslagen för att effektivisera ekobrottsutredningarna bör vara 1,5 miljoner euro högre än i budgetpropositionen.

I sitt yttrande om budgetpropositionen framhåller åklagarväsendet att omvänd moms kunde frisätta stora och dyrbara åklagarresurser. Omvänd moms ingår i vår alternativa budget för nästa år.

Vi föreslår därför

att moment 25.30.01 ökas med 1 500 000 euro för åklagarväsendets omkostnader, för utredning av allvarliga ekonomiska brott.

40. Verkställighet av straff

01. Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Fängelselagen (767/2005) förutsätter att varje fånge ska få en personlig plan som spänner över den tid fången avtjänar sitt straff, friges eller försätts i villkorlig frihet. På grund av den kroniska resursbristen inom fångvården görs risk- och behovsprövningar de facto bara för en bråkdel av fångarna. I dagsläget finns det de facto resurser bara för att göra risk- och behovsprövningar för långtidsfångar. Det har också visat sig att det råder stora regionala skillnader i möjligheterna att upprätta planerna. Det är en ohållbar situation för likabehandlingen av fångarna.

Justitieministeriet och social- och hälsovårdsministeriet deklarerade offentligt i höstas att baljcellerna, som länge varit en skamfläck för vårt anseende, snart kommer att vara ett minne blott. Vi socialdemokrater anser att budgeten för 2010 hade varit ett ypperligt tillfälle att en gång för alla rätta till situationen, som kränker fångarnas mänskliga och grundläggande rättigheter. I början av 2009 fanns det fortfarande drygt 500 fångplatser med baljor. Fångvårdsväsendet och Senatfastigheter har planerat att senast nästa år totalrenovera bl.a. alla fängelseavdelningar där det finns celler med baljor. Fängelserna i Konnunsuo och Kervo har åtgärdat baljcellerna men totalrenoveringen av fängelserna i Kuopio och S:t Michel blir klar först om ett och ett halvt år. Därefter finns det fortfarande baljceller i fängelserna i Tavastehus och Helsingfors där det också bor småbarn. Det måste bli omedelbart stopp för att använda baljcellerna för barn. De måste antingen repareras eller bytas ut. Vi socialdemokrater anser att fångarnas grundläggande fri- och rättigheter kräver att Brottspåföljdsverket får två miljoner euro till 2010 för att baljcellerna ska kunna avskaffas i fängelserna i Tavastehus och Helsingfors.

Också Brottspåföljdsverket framhåller i sitt yttrande att anslagen för ombyggnad av fängelserna är alltför små. Enligt yttrandet är det årliga underskottet i underhållsanslagen cirka 2,1 miljoner euro. Fångvården får tre miljoner mer än i fjol. Tanken är att strafftiden ska bli mer metodisk i de fall som strider mot andan i fängelselagen. Vi socialdemokrater anser att Brottspåföljdsverket måste få ett större omkostnadsanslag dels för att fängelsetiden ska bli mer metodisk, dels för att det behövs mer pengar för reparationerna av fängelserna.

Vi föreslår därför

att moment 25.40.01 ökas med 4 000 000 euro och att 2 000 000 euro används till att förbättra fångvården och 2 000 000 euro till att reparera fängelser.

01. Förvaltning

01. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse 2009 utgår från ett brett säkerhetsbegrepp. Ändå fokuseras utvecklingsåtgärderna på försvarspolitiken och nästan inte alls på att till exempel förbättra kompetensen inom civil krishantering. Det kan delvis hänga samman med traditionen och med att ett brett säkerhetsbegrepp är ett relativt nytt fenomen. Det bör man notera att den knappt tilltagna budgetramen ställer hinder i vägen för utveckling.

Vi socialdemokrater har systematiskt fört fram ett brett säkerhetsbegrepp och understrukit vikten av att motverka säkerhetshot. Krishantering är ett viktigt säkerhetspolitiskt verktyg för Finland för att främja stabilitet i konfliktområden i världen. I den civila krishanteringen betonar Finland kompetens inom polisiär verksamhet, rättsstatsprincipen, gränsförvaltning och mänskliga rättigheter. Det framgår av redogörelsen att meningen är att höja antalet finländska experter som tjänar i civila krishanteringsoperationer avsevärt från de nuvarande cirka 150. Dessutom ska den civila krishanteringen utvecklas och stärkas utifrån den nationella strategi för civil krishantering som regeringen antagit.

För att målet för att effektivisera den civila krishanteringen ska nås krävs det i redogörelsen större anslag både för att utstationera experter och för att förbättra den inhemska beredskapen för civil krishantering. Det betyder att ramen för statsfinanserna inte räcker till enligt redogörelsen heller, utan det behövs extra anslag utöver ramen.

Vi föreslår därför

att moment 26.01.01 ökas med 1 000 000 euro för utbildning inom civil krishantering.

10. Polisväsendet

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Ekobrottsligheten och den svarta ekonomin beräknas orsaka skador på mer än 5 miljarder euro varje år. Omkring hälften av beloppet består av skattebortfall och den andra hälften av skador för näringslivet och enskilda konsumenter.

Till ekobrottslighet kan dessutom hänföras svartjobb som motsvarar uppskattningsvis 80 000 årsverken. Man kan räkna med att skadorna kommer att öka mycket snabbt i takt med globaliseringen och den datatekniska utvecklingen, som möjliggör många nya former av brott.

För att snabba på utredningen av ekobrott är det i första hand resurserna till polisen som måste säkerställas. De resurser som satsas på att bekämpa ekonomisk brottslighet återbördas mångfalt till statens kassa i form av brottsvinning. Tillståndsenheterna, som hör till de mest överbelastade av polisens basala funktioner, behöver också mer satsningar på grund av den stora anhopningen av ansökningar.

De satsningar på e-tjänster som ministeriet vill se i budgeten finns inte heller i propositionen. Utvecklingen av e-tjänster måste alltså ske inom ramen för basanslagen till polisen, vilket innebär att pengarna för annan polisverksamhet ytterligare minskar. Samtidigt minskar resurserna till polisen av årsverkesnedskärningarna i produktivitetsprogrammet. Vi anser att det behövs mer anslag för polistjänster och bättre larmberedskap, i synnerhet på grund av de långa avstånden i landet, och därmed för kortare insatstider.

Vi socialdemokrater har i en budgetmotion (BM 76/2009 rd) föreslagit 10 miljoner euro extra för polisväsendets omkostnader. Tack vare att polisen under riksdagsbehandlingen har fått ett extra anslag på tre miljoner euro för att anställa nyutexaminerade polismän har polisen genom interna omställningar kunnat inrätta 60 nya tjänster vid sin tillståndsenhet. Dessutom föreslår finansutskottet en miljon euro till bekämpning av ekobrott. Följaktligen anser vi att det fortfarande behövs fyra miljoner till för polisens omkostnader och att de framför allt ska gå till att bekämpa och utreda ekobrott.

Vi föreslår därför

att moment 26.10.01 ökas med 4 000 000 euro för polisens omkostnader.

20. Gränsbevakningsväsendet

01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I själva verket minskar anslaget till Gränsbevakningsväsendet med tre miljoner euro också efter att finansutskottet har skjutit till en miljon för det tekniska bevakningssystemet vid östgränsen. I ett läge med krympande resurser räcker inte det extra anslaget till för att trygga de investeringar som kunde kompensera den sänkta säkerhetskapaciteten vid gränserna till följd av personalneddragningarna. Vi socialdemokrater anser att anslagsnivån inte får sänkas för att Gränsbevakningsväsendet ska kunna behålla sin funktionsförmåga i framtiden.

Vi föreslår därför

att moment 26.20.01 ökas med 3 000 000 euro för gränsbevakningsväsendets omkostnader.

70. Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster (reservationsanslag 3 år)

I vår alternativa budget för 2010 föreslår vi att staten i det trängda ekonomiska läget ska tidigarelägga och stödja materielinvesteringar som ändå måste göras. Fartygsbeställningarna har rasat med 97 procent jämfört med 2008 och de finländska varven har inte fått några beställningar sedan sommaren 2008. I vår alternativa budget avsätter vi 100 miljoner euro för tidigarelagda fartygsbeställningar. Beställningarna är fördelade över försvars-, kommunikations- och inrikesministeriets förvaltningsområden. Graden av inhemskt ursprung i beställningarna är hög och den sysselsättande effekten är betydande, inte minst i Åboregionen och Satakunta.

I inrikesministeriets fall handlar det om materiel till Gränsbevakningsväsendet och det är mer än befogat att satsa på ny utrustning när årsverkena minskar. Det behövs mer pengar till luft- och bevakningsfarkoster om man vill snabba upp överenskomna åtaganden och tidigarelägga en del av planerna för de närmaste åren.

Vi föreslår därför

att moment 26.20.70 ökas med 35 000 000 euro för materielinvesteringar.

40. Invandring

03. Främjande av invandrares integration och sysselsättning (reservationsanslag 2 år)

Anslagen till integration av invandrare är skamligt små i budgetpropositionen. Också den här gången lyser pengarna till det kommunala pilotprojektet för att sysselsätta invandrare med sin frånvaro trots att inrikesministeriet redan länge har krävt två miljoner för ändamålet. Det är lite pengar för en så viktig sak. Också finansutskottet påpekar att propositionen inte avsätter tillräckligt med pengar för att fortsätta med programmet, men lägger till en del av anslaget, dvs. 450 000 euro.

Vi socialdemokrater anser att programmet måste få fortsatta anslag när de stora städerna tar fram modeller för bättre möjligheter att ge invandrare arbete. I fortsättningen kommer det också att vara till nytta för andra kommuner, göra integrationsprocessen snabbare och höja den ekonomiska produktiviteten. För att arbetet med modellerna ska kunna slutföras och de redan investerade medlen kunna bära frukt måste hela det anslag som ministeriet föreslår, alltså två miljoner euro, avsättas för att slutföra programmet.

Vi föreslår därför

att moment 26.40.03 ökas med 1 500 000 euro för att täcka statens andel av det kommunala pilotprojektet.

30. Statlig ersättning till kommunerna (förslagsanslag)

Det har inte på 16 år gjorts någon nivåhöjning av de kalkylerade ersättningarna till kommunerna per mottagen flykting. Ersättningarna släpar alltså långt efter de faktiska kostnaderna för kommunerna. Det gör att kommunerna är ovilliga att ta emot flyktingar med uppehållstillstånd och asylsökande.

De kroniskt eftersläpande ersättningarna för med sig att familjer som fått flyktingstatus tvingas stanna kvar på förläggningar och i värsta fall i flyktingläger i utlandet, eftersom det inte finns kommuner som frivilligt tar emot dem. Då får staten mycket större kostnader till följd av långsam integration och marginalisering, för att inte tala om allt mänskligt lidande, eftersom förläggningarna bara är avsedda för dem som väntar på att få tillstånd eller bli återsända. Redan nu finns det drygt 500 personer med uppehållstillstånd på förläggningarna som väntar på att få flytta till någon kommun. Lyckligtvis är det färre människor i behov av akut hjälp som väntar i flyktinglägren utomlands.

Enligt budgetpropositionen ska ersättningarna stiga med 10 %, vilket är mycket positivt. Ändå kommer nivån inte att stiga tillräckligt, för enligt en beräkning från i fjol av Kommunförbundet har det skett en indexhöjning med över 40 % i själva kostnaderna. Inrikesministeriet självt har föreslagit en höjning med 20 % i sitt budgetförslag för i år. Vi socialdemokrater har förslagit att ersättningarna ska höjas med 20 %. På sikt måste ersättningarna till kommunerna anpassas efter de faktiska kostnaderna och i fortsättningen bör de också indexbindas.

Vi föreslår därför

att moment 26.40.30 ökas med 2 500 000 euro för att de kalkylerade flyktingersättningarna till kommunerna ska kunna höjas med 20 %.

10. Militärt försvar

18. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)

I det rådande ekonomiska läget krävs det snabba och effektiva stimulansåtgärder för att hjälpa hårt trängda företag och rädda arbetstillfällen.

Fartygsbeställningarna har rasat med 97 procent jämfört med 2008 och de finländska varven har inte fått några beställningar sedan sommaren 2008. I vår alternativa budget avsätter vi 100 miljoner euro för tidigarelagda fartygsbeställningar. Beställningarna är fördelade över försvars-, kommunikations- och inrikesministeriets förvaltningsområden. Graden av inhemsk produktion i beställningarna är hög och den sysselsättande effekten är betydande, inte minst i Åboregionen och Satakunta.

Vi föreslår därför

att moment 27.10.18 ökas med 30 000 000 euro för tidigareläggning av fartygsbeställningar.

10. Beskattningen och tullväsendet

02. (28.10.02 och 70) Tullverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år))

I budgetpropositionen för 2010 föreslås Tullen få 161,9 miljoner euro, men det räcker inte ens till för de 2 460 årsverkena enligt produktivitetsprogrammet. Det fattas uppskattningsvis 4—5 miljoner euro i anslag för lönekostnader 2010. På grund av de nedskurna anslagen måste Tullen dra in på sitt servicenät. För en långsiktig och effektiv verksamhet ligger omställningar under kontrollerade förhållanden, utveckling av funktionerna och produktivitetshöjande projekt också i statens intresse. Men det är omöjligt med regeringens nuvarande linje.

Vi föreslår därför

att moment 28.10.02 ökas med 3 000 000 euro för Tullverkets omkostnader.

50. Pensioner och ersättningar

16. Extra pensioner (förslagsanslag)

Extra konstnärspension beviljas som erkänsla för förtjänstfull verksamhet som skapande och utövande konstnär. Konstnärspensionerna har gradvis blivit färre sedan 1992 från dåvarande 65 till nuvarande 35 nya pensioner per år. Men samtidigt har nästan dubbelt fler personer ansökt om pension. Arbetsgruppen för uppföljning av de åtgärdsförslag som framlagts av kommissionen för utredning av konstnärernas sysselsättningsförutsättningar och socialskydd har föreslagit att antalet pensioner gradvis ska höjas till den tidigare nivån med 65 nya pensioner årligen. Förslaget har också vunnit gehör i riksdagen. En stor grupp konstnärer som närmar sig pensionsåldern saknar fortfarande fullgott pensionsskydd. Behovet av extra konstnärspensioner är uppenbart men regeringen föreslår inget anslag.

Vi föreslår därför

att moment 28.50.16 ökas med 150 000 euro till extra konstnärspensioner.

90. (28.90, 29.10, delvis, 29.80, delvis och 33.60, delvis) Stöd till kommunerna

30. (28.90.30, 28.90.32, 29.10.30, delvis, 29.80.30, delvis, 29.80.33, delvis och 33.60.30) Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag)

Kommunerna permitterar personal, skär ner i sin service och balanserar upp sin ekonomi så att det slår hårdast mot de tjänster och människor som har det allra sämst ställt. Kommunerna klarar inte av att stå till tjänst med basal service. Permitteringarna drabbar till största delen social- och hälsovårdspersonal. Staten måste ta större ansvar för välfärdstjänsterna. Kommunerna fattar nu beslut som strider mot de grundläggande fri- och rättigheterna. Och det får vi inte ha överseende med. Regeringen måste ta ansvar för att människorna ska ha en trygg vardag och servicen fungera. Vi föreslår därför att statsandelarna till social- och hälsovården ökas med 400 miljoner euro.

Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 79/2009 rd föreslår vi

att moment 28.90.30 ökas med 400 000 000 euro för statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen.

10. (29.10, delvis) Allmänbildande utbildning

30. (29.10.30, delvis) Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Regeringen har satt igång reformer, t.ex. i specialundervisningen, utan säkrad finansiering på sikt. Det finns många exempel på hur kärv ekonomin är i kommunerna: lärare permitteras, undervisningsgrupperna växer och elevvården är bristfällig. Elevernas rätt till undervisning måste garanteras under alla förhållanden.

Vi föreslår därför

att moment 29.10.30 ökas budgetbaserat med 100 000 000 euro för statsandel och statsbidrag till driftskostnaderna för allmänbildande utbildning.

34. Statsandel och statsunderstöd för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)

På olika håll i landet finns det viktiga och sysselsättande projekt som inte kommer igång utan tilläggsfinansiering från staten. Det finns fortfarande många skolbyggnader med fukt- och mögelskador som måste åtgärdas snabbt. Mögelskolor och andra brådskande bygg- och renoveringsprojekt måste fås igång snabbt. Regeringen har inte satt in tillräckliga åtgärder.

Vi föreslår att momentet ökas med 10 miljoner euro. Således kan fullmakterna under genomförandetiden höjas med minst 14 miljoner euro. Regeringen föreslår bara 16,5 miljoner euro för ändamålet. Vi anser att alla fullmakter nästa år ska gälla genomförandetiden.

Vi föreslår därför

att moment 29.10.34 ökas med 10 000 000 euro för reparationer i mögelskolor.

20. Yrkesutbildning

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Behovet av yrkesutbildad arbetskraft har ökat och yrkesutbildningen blir allt populärare. I det rådande ekonomiska läget är det förnuftigt att unga satsar på utbildning, när utbudet av jobb och praktik är skralt. Man måste också ta reda på hur det har gått för de unga som inte fick studieplats i den gemensamma ansökan i våras. Nybörjarplatserna inom den grundläggande yrkesutbildningen måste utökas mer för att vi ska kunna hantera förändringarna i näringsstrukturen, den åldrande befolkningen och arbetskraftsbristen inom olika sektorer. Regeringen underdimensionerar antalet nybörjarplatser.

Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 82/2009 rd föreslår vi

att moment 29.20.30 ökas budgetbaserat med 5 000 000 euro för grundläggande yrkesutbildning.

30. Vuxenutbildning

30. Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)

Läroanstalterna för fritt bildningsarbete behöver utveckla och se över sin verksamhet för att klara sig i en förändrad omvärld. Det här kräver adekvata resurser. Aktörerna inom det fria bildningsarbetet får framhävd betydelse i ekonomiskt svåra tider, eftersom de möjliggör livslångt lärande, uppehåller engagemanget i samhället och ökar det psykiska välbefinnandet.

Studiecentraler för organisationers bildningsarbete har goda förutsättningar att anta särskilda studieutmaningar, t.ex. att aktivera specialgrupper. Men de nya utmaningarna och de nya verksamhetsformerna kräver också finansiella resurser. Statsunderstödet för studiecirklar har varit knapphändigt under de senaste åren. Också statsandelen för studiecentralers övriga studieverksamhet är otillräcklig med hänsyn till frivilligorganisationernas behov.

Studiecheckar för fritt bildningsarbete gör det möjligt att stödja unga arbetslösa och hindra utanförskap.

Vi föreslår därför

att moment 29.30.30 ökas med sammanlagt 1 000 000 euro för driftskostnaderna för läroanstalter för fritt bildningsarbete, varav 400 000 euro disponeras för studiecentraler, 300 000 euro för medborgarinstitut och 300 000 euro för folkhögskolor.

31. Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning (förslagsanslag)

Det är påkallat att föreslå ett tillskott för att höja utbildningsnivån hos dem som saknar yrkesutbildning eller vars utbildning är föråldrad. Det första regeringen gjorde var nämligen att lägga ner utbildningen Kunskapslyftet, som den föregående regeringen hade startat, och anslagen för den. Yrkesutbildningen behöver fler nybörjarplatser. En högkvalitativ inlärning i arbetet kräver att lärarna får bättre kunskaper om arbetslivet, att arbetsplatshandledarna får mer utbildning och att resurserna över lag stärks. Yrkesutbildningen behöver också pengar för forskning och utveckling för att klara av sin regionala uppgift. För ändamålet bör bl.a. anslaget för utvecklings- och serviceuppgiften för arbetslivet höjas. Vi måste också satsa på påbyggnadsutbildning för högutbildade.

Vi föreslår därför

att moment 29.30.31 ökas med 30 000 000 euro för vuxenutbildning.

40. (29.40, 50 och 60) Högskoleundervisning och forskning

30. Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag)

Yrkeshögskolorna samarbetar inom sina respektive områden med näringslivet och arbetslivet, liksom med finländska och utländska högskolor och övriga läroanstalter. De spelar en viktig roll i att utbilda experter för arbetslivet och utveckla arbetslivet regionalt. Yrkeshögskolorna producerar såväl teknologiska innovationer som sociala innovationer och systeminnovationer. De bör ytterligare uppmuntras att tillsammans med lokala företagare ta fram utvecklingsprojekt som kan ge nyutexaminerade jobb i 3—6 månader.

Dessutom är det nyttigt om permitterade kan få en chans att komplettera sina yrkeshögskolestudier och slutföra högre yrkeshögskolestudier.

Vi föreslår därför

att moment 29.40.30 ökas med 3 000 000 euro för yrkeshögskolornas driftskostnader.

50. (29.50.01, 02, 03, 20, delvis och 21) Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Vi socialdemokrater lade i våras fram ett alternativ till regeringens förslag till universitetslag. Vi ansåg att lagen inte tillgodosåg t.ex. kravet på stärkt autonomi för universiteten. Regeringen tvingades de facto ändra lagen på vissa centrala punkter. I det sammanhanget kritiserade vi regeringens sätt att värdera olika universitet med finansieringen som instrument. Exempelvis får det nya Aaltouniversitetet en oskäligt stor pott jämfört med andra offentligrättsliga universitet, vars anslag har gått upp i rök med deras höjda kostnader.

För att garantera de andra universitetens verksamhet är 17,3 miljoner euro alldeles för lite. Man måste också ta hänsyn till de föreslagna nedskärningarna i universitetens finansiella ram med anledning av produktivitetsprogrammet. Staten måste se till att de vetenskapsområden som inte har privata finansiärer får ersättande anslag. Vi har redan tidigare föreslagit att universitetens basfinansiering ska öka med 200 miljoner euro under valperioden, som vetenskaps- och teknologirådet rekommenderar.

Vi föreslår därför

att moment 29.40.50 ökas med 21 000 000 euro för de offentligrättsliga universitetens verksamhet.

70. Studiestöd

57. Måltidsstödet till högskolestuderande (förslagsanslag)

Våren 2008 höjde regeringen de högsta måltidspriserna med 25 cent utan att höja måltidsstödet. Det var de studerande som fick ta smällen för prishöjningen. Värdet av måltidsstödet till högskolestuderande måste återbördas till samma nivå som det hade 2008.

Måltiderna är det bästa sättet att främja sunda matvanor bland de studerande och den vägen deras välfärd. Det är av största vikt att de studerande har tillgång till god mat till ett skäligt pris. Det har många positiva följdverkningar.

Vi föreslår därför

att moment 29.70.57 ökas med 3 500 000 euro för att höja måltidsstödet till högskolestuderande.

80. (29.80, delvis) Konst och kultur

34. Statsandelar för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (reservationsanslag 3 år)

Anslagen för biblioteksbyggande ligger inte på rätt nivå.

Statsunderstöden måste kunna beviljas under byggtiden.

Vi föreslår därför

att moment 29.80.34 ökas med 1 000 000 euro för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek.

91. Ungdomsarbete

51. Verkstadsverksamhet för unga, förebyggande drogarbete och kvalitetspriser (reservationsanslag 2 år)

Ungdomsverkstäderna främjar inlärning i arbetet, ger de unga bättre yrkesfärdigheter och hjälper dem att välja yrke. Verkstadsverksamheten förebygger utanförskap bland arbetslösa och unga som avbrutit sina studier. Dessutom gör verksamheten det lättare för missbrukare, psykiskt sjuka och invandrare att komma ut i arbetslivet. Man måste också komma ihåg hur mycket samhället får betala för de unga som hotas av marginalisering, om det inte finns verkstäder. Det lönar sig att satsa mera på kostnaderna för verkstadsverksamhet.

Vi föreslår därför

att moment 29.91.51 ökas med 1 500 000 euro för verkstadsverksamhet för unga.

30. Livsmedelssäkerhet och -kvalitet

20. Veterinärvård (förslagsanslag)

Djurförsök är ofta motiverade av medicinska skäl. Skyldigheten att ersätta djurförsök med andra metoder alltid när detta är möjligt har skrivits in i ett flertal internationella överenskommelser som är bindande för Finland (bl.a. direktiv 86/609/EES). Riksdagen har för sin del i flera sammanhang pläderat för alternativa metoder.

Vi föreslår därför

att moment 30.30.20 ökas med 100 000 euro för att stödja alternativ till djurförsök.

50. Vattenhushållning

20. Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna (reservationsanslag 3 år)

Med beaktande av 2009 års tilläggsbudgetar (30.50) minskar anslagen för vattenhushållning med inemot 12 miljoner euro jämfört med i år. Det behövs kraftfullare insatser för att förbättra vattendragen i vårt land. De nya vattentäkter och täckande vattenledningsnät som redan nu planerats måste så snart som möjligt fås i användning för att bosättningen på landsbygden ska kunna utvecklas och vattentillgången tryggas i större inrättningar för livsmedelsberedning och regioner med mycket boskapsskötsel. En livskraftig landsbygd kräver också ökade investeringar i avloppsvattenshanteringen. Enligt en behovsutredning som gjordes i fjol behövs det ytterligare omkring 25 miljoner euro utöver de tilläggsresurser på 15 miljoner euro som reserverats för ramperioden för att genomföra rationella avloppsprojekt på landsbygden. Då kan ytterligare omkring 10 000 hushåll anslutas till avloppsnät.

Vi föreslår därför

att moment 30.50.20 ökas med 1 000 000 euro för vattendrags- samt vatten och avloppsarbeten.

31. Stöd till vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar (reservationsanslag 3 år)

Vattenförsörjningens kvalitet inverkar på många sätt på människors välbefinnande, som hälsa, hygien och boendebekvämlighet och dessutom på miljöns status. Det behövs allt kraftfullare insatser för att förbättra vattendragens status i vårt land. Merparten av anslagen kommer 2010 att användas för att stödja vattenförsörjningen genom anläggning av regionala förbindelse- och matarledningar i statens regi och understöd för vattenförsörjning. En livskraftig landsbygd kräver dessutom adekvata satsningar på vattenförsörjning och skydd mot översvämningar.

Vi föreslår därför

att moment 30.50.31 ökas med 1 000 000 euro för vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar.

10. Trafiknätet

20. (31.10.21, 22 och 23) Bastrafikledshållningen (reservationsanslag 2 år)

Vi har redan i flera år påpekat att regeringens anslag för bastrafikledshållningen är alltför njugga och strider mot den trafikpolitiska redogörelse som riksdagen enhälligt godkänt.

Regeringen lever inte upp till sin egen redogörelse utan skär tvärtom åter i den totala finansieringen av bastrafikledshållningen, denna gång med omkring 21 miljoner euro jämfört med 2009. Kommunikationsutskottet och finansutskottet ser båda med oro på hur statens största förmögenhet vittrar sönder och hur dess värde hela tiden sjunker för att resurserna för bastrafikledshållningen inte räcker till. Det måste avsättas anslag för bastrafikledshållning som garanterar att trafiknätet hålls i tillbörligt skick och förbättras där det behövs. Kommunikationsutskottet har varit enhälligt i sitt krav på en nivåhöjning på upp till 200 miljoner euro.

Vi föreslår därför

att moment 31.10.20 ökas med 74 000 000 euro för bastrafikledshållning.

30. Stöd till trafiken och köp av tjänster

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Kollektivtrafiken måste göras attraktivare, för att främja spår- och kollektivtrafiken är ett villkor för en hållbar samhällsstruktur med tanke på klimatförändringen.

Kollektivtrafiken står för omkring 15 procent av det inhemska transportarbetet inom persontrafik och andelen har minskat år för år. Den ökade persontrafiken består nästan uteslutande av ökad personbilstrafik. Vi anser att regeringens anslag för kollektivtrafik är försumbara trots att det finns välunderbyggda trafikpolitiska, miljöpolitiska och säkerhetsrelaterade fakta som talar för ett väsentligt större stöd för den.

Vi föreslår därför

att moment 31.30.63 ökas med 19 000 000 euro till stöd för kollektivtrafiken.

64. Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år)

Volymen på fartygsbeställningar har rasat med 97 procent jämfört med 2008. De finska varven har inte fått in beställningar sedan sommaren 2008. I vår skuggbudget avsätter vi 100 miljoner euro för tidigarelagda fartygsbeställningar. Beställningarna är fördelade över försvars-, kommunikations- och inrikesministeriets förvaltningsområden. Graden av inhemskt ursprung i beställningarna är hög och de sysselsättande effekterna är betydande inte minst i Åboregionen och Satakunta.

Vi föreslår därför

att moment 31.30.64 ökas med 35 000 000 euro för tidigareläggning av fartygsbeställningar.

40. Kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation

50. Statsunderstöd för genomförande av det riksomfattande bredbandsprojektet (reservationsanslag 3 år)

I principbeslutet om bredband från slutet av förra året ställde regeringen som mål att så gott som alla fram till 2015 ska ha en 100 Mbit/s fiberuppkoppling eller liknande uppkoppling. Vid utfrågningen av sakkunniga i kommunikationsutskottet har det emellertid visat sig att det totala kostnadsförslaget för bredbandsprojektet kan komma att överskridas i betydande grad.

Snabba och pålitliga bredbandsförbindelser är ett måste till exempel för den regionala jämlikheten och landets livskraft och konkurrenskraft. Bredbandsprojekten har också stora sysselsättande effekter. E-tjänster är dessutom bra för produktiviteten.

I en internationell jämförelse har Finland hamnat på efterkälken i IT-samhällsutvecklingen. Staten får lov att göra en snabb gir för att få informationssamhället på rätt kurs. Så är till exempel Näringslivets delegation mycket bekymrat över hur vi med nuvarande politik ska klara av befolkningens åldrande, den ekonomiska krisen och den ökande globaliseringen. Mot detta är anslagen för bredbandsprojektet 2010 otillräckliga.

Vi föreslår därför

att moment 31.40.50 ökas med 2 500 000 euro för det riksomfattande bredbandsprojektet.

20. Innovationspolitik och företagens internationalisering

41. Statsunderstöd till vissa sammanslutningar och organisationer för främjande av näringspolitiken (reservationsanslag 3 år)

Anslaget under momentet sjunker med 2,4 miljoner euro nästa år. Nedskärningen är obefogad, eftersom läget i vår export kommer att vara krävande en lång tid framöver. Fintra bör fortfarande få stöd och exportsatsningarna ska också ha som prioritet att sätta fart på exporten inom miljösektorn och servicesektorerna. Kvalitetsstödssystemet är fortfarande ett viktigt verktyg. Vi föreslår ett tillskott med 1 000 000 euro för Fintra och med 700 000 euro för kvalitetsarbete.

Vi föreslår därför

att moment 32.20.41 ökas med 1 700 000 euro för statsunderstöd till vissa sammanslutningar och organisationer för främjande av näringspolitiken.

42. Utveckling av innovationskluster (reservationsanslag 3 år)

Arbetet för innovationer måste bli effektivare i vårt land. Anslagen för ny affärsverksamhet måste höjas. Finland har kompetens på många områden. Nya områden som växer fram finns inom miljösektorn och servicesektorerna. Det behövs mer anslag för ny affärsverksamhet och internationalisering i företag på de här områdena.

Vi föreslår därför

att moment 32.20.42 ökas med 12 000 000 euro för att utveckla innovationskluster.

43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag)

Internationaliseringsbidragen till företag bör höjas markant i det här ekonomiska läget. Det är viktigt att stödja nya sektorer vid sidan av de konventionella exportbranscherna. Finland har kompetens på miljöområdet och i servicesektorerna. Nu behöver vi sätta fart på internationaliseringsprojekt och utöka stödet till de här områdena. Det är bra att regeringen utvidgar anslagen för internationaliseringsprojekt inom träindustri och träbyggande.

Vi föreslår därför

att moment 32.20.43 ökas med 28 800 000 euro till internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt.

45. Företags beredning av forsknings- och utvecklingsprojekt (reservationsanslag 3 år)

Vi föreslår

att moment 32.20.45 ökas med 5 000 000 euro för beredning av forskningsprojekt i företag.

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Arbets- och näringsbyråerna behöver mer personal på grund av den ökande arbetslösheten och i synnerhet ungdomsarbetslösheten. Det gäller särskilt effektiv vägledning för arbetssökande, tilldelning och presentation av arbetssökande till lediga jobb. Med de resurser som regeringen föreslår kommer det här målet för extra arbete inte att nås.

Vi föreslår därför

att moment 32.30.01 ökas med 3 000 000 euro för arbets- och näringsbyråernas omkostnader.

42. Räntestöd till Finnvera Abp och ersättningar för Finnvera Abp:s förluster (förslagsanslag)

Finnvera Abp kan bevilja konjunkturlån och konjunkturgarantier till företag vars lönsamhet eller likviditet har försämrats på grund av lågkonjunkturen efter finanskrisen som började 2008 och som bedöms ha förutsättningar att bedriva lönsam verksamhet efter att konjunkturläget har förbättrats. För att konjunkturfinansieringen ska underlätta läget för varvens nätverk av underleverantörer är det viktigt att se till att Finnvera Abp har tillräckligt med fullmakt att bevilja sådan finansiering.

Vi föreslår därför

att moment 32.30.42 ökas med 3 000 000 euro för Finnveras konjunkturfinansiering.

45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag)

Stöden under momentet riktas till projekt som främjar små och medelstora företags tillväxt, kompetens, nätbyggande och internationalisering. I områden med plötsliga omstruktureringar riktas stöden särskilt till projekt som skapar nya arbetstillfällen och sysselsättningsmöjligheter. Av tillskottet är 5 miljoner euro avsett för områden som statsrådet utsett och där det sker plötsliga omstruktureringar.

Vi föreslår därför

att moment 32.30.45 ökas med 8 000 000 euro för företagens forsknings- och utvecklingsprojekt.

46. Innovationsstöd för skeppsbyggnad (reservationsanslag 3 år)

Innovationsstöd för skeppsbyggnad kan betalas till företag som bygger, reparerar eller modifierar fartyg och är registrerade i Finland. Stödet kan beviljas för framtagning av nya typer av fartyg, planering, innovativa delar plus utveckling och genomförande av innovativa arbetsmetoder inom produktion, planering och logistik. Villkoret är att projektet genomförs i Finland.

Vi föreslår därför

att moment 32.30.46 ökas med 10 000 000 euro för innovationsstöd för skeppsbyggnad.

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Ekonomiexperter räknar med att arbetslösheten kommer att öka betydligt nästa år. Arbetslöshetsgraden väntas gå upp till 10—13 procent. Ändå stiger anslagen för arbetskraftspolitik med mindre än tio procent jämfört med årets anslag, bara med ungefär 40 miljoner. Med de här anslagen kommer andelen s.k. aktiverade arbetslösa att vara bara ungefär 21 procent, medan den år 2008 då sysselsättningen var bra utgjorde i genomsnitt 28,8 procent av alla arbetslösa.

Tillräckliga anslag måste reserveras för sysselsättande åtgärder så att fler nås av aktiva åtgärder. Det är bättre att erbjuda tillfälle till arbete och utbildning än att låta människor slås ut från arbetsmarknaden. Det är rationellt att utöka utbildningen för vuxna arbetslösa, så att det blir lättare att bemöta omstruktureringar i arbetslivet och bygga broar mellan arbetslöshet och arbete.

Vi socialdemokrater föreslår ett sysselsättningspaket där den här budgetmotionen ingår för att hindra långvarig arbetslöshet och förbättra situationen för unga arbetslösa i synnerhet.

Vi föreslår därför

att moment 32.30.51 ökas med 100 000 000 euro för sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder.

64. Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag)

Sysselsättningsfrämjande investeringsstöd är avsedda att bidra till uppkomsten av nya arbetstillfällen. Ett arbetsprogram för sysselsättningen tillämpas för medfinansiering av investeringsprojekt på ämbetsverk och inrättningar och siktar på att tidigarelägga projekt som är betydelsefulla för sysselsättningen.

Skogsindustrin kämpar med fortsatta problem och många orter där det finns skogsindustri befinner sig i svårigheter. Produktionen har redan skurits ner eller kommer att skäras ner nästa år inom många andra sektorer också. Ändå minskar regeringen investeringsanslagen, som är ett viktigt stöd för bland annat orter med plötsliga omstruktureringar.

Vi föreslår därför

att moment 32.30.64 ökas med 30 000 000 euro för att förbättra den regionala och lokala sysselsättningen och lindra konsekvenserna av de problem som plötsliga omstruktureringar förorsakar.

40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år)

Hushållens skuldsättning har ökat under den senaste tiden. Den har påverkats mest av investeringar i bostadsbyggande och en livlig handel med gamla bostäder. Dessutom har konsumtion på kredit ökat. Denna utveckling tillsammans med den ökande arbetslösheten ger signaler om att behovet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning inte kommer att minska, snarare tvärtom. Därför är det inte heller befogat att minska anslaget från nivån år 2009.

Vi föreslår därför

att moment 32.40.31 ökas med 1 100 000 euro för ordnande av skuldrådgivning.

50. Statsunderstöd för konsumentorganisationer (fast anslag)

Konsumentorganisationerna hade stor betydelse i landet innan det fanns lagstiftning på området. I takt med att lagstiftningen utvecklats har organisationerna fått en något minskad betydelse. Men det finns fortfarande rum för bevakning av konsumenternas intressen, rådgivning och information.

Vi föreslår därför

att moment 32.40.50 ökas med 125 000 euro för statsbidrag till konsumentorganisationer.

50. Regionutveckling och strukturfondspolitik

43. Landskapsutvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)

Landskapsutvecklingspengarna är ett nationellt anslag i statsbudgeten för utveckling av regionerna. Det kan disponeras för regionala program, utländska samarbetsprojekt och utveckling av näringsverksamhet i regionerna. Över lag används pengarna för att genomföra tidsbegränsade utvecklingsprojekt enligt riktlinjerna i landskapsprogrammet.

I budgetpropositionen är pengarna minskade med 2,5 miljoner euro jämfört med innevarande år. Detta kommer att försvåra verksamheten i många landskap, särskilt i de landskap som har fått kännbart minskade regionutvecklingspengar av EU för den pågående programperioden.

Vi föreslår därför

att moment 32.50.43 ökas med 2 500 000 euro för att höja landskapsutvecklingspengarna.

60. Energipolitik

20. Främjande av energisparande och användning av förnybar energi samt energiinformation (reservationsanslag 3 år)

Också vi i Finland kommer att bli tvungna att uppmärksamma de här åtgärderna när vi arbetar för att genomföra och utveckla energisparavtalen och för att ny energiteknik och bioenergi ska lanseras. I framtiden måste vi påverka attityder, vanor och val i olika situationer. Vägledningen och informationen måste sikta på att sprida information om energisparande och förnybara energikällor till en så stor grupp av användare som möjligt. Budgetpropositionen väger inte in de här behoven i tillräcklig mån och innehåller inte tillräckliga anslag.

Vi föreslår därför

att moment 32.60.20 ökas med 500 000 euro för främjande av energisparande och förnybar energi och för energiinformation.

01. Förvaltning

03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år)

Besvärsnämnden för social trygghet är en besvärsinstans av nämndtyp som kan jämföras med en specialdomstol för socialförsäkring. Den avgör besvär över FPA:s förmånsbeslut i första instans. Nämnden har redan i flera år lidit av långa behandlingstider och stora ärendebalanser. Oskäligt långa behandlingstider riskerar sökandenas rätt till försörjning och rättssäkerhet och ger upphov till osäkerhet och förvirring i deras dagliga liv. Bl.a. biträdande justitiekanslern har påtalat ärendebalanserna.

Nämnden har haft omkring 30 000 obehandlade ärenden på senare tid. Kön har inte blivit nämnvärt kortare, fastän nämnden har effektiviserat sin verksamhet och fått något ökade resurser. I år ser det ut som om ca 30 000 ärenden förblir oavgjorda även om ett antal ärenden motsvarande det inkommande antalet kan avgöras. I sin granskning 2008 menade biträdande justitiekanslern att högst sex månader kan anses vara en skälig behandlingstid. Den genomsnittliga behandlingstiden i nämnden var 16 månader och 10 dagar under 2008. I budgetpropositionen föreslår regeringen att nämndens behandlingstid ska vara 14 månader med de resurser som finns att använda nästa år. Detta stämmer inte överens med biträdande justitiekanslerns syn på en skälig behandlingstid. Kanslern har uppgett sig göra en ny granskning i år av nämndens verksamhet.

Nämnden har föreslagit större anslag för 2010 än vad som har beviljats för i år. Enligt motiven avses det temporära tillskottet för att avarbeta ärendebalansen slopas vid utgången av 2010. Men det kommer att ta knappt två år att behandla de ungefär 30 000 ärenden som står i kö utan att ett enda inkommande nytt ärende avgörs under den tiden, med hänsyn till nämndens nuvarande personella resurser och den genomsnittliga behandlingstiden på senare år. Nämnden bör beviljas åtminstone det anslag som den föreslår för 2010.

Vi föreslår därför

att moment 33.01.03 ökas med 810 000 euro för omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet.

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

51. Barnbidrag (förslagsanslag)

Den ökande fattigdomen bland barnfamiljer förklaras av att arbetslösheten växer, det blir vanligare att ta ut familjeledighet och familjeförmånerna skars ner under depressionsåren och har därefter förlorat i köpkraft. Fattigdomen bland barnfamiljer är en av de största riskfaktorerna i barns och ungas utveckling. Fattigdom inverkar negativt på den psykiska hälsan och gör det svårare för människorna att klara sig socialt. Dessutom ökar risken för utanförskap och generationsöverskridande fattigdom. Barn och unga får sämre möjligheter att fullt ut engagera sig i samhället. Dessutom är fattigdom bland barnfamiljer både mänskligt och ekonomiskt sett ytterst dyrt.

Enligt undersökningar hör bl.a. ensamföräldrars familjer till riskgruppen i fråga om låga inkomster. Därför krävs det särskild uppmärksamhet på att minska fattigdom bland sådana familjer. Sysselsättningen bland ensamföräldrar har minskat sedan början av 1990-talet. Ensamföräldrar har det också svårare att samordna arbete och familjeliv. Ensamförsörjartillägget till barnbidraget är för närvarande 46,60 euro per barn i månaden. Det bör höjas till 66,60 euro per barn i månaden.

Vi föreslår därför

att moment 33.10.51 ökas med 37 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av ensamförsörjartillägget till barnbidraget med 20 euro i månaden.

54. Bostadsbidrag (förslagsanslag)

Boendekostnaderna har stigit betydligt, särskilt i de största stadscentrumen, vilket inte minst har försämrat barnfamiljernas ekonomi. För att de inte ska ta en oskäligt stor del av barnfamiljernas disponibla inkomster bör stödet för boende förbättras och grunderna för att bestämma det allmänna bostadsbidraget förenklas. För att säkerställa boende till skäligt pris behöver också mark-, planläggnings- och bostadspolitiken stärkas i kommunerna.

Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 93/2009 rd föreslår vi

att moment 33.10.54 ökas med 60 000 000 euro för att förbättra det allmänna bostadsbidraget.

20. Utkomstskydd för arbetslösa

31. Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag)

Skyldigheten att delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska inte bara gälla unga utan också personer över 25 år från och med början av nästa år. Följden av att tacka nej, avbryta eller bli tvungen att avbryta verksamheten är att arbetslösa som får arbetsmarknadsstöd drabbas av 60 dagars karens och att arbetslösa med utkomststöd får grunddelen nedskuren med 20 procent oavsett ålder.

I en del kommuner är läget i dag det att de inte kan ordna meningsfull och sysselsättningsfrämjande arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. En del kommuner kan inte arrangera någon arbetsverksamhet alls. Arbetsverksamheten liknar i vissa fall mer obligatoriskt arbete då den ska vara en rehabiliterande process, där deltagarnas personliga egenskaper stärks för att de ska kunna bli delaktiga av arbetsförvaltningens primära åtgärder och komma ett steg närmare den öppna arbetsmarknaden. De får till exempel inte tillräckligt med handledning och rådgivning. Också stödet från social- och hälsovården är otillräckligt. De bästa resultaten och effekterna kan man få i arbetsverksamheten om platserna finns i organisationer specialiserade på coachning. Där är instruktörerna utbildade i coachning av individer och grupper och i arbetsträning och de kan erbjuda många olika typer av uppgifter på flera nivåer.

Det finns alltså rum för förbättringar i kvaliteten. Nu har regeringen ytterligare utvidgat kommunernas skyldighet att ordna verksamhet. Lagändringen kommer enligt Kommunförbundet att leda till att tiotusentals människor kommer att omfattas av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Det betyder samtidigt att det krävs cirka 180 miljoner euro i extra anslag (bedömningen grundar sig på FPA-statistik som visar att det finns 51 000 som uppfyller villkoren för aktiveringsplan). Regeringen har avdelat sammanlagt 2,1 miljoner euro i extra statsandelar till kommunerna för det här ändamålet per år.

Regeringens bedömning skiljer sig alltså betydligt från Kommunförbundets. Genom att utöka kommunernas uppgifter men reservera uppenbart otillräckliga anslag för att genomföra reformen visar regeringen att den inte inser hur allvarligt läget i kommunalekonomin redan är.

Vi föreslår därför

att moment 33.20.31 ökas med totalt 30 000 000 euro i statligt stöd till kommunerna för att bygga ut arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte.

51. Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag)

Grundtryggheten för arbetslösa släpar långt efter den övriga inkomstutvecklingen. Långtidsarbetslösa utgör inemot hälften av alla utkomststödtagare. Läget är alarmerande. I och med den drastiskt ökande arbetslösheten riskerar allt fler finländare att slås ut både från arbetsmarknaden och samhället, eftersom deras låga inkomster hindrar dem att planera sin egen framtid. Den ökande utsattheten måste stoppas genom att försörjningen för dem som har de lägsta inkomsterna höjs.

En del hushåll som nu får utkomststöd kan slippa leva på stödet om arbetslöshetsdagpenningen höjs, bostadsbidraget justeras och låginkomsttagares beskattning rättas till. På så sätt kan en del av den kommunala socialvårdens arbetsinsats i stället för handläggning av ansökningar användas för rehabiliterande och förebyggande socialarbete.

Arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen för arbetslösa utan barntillägg är i genomsnitt 551 euro per månad. För att förbättra de arbetslösas villkor föreslår vi att arbetslöshetsdagpenningen höjs med två euro. Då stiger stödet efter indexhöjningar till ca 594 euro på månadsnivå och till ca 27,6 euro per dag. Bl.a. de minskade utkomststödsutgifterna kompenserar kostnaderna för höjningen.

För att barnfamiljerna ska få det bättre bör nivån på barntilläggen till arbetslöshetsförmånerna höjas. Därför föreslår vi att barntilläggen till arbetslöshetsdagpenningarna höjs med 20 procent.

Ett tillräckligt antal aktiveringsåtgärder ska förenas med nivåhöjningen för att hjälpa långtidsarbetslösa att placera sig på nytt på arbetsmarknaden.

Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 576/2009 rd föreslår vi

att moment 33.20.51 ökas med sammanlagt 60 000 000 euro för att budgetbaserat höja arbetslöshetsdagpenningarna med 2 euro per dag och barntilläggen till arbetslöshetsersättningarna med 20 procent.

52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

För att förbättra de arbetslösas villkor föreslår vi att arbetslöshetsdagpenningen höjs med två euro. Då stiger stödet efter indexhöjningar till ca 594 euro på månadsnivå och till ca 27,6 euro per dag. Bl.a. de minskade utkomststödsutgifterna kompenserar kostnaderna för höjningen.

Behovsprövningen av de arbetslösas utkomstskydd är en exceptionell företeelse i vår sociala trygghet, som i övrigt är individuell. Ingen annan risksituation i livet innebär ett hot för den berörda att bli helt utan social trygghet på grund av makens eller makans inkomster. Problematiken förvärras på grund av äktenskapslagen som säger att bara äkta makar är skyldiga att försörja varandra. Enligt undersökningar lever nästan hälften av de arbetslösa som har blivit utsatta för behovsprövning i ett samboförhållande och kan alltså inte kräva att sambon försörjer dem. Arbetslösa som lever i parförhållande riskerar att bli helt utan arbetsmarknadsstöd, om partnern tjänar mer än 2 400 euro i månaden. Behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet drabbar oftast kvinnor, så den är också indirekt en jämställdhetsfråga.

Också föräldrarnas inkomster påverkar arbetsmarknadsstödet, om den arbetslösa bor i samma hushåll som sina föräldrar och inte uppfyller arbetsvillkoret. Individualiteten i den sociala tryggheten bör befästas. Därför ska behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet slopas.

Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 95/2009 rd föreslår vi

att moment 33.20.52 ökas med sammanlagt 110 000 000 euro för att budgetbaserat höja arbetsmarknadsstödet med 2 euro per dag och barntilläggen till arbetslöshetsersättningarna med 20 procent och för att slopa behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet i fråga om make och barn.

30. Sjukförsäkring

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

Pappamånaden förlängs med två veckor från och med den 1 januari 2010. Det är en positiv reform med tanke på fördelningen av kostnaderna för föräldraskap och jämställdheten, men också framför allt eftersom den bidrar till uppkomsten av en relation mellan pappa och barn. Nackdelarna med lagändringen är att skilsmässofamiljer särbehandlas och att pappamånaden i s.k. flerlingsfamiljer inte förlängs per barn. Pappor i flerlingsfamiljer kan alltså inte umgås med babyn lika länge eller på lika villkor som pappor till ett enda barn.

Om föräldrarna har skilt sig är det hos oss vanligt att de har gemensam vårdnad om barnen och att dessa bor växelvis hos vardera föräldern. Förbundet för makalösa föräldrar beräknar att föräldrarna i ungefär 5—10 procent av alla nya avtal kommer överens om att barnet ska bo växelvis hos vardera föräldern. Dessutom blir det allt vanligare att barnet träffar umgängesföräldern 8—12 dagar i månaden. Sammanlagt ungefär en tredjedel av skilsmässobarnen träffar sin umgängesförälder mycket, alltså de bor praktiskt taget också hos denna.

En förälder som bor på annat håll har inte rätt till familjeledighet såsom faderskapsledighet på lika villkor. Även pappor som inte bor i samma hushåll som mamman bör ha rätt till faderskapspenning. Om faderskapet inte är fastställt eller om pappan inte bor i samma hushåll som mamman och heller inte tar vara på sin rätt till pappaledighet, bör mamman enligt oss ha rätt att ta ut de här extra dagarna med föräldrapenning.

Pappan och varje barn i flerlingsfamiljer (tvillingar osv.) bör ha rätt till individuellt stöd för sin ömsesidiga relation. Det är också viktigt att pappan kan delta i den dagliga barnavården, för det hjälper hela familjen att orka och klara sig. Därför bör också flerlingsfamiljer få lagfäst rätt till en längre pappamånad. Pappor i flerlingsfamiljer bör ha rätt till faderskapspenning för varje barn som föds i minst 24 vardagar genast efter avslutad föräldrapenningsperiod. Det betyder att pappor till tvillingar på de villkor som lagen ställer ska ha rätt till faderskapspenning i högst 48 vardagar, pappor till trillingar i högst 72 vardagar, pappor till fyrlingar i högst 96 vardagar och så vidare.

Vi föreslår därför

att moment 33.30.60 ökas med 2 000 000 euro för att budgetbaserat förlänga pappaledigheten i flerlingsfamiljer och införa lika villkor i fråga om pappaledighet för ensamföräldrars familjer och umgängesföräldrar.

40. Pensioner

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen (förslagsanslag)

Pensionerades vardag måste underlättas genom fungerande tjänster men också genom transfereringar. Bostadsbidraget till pensionstagare måste förbättras för att de som får liten folkpension eller arbetspension ska få det bättre. En högre nivå på bostadsbidraget hjälper i synnerhet pensionärer som bor i hyreslägenheter på områden med höga boendekostnader. De gränser för boendekostnader som tillämpas när bostadsbidraget till pensionstagare räknas ut släpar helt tydligt efter de höjda hyrorna.

Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 96/2009 rd föreslår vi

att moment 33.40.60 ökas budgetbaserat med 60 000 000 euro för höjt bostadsbidrag till pensionärer.

60. (33.60, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

31. Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården och till vissa andra utgifter (reservationsanslag 3 år)

Nästan alla kommuner har upphört med hemtjänsten till barnfamiljer. Då kan det gå så att familjerna inte kan få hjälp av någon annan än av en barnskötare från Mannerheims Barnskyddsförbund, vars timarvode (ca 10 euro) är för dyrt för många vårdnadshavare. Dessutom finns det inte sådana tjänster att få på alla håll. Därför tvingas många vårdnadshavare ta ledigt utan lön. Det är särskilt svårt att få hjälp med omvårdnaden av funktionshindrade barn. Även om många kommuner har integrerat familjearbete i barnskyddet, sätts detta arbete in först när problemen hos barn och familjer tillspetsats. Som ett vardagsnära, praktiskt stöd skulle hemservicen i många fall göra barnskyddsåtgärder överflödiga. Vi föreslår följaktligen ett höjt anslag för effektivare hemservice till barnfamiljer som ett led i det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE).

Vi föreslår därför

att moment 33.60.31 ökas med 2 000 000 euro för att effektivisera hemservicen till barnfamiljer.

32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård (fast anslag)

De pengar för särskilda statsandelar för forskning som administreras av social- och hälsovårdsministeriet drogs ner med 8,7 miljoner euro i fjol, trots att forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård både resultat- och volymmässigt har ökat avsevärt under den senaste tiden. Trots våra krav återinfördes pengarna inte i budgeten. För nästa år föreslås samma anslag som har funnits att använda i år. Detta kan leda till att forskningsfinansiärerna i framtiden kommer att ha mycket mer att säga till om vad som överhuvudtaget forskas i och var. Staten bör trygga den offentliga finansieringen av forskning för att säkerställa att den är opartisk. Därför föreslår vi att anslagen för denna forskning ökas.

Vi föreslår därför

att moment 33.60.32 ökas med 5 000 000 euro för forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård.

35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet (förslagsanslag)

Höjningar av primära förmåner som barnbidrag hjälper inte barnfamiljer som får utkomststöd, eftersom förmånerna beaktas i utkomststödsbeloppet. Därför ska utkomststödet till barnfamiljer förbättras.

Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 97/2009 rd föreslår vi

att moment 33.60.35 ökas med 16 000 000 euro för budgetbaserad höjning av barntillägget till utkomststödet med 30 euro i månaden.

37. Statsunderstöd till kommunerna för social- och hälsovårdens reparationsprojekt

I dagens ekonomiska läge bör staten satsa på offentligt byggande. Reparationsbyggnad stimulerar byggsektorn och förbättrar sysselsättningen. Mer anslag ska avdelas för mögelreparationer och förbättrad energiprestanda i offentliga byggnader — daghem, hälsovårdscentraler och ålderdomshem — så att de blir trivsamma för allmänheten.

Också det faktum att befolkningen blir äldre ställer nya krav på teknisk utrustning i bostadshus. Vi måste se till tillgängligheten och säkerheten i ålderdomshem. Också de särskilda behoven i daghem och hälsovårdscentraler måste beaktas. Vi måste bära vårt ansvar för att de som använder kommunala byggnader ska må bra. Det betyder att mögelskador måste åtgärdas och anslagen för ändamålet säkerställas. Regeringen måste sätta in mer resurser på reparationer av fuktskador och förbättrad energiprestanda i kommunala byggnader.

Enligt budgetpropositionen beviljas reparationsunderstöd till kommunerna i efterhand, så kommunerna kommer att få de pengar de investerat tillbaka tidigast 2012. Det är inte bra konjunkturpolitik. Förutom en förhöjning av stödet för kommunernas investerings- och reparationsbyggande kräver vi att stödet förverkligas som finansiering i byggskedet.

Vi föreslår därför

att moment 33.60.37 ökas med 10 000 000 euro för reparationsprojekt inom social- och hälsovården.

70. Främjande av hälsa och funktionsförmåga

50. Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Anslaget för hälsofrämjande verksamhet minskas med 5,2 miljoner euro. En del av ansvaret för att finansiera hälsofrämjande projekt överlåts till Penningautomatföreningen. Regeringen låter föreningen ta över ansvaret för uppgifter som tillkommer det allmänna. Ändringen innebär att bidragen till organisationer minskar med 3,2 miljoner euro. Det leder till många slags problem för organisationerna, som utför ett viktigt arbete både för att tillhandahålla och utveckla tjänsterna.

Vi föreslår därför

att moment 33.90.50 ökas med 3 200 000 euro till stöd för organisationer.

01. Miljöförvaltningens omkostnader

01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Socialdemokraterna anser att miljöministeriets anslag är för litet. Anslagen minskar år för år, och då är det omöjligt att garantera de forsknings- och utvecklingsresurser för miljöministeriets förvaltningsområde som behövs för planering och genomförande av miljöpolitiken och för att politiken ska få genomslag i samhället. Forskningsanslaget har nästan halverats på senare år.

Vi föreslår därför

att moment 35.01.01 ökas med 2 500 000 euro för ministeriets anslag till forskning, utveckling och planering.

10. Miljö- och naturvård

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Med anslaget bekostas miljömässigt viktiga vattenvårdsprojekt och förbättringar av förorenade områden. Budgeten och tilläggsbudgetarna för 2009 sammanräknade visade på ett anslagsutfall på 18 950 000 euro för innevarande år. I budgetpropositionen för 2010 är anslaget betydligt nedskuret till 12 500 000 euro. Trenden är brant sjunkande, även i jämförelse med anslagsnivån i den ordinarie budgeten för 2009.

De förorenade områdena i Finland uppskattas vara ca 20 000 till antalet. För att sanera dem beräknas anslagsbehovet totalt uppgå till 1—1,2 miljarder euro de närmaste 20 åren. I takt med att tillståndet i Östersjön har försämrats har särskilt miljövårdsarbetena för att skydda Östersjön fått större betydelse. Anslaget spelar en viktig roll när det gäller att minska belastningen på Östersjön när avloppsbelastningen från glesbygden minskar. Detta arbete kräver större anslag än regeringen tror eftersom tiotals avloppsprojekt i olika delar av landet väntar på tillräckliga resurser för att kunna starta.

Finansutskottet föreslår att anslagen höjs med tre miljoner euro från de medel som riksdagen har att fördela. Tillskottet är viktigt men alldeles för litet. I en budgetmotion (BM 99/2009 rd) föreslår vi ett tillskott med tio miljoner euro. Eftersom regeringen föreslår tre miljoner euro från de medel som ska fördelas, saknas fortfarande sju miljoner euro jämfört med vårt förslag.

Vi föreslår därför

att moment 35.10.77 ökas med 7 000 000 euro för att trygga anslaget för miljövårdsarbeten.

20. Samhällen, byggande och boende

Kommunerna måste få stöd för byggnadsinvesteringar

I det hårda konjunkturläget har kommunernas möjligheter att investera försämrats. Åtgärder för att stimulera den kommunala ekonomin är det allra säkraste sättet att öka efterfrågan här hemma och trygga jobben, och samtidigt behålla den regionala balansen. För att motverka en ännu större ekonomisk nedgång måste staten kraftfullt styra kommunerna mot att investera i ombyggnader och nybyggnader. Men då måste kommunerna ha en viss självförsörjningsgrad för att till exempel en alltför hög egenandel i strukturfonderna inte ska hindra kommunerna att utnyttja den möjligheten. Det räcker inte med att höja statsandelarna. Det krävs också extra satsningar från statens sida för att snabbt få i gång bygginvesteringarna. Styrningen av byggandet måste också kombineras med bättre energiprestanda och bättre ekonomiska lösningar.

För att direkt stödja byggverksamheten i kommunerna bör vi införa ett tvåårigt investeringsstöd till kommunerna. Det ska kunna användas till att bygga nya eller reparera gamla allmänna byggnader, till exempel sjukhus, skolor och daghem. Anslaget ska vara totalt 30 000 000 euro för 2010. Det får användas till bygginvesteringar i kommunerna. Bidraget ska vara högst 10 procent av de sammanlagda investeringskostnaderna. Miljöministeriet ska bevilja bidrag på ansökan av kommunerna. Ministeriet bör prioritera energieffektiva projekt.

Man måste få behålla sitt hem fastän man mister jobbet

En tillfällig nedgång i människornas personliga försörjning under en ekonomisk depression leder ofta till att de tvingas göra sig av med sin ägarbostad. I värsta fall tyngs de fortfarande av bostadsskulder. Vi socialdemokrater föreslår att människorna ska kunna behålla sitt hem på rimliga villkor om de blir arbetslösa eller om företaget går omkull. Staten ska ta fram en borgensmodell där den som bor i ägarbostad tillfälligt får flexiblare betalningsvillkor för sina bostadslån, så att onödiga personliga konkurser kan undvikas.

Enligt modellen ska staten tillfälligt kunna gå i borgen för ett bostadslån, om ägarens inkomster plötsligt minskar drastiskt på grund av arbetslöshet, sjukdom eller konkurs. Staten ska kräva flexibilitet av bankerna när det gäller tidsplanen för amorteringen. Inom ramen för ett sådant här system kan staten också bevilja fyllnadsborgen för viss tid. Amorteringarna ska fortsätta enligt gamla villkor när läget har normaliserats.

Fler nya bostäder för unga

Det behövs nya hyresbostäder till skäligt pris och renoveringar i befintliga hyresbostäder. Men utöver dessa bör Statens bostadsfond kraftigare stödja nybyggnad till skäligt pris, särskilt med tanke på unga och barnfamiljer. Nybyggnation bör konsekvent satsa mer på träbyggande. Med stöd av lagen om räntestöd för ägarbostadslån (1204/1993) har räntestödslån hittills företrädesvis beviljats för egnahemshus, men det finns ingenting som hindrar att personliga lån återinförs, alltså räntestödslån för nybyggnad i större utsträckning.

Då beviljar Statens bostadsfond ett statsgaranterat lån i byggnadsfasen och övervakar tomtpriset. Detta kräver tomtöverlåtelser och skäliga byggkostnader och försäljningspriser. Uppgifterna om dessa ska vara allmänt åtkomliga efter beslutet. Aktieköparna får ett aktiebostadslån med fyllnadsborgen. Under borgenstiden ska det högsta försäljningspriset på aktierna kunna stiga bara i den mån som byggnadskostnadsindexet stiger. Aktieköparna kan bli befriade från statsborgen om de vill, men försäljningspriset ska vara reglerat i tio år framåt.

Villkoret för att kunna söka och få statligt räntestöd är att bostadsbehovet och den sociala situationen genomgår behovsprövning (kommunen ska fatta beslut enligt bostadsfondens anvisningar). Självriskräntan på räntestödslån ska väga in skatteavdragsförmånen. Aktielägenheter ska också kunna säljas utan att staten är delaktig överhuvudtaget, men till ett pris som bestäms av bostadsfonden. Aktierna finns som säkerhet för lånet upp till 60 % enligt dagens bestämmelser, så den statliga fyllnadsborgen bör vara 25—30 % av försäljningspriset och återstående 10—15 % ska köparen betala med egna pengar.

Räntestödsutgifterna blir ungefär lika stora som en normal rätt till ränteavdrag för hela lånet, om man räknar med en årlig räntestödd produktion av 3 000 bostäder av den här typen, med en genomsnittlig bostadsyta på 60 v-m2, anskaffningsvärde på 3 000 e/v-m2, inflation dvs. ökning av anskaffningsvärdet med i genomsnitt 2 % per år, räntestödslån 80 % av anskaffningsvärdet och räntestöd 25 % av räntan till den del den överskrider självrisken.

Således föreslår vi följande uttalande:

60. Överföring till statens bostadsfond

Boendekostnaderna har ökat markant i Finland och betydande ökningar är fortfarande att vänta. I synnerhet hyrorna har blivit mycket höga till och med för medelinkomsttagare. Hyresnivån i nya hus som byggts med statligt stöd är helt oskälig i relation till de boendes inkomstnivå.

Den försämrade sysselsättningen i byggbranschen förutsätter ökad hyresbostadsproduktion med samhälleligt stöd. Regeringen har tagit fram en s.k. mellanmodell för bostadsbyggande, men den garanterar inte skäliga hyror. Dessutom har regeringen utvidgat investeringsstöden enligt statsunderstödslagen (688/2001), men inte heller det kommer att leda till skäliga hyror.

För att det också i fortsättningen ska finnas hyresbostäder till ett rimligt pris måste villkoren för räntestödslånen till nya ARA-hyresbostäder ändras radikalt. Nybyggnader måste få ett startbidrag på 10 000 eller 15 000 euro och den nuvarande självriskräntan på 3,4 procent i räntestödet måste halveras. På det sättet kan hyran med dagens byggkostnader ligga kring cirka 10 euro/m2 som i ljuset av de nuvarande boendekostnaderna kan anses vara en rimlig nivå.

Dessutom bör systemet för renovering av ARA-hyreslägenheter ses över genom att villkoren för räntestödslån förbättras enligt lånevillkoren för nybyggnad och genom att det extra stödet kopplas till energieffektiviteten i fråga om reparationerna. För det ändamålet bör cirka 30 miljoner euro avsättas i budgeten för statens bostadsfond. ARA-utgifterna ökar med ungefär 8 miljoner euro det första året. Den ARA-fullmakt som behövs för att genomföra det här vägvalet ska bevakas under 2010 och höjas med hjälp av en tillläggsbudget om det behövs.

Ombyggnader och reparationer av gamla hyreshus måste snabbt komma igång, särskilt som de ekonomiska utsikterna försämras och sysselsättningsläget inom byggbranschen är dåligt. Samtidigt kan man satsa på bättre energiprestanda genom att räntestödet kopplas ihop med energiprestanda. Renoveringar som ger högsta energiprestanda ska ha den lägsta räntan. Systemet går enkelt att genomföra så att självrisken sjunker gradvis i takt med att energiprestandan förbättras. Den lägsta självrisken, 1,7 procent, kan gälla renoveringar som uppfyller alla förhandsmål för energiprestanda.

För att backa upp energieffektiva reparationer behövs det satsningar som bättre kan mäta sig med det hushållsavdrag för småhus som regeringen föreslår. Vi har föreslagit att hushållsavdraget ska utvidgas så att det också gäller renoveringar i bostadsaktiebolag. Olika boendeformer särbehandlas enligt regeringens modell och dessutom är hushållsavdraget inte avgränsat enligt energieffektivitet. Nu får det användas t.ex. för att byta oljepanna eller bygga om sommarstugor så att man kan bo i dem vintertid, vilket inte kan anses vara ett ekologiskt hållbart skatteincitament.

Med stöd av det som sägs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 100/2009 rd föreslår vi

att motiveringen till moment 35.20.60 kompletteras med att den procentuella självrisken för räntan på räntestödslån enligt lagen (604/2001) och statsrådets förordning (666/2001) om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån ska halveras under 2010 för att boendekostnaderna för nya bostäder ska kunna ligga på en rimlig nivå och

att motiveringen till moment 35.20.60 kompletteras med att ombyggnadsreglerna för ARA-hyresbostäder 2010 ska ses över genom att villkoren för räntestödslån förbättras enligt lånevillkoren för nybyggnad och stödet kopplas ihop med reparationernas energiprestanda.

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet

01. (11.01.01, delvis) Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster

Momentet ökas med 350 miljoner euro. Intäkterna av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster höjs med 250 miljoner euro på grund av att utfallet av skatteinkomsterna blir bättre än väntat.

Beskattningen ska fokusera mer på kapital, tillgångar, miljö och konsumtion i stället för på arbete. Men den totala skattekvoten kan inte längre sänkas, eftersom så många kommer att gå i pension de närmaste åren. Om kapitalskatten höjs med två procentenheter till 30 procent vid ingången av nästa år, jämnas skillnaden ut mellan skatten på förvärvsinkomster och kapitalinkomster och staten får in ca 100 miljoner euro mer i skatteintäkter.

Vi föreslår därför

att de beräknade intäkterna under moment 11.01.01 ökas med 250 000 000 euro och

att följande uttalande godkänns:

04. Skatter och avgifter på grund av omsättning

01. Mervärdesskatt

Genom en motion föreslår vi att det införs ett omvänt momssystem. Det betyder att momsen lyfts över från den underentreprenör som utför ett arbete till den huvudentreprenör som tar emot arbetet inom branscher där det är typiskt med långa entreprenadkedjor, bland annat inom byggbranschen. Omvänd moms tillämpas också i många EU-länder. Syftet är att förebygga att moms som underentreprenörerna låter bli att betala blir avdragsgilla i huvudentreprenörens momsbeskattning. Ett annat viktigt syfte är att motverka snedvridningar på marknaden på grund av momsfusk. Dessutom ger vårt stimulanspaket bättre drag i ekonomin än regeringens förslag utan att momsminskningen blir särskilt stor.

Således föreslår vi följande uttalande:

08. Acciser

07. Energiskatter

En skatt på så kallad Windfall-profit på kärn- och vattenkraftkapaciteten skulle bidra till att minska de överskottsinkomster som elproducenterna har fått genom övergången till marknadsmässig prissättning och som har stigit ytterligare genom handeln med utsläpp och de stigande priserna på utsläppsrätter. Skatten kan inbringa uppskattningsvis 375 miljoner euro.

Således föreslår vi följande uttalande:

10. Övriga skatter

Skatten på förpackningar är tänkt att minska miljöbelastningen från förpackningsmaterial. Den ska vara ett incitament för konsumenterna, tillverkarna och importörerna att välja återvinningsbara förpackningar och minska förpackningsmaterialet, när det är möjligt med avseende på produktens hållbarhet och säkerhet. I överensstämmelse med producentansvaret enligt avfallslagen gäller skatten de som packar produkter professionellt och de som importerar förpackade produkter. Skatten gäller alltså samtliga konsumentförpackningar, men också så kallade grupp- och transportförpackningar. För detta talar inte bara miljöhänsyn utan också en rättvis behandling av alla produkter. Skatten på förpackningar gynnar materialbesparande och återvinningsbara förpackningar i och med att den tas ut bara på förpackningar som införs första gången. Skatten baserar sig på materialvikten och skattesatsen anges utifrån miljöhänsyn och en vägledande livscykelanalys av materialen. Det uppmuntrar till effektiv materialanvändning också vid tillverkningen av förpackningar. Det primära miljömålet med skatten är att minska alla typer av förpackningsavfall. Det första året kan skatten inbringa uppskattningsvis 135 miljoner euro.

Således föreslår vi följande uttalande:

05. Överlåtelseskatt

Stämpelskatten inom värdepappershandel avskaffades den 1 maj 1992. Beslutet motiverades med att det blir lättare för företagen att själva generera kapital och att aktiemarknaden stimuleras. Stämpelskatten var en procent av priset. Under de bästa åren, 1988 och 1989, inbringade den årligen ungefär 300 miljoner mark till staten.

Den gällande överlåtelseskatten påverkas av många faktorer, bland annat skatteunderlaget, skattenivån och deras effekter på värdepappershandeln. Överlåtelseskatten gäller bara aktier i finländska bolag och bara när åtminstone den ena parten i handeln är allmänt skattepliktig i Finland. Skatteunderlaget inverkar på vilken del av omsättningen på börsen som ska beskattas; en stor del av handeln sker mellan utländska ägare.

Genom en motion föreslår vi ett lagstadgat krav på en årlig anmälan om värdepappershandel när någon part i handeln är skattskyldig i Finland. Redan en försiktig bedömning ger vid handen att skatteintäkterna ökar med 300 miljoner euro om året när de finländska skattskyldiga anmäler sin värdepappershandel och skatteövervakningen av E-mäklarna effektiviseras.

Således föreslår vi följande uttalande:

08. Avfallsskatt

Avfallshanteringen förbättras och miljöskadorna minskar om avfallsskattelagen också börjar gälla privata soptippar. Det skulle inbringa ungefär 135 miljoner euro mer i skatter.

Således föreslår vi följande uttalande:

29. Undervisningsministeriets förvaltningsområde

88. Statens andelar av tippningens och penninglotteriets vinstmedel

Som ett positivt faktum kan noteras att det ur fonden för ofördelade vinstmedel betalas ut sammanlagt 182,6 miljoner euro 2010—2013 för att fördelas mellan vetenskap, konst, ungdomsarbete och idrott enligt den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel. Vi anser att det rådande svåra ekonomiska läget, den ökande arbetslösheten och behovet av investeringar kräver massiva och snabba insatser. Vi föreslår att 80 miljoner euro ur fonden intäktsförs för att användas under två års tid. Medlen ska dirigeras till de förmånstagare som ska få tippningsvinstmedel, bl.a. för att rusta upp kommunala idrotts-, ungdoms- och kulturlokaler. Dessutom ska vetenskapen få sin andel.

Vi föreslår därför

att moment 12.29.88 ökas med 80 000 000 euro för förmånstagarna att använda och särskilt för att rusta upp idrotts-, kultur- och ungdomslokaler i kommunerna.

03. Statens nettoupplåning och skuldhantering

01. Nettoupplåning och skuldhantering

Om utgifterna och inkomsterna ovan godkänns, behövs det 12 981 058 000 euro i lån för att budgeten ska bli balanserad. Därmed budgeteras sammanlagt 12 981 058 000 euro under moment 15.03.01.

10. Krishantering

21. Civilpersonalens deltagande i krishantering (förslagsanslag)

Riksdagen förutsatte i sitt ställningstagande (RSk 17/2009 rd) till statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse (SRR 1/2009 rd) att den nationella beredskapen för civil krishantering ska höjas så mycket att det permanent garanterar minst 150 civila krishanteringsexperters medverkan. Utrikesutskottet bedömer att detta kräver ett årligt påslag av 5—6 miljoner euro.

Vänsterförbundet vill påpeka att den civila krishanteringen har kommit att spela en allt viktigare roll i att förebygga och eftervårda konflikter. Vi anser i likhet med utrikesutskottet att den civila krishanteringen måste utvecklas målmedvetet under kommande år. Men som utrikesutskottet konstaterar i sitt utlåtande om budgeten står anslagen för civil krishantering i detta nu inte i relation till de verkliga behoven.

Vi föreslår därför

att moment 24.10.21 ökas med 3 000 000 euro för experter inom civil krishantering.

30. Internationellt bistånd

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

Utrikesutskottet bedömer att anslagen behöver höjas med i snitt 100 000 000 euro varje år under perioden 2011—2015 för att Finland ska kunna fullfölja sitt åtagande gentemot FN och EU gällande nivån på utvecklingssamarbetet 2015.

Vänsterförbundet anser att Finland måste bära sitt globala ansvar även under den pågående ekonomiska krisen. Vi kan inte godkänna att regeringen skär bort 60 miljoner euro från det som överenskoms i ramarna. Vi kan inte heller acceptera att Finlands regering vill försköna utvecklingssamarbetsstatistiken med flyktingkostnader som uppfyller "ODA plus"-kriterierna. Varje euro som investeras i invandring behövs, men de belopp som spenderas här hjälper i sig inte nödlidande i utvecklingsländer.

Hänvisning: BM 553/2009 rd (Lapintie m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 24.30.66 ökas med 80 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete.

01. Ministeriet och förvaltningen

04. Forskning och utveckling (reservationsanslag 2 år)

Under ekonomiskt svåra tider får framforskad kunskap en allt större tyngd för att de beslut som fattas genuint ska gripa tag i tidens problem. Och ändå har regeringen Vanhanen försämrat för närapå alla statliga forskningsinstitut. Vi anser att Rättspolitiska forskningsinstitutet måste ges tillräckligt med resurser får att kunna ta fram samhällsviktig kunskap till underlag för debatten och beslutsfattandet i samhället.

Vi föreslår därför

att moment 25.01.04 ökas med 1 000 000 euro för Rättspolitiska forskningsinstitutet.

10. Domstolar och rättshjälp

03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Europadomstolen har upprepade gånger fällt Finland för domstolsbehandlingar som dragit alltför långt ut på tiden. De politiska beslutsfattarna har fått sig en reprimand för detta bl.a. av presidenten i högsta domstolen. De alltför långa behandlingstiderna äventyrar rättsskyddet och rubbar tron på en rättvis rättegång.

Domstolarna behöver mer resurser även för insatser mot den svarta ekonomin.

Hänvisning: BM 852/2009 rd (Sirnö).

Vi föreslår därför

att moment 25.10.03 ökas med 6 000 000 euro för att förkorta behandlingstiden för ärenden vid förvaltningsdomstolarna, hovrätterna, tingsrätterna, försäkringsdomstolen, marknadsdomstolen och arbetsdomstolen, för insatser för att motverka den svarta ekonomin och för att värna verksamhetsmålen och de personella resurserna. Av beloppet avsätts 2 000 000 euro för tingsrätterna för att avarbeta ärendebalansen.

Vi föreslår dessutom att följande uttalande tas in i motiven till moment 25.10.03:

04. Rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Efterfrågan på rättshjälp med låg tröskel har helt klart ökat till följd av den pågående recessionen, allt större inkomstskillnader och stigande rättegångskostnader. Detta är ett faktum som regeringen väljer att blunda för.

Behandlingstiderna i konsumenttvistenämnden är fortfarande oskäligt långa. Nämnden har under den senaste tiden allt oftare fått avgöra tvister om bil- och bostadsköp och fastighetsförmedling. Tvisterna kommer att hopa sig i konsumenttvistenämnden också nästa år.

Hänvisning: BM 853/2009 rd (Sirnö).

Vi föreslår därför

att moment 25.10.04 ökas med 2 000 000 euro för rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens omkostnader.

20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning

01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Kampen mot den svarta ekonomin kräver att också utsökningsväsendet får mer resurser.

Vi föreslår därför

att moment 25.20.01 ökas med 1 000 000 euro för att säkra verksamheten inom utsökningsväsendet och konkursövervakningen och för att stärka insatserna mot den svarta ekonomin.

30. Åklagarna

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Behovet av resurser för bekämpning av den svarta ekonomin och ekobrottslighet ökar i samma takt som den gränsöverskridande arbetskraftens rörlighet och arbetskraftsinvandringen. För att bekämpa dem behövs det utöver det föreslagna tilläggsanslaget nog andra åtgärder också, som ändringar i lagstiftning och skärpt kontroll av företag som anlitar utländsk arbetskraft.

Utskottet har lagt till 1,65 miljoner euro, men det räcker inte till.

Hänvisning: BM 1102/2009 rd (Yrttiaho).

Vi föreslår därför

att moment 25.30.01 ökas med 3 500 000 euro för bekämpning av den svarta ekonomin och ekobrottslighet och för effektivare behandling av grova brott.

40. Verkställighet av straff

01. Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Det ställer sig samhällsekonomiskt dyrt att strunta i att motverka återfall i brott. Men för att återfall i brott ska kunna motverkas måste fångarna ges möjlighet att aktivera sig under fängelsetiden och ta tag i sitt liv genom utbildning, rehabilitering och arbete. Men på den här punkten slår regeringen Vanhanen dövörat till.

Eftersom vi befinner oss mitt i en recession är det viktigt att i sysselsättningsfrämjande syfte öka ombyggnadsinvesteringarna. De flesta av våra fängelser kräver åtminstone en lätt renovering, som gör att ombyggnadsinvesteringar inte behöver göras längre fram.

Hänvisning: BM 854/2009 rd (Sirnö).

Vi föreslår därför

att moment 25.40.01 ökas med 10 000 000 euro, varav 5 000 000 euro för årliga reparationer i fängelser, 2 000 000 euro för hälso- och sjukvård för fångar och 3 000 000 euro för extra personella resurser och aktivering av fångar.

01. Förvaltning

01. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Riksdagen förutsatte i sitt ställningstagande (RSk 17/2009 rd) till den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen att den nationella beredskapen för civil krishantering ska höjas så mycket att det permanent garanterar minst 150 civila krishanteringsexperters medverkan. Utrikesutskottet bedömer att detta kräver ett årligt påslag av 5—6 miljoner euro.

Vi föreslår därför

att moment 26.01.01 ökas med 1 500 000 euro för att stärka den nationella beredskapen för civil krishantering så att Finland fortlöpande kan ha minst 150 experter inom civil krishantering utsända på internationella uppdrag.

10. Polisväsendet

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Den svarta ekonomin har brett ut sig under de senaste åren och har bl.a. lett till ett ekonomiskt bortfall på 400—500 miljoner euro inom byggbranschen. Ju djupare recessionen blir, desto större är risken för ekobrott.

För att kunna bekämpa den svarta ekonomin behöver beskattaren, arbetarskyddsdistrikten, polisen, åklagaren och domstolsväsendet mer pengar.

Vi föreslår därför

att moment 26.10.01 ökas med 2 000 000 euro till polisen för bekämpning av den svarta ekonomin.

20. Gränsbevakningsväsendet

01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Utöver resursöverföringarna enligt den fastställda strategin måste Gränsbevakningsväsendet enligt uppgift dessutom minska 200 årsverken för att täcka underskottet under omkostnadsmomentet. Minskningen gäller än en gång verksamheter utanför det riksomfattande prioriterade området, främst i Lappland, Kajanaland, Norra Karelen och Bottniska viken.

I kombination med den tidigare planerade resursöverföringen försämrar nedskärningen tydligt Gränsbevakningsväsendets prestationsförmåga inom dessa områden samt kapaciteten att tillhandahålla säkerhetstjänster för människorna i gränsområdet och skärgården. Gränskontrollerna i huvudstadsregionen och vid den sydöstra gränsen kan inte heller stärkas på det sätt som avses i strategin.

En sådan märkbar försämring av Gränsbevakningsväsendets operativa kapacitet är varken motiverad eller godtagbar. Gränsbevakningsväsendet bör för Finlands del kunna sköta bevakningen av EU:s yttre gräns på ett effektivt sätt och upprätthålla en fungerande gränskontroll.

Hänvisning: BM 384/2009 rd (Kyllönen).

Vi föreslår därför

att moment 26.20.01 ökas med 3 000 000 euro.

30. Räddningsväsendet och nödcentralerna

02. Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Trots organisationsomläggningar råder det brist på personal. Dessutom är det att vänta att allt fler av de poliser som nu jobbar på nödcentralerna flyttar över till egentliga polisjobb under de närmaste åren.

Trots att regeringen varit medveten om detta har den inte avsatt några anslag för extra personal.

Vi föreslår därför

att moment 26.30.02 ökas med 3 000 000 euro för utbildning och avlöning av extra personal vid nödcentralerna.

40. Invandring

01. Migrationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Behandlingen av uppehållstillstånd inverkar i högsta grad på individens rättsskydd. Dagens resurssituation gör att behandlingstiderna fortfarande är långa. Om Migrationsverket får mer resurser, försnabbas besluten om uppehållstillstånd och mottagningskostnaderna fås därmed ned.

Till en god förvaltningskultur hör också en heltäckande rådgivning som hjälper i svåra situationer. Därför är det viktigt att servicen är nära och personlig i frågor av vital betydelse för de grundläggande rättigheterna, såsom rätten att leva och bo någonstans. Rikstäckande rådgivningskontor och en flerspråkig rikstäckande telefonrådgivning spelar en nyckelroll för att påskynda behandlingen av ansökningar om uppehållstillstånd och medborgarskap vid Migrationsverket.

Hänvisning: BM 275/2009 rd (Kauppila) — servicerådgivning i Päijänne-Tavastland, BM 855/2009 rd (Sirnö) — rådgivningstjänst.

Vi föreslår därför

att moment 26.40.01 ökas med 2 500 000 euro, varav 1 000 000 euro för rikstäckande rådgivningstjänst till invandrare och 1 500 000 för att snabba upp behandlingen av uppehållstillstånd.

03. Främjande av invandrares integration och sysselsättning (reservationsanslag 2 år)

Finland lägger ner anmärkningsvärt mycket mindre pengar på att främja invandrares integration och sysselsättning än månget annat land i Europa. Utan stöd finns det risk för att invandrarna inte lyckas få in en fot i det normala finländska vardagslivet.

Inrikesministeriet självt anser att regeringen har underdimensionerat budgeten på denna punkt och att det föreslagna anslaget bara förslår till att tillgodose en bråkdel av behoven. Utskottet ökade anslaget men inte tillräckligt.

Vi föreslår därför

att moment 26.40.03 ökas med 1 500 000 euro för främjande av invandrares integration och sysselsättning, bl.a. för fortsatt finansiering av de pilotförsök i kommunerna som inleddes i år och för uppsökande arbete i syfte att identifiera offer för människohandel.

30. Statlig ersättning till kommunerna (förslagsanslag)

Inrikesministeriet föreslog för 2010 års budget att ersättningarna till kommunerna för placering av flyktingar skulle höjas med 20 procent, men fick in bara en 10 procents höjning.

Ersättningen har inte höjts på länge, vilket lett till att kommunerna inte är villiga att ta emot flyktingar. Detta åter har haft sitt pris, mänskligt och ekonomiskt mätt, när människor som beviljats uppehållstillstånd inte kunnat placeras någonstans.

Följden av kommunernas ovilja att ta emot flyktingar är att det i början av november fanns 400 flyktingar eller personer med uppehållstillstånd på förläggningarna som väntade på att bli placerade i någon kommun. Att inkvartera dessa 400 på förläggningar kostar ca 500 000 euro i månaden, dvs. ungefär 6 miljoner euro per år. Behovet av platser ute i kommunerna förväntas öka ytterligare nästa år.

Hänvisning: BM 856/2009 rd (Sirnö).

Vi föreslår därför

att moment 26.40.30 ökas med 2 500 000 euro för höjningen av de kalkylmässiga ersättningarna för placering av flyktingar så att ersättningen för personer över 7 år är 2 281 euro per år och för personer under 7 år 7 467 euro per år.

10. Militärt försvar

18. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)

Enligt vår mening finns det ingen anledning till att indexbinda anslagen. Därför bör följande poster dras av:

• efterhandsjusteringen av kostnadsnivån utifrån indexutvecklingen 2008 = 15 170 000 euroförhandsjusteringen av kostnadsnivån (1,5 procent) = 15 170 000 euro.

Vi vill påpeka ett endast en del av de för medborgarna så viktiga förmånerna är bundna till index.

Vi föreslår därför

att moment 27.10.18 minskas med 30 340 000 euro

och att följande uttalande tas in i motiven till moment 27.10.18:

01. (28.01, delvis) Förvaltning

01. Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Kampen mot den svarta ekonomin kräver att skatteinspektionerna utökas. Om man räknar med att en skatteinspektör tar in 148 000—150 000 euro till staten för en kostnad av 50 000 euro, då innebär fler inspektörer mer inkomster.

Vi föreslår därför

att moment 28.01.01 ökas med 4 000 000 euro för att utöka skatteinspektionerna i kampen mot den svarta ekonomin.

10. Beskattningen och tullväsendet

02. (28.10.02 och 70) Tullverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår ett alltför litet anslag.

Vi föreslår därför

att moment 28.10.02 ökas med 3 500 000 euro för tullverkets omkostnader.

30. (28.30 och 28.01, delvis) Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen

01. Statistikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under ekonomiskt svåra tider får framforskad kunskap en allt större tyngd för att de beslut som fattas genuint ska gripa tag i tidens problem. Och ändå har regeringen Vanhanen försämrat för närapå alla statliga forskningsinstitut. Vi anser att Statistikcentralen måste ges tillräckligt med resurser får att kunna ta fram rationell samhällsviktig kunskap till underlag för debatten och beslutsfattandet i samhället.

Vi föreslår därför

att moment 28.30.01 ökas med 2 000 000 euro för Statistikcentralens omkostnader.

02. Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under ekonomiskt svåra tider får framforskad kunskap en allt större tyngd för att de beslut som fattas genuint ska gripa tag i tidens problem. Och ändå har regeringen Vanhanen försämrat för närapå alla statliga forskningsinstitut. Vi anser att Statens ekonomiska forskningscentral måste ges tillräckligt med resurser får att kunna ta fram rationell samhällsviktig kunskap till underlag för debatten och beslutsfattandet i samhället.

Vi föreslår därför

att moment 28.30.02 ökas med 1 000 000 euro för Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader.

03. (28.01.08) Befolkningsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under ekonomiskt svåra tider får framforskad kunskap en allt större tyngd för att de beslut som fattas genuint ska gripa tag i tidens problem. Och ändå har regeringen Vanhanen försämrat för närapå alla statliga forskningsinstitut. Befolkningsregistercentralen behöver alltså mer pengar för att kunna arbeta som den ska.

Vi föreslår därför

att moment 28.30.03 ökas med 1 000 000 euro för att trygga Befolkningsregistercentralens verksamhet.

50. Pensioner och ersättningar

16. Extra pensioner (förslagsanslag)

Den extra konstnärspensionen är mycket viktig för konstnärer, eftersom många av dem har levt och arbetat med hjälp av stipendier och blygsamma inkomster från sporadiska uppträdanden som inte alls bidrar till pensionen. På 2000-talet har bara drygt 1 000 personer fått statens årliga extra konstnärspension.

Syftet med det extra anslaget är att öka de årliga extra konstnärspensionerna från 35 till 45 och höja nivån på dem. Undervisningsministeriet uppskattar att merkostnaderna för en konstnärspension av nuvarande nivå nästa år kommer att ligga kring 14 800 euro.

Vi föreslår därför

att moment 28.50.16 ökas budgetbaserat med 150 000 euro för utbetalning av fler extra konstnärspensioner och för att bibehålla nivån på dem.

90. (28.90, 29.10, delvis, 29.80, delvis och 33.60, delvis) Stöd till kommunerna

När skatteinkomsterna minskar kärvar det till sig för den kommunala ekonomin, med uppskjutna investeringar och förbud mot nyrekrytering och permitteringar som följd. Många kommuner måste skära i sina tjänster, höja kommunalskatten eller ta ut fler serviceavgifter. För att kommuninvånarna också i ekonomiskt svåra tider ska ha tillgång till ett finmaskigt stödnät måste staten skjuta till mer pengar till kommunerna.

30. (28.90.30, 28.90.32, 29.10.30, delvis, 29.80.30, delvis, 29.80.33, delvis och 33.60.30) Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag)

Oavsett om man ser till det trängda ekonomiska läget ute i kommunerna eller till de vardagstjänster medborgarna behöver är anslaget som utskottsmajoriteten godkänt alltför litet. Vi vill i detta sammanhang även hänvisa till Minna Sirnös m.fl. lagmotion LM 92/2009 rd.

Hänvisning: BM 1026/2009 rd (Virtanen — social- och hälsovården), BM 339/2009 rd (Korhonen — äldreomsorgen), BM 1103/2009 rd (Yrttiaho — närståendevården), BM 385/2009 rd (Kyllönen — personer med svår funktionsnedsättning) och BM 954/2009 rd (Valpas — ökning enligt prövning).

Vi föreslår därför

att moment 28.90.30 ökas med 840 000 000 euro, varav 50 000 000 euro för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning, budgetbaserade 600 000 000 euro för statsandelar för social- och hälsovården, budgetbaserade 100 000 000 euro för bättre äldreomsorg, budgetbaserade 30 000 000 euro för förbättring av närståendevården och 10 000 000 euro för införande av företagshälsovård för närståendevårdare samt budgetbaserade 50 000 000 euro för fler assistenter till personer med svår funktionsnedsättning och

att följande uttalande tas in i motiven till moment 28.90.30:

91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet

40. Stöd till arbetsgivare (förslagsanslag)

Lagen om temporärt låglönestöd till arbetsgivare tillämpas 2006—2010. Det vederlagsfria låglönestödet till arbetsgivarna är ett dyrt och ineffektivt sätt att sysselsätta folk. Stödet betalas ut på den grunden att arbetsgivaren betalar en tillräckligt låg lön till sina anställda, vilket förvränger alla normala lönemekanismer. Därför måste det temporära försöket med låglönestöd skrotas.

Vi föreslår därför

att moment 28.91.40 minskas med 70 000 000 euro för låglönestöd.

10. (29.10, delvis) Allmänbildande utbildning

Vår utbildningspolitiska linje är att läroplikten ska förlängas fram till 18 års ålder. Alla läropliktiga under 18 år ska då fullgöra sin läroplikt antingen i grundskola och gymnasium, grundskola och yrkesläroanstalt, läroavtalsutbildning eller yrkesutbildning i integrerad verkstadsverksamhet. Denna reform bör träda i kraft den 1 augusti 2010.

30. (29.10.30, delvis) Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Barns rätt till utbildning på lika villkor kommer inte att tillgodoses under regeringen Vanhanen. Budgetpropositionen och utskottsmajoriteten förmenar kommunerna såväl adekvata anslag för en högkvalitativ grundläggande utbildning som mindre klasser. Regeringen ser inte heller till att varje barn faktiskt får det individuella stöd det behöver under skoltiden.

Vårt förslag är en del av det förslag till höjd läropliktsålder som vi lagt.

Hänvisning: BM 27/2009 rd (Arhinmäki), BM 25/2009 rd (Arhinmäki m.fl.), BM 26/2009 rd (Arhinmäki), BM 365/2009 rd (Kuoppa m.fl.), BM 280/2009 rd (Kauppila m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 29.10.30 ökas med 100 000 000 euro, varav 12 000 000 euro för statsandelar till den allmänbildande utbildningen för 4 000 fler elevplatser inom den grundläggande utbildningen och 2 000 fler platser i gymnasierna, 50 000 000 euro för läroböcker för gymnasiet, 25 000 000 euro för att minska klasstorleken i grundskolorna, 1 000 000 euro för fler skolgångsbiträden, 2 000 000 euro till kommunerna för kostnaderna för invandrarbarn, 9 000 000 euro för statsandel för grundläggande konstundervisning per undervisningstimme och 1 000 000 euro för behovsprövat statsunderstöd för konstundervisning.

34. Statsandel och statsunderstöd för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)

Inom byggbranschen har recessionen lett till att byggprojekt har måst senareläggas och i vissa fall överges helt. I en sådan situation krävs det mer offentliga bygg- och reparationsinvesteringar för att hålla sysselsättningen uppe och som stimulansåtgärd.

Våra barn tvingas jobba i skolan under förhållanden som bl.a. till följd av mögelproblem äventyrar deras hälsa. Här behövs snabba ombyggnadsinvesteringar för att inlärningsmiljön åter ska bli god. Men tyvärr medger kommunekonomin inte detta.

Vi föreslår därför

att moment 29.10.34 ökas med 10 000 000 euro för mögelsanering av grundskolor och för andra ombyggnader.

20. Yrkesutbildning

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Vårt förslag är en del av det förslag till höjd läropliktsålder som vi lagt och ett led i att förebygga ungdoms- och långtidsarbetslöshet.

Hänvisning: BM 28/2009 rd (Arhinmäki), BM 366/2009 rd (Kuoppa m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 29.20.30 ökas med 68 000 000 euro, varav 8 000 000 euro till statsandelar för att öka yrkesutbildningen med 4 000 elever och 60 000 000 euro för böcker till elever inom den grundläggande yrkesutbildningen.

30. Vuxenutbildning

30. Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)

Även om det ekonomiska läget är svårt måste människors rätt att lära sig nya saker och uppdatera sitt kunnande tryggas. Det fria bildningsarbetet erbjuder en låg tröskel till livslångt lärande. Men detta värdefulla arbete är hotat när recessionen stramar till finansieringen.

Vi föreslår därför

att moment 29.30.30 ökas med 1 000 000 euro, varav 300 000 euro till medborgarinstitut, 300 000 euro till folkhögskolor och 400 000 euro till studiecentraler.

31. Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning (förslagsanslag)

Behovet av yrkesinriktad tilläggsutbildning växer när tiderna blir sämre. Och ändå är varken regeringen eller utskottsmajoriteten redo att tillmötesgå detta behov.

Hänvisning: BM 857/2009 rd (Sirnö m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 29.30.31 ökas med 20 000 000 euro för yrkesinriktad tillläggsutbildning.

32. Statsandel och statsunderstöd för läroavtalsutbildning (förslagsanslag)

Läroavtalsutbildningen är ett smidigt sätt att skaffa sig yrkeskompetens och avlägga en grundexamen eller en yrkes- eller specialyrkesexamen vid sidan av arbetet. Utbildningen lämpar sig för både unga och lite äldre. Speciellt viktig är den som väg ut i arbetslivet för de unga som har svårt att avlägga en yrkesexamen på läroanstalt. För långtidsarbetslösa kan läroavtalsutbildning vara den enda vägen ut i arbetslivet.

Omkring 90 procent av dem som gått på läroavtalsutbildning får arbete. Den är effektiv också ur arbetsgivarens synvinkel: ett företag kan snabbt lära upp människor för exakt de uppgifter där det behövs extra arbetskraft. Dessutom är läroavtalsutbildningen en beprövad metod för att föra vidare så kallad tyst kunskap på arbetsplatsen.

En utbyggnad av läroavtalsutbildningen är en del av det förslag till höjd läropliktsålder som Vänsterförbundet lagt.

Hänvisning: BM 29/2009 rd (Arhinmäki), BM 212/2009 rd (Kangas) och BM 281/2009 rd (Kauppila).

Vi föreslår därför

att moment 29.30.32 ökas med 10 000 000 euro för att bygga ut läroavtalsutbildningen med 3 000 studerandeplatser.

40. (29.40, 50 och 60) Högskoleundervisning och forskning

01. (29.60.01) Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under ekonomiskt svåra tider får framforskad kunskap en allt större tyngd för att de beslut som fattas genuint ska gripa tag i tidens problem. Och ändå har regeringen Vanhanen försämrat för närapå alla statliga forskningsinstitut. Vi anser att Finlands Akademi måste ges tillräckligt med resurser får att kunna ta fram rationell samhällsviktig kunskap till underlag för debatten och beslutsfattandet i samhället.

Hänvisning: BM 858/2009 rd (Sirnö m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 29.40.01 ökas med 6 500 000 euro för Finlands Akademis omkostnader.

30. Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag)

I stället för att skjuta till mer pengar skär regeringen ner på yrkeshögskolornas resurser när det gäller såväl den egentliga undervisningen som forskningen. Och ändå spelar yrkeshögskolorna en mycket viktig roll för regionerna och näringslivet i deras kamp att överleva recessionen.

Hänvisning: BM 859/2009 rd (Sirnö m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 29.40.30 ökas med 8 000 000 euro till yrkeshögskolorna, varav 5 000 000 euro för undervisning och 3 000 000 euro för forskning och utveckling.

50. (29.50.01, 02, 03, 20, delvis och 21) Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Det finns risk för att universitetsreformen försämrar för alla andra universitet utom Aalto-universitetet nästa år. Även om det lovades något helt annat i reformen kommer produktivitetsprogrammets nedskärningar att gälla universiteten även nästa år. Trots givna löften kompenserar regeringen inte universiteten för de kostnader som följer reformen i spåren. Därmed är det fara för att relationen studerande-lärare och grundforskningen försämras ytterligare från vad de varit i år.

Vi menar att det krävs ett långsiktigt arbete och extra ekonomiska resurser för att utveckla universiteten. Samma villkor bör gälla för alla universitet. Undervisningsresurserna bör utökas, vilket sker om man avstår från de planerade personalneddragningarna.

Hänvisning: BM 860/2009 rd (Sirnö).

Vi föreslår därför

att moment 29.40.50 ökas med 25 000 000 euro, varav 21 000 000 euro för att trygga universitetens och 4 000 000 euro universitetscentrens verksamhetsförutsättningar.

70. Studiestöd

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)

Det nuvarande studiestödet är otillräckligt och bör utvecklas på olika sätt. Det som t.ex. kan göras är

• att studiestödets bostadsbidrag betalas året runt
• att behovsprövningen av studiepenningen utifrån föräldrarnas inkomster avskaffas när det gäller studerande på andra stadiet som inte fyllt 20 år och bor själv.

Hänvisning: BM 968/2009 rd (Valpas) — bostadstillägg, BM 30/2009 rd (Arhinmäki) — studerande som är yngre än 20 år.

Vi föreslår därför

att moment 29.70.55 ökas budgetbaserat med 43 000 000 euro, varav 20 000 000 euro till utbetalning av studiepenningens bostadstillägg under hela kalenderåret och 23 000 000 euro till studiepenning för studerande på andra stadiet.

57. Måltidsstödet till högskolestuderande (förslagsanslag)

Måltidsstödet är avsett att tillförsäkra studerande på universitet och yrkeshögskolor en hälsosam och närande måltid en gång per dag till ett skäligt pris. De studerande har rätt till rabatt på måltidspriset i restauranger där måltidsstödet gäller. Stödet betalas direkt till restaurangägaren, som får ta ut ett avtalat maximipris för lunch.

Hänvisning: BM 31/2009 rd (Arhinmäki).

Vi föreslår därför

att moment 29.70.57 ökas med 3 500 000 euro för att höja måltidsstödet till högskolestuderande.

80. (29.80, delvis) Konst och kultur

30. (29.80.30, delvis) Statsunderstöd för de allmänna bibliotekens verksamhet (förslagsanslag)

Kommunernas försämrade ekonomi hotar också biblioteken. Mitt under en pågående recession är det uttryckligen biblioteken som har den stora uppgiften att upprätthålla människors kunskaper, bidra med upplevelser och förhindra utanförskap.

Hänvisning: BM 32/2009 rd (Arhinmäki m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 29.80.30 ökas med 8 500 000 euro, varav 4 000 000 euro för publika kundterminaler och bredbandsuppkopplingar för allmänna bibliotek som stöder IT-samhällsprojektet och förbättrar likställdheten mellan medborgarna och 4 500 000 euro för bibliotekspersonal och materialupphandling.

33. (29.80.33, delvis) Statsunderstöd för utveckling av kulturverksamheten i kommunerna och regionerna (förslagsanslag)

Vanhanens etta drog kraftigt ner på kommunernas statsandelar för kulturverksamhet och där befinner de sig fortfarande. Eftersom kommunerna har svårt att upprätthålla sin kulturverksamhet på grund av recessionen, kommer finländarnas kulturella rättigheter att snabbt bli satta på undantag.

Hänvisning: BM 862/2009 rd (Sirnö m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 29.80.33 ökas med 4 000 000 euro för att trygga och främja kulturverksamheten i kommunerna.

34. Statsandel och statsunderstöd för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (reservationsanslag 3 år)

I Finland har samhället satsat på ett omfattande bibliotekssystem för att bevara och ta fram information. Utöver vetenskapliga bibliotek har vi omkring tusen allmänna bibliotek med filialer. Vårt utmärkta biblioteksväsen har bidragit till att höja den allmänna bildningsnivån och jämna ut skillnaderna mellan olika sociala grupper. I ett informationssamhälle som betonar medlemmarnas medinflytande bör alla ha möjlighet att vara med och utveckla samhället. Där spelar ett fungerande och heltäckande biblioteksväsen en central roll.

Men nu står regeringen i beråd att dra ner på statsandelen för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek och därmed urholka bibliotekens roll i vårt samhälle. Också bevillningsfullmakterna för anläggningskostnaderna för bibliotek är otillräckliga. Planer finns på flera biblioteksprojekt som med de anslag som bjuds kommer att skjutas oskäligt långt på framtiden. Det betyder också att människor i olika kommuner behandlas olika.

Hänvisning: BM 368/2009 rd (Kuoppa m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 29.80.34 ökas med 4 600 000 euro för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek och att motiven samtidigt kompletteras med att beslut om statsandel för anläggningskostnader 2011 får fattas för högst 10 000 000 euro.

51. Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag)

Statens konstnärsstipendium kommer från och med den 1 januari 2010 att vara 1 558,55 euro i månaden; där ingår konstnärens avgift för den sociala tryggheten enligt LFöPL. Ändå har stipendierna ännu inte nått ens den reella nivå de hade 1970, då de infördes. Med stipendiet ska en konstnär bekosta sina arbetsredskap och arbetsrum och försörja sig själv och dem som konstnären eventuellt har att försörja under stipendieperioden.

Antalet år som konstnärsstipendiet beviljas för släpar fortfarande långt efter tidigare åtaganden. Stipendierna spelar en klart större roll än förr för professionella konstnärers arbetsmöjligheter. Därför vill Vänsterförbundet också att allt fler konstnärer ska beviljas stipendium. Dessutom bör alla konstnärsstipendier höjas så att de kan beskattas och berättigar konstnärerna till social trygghet och pensionsskydd. En nivåhöjning är nödvändig för att konstnärernas nettoinkomster inte ska sjunka. Nivån på privata stiftelsers stipendier varierar, men reformen ska gälla också dem.

Hänvisning: BM 33/2009 rd (Arhinmäki).

Vi föreslår därför

att moment 29.80.51 ökas med 5 000 000 euro för större och fler konstnärsstipendier.

91. Ungdomsarbete

51. Verkstadsverksamhet för unga och förebyggande drogarbete (reservationsanslag 2 år)

Finland har inte råd med att en endaste en ungdom blir utslagen. Vanhanens andra regering har emellertid misslyckats kapitalt med att förhindra arbetslösheten bland unga att öka explosionsartat.

Därför behöver vi mer pengar för bl.a. verkstadsverksamhet där de unga ges möjlighet att genom arbete lära sig att klara sig själva.

Vi föreslår därför

att moment 29.91.51 ökas med 5 000 000 euro för verkstadsverksamhet för unga och att den förväntade intäktsföringen av tippningsvinstmedel ökas med en lika stor summa.

10. Utvecklande av landsbygden

63. Utvecklande av landsbygden (reservationsanslag 3 år)

Anslaget har varit otillräckligt och är med tanke på behovet underdimensionerat.

Hänvisning: BM 283/2009 rd (Kauppila).

Vi föreslår därför

att moment 30.10.63 ökas med 5 000 000 euro för utvecklande av landsbygdens struktur.

60. Skogsbruk

44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

Anslaget räcker ingenstans. I dagens läge utnyttjas de inhemska avverkningsmöjligheterna bara till 85 procent. Utifrån de regionala skogsprogrammen borde anslaget vara klart större.

Hänvisning: BM 287/2009 rd (Kauppila).

Vi föreslår därför

att moment 30.60.44 ökas med 27 000 000 euro för att trygga en hållbar virkesproduktion.

10. Trafiknätet

20. (31.10.21, 22 och 23) Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år)

Investeringarna i infrastruktur har varit otillfredsställande redan länge. En extra satsning i nuläge bidrar dessutom till att upprätthålla sysselsättningen.

Hänvisning: BM 220/2009 rd (Matti Kangas) — väghållning, och BM 388/2009 rd (Kyllönen) — banhållning.

Vi föreslår därför

att moment 35.10.20 ökas med 100 000 000 euro, varav 50 000 000 euro för väghållning och 50 000 000 för banhållning.

50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)

Staten bidrog till underhållet av enskilda vägar med 34 000 000 euro så sent som i början av 1990-talet. För i år föreslog regeringen bara 23 000 000 euro, vilket är helt otillräckligt, eftersom det finns omkring 55 000 km enskild stödberättigad väg.

De enskilda vägarna är viktiga för den finländska skogsindustrins virkesförsörjning. Det är ännu viktigare med statligt stöd i dag, då kommunerna till följd av det strama penningläget har dragit ner på understöden till enskilda vägar.

Vi föreslår därför

att moment 31.10.50 ökas med 7 000 000 euro för underhåll och förbättring av enskilda vägar.

30. Stöd till trafiken och köp av tjänster

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

För att motverka klimatförändringen måste villkoren för kollektivtrafiken förbättras och kollektivtrafiken göras attraktivare, och det ska ske genom mer statlig finansiering. Kollektivtrafikresorna i hela landet sker till omkring 70 procent i huvudstadsregionen, Tammerfors och Åbo. I Finland finansieras kollektivtrafiken i de stora städerna huvudsakligen med biljettintäkter från kollektivtrafiken och med kommunernas egna medel. I stora städer ska kollektivtrafiken vara ett verkligt alternativ till privatbilismen.

Hänvisning: BM 34/2009 rd (Arhinmäki).

Vi föreslår därför

att moment 31.30.63 ökas med 25 000 000 euro till stöd för kollektivtrafiken i Helsingfors och andra stora städer.

65. Köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster (förslagsanslag)

För att trafiken ska kunna upprätthållas behövs det större anslag.

Hänvisning: BM 294/2009 rd (Kauppila).

Vi föreslår därför

att moment 31.30.65 ökas med 5 000 000 euro.

20. Innovationspolitik och företagens internationalisering

06. Omkostnader för Tekes — utvecklingscentralen för teknologi och innovationer (reservationsanslag 3 år)

Recessionen och produktionsomvandlingen i vårt näringsliv gör att det behövs mer offentliga medel för forskning och utveckling. I annat fall har Finland och finländarna ingen chans att kunna tackla klimat- och ekonomikrisen. Och ändå föreslår regeringen i sin budgetproposition att Tekes ska få över en miljon euro mindre än i år för sina omkostnader. Det här är definitivt oförenligt med regeringens egen innovationsredogörelse och ambitionen att få vår forsknings- och utvecklingsverksamhet t.ex. när det gäller klimat- och energifrågor att lägga sig i framkant i världen.

Hänvisning: BM 866/2009 rd (Sirnö).

Vi föreslår därför

att moment 32.20.06 ökas med 2 000 000 euro för Tekes omkostnader.

40. (32.20.20 och 40) Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)

Som skeppsvarven har det nu behövs det massiva utvecklingsinsatser för att deras framtid ska vara tryggad. Också omstruktureringarna inom träförädlingen kräver satsningar på innovation.

Hänvisning: BM 1107/2009 rd (Yrttiaho) — skeppsvarv och BM 222/2009 rd (Kangas) — träförädling.

Vi föreslår därför

att moment 32.20.40 ökas med 40 000 000 euro, varav 20 000 000 euro för ett innovationsprogram för skeppsvarven och 20 000 000 euro för ett innovationsprogram för träförädlingen.

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Vi anser att sysselsättningsanslagen är för knappt tilltagna. Vid sidan av de ökningsförslag som vi lagt under andra moment för att förbättra sysselsättningen bör även detta anslag höjas. Risken är stor att långtidsarbetslösheten ökar kraftigt.

Syftet med sociala företag är att erbjuda framför allt arbetshandikappade och långtidsarbetslösa arbetstillfällen. De här företagen skiljer sig från andra företag genom att minst 30 procent av de sysselsatta är arbetshandikappade eller arbetshandikappade plus långtidsarbetslösa. Lagen om sociala företag trädde i kraft i början av 2004. Lagstiftningen om sociala företag fanns nämnd i programmet för statsminister Matti Vanhanens regering och regeringens politikprogram för sysselsättning.

Reduceringen av sysselsättningsanslagen har försatt de sociala företagen i en situation där de har ett halvt år på sig att uppfylla den föreskrivna 30-procentsregeln. Om ett företag inte lyckas anställa tillräckligt med folk, finns det risk för att det fråntas sin status som socialt företag.

Regeringen har valt som devis för sitt program "Ett ansvarstagande, engagerat och sporrande Finland". Där sägs det bl.a.: "Effekterna av arbetskraftspolitiska åtgärder, såsom arbetskraftsutbildning och sysselsättning, måste förbättras väsentligt och målet skall klart och tydligt vara att den som deltagit i åtgärderna blir sysselsatt." Regeringen har också lovat att "För att trygga tillräckliga lönesubventioner och deras förutsägbarhet kommer anslagen till de sociala företagen att kvoteras särskilt vid den regionala fördelningen av sysselsättningsanslagen för år 2007." Men så har inte skett.

Den ersättning för uppehälle på futtiga 8 euro som använts i sysselsättningen av arbetslösa är fullständigt otillräcklig. Den täcker inte ens jobbkostnaderna och allra minst fungerar den som någon morot. Den höjning med en ynka euro som regeringen föreslagit kan närapå uppfattas som ett hån mot hårt trängda arbetslösa.

Hänvisning: BM 745/2009 rd (Puhjo) — sysselsättnings- o.a. åtgärder, BM 298/2009 rd (Kauppila) — sociala företag och BM 914/2009 rd (Tennilä) — ersättningen för uppehälle.

Vi föreslår därför

att moment 32.30.51 ökas med 165 000 000 euro, varav 150 000 000 euro för sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt särskilda åtgärder, 10 000 000 euro för att trygga de sociala företagens villkor och 5 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av ersättningen för uppehälle till sysselsatta arbetslösa från 8 till 15 euro per dag.

40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år)

Skuldrådgivningen har problem med otillräckliga resurser. Därför har man t.ex. i östra Lappland fått rådgivning bara två dagar i veckan. Det får inte vara så att den som råkat i knipa på grund av djup skuldsättning tvingas vänta oskäligt länge på att få rådgivning och att skuldrådgivningspersonalen dignar under sin enorma arbetsbörda. Anslagen måste ökas i betydande omfattning redan i nästa års budget.

Hänvisning: BM 915/2009 rd (Tennilä).

Vi föreslår därför

att moment 32.40.31 ökas med 1 100 000 euro för mer resurser till skuldrådgivning.

50. Regionutveckling och strukturfondspolitik

43. Landskapsutvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)

Landskapsutvecklingspengarna får användas till självständigt utvecklande av näringsverksamheten i regionerna, inberäknat åtgärder och program gällande kunskapscentra, regioncentra och stadspolitiken. Pengarna utgör sådan finansiering enligt regionutvecklingslagen vars främsta syfte är att stärka regional kompetens och utveckling.

I årets budet fanns 32,6 miljoner euro avsatt för ändamålet, men för nästa år föreslås ett mindre belopp. Av de föreslagna 30 156 000 euro är 21 156 000 euro inte bundet till något program. Det är enligt vår mening alltför lite.

Hänvisning: BM 916/2009 rd (Tennilä).

Vi föreslår därför

att moment 32.50.43 ökas med 5 000 000 euro till den obundna delen av landskapsutvecklingspengarna.

63. Kajanalands utvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)

Förvaltningsförsöket i Kajanaland har nu pågått i drygt fyra år. Servicen har förändrats radikalt, inte minst då det gäller social- och hälsovårdstjänster men också i fråga om utbildning på andra stadiet, och kommer att figurera som exempel när kommunernas servicestrukturer ses över. Landskapet Kajanaland har nu också hand om administreringen på många sådana områden där ministerierna tidigare var behöriga att styra. Kajanalands utvecklingspengar, som ingår i arbets- och näringsministeriets budget, innefattar alla utgifter enligt lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland () inom landskapet.

Utvecklingspengarna täcker alltså ett brett spektrum av funktioner, börjande från sysselsättande åtgärder till planering och utförande av miljöarbeten och från totalrenoveringar och byggskyldigheter till basväghållning och utveckling av vägnätet.

Under de senaste åren har vägnätet inte utvecklats särskilt mycket i Kajanaland. Därför bör anslaget höjas.

Hänvisning: BM 391/2009 rd (Kyllönen).

Vi föreslår därför

att moment 32.50.63 ökas med 4 000 000 euro för Kajanalands utvecklingspengar för att användas till sysselsättande åtgärder såsom planering och utförande av miljöarbeten, totalrenoveringar, uppfyllande av byggskyldigheter, basväghållning och utveckling av vägnätet.

01. Förvaltning

Rättvisan kräver även att de lägsta förmånerna höjs till 700 euro i månaden. Under utskottsbehandlingen föreslog vi att inte bara grundtrygghetsförmånerna under arbetslöshet utan också de övriga grundtrygghetsförmånerna, dvs. faderskaps-, moderskaps- och föräldrapenningen och folkpensionen, ska höjas till 700 euro i månaden. Givetvis bör bostadsbidragen samtidigt ses över för att de inte ska sjunka till följd av höjningen.

03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år)

För närvarande är besvärsnämnden för social trygghet överbelastad med fler än 30 000 besvär. Den genomsnittliga behandlingstiden är mer än 15 månader. Situationen är ohållbar med hänsyn till att det i högsta grad är fråga om människors grundläggande rättigheter, rätten till försörjning och hälsa.

Hänvisning: BM 867/2009 rd (Sirnö), BM 1027/2009 rd (Virtanen).

Vi föreslår därför

att moment 33.01.03 ökas med 4 000 000 euro för att avarbeta ärendebalansen vid besvärsnämnden för social trygghet och för att människor ska få sin grundtrygghet tillgodosedd i tid.

03. (33.03, delvis) Forskning och utveckling

04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år)

Samarbetsförhandlingarna på Institutet för hälsa och välfärd avslutades i november. Institutet, som är resultatet av en sammanslagning av Forsknings- och utvecklingscentralen för hälso- och sjukvården (Stakes) och Folkhälsoinstitutet, kommer att säga upp ungefär hundra personer, bland dem en del deltidsanställda.

Uppsägningarna är följden av att regeringen Vanhanen inte håller sig till fusionsavtalet utan underminerar för gott institutets verksamhet med sin njugga resurstilldelning.

Men institutet skulle tvärtom behöva rejält med pengar bl.a. för hiv-arbete och för en ny enhet för våld i nära relationer. Enheten för våld i nära relationer är tänkt att vara ett permanent expertorgan som samordnar arbetet mot relationsvåld. Våld i nära relationer är inte en privatsak utan ett av våra största problem inom området mänskliga rättigheter.

Hänvisning: BM 950/2009 rd (Uotila) — våld i nära relationer.

Vi föreslår därför

att moment 33.03.04 ökas med 7 000 000 euro för omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd för att förhindra de planerade uppsägningarna och att 1 500 000 euro används för att inrätta en till institutet ansluten enhet för våld i nära relationer och

att följande uttalande tas in i motiven till moment 33.03.04:

50. Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år)

Det anslag som en majoritet av utskottet godkänt räcker inte till för en fullödig verksamhet.

Vi föreslår därför

att moment 33.03.50 ökas med 3 000 000 euro för statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet.

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

51. Barnbidrag (förslagsanslag)

För att förhindra fattigdom bland barnfamiljer bör barnbidraget höjas med 15 euro i månaden från och med det första barnet. Enligt Stakes har de fattiga barnfamiljerna blivit fler. Det brister allt mer i jämlikhet när barn i fattiga barnfamiljer inte har t.ex. samma hobbymöjligheter som barn i bättre bemedlade familjer. Barnbidragen är inte indexbundna och därför har deras realvärde sjunkit och bidragit till ökad fattigdom bland barnfamiljer.

Hänvisning: BM 372/2009 rd (Kuoppa).

Vi föreslår därför

att moment 33.10.51 ökas med 195 000 000 euro för budgetbaserad höjning av barnbidragen.

54. Bostadsbidrag (förslagsanslag)

Det nuvarande bostadsbidraget är alltför lågt, och de allt dyrare bokostnaderna slukar en oproportionerligt stor del av låginkomsttagarnas pengar.

Hänvisning: BM 301/2009 rd (Kauppila).

Vi föreslår därför

att moment 33.10.54 ökas med 60 000 000 euro för budgetbaserad höjning av det allmänna bostadsbidraget.

20. Utkomstskydd för arbetslösa

Arbetslösheten är fortfarande ett problem för hela Finland, inte minst nu när det dagligen droppar in hundra och åter hundra anmälningar om permitteringar och uppsägningar.

Ju längre de ekonomiska svårigheterna håller i sig och ju längre uppsvinget låter vänta på sig, desto fler drabbas av arbetslöshet. Faran finns att andelen långtidsarbetslösa och periodiskt arbetslösa växer sig stor, och utan särskilda stödåtgärder är det högst osannolikt att de får jobb. Också situationen för invandrare kräver särskilda åtgärder.

Grundförmånerna under arbetslöshet är alltför låga, och dessutom beskattas små förmånsinkomster strängt. Den lägsta försörjningsnivån bör höjas till 700 euro i månaden.

I beskattningen är makar självständiga i den bemärkelsen att den enas inkomster varken ökar eller minskar den andras skatt. Alltså finns det ingen anledning att binda arbetsmarknadsstödet till den andra makens inkomster.

31. Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag)

Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte är avsett för att hjälpa långtidsarbetslösa att få jobb och ge dem bättre livskompetens. Behovet av arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte ökar när tiderna är dåliga. Och ändå är regeringen Vanhanen inte beredd att skjuta till pengar för denna verksamhet.

Hänvisning: BM 94/2009 rd (Filatov m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 33.20.31 ökas budgetbaserat med 30 000 000 euro för ersättning till kommunerna för att ordna arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte och

att följande uttalande tas in i motiven till moment 33.20.31:

51. Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag)

Arbetslöshet är den främsta orsaken till långtidsfattigdom. Därför föreslår vi som ett led i Vänsterförbundets grundtrygghetsreform att grunddagpenningen höjs till 700 euro i månaden.

Hänvisning: BM 576/2009 rd (Mustajärvi).

Vi föreslår därför

att moment 33.20.51 ökas med 22 914 000 euro för en budgetbaserad höjning av grunddagpenningen för arbetslösa till 700 euro per månad räknat från den 1 juli 2010.

52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

Arbetslöshet är den främsta orsaken till långtidsfattigdom. Därför föreslår vi som ett led i Vänsterförbundets grundtrygghetsreform att arbetsmarknadsstödet höjs till 700 euro i månaden.

Vi hänvisar till vår motivering till detta utgiftskapitel.

Hänvisning: BM 577/2009 rd (Mustajärvi).

Vi föreslår därför

att moment 33.20.52 ökas med 127 408 000 euro för en budgetbaserad höjning av arbetsmarknadsstödet till 700 euro per månad räknat från den 1 juli 2010.

30. Sjukförsäkring

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

I fråga om grundtrygghetsnivån hänvisar vi till vår motivering till detta utgiftskapitel.

Systemet med familjeledigt måste absolut förbättras. Vi hänvisar även till Uotilas lagmotion LM 110/2009 rd och Sirnös lagmotion LM 111/2009 rd. I dessa motioner föreslår Vänsterförbundets riksdagsgrupp att det nuvarande systemet med mamma-, pappa- och föräldraledigt ska ses över. Vi föreslår att de nuvarande ledigheterna slås samman till en ny föräldraledighet på sammantaget 18 månader (474 vardagar).

Familjeledigheten består i dag av en 105 vardagar lång mammaledighet, en 18 vardagar lång pappaledighet och en 12 dagar lång s.k. bonusledighet för pappor. Dessutom får föräldrarna sinsemellan komma överens om hur de vill ta ut den 158 vardagar, lite över sex månader, långa föräldraledigheten. Tvåföräldersfamiljer har till sitt förfogande max 275 och enföräldersfamiljer 263 vardagar att vara mamma- och föräldraledig. Jämfört med dagens föräldraledigheter skulle vårt förslag ge föräldrarna möjlighet att vara föräldralediga och ta hand om barnet tills det är ett och ett halvt år i stället för 9,5 månader som nu.

Vår föräldraledighet skulle bestå av tre avsnitt på drygt 6 månader var, där ett av avsnitten reserveras för mamman, ett för pappan och ett för båda föräldrarna att komma överens om.

Hänvisning: LM 110/2009 rd (Uotila m.fl.), LM 111/2009 rd (Sirnö m.fl.), BM 392/2009 rd (Kyllönen m.fl.) och BM 746/2009 rd (Puhjo m.fl.)

Vi föreslår därför

att moment 33.30.60 ökas med 92 000 000 euro, varav 30 000 000 euro avsätts budgetbaserat för statsandel för höjning av minimidagpenningarna enligt sjukförsäkringslagen till 700 euro i månaden räknat från den 1 juli 2010, 55 000 000 euro för införande av föräldraledigt enligt modell 6+6+6 från den 1 juli 2010, 2 000 000 euro för rehabilitering av vuxna med psykisk ohälsa och 5 000 000 euro för rehabilitering av 65 år fyllda multisjuka personer med svår funktionsnedsättning.

40. Pensioner

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen (förslagsanslag)

Vi föreslår ett anslag för en statsandel enligt 101—103 § i folkpensionslagen () för en budgetbaserad höjning av folkpensionerna till 700 euro per månad från och med den 1 juli 2010.

Kriterierna för bostadsbidrag för pensionstagare måste lindras och egenandelarna ses över.

Hänvisning: BM 869/2009 rd (Sirnö).

Vi föreslår därför

att moment 33.40.60 ökas med 521 000 000 euro, varav 461 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av folkpensionen till 700 euro per månad räknat från den 1 juli 2010 och 60 000 000 euro för höjning av bostadsbidraget för pensionstagare.

50. Stöd till veteranerna

51. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag)

Det finns all anledning att förse kommunerna med mer pengar så att de kan ordna öppenvårdstjänster för alla krigsinvalider och till begravningsbidrag för krigsinvalider.

Hänvisning: BM 393/2009 rd (Kyllönen), BM 930/2009 rd (Tiusanen), BM 931/2009 rd (Tiusanen) och BM 993/2009 rd (Valpas).

Vi föreslår därför

att moment 33.50.51 ökas med 16 000 000 euro, varav 15 000 000 för budgetbaserad öppenvårdsservice som ersätts till kommunerna enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst för alla krigsinvalider och 1 000 000 euro för begravningshjälp för alla krigsinvalider.

60. (33.60, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård (fast anslag)

Anslaget skars ner ordentligt i budgeten för 2009, helt utan orsak. Regeringen föreslår ett lika stort belopp för nästa år. Vi däremot föreslår ett högre anslag.

Hänvisning: BM 1028/2009 rd (Virtanen).

Vi föreslår därför

att moment 33.60.32 ökas med 5 000 000 euro till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård.

33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag)

Anslaget räcker ingenstans.

Hänvisning: BM 1029/2009 rd (Virtanen).

Vi föreslår därför

att moment 33.60.33 ökas med 15 000 000 euro för ersättningar till samkommuner som är huvudmän för universitetssjukhus för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning enligt lagen om specialiserad sjukvård.

35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet (förslagsanslag)

Enligt beräkningar finns det 2009 omkring 220 000 hushåll som får utkomststöd. De flesta är enpersonshushåll, men ensamföräldrarna är de ekonomiskt mest utsatta. Stakes bedömer att var fjärde ensamförälderfamilj i Finland får utkomststöd, alltså totalt 27 500 familjer. Totalt är de barnfamiljer som får inkomststöd nästan 50 000 (Stakes 2006).

Barnbidrag betalas till familjerna som kompensation för att de fostrar barn. Barnbidraget är inte bundet vid index och därför måste fattiga familjer ty sig till utkomststöd när bidragets värde minskar i reella termer. Kriterierna för utkomststödets grunddel ändrades den 1 januari 1994 så att barnbidragen räknas in i familjens inkomster när utkomststödet fastställs. I praktiken dras eventuella höjningar av barnbidraget alltid av från utkomststödet. Det står i bjärt kontrast till ambitionerna att minska fattigdomen bland barn.

Barnbidraget måste förvandlas till prioriterad inkomst som inte drar ner på utkomststödet till familjen. Annars gör de små förbättringarna i barnbidragen under de senaste åren ingenting för att hjälpa upp situationen för de familjer som har det allra svårast.

Utkomststödet är ett ekonomiskt sistahandsstöd inom socialvården som ska trygga en persons och familjs försörjning och hjälpa dem att klara sig på egen hand. Men för det är stödet alltför lågt.

Hänvisning: BM 374/2009 rd (Kuoppa), BM 556/2009 rd (Lapintie).

Vi föreslår därför

att moment 33.60.35 ökas med 85 000 000 euro, varav 50 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av utkomststödets grunddel till 517,45 euro per månad och 35 000 000 euro för en budgetbaserad ändring av utkomststödskriterierna så att barnbidraget blir prioriterad inkomst som inte drar ner utkomststödet.

36. Statsunderstöd för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska (fast anslag)

Anslagen måste höjas för att förbättra standarden på tjänster på samiska.

Hänvisning: BM 578/2009 rd (Mustajärvi m.fl.), BM 917/2009 rd (Tennilä m.fl.).

Vi föreslår därför

att moment 33.60.36 ökas med 600 000 euro för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska.

37. Statunderstöd till kommunerna för social- och hälsovårdens reparationsprojekt

Inom byggbranschen har recessionen lett till att byggprojekt har måst senareläggas och i vissa fall överges helt. I en sådan situation krävs det mer offentliga bygg- och reparationsinvesteringar för att hålla sysselsättningen uppe och som stimulansåtgärd.

När det gäller social- och hälsovården är byggnadsbeståndet i snitt på den äldre sidan och behöver snabbt repareras. Men tyvärr medger kommunekonomin inte detta.

Vi föreslår därför

att moment 33.60.37 ökas med 10 000 000 euro för statsunderstöd till kommunerna för social- och hälsovårdens reparationsprojekt.

70. Främjande av hälsa och funktionsförmåga

01. Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år)

Arbetarskyddsdistrikten tyngs av en allt större arbetsbörda och brist på arbetskraft. Resurserna är tydligt underdimensionerade trots att kraven på arbetarskyddet hela tiden blir större. Förhandsinspektionerna blir fler och fler. Det bjuder på en verklig utmaning att försöka råda bot på missförhållandena i arbetslivet och göra arbetarskyddsdistriktens verksamhet effektivare. Där gäller det att satsa på den övervakning och styrning av arbetarskyddet som arbetarskyddsdistrikten har hand om.

Inom arbetarskyddsförvaltningen har man under de senaste åren högprioriterat bl.a. utlänningsövervakningen. Likaså har lagen om beställarens ansvar gett arbetarskyddsdistrikten nya uppgifter.

Arbetarskyddsdistriktens insatser i kampen mot den svarta ekonomin är värdefulla. Den svarta ekonomin genererar brottslighet och utgör också ett stort problem i arbetarskyddshänseende. Byggnadsförbundet har räknat ut att staten årligen går miste om minst 250 miljoner euro i skatter och socialskyddsavgifter enbart till följd av den svarta ekonomin på byggarbetsplatser.

Hänvisning: BM 229/2009 rd (Kangas).

Vi föreslår därför

att moment 33.70.01 ökas med 7 000 000 euro för att säkra verksamheten i arbetarskyddsdistrikten och för insatser mot den svarta ekonomin.

50. Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Nu om någonsin behövs det åtgärder som kan sätta stopp för hälsomässiga och sociala problem. Därför kan vi inte acceptera att finansieringsansvaret för hälsofrämjande projekt för sammantaget 3,2 miljoner euro överförs till momentet för understöd från Penningautomatföreningen.

Vi föreslår därför

att moment 33.70.50 ökas med 3 200 000 euro och att från moment 33.90.50 lyfts ut ett lika stort belopp till understöd för organisationer.

90. Understöd från Penningautomatföreningen

50. Understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd (förslagsanslag)

Vi kan inte acceptera att finansieringsansvaret för hälsofrämjande projekt för sammantaget 3,2 miljoner euro överförs till detta moment.

Vi föreslår därför

att det i motiven till moment 33.90.50 konstateras att 3 200 000 euro som är avsett för att främja hälsa och social välfärd betalas ut från moment 33.70.50 och att ett lika stort belopp på detta moment används för understöd till organisationer och

att följande uttalande godkänns:

01. Miljöförvaltningens omkostnader

01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Hotet mot vår natur, vår miljö och vår miljörelaterade hälsa bara växer och växer. Det är en av orsakerna till att uppgifterna inom miljöministeriets förvaltningsområde ökar. Men 2009 års budget ger ingen chans att klara av arbetet.

Anslagen för forskning och utveckling har skurits ned många år i rad. Nu innehåller budgeten totalt lite över 10 000 000 euro som också ska täcka helt nya projekt. Flera projekt har inte kunnat finansieras på grund av de njugga anslagen, och miljöministeriet har tvingats ställa sig utanför en lång rad finländska och internationella projekt. Ministeriets ursprungliga anslag för forskning och utveckling har minskats med 750 000 euro. Ökningen med 500 000 euro för skogsskyddsprogrammet Metso och med 2 000 000 euro för klimat- och energistrategin räcker inte till för att tillgodose det sammantagna behovet.

Hänvisning: BM 933/2009 rd (Tiusanen).

Vi föreslår därför

att moment 35.01.01 ökas med 2 500 000 euro för miljöministeriets omkostnader för att användas för forskning och utveckling.

04. Finlands miljöcentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Vi anser att det föreslagna anslaget är för litet.

Vi föreslår därför

att moment 35.01.04 ökas med 1 000 000 euro för Finlands miljöcentral.

65. Understöd till organisationer och för miljövård (reservationsanslag 3 år)

Miljöorganisationerna gör en viktig insats för att öka miljökunskapen och utför också rent praktiskt miljöarbete, inte minst för avfallshanteringen i skärgården och insjöområdena.

Hänvisning: BM 935/2009 rd (Tiusanen) — utsikterna för Ladogalax som vandrar upp i Hiitolanjoki, BM 936/2009 rd (Tiusanen) — anslag till frivilligorganisationer för att höja beredskapen att bekämpa olje- och kemikalieolyckor i Finska viken och BM 937/2009 rd (Tiusanen) — höjd kunskap bland medborgarna om och beredskap att medverka till ändringar i klimatfrågan.

Vi föreslår därför

att moment 35.01.65 ökas med 150 000 euro för understöd till miljöorganisationer.

10. Miljö- och naturvård

20. Bekämpning av miljöskador (förslagsanslag)

Beredskapen att bekämpa kemikalie- och oljeskador måste höjas.

Hänvisning: BM 938/2009 rd (Tiusanen).

Vi föreslår därför

att moment 35.10.20 ökas med 10 000 000 euro för ny och bättre oljebekämpningsutrustning i Finska viken.

52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)

Forststyrelsen förvaltar 34 nationalparker där besökarantalet väntas stiga. Faran är att nationalparkerna och andra naturskyddsområden blir nedslitna och lednätet deklinerar.

Det krävs mer pengar för att upprätthålla skyddsområdena än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2010. Nationalparkerna har stort attraktionsvärde ute i regionerna, och dessutom får man inte glömma bort deras ursprungliga syfte, att skydda naturen. Hela det finländska nationalparksnätet kräver aktiv omsorg.

Anslaget under detta moment kan också användas för att främja nya nationalparksprojekt (Sibbo storskog, Bottenhavet, Storsaimen).

Hänvisning: BM 940/2009 rd (Tiusanen).

Vi föreslår därför

att moment 35.10.52 ökas med 3 000 000 euro för att vårda och utveckla nationalparker, andra naturskyddsområden och vildmarksområden.

61. Främjande av miljövården (reservationsanslag 3 år)

Enligt lag ska fastigheter i glesbygden ha avloppssystem. Effektivare åtgärder för avloppsvattenshantering kommer att krävas på uppskattningsvis 200 000—250 000 fastigheter. Omläggningarna kommer att kosta 3 000—7 000 euro per fastighet. Det investeringsunderstöd som en fastighet kan få från sin miljöcentral uppgår till max 2 000 euro. Anslaget för investeringsunderstöd i nästa års budget är otillräckligt.

Hänvisning: BM 394/2009 rd (Kyllönen).

Vi föreslår därför

att moment 35.10.61 ökas med 7 000 000 euro för förbättring av avloppssystemen på fastigheter i glesbygden.

63. Anskaffning av naturskyddsområden och utgifter för ersättningar (reservationsanslag 3 år)

Det krävs mer resurser för att genomföra skyddsprogrammet Metso. Syftet med programmet är att värna viktiga skogsbiotoper och hotade arter och vissa strukturella skogsegenskaper. Vi har redan resultaten av Metso-experimenten; den bästa lösningen med tanke på skogarnas mångfald är att de skyddas permanent. Det krävs mer pengar för att förvärva de aktuella områdena.

Hänvisning: BM 35/2009 rd (Arhinmäki).

Vi föreslår därför

att moment 35.10.63 ökas med 20 000 000 euro för anskaffning av naturskyddsområden och utgifter för ersättningar.

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Det finns ett växande behov av miljövårdsarbeten. Eutrofieringen i Östersjön och Finska viken kräver en kraftfull satsning på miljövårdsarbeten. Arbetena har också en sysselsättande effekt lokalt. Programmet för förorenade markområden går alldeles för långsamt, allt medan behovet av matarledningar ökar i glesbygderna. Om anslagen inte ökas, kommer målen för utbyggnad av avloppsnätet inte att nås.

Hänvisning: BM 941/2009 rd (Tiusanen).

Vi föreslår därför

att moment 35.10.77 ökas med 7 000 000 euro för att bygga matarledningar, sanera förorenade markområden och för andra miljöarbeten.

20. Samhällen, byggande och boende

55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

Gamla hus, byggtekniska brister, avsaknad av hiss, fukt- och mögelskador m.m. är inget litet problem. Också det faktum att befolkningen blir äldre ställer nya krav på teknisk utrustning i bostadshus. Avsaknaden av hiss hindrar i många fall äldre att bo kvar hemma och kan betyda dyr och inhuman institutionsvård.

Anslaget räcker inte heller till för bidrag till småhus för ombyggnad av värmesystemen.

Hänvisning: BM 951/2009 rd (Uotila) och BM 942/2009 rd (Tiusanen).

Vi föreslår därför

att moment 35.20.55 ökas med 10 000 000 euro till understöd för totalrenoveringar, hissinstallationer och energisparinvesteringar i småhus.

60. Överföring till statens bostadsfond

Inte minst miljöskäl talar för att det behöver satsas på forskning och utveckling kring träbyggande. Satsningarna bör framför allt inriktas på bostadshus i flera plan och lokaler, där träbyggande inte har förekommit särskilt mycket. Det behövs ett program som spänner över flera år.

Samtidigt bör det utredas om byggbestämmelserna är funktionella med avseende på dels träbyggande, dels hälso- och säkerhetsaspekter.

Vi föreslår därför

att motiven till moment 35.20.60 kompletteras under rubriken "Understöd" som följer:

År 2010 får av statens bostadsfonds medel beviljas högst 5 000 000 euro för understöd till forskning och utveckling kring träbyggande.

64. Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år)

Anslaget bör höjas.

Hänvisning: BM 36/2009 rd (Arhinmäki) och BM 943/2009 rd (Tiusanen).

Vi föreslår därför

att moment 35.20.64 ökas med 1 650 000 euro för vård av byggnadsarvet.

30. Internationellt utvecklingssamarbete

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

I regeringsprogrammet och i det utvecklingspolitiska programmet från 2004 åtog sig den förra regeringen att göra det möjligt att höja anslagen för utvecklingssamarbete till 0,7 procent av BNI så som FN rekommenderar. Den förra regeringens program hade som mål att höja anslagen till målnivån senast 2010 med beaktande av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Tidsfristen sköts fram till 2015. Bland de övriga nordiska länderna har Norge, Danmark och Sverige redan för många år sedan nått målet 0,7 procent och rentav överskridit det.

I budgetpropositionen föreslår regeringen nu ett anslag för utvecklingssamarbete som motsvarar ca 0,55 % av bruttonationalinkomsten.

Kristdemokraterna ser det som viktigt att anslagen ökas så att den FN-rekommenderade nivån nås så fort som möjligt. Ökningen föreslås uttryckligen gälla anslagen för frivilligorganisationer. Denna budgetmotion ingår i vår skuggbudget. I en anknytande lagmotion föreslår vi också en rätt till skatteavdrag för donationer till bistånd för att öka medborgaraktiviteten.

Av världens sex miljarder människor lever var femte i extrem fattigdom, alltså på mindre än en dollar per dag. FN:s generalförsamlings främsta mål för det gemensamma biståndet är att eliminera fattigdom och svält i världen. Ambitionen är att halvera andelen extremt fattiga före utgången av 2015. Antalet fattiga har nu statistiskt sett ökat med 400 miljoner eftersom Världsbanken höjde fattigdomsgränsen till 1,25 dollar per dag i september 2008.

Enligt undersökningar är majoriteten av medborgarna beredda att bära ett större ansvar för de fattiga i världen. Genom utvecklingssamarbete kan vi göra förhållandena väsentligt bättre för just de fattigaste länderna och de människor som har det sämst ställt — kvinnor och barn. För att lindra nöden i världen bör vi målinriktat öka resurserna för utvecklingssamarbete.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 712/2009 rd föreslår jag

att moment 24.30.66 ökas med 20 000 000 euro för frivilligorganisationers utvecklingssamarbete.

10. Domstolar och rättshjälp

03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har fällt Finland åtskilliga gånger sedan 2000 för att rättegång inte hållits inom skälig tid såsom Europakonventionen kräver. En rättvis rättegång krävs både i brottmål och ärenden som gäller individens rättigheter och skyldigheter. Ett anknytande krav är bl.a. att behandlingen ska gå snabbt. Domstolarna i vårt land har för närvarande välutbildad och kunnig personal. Men enbart detta räcker inte till för att medborgarnas rättssäkerhet ska vara garanterad. Domstolarna kämpar nämligen med allt mer komplicerade och långvariga mål.

Tingsrätternas arbetsbörda ökar mer än tidigare framför allt på grund av ostridiga indrivningsärenden. Inkassoföretag får in rättegångskostnader på mer än 200 euro, vilket är ett incitament för dem att låta tingsrätten avgöra ärenden som gäller rentav mycket små summor. Rättegångskostnaderna har på så sätt lett till överbelastning i tingsrätterna. Antalet brottmål och civilmål som tingsrätterna fick att behandla steg i fjol med nästan 13 % sammantaget. För att medborgarna fortsatt ska ha förtroende för rättsväsendet är det viktigt att avdela de medel som behövs för dess verksamhet.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 819/2009 rd föreslår jag

att moment 25.10.03 ökas med 1 000 000 euro för effektivare verksamhet i domstolarna.

10. Beskattningen och tullväsendet

02. (28.10.02 och 70) Tullverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Budgeten sätter som mål för tullen att avpassa sin personalstyrka rätt efter efterfrågan på tjänsterna och behovet av tillsyn. I en vädjan från Tulltjänstemannaförbundet står det emellertid att det föreslagna anslaget på 161,9 miljoner euro är totalt otillräckligt. Således blir det omöjligt att avpassa de personella resurserna på rätt sätt. Det beräknas fattas ungefär 4—5 miljoner euro i anslag för lönekostnader 2010.

Det är till nytta för finländska företag att tullen arbetar effektivt och det är en orsak till att anslaget bör ökas. Exempelvis industribolag i Päijänne-Tavastland och Östra Nyland bedriver omfattande export till Ryssland och de behöver i synnerhet snabba och smidiga exporttjänster och TIR-transiteringstjänster.

Dessutom måste man ta hänsyn till att Tullstyrelsens arbetsgrupp för verksamhets- och resurskartering har föreslagit att tullverksamheten ska upphöra bl.a. i Lahtis 2010—2011 för att tullen ska klara sig ur den finansiella krisen. Samtidigt uppges det att brottsbekämpningen vid Lahtistullen har koncentrerat sig på grov och organiserad brottslighet och nått utmärkta resultat i samarbete med polisen.

Således föreslår jag

att moment 28.10.02 ökas med 3 000 000 euro för tulltjänster.

90. (28.90, 29.10, delvis, 29.80, delvis och 33.60, delvis) Stöd till kommunerna

30. (28.90.30, 28.90.32, 29.10.30, delvis, 29.80.30, delvis, 29.80.33, delvis och 33.60.30) Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag)

Kommunerna minskade kraftigt på den preventiva hemtjänsten för barnfamiljer förra decenniet. Volymen har minskat till en tredjedel på drygt tio år och har ytterligare minskat något, även om takten har stannat av.

Hemtjänsten består i att en hemvårdare stöder och handleder föräldrarna och familjen i hemmet. Det rör sig om dagliga göromål, barnavård, matlagning och betalning av räkningar. Många familjer har inte längre far- eller morföräldrar eller andra släktingar som ställer upp när familjen behöver hjälp i hemmet. Familjerna har heller inte samma stödnät som de tidigare har haft bland släktingar. Därför fungerar hemtjänsten som ett preventivt system för familjer som ännu inte har stora problem.

Inom barnskyddet ökar och försvåras problemen ständigt. Enligt experter ingriper man ofta först när barnfamiljernas problem har förvärrats och blivit komplicerade. I åratal har barnskyddspersonalen varslat om ett behov av preventiva insatser för barnfamiljer så att det inte skulle behövas barnskyddsåtgärder. På så sätt skulle många mänskliga tragedier förhindras.

Detsamma föreslås i det nationella utvecklingsprogrammet för det sociala området, nämligen en preventiv hemtjänst som möjliggör tidig intervention och tidigt stöd och läggs till i urvalet av socialtjänster för barnfamiljer. Inom ramen för den föreliggande budgetpropositionen går det inte att genomföra detta. Det behövs mer pengar för att vi ska kunna ordna preventiv hemtjänst för de behövande.

01. Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet

51. Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag)

I sin budget för 2010 har finansministeriet avdelat 200 000 euro för stöd till registrerade religiösa samfund. Anslaget behöver höjas med 100 000 euro, så att underhållet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och egna begravningsplatser kan förbättras och stödet till arbete bland barn och unga och musikaktiviteter kan bli mer omfattande. Redan i en utredning från en arbetsgrupp vid undervisningsministeriet 2005 föreslogs religiösa samfund få 300 000 euro i bidrag, vilket hade motsvarat ca 4 euro per medlem. Ur statsfinansiell synvinkel är tillskottet på 100 000 euro en obetydlig summa men det skulle i viss mån fullfölja de viktiga principerna i religionsfrihetslagen när det gäller att tillgodose den rättvisa och jämlikhet som staten bör visa gentemot olika religionssamfund.

Således föreslår jag

att moment 29.01.51 ökas med 100 000 euro för registrerade religionssamfund.

10. (29.10, delvis) Allmänbildande utbildning

30. (29.10.30, delvis) Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Undervisningsministeriet anvisade i våras 16 miljoner euro till kommunerna för att minska undervisningsgrupperna. Men grupperna har förblivit lika stora som de var eller vuxit ytterligare. Höstens största grupper i flera stora städer i Södra Finland har över 30 elever. Det finns så stora grupper både i klasserna 1—6 och 7—9. De flesta kommunerna hör till den kategori av kommuner där det finns 25—30 elever i de största grupperna i klasserna 1—6 och 20—25 elever i de största grupperna i klasserna 7—9. Det är nödvändigt att minska undervisningsgrupperna, för läroplansgrunderna utgår från att barnen får individuell undervisning enligt sina behov och kan gå vidare allt eftersom de själva utvecklas. Dessutom behöver grupperna bli mindre för att de som behöver särskilt stöd ska bli integrerade och därför att antalet invandrarbarn ökar.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 715/2009 rd föreslår jag

att moment 29.10.30 ökas med 9 000 000 euro för att minska undervisningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen.

Andelen elever som flyttas över till specialundervisning ökar fortfarande. Hösten 2007 var 46 100 grundskoleelever, dvs. 8 %, flyttade till specialundervisning. Antalet har fördubblats på tio år. Antalet elever som var flyttade till specialundervisning ökade med ca 1 400 sedan året innan, fastän det sammanlagda antalet grundskoleelever minskade. Läsåret 2007—2008 fick 78 388 pojkar och 50 253 flickor specialundervisning på deltid. Ökningen beror i stor utsträckning på att man nu är mer vaksam på elevernas särskilda behov, men olika inlärningssvårigheter har blivit vanligare och situationen i klasserna är mer mångformad. Därför behöver grundskolorna mer resurser för att hjälpa barnen med deras specifika behov och på så sätt jämna ut deras studieväg mot fortsatta studier.

Förskolan och den grundläggande utbildningen ska tillgodose alla barns och ungas grundläggande rättigheter till undervisning och utbildning. Planen för utveckling av utbildning och forskning 2007—2012 har som mål att höja kvaliteten på den grundläggande utbildningen och i synnerhet att minska undervisningsgrupperna, förbättra stöd- och specialundervisningen och främja barns och ungas välbefinnande. Det är viktigt att kommunerna ordnar tillräckligt med stödåtgärder för barn som behöver särskilt stöd. Det behövs multiprofessionellt samarbete och tidig intervention för att barnet ska få stöd för tillväxt och inlärning. Det behövs tillräckliga anslag för praxisen för att ingripa tidigt och utveckla det multiprofessionella samarbetet, så att syftena med den nya lag om grundläggande utbildning som regeringen föreslår (RP 109/2009 rd) ska kunna fullföljas.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 782/2009 rd föreslår jag

att moment 29.10.30 ökas med 5 000 000 euro för det ökade behovet av specialundervisning.

Studiehandledning och karriärplanering är ett viktigt sätt att motarbeta marginalisering, göra utbildningstiderna kortare, höja utbildningsnivån och öka jämlikheten i samhället. Den stora valfriheten, de snabba reformerna av utbildningsprogrammen och de internationaliserade studierna ställer studiehandledningen inför nya utmaningar. Ungefär fem procent av dem som går ut grundskolan på våren kommer inte att studera hösten därpå. Enligt undersökningar blir de unga utan utbildning därför att de har orealistiska önskemål om studieplatser eller därför att de redan i grundskolan börjat bli marginaliserade.

Studiehandledning är ett obligatoriskt läroämne i grundskolan, gymnasiet, yrkesskolor och yrkeshögskolor. Men av t.ex. gymnasieeleverna hade bara ungefär en tredjedel obligatoriska studiehandledningskurser i fjol. Resurserna för studiehandledning bör avpassas enligt rekommendationerna så att en studiehandledare på heltid har högst 250 elever på alla skolstadier. På så sätt hinner eleverna få den individuella vägledning de behöver och som nu behövs i betydligt högre grad än tidigare. Om vi nu satsar på studiehandledning sparar vi in på framtida kostnader.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 783/2009 rd föreslår jag

att moment 29.10.30 ökas med 10 000 000 euro för studiehandledning i grundläggande utbildning och på andra stadiet.

80. (29.80, delvis) Konst och kultur

50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

Budgetpropositionen innehåller inte alls något separat anslag för stöd till kristna tidningar. I dispositionsplanen är 800 000 euro avsatt för stöd till kulturtidningar. I vårt land kommer det ut ett flertal kristna tidningar som har lika åtstramad ekonomi som andra icke kommersiella tidningar. Staten bör med fog stödja också kristna tidningar.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 234/2009 rd föreslår jag

att moment 29.80.50 ökas med 100 000 euro för stöd till kristna tidningar.

10. Utvecklande av landsbygden

50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)

Utsikterna för landsbygdsutvecklingen har ständigt blivit sämre. Statsbidraget i budgetpropositionen för att utveckla landsbygdsnäringar är inte tillräckligt i relation till behovet. Satsningar behövs i synnerhet på energiprojekt och arbete för att främja användning av naturtillgångar. Anslaget bör ökas så att landsbygdsutvecklingen kan vända.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 236/2009 rd föreslår jag

att moment 30.10.50 ökas med 4 000 000 euro i statsbidrag för att utveckla landsbygdsnäringarna.

Behoven av näringsrådgivning på landsbygden ökar i takt med att EU:s jordbrukspolitik blir allt mer komplicerad. Svårigheterna inom vissa produktionsinriktningar så som mjölkproduktion ger upphov till nya problem. Landsbygdsföretagens konkurrenskraft och utveckling, miljöfrågor och växelverkan mellan landsbygden och tätorterna är viktiga. När det gäller dessa frågor behövs det stöd och stora satsningar. Statsminister Matti Vanhanens regering satsar inte tillräckligt på landsbygdsutvecklingen. Det visar sig också i att rådgivningsanslaget ligger i underkant.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 235/2009 rd föreslår jag

att moment 30.10.50 ökas med 1 000 000 euro i statsbidrag för rådgivning i syfte att utveckla landsbygdsnäringarna.

50. Vattenhushållning

20. Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna (reservationsanslag 3 år)

Vattenförsörjningen på landsbygden behöver förbättras, för många regioner har problem med tillgången på rent vatten. Samtidigt som man bygger stamvattenledningar kan man genomföra nödvändiga avloppsprojekt. Det finns gott om brådskande behov, men inte tillräckliga anslag för att tillgodose dem. Tidsfristen för direktivet om avloppsvatten kommer att gå ut 2013. Därför brådskar det nu med satsningar på vatten och avlopp i glesbygden.

Förbättrade vatten- och avloppstjänster i glesbygden bidrar också i hög grad till miljöskyddsmålen. Det är viktigt att få ordning på vattenförsörjning och avlopp t.ex. för att belastningen på Östersjön ska minska.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 788/2009 rd föreslår jag

att moment 30.50.20 ökas med 1 000 000 euro för vatten och avlopp i glesbygden.

10. Trafiknätet

20. (31.10.21, 22 och 23) Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år)

Dåliga banor innebär större säkerhetsrisker vid transporter samtidigt som det blir allt svårare för tågen att hålla tidtabellerna. Eftersom olika delar av järnvägsnätet är beroende av varandra orsakar trafikbegränsningarna problem för hela huvudbannätet. Detta leder också till sämre kundservice och konkurrenskraft för järnvägarna.

Det räcker inte med att utveckla bannätet utan nätet måste också i framtiden täcka hela landet. Budgetmedel måste riktas till banunderhåll och reparationsinvesteringar så att Banförvaltningscentralen utifrån en fastlagd plan har möjlighet att hålla dels huvudbanorna, dels banor med mindre trafik i trafikerbart skick.

För godstransporternas del innebär de dåliga banorna att viktbegränsningarna försvårar t.ex. virkestransporter. På detta sätt försämras villkoren för de företag som skulle vara beredda att utnyttja järnvägen för godstransporter. Om däremot vagnslasterna kunde ökas skulle järnvägen bli ett konkurrenskraftigt transportalternativ. Bannätets dåliga skick leder så småningom till att industritransporterna, men också persontrafiken, i allt högre grad flyttas över på landsvägarna, som redan nu är överbelastade och i dåligt skick.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 419/2009 rd föreslår jag

att moment 31.10.20 ökas med 30 000 000 euro för att förnya bannätets överbyggnad.

Anslaget för underhåll och ombyggnad av landsvägar är mindre än anslaget för innevarande år på grund av insatser för virkesförsörjning, andra engångsåtgärder och de stimulerande åtgärderna i tilläggsbudgeten. Finansieringen av bastrafikledshållningen har redan länge legat långt under det som t.ex. vägmyndigheterna med fog har föreslagit. Underhållet och skötseln av det sekundära vägnätet kommer att bli lidande. Den höjda kostnadsnivån ställer till med ytterligare problem. De sekundära vägarna är en viktig del av vägnätet. De är till nytta för en stor del av befolkningen och också för näringslivet. Och trafiksäkerheten riskeras allt mer på grund av vägarnas dåliga skick. Anslaget för basväghållning bör ökas med 10 000 000 euro. Tillskottet gör det möjligt att garantera ett skäligt underhåll men räcker inte till för de ombyggnadsarbeten som behövs.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 716/2009 rd föreslår jag

att moment 31.10.20 ökas med 10 000 000 euro för basväghållning.

50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)

Skogsbilvägar och andra lokala vägar är skogsbrukets blodådror. De är också till nytta för turismen och jordbruksnäringen. Staten stödde underhållet av enskilda vägar med 34 miljoner euro så sent som i början av 1990-talet, men under depressionen sjönk stöden till den grad att statens andel bara var 8,4 miljoner euro år 2000.

Regeringen föreslår ett anslag på 23 miljoner euro för 2010. För att garantera virkesförsörjning och andra transporter inom jordbruket bör statsbidraget för enskilda vägar ökas med fyra miljoner euro.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 717/2009 rd föreslår jag

att moment 31.10.50 ökas med 4 000 000 euro för att öka statsbidraget till enskilda vägar.

20. Innovationspolitik och företagens internationalisering

41. Statsunderstöd till vissa sammanslutningar och organisationer för främjande av näringspolitiken (reservationsanslag 3 år)

Suomen Yrityskummit ry står till tjänst med samtalspartner när företagare och blivande företagare vill utveckla sina idéer. Företagsfaddrarna ser saker och ting utifrån och kan därför erbjuda lösningar och idéer som hjälper företagen framåt. Föreningen har tillgång till över 700 företagsfaddrar. Det är både före detta och aktiva företagare, företagsledare och näringslivsexperter som ger sin tid och sin kompetens för att utveckla näringsverksamheten i företag och kommuner.

Tjänsterna är avgiftsfria för företagare. Finansiärerna, dvs. kommuner, organisationer, regionala näringssammanslutningar, föreningar och företag, betalar företagsfaddrarnas resekostnader. Det är den enda ersättning som faddrarna får för sitt arbete. De drivs av att de vill se andra företagare lyckas. Erfarenheterna av företagsfaddrar har varit positiva och inte minst i det rådande ekonomiska läget finns det en ständigt ökande efterfrågan på mentorer av den här typen. Staten bör stödja Suomen Yrityskummit ry med 300 000 euro för att föreningen fortsatt ska kunna arbeta och bygga ut sin verksamhet.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 196/2009 rd föreslår jag

att moment 32.20.41 ökas med 300 000 euro till stöd för Suomen Yrityskummit ry.

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Startpengen har visat sig ge positiva resultat. Enligt arbetsministeriets utredningar främjar den sysselsättningen effektivt. Därför lönar det sig att permanenta en mer omfattande användning. Nästa år permanentas rätten till startpeng för arbetslösa såväl som för studerande, hemarbetande och förvärvsarbetande som ska starta ett företag. Startpengen sänker tröskeln för att börja med företagsverksamhet och tillförsäkrar företagaren försörjning i början.

Det har funnits regionala skillnader i fråga om hur startpengen räckt till i år också. Vi måste se till att reservera ett så stort anslag för startpeng i budgeten att det inte förhindrar förverkligandet av en fungerande affärsidé. Startpengen bör på lika grunder beviljas alla som är berättigade till den. Dispositionsplanen för sysselsättningsanslagen är inte bindande i fråga om detta, utan man kan också använda mer sysselsättningsanslag för startpengen om det behövs. Genom tillläggsfinansiering under momentet försäkrar vi oss om att en tillräcklig summa avsätts för startpengen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 719/2009 rd föreslår jag

att moment 32.30.51 ökas med 3 000 000 euro för startpeng.

Enligt regeringsprogrammet ska sysselsättningsanslagen användas för arbetskraftsutbildning i samråd med företag och för stödsysselsättning i företag. Prioritetsområdet är den öppna arbetsmarknaden och samarbetet med företagen. Men det är kortsynt att samtidigt skära ner på sysselsättningen inom den tredje sektorn.

Många sammanslutningar gör berömvärda insatser för att ordna arbete inom den tredje sektorn för svårsysselsatta personer. Regeringens nya prioriteter innebär stora svårigheter för de här sammanslutningarna. Frivilligorganisationer och sociala företag utför ett värdefullt arbete genom att hjälpa dem som har det svårast att få arbete. Kostnaderna för de statliga stöden har varit små jämfört med att de här personerna skulle ha hamnat i en ond cirkel av långtidsarbetslöshet och blivit kunder vid de kommunala socialbyråerna.

Det är inte fråga om "låtsassysselsättning" att i olika sammanslutningar sysselsätta personer som har det svårt att få arbete. Tvärtemot, det är värdefullt både för individerna och hela samhället. Om den här verksamheten skärs ner kommer det både materiellt och psykiskt att bli mycket dyrt för de här arbetslösa och för hela samhället. Regeringen bör bära sitt ansvar och fortfarande satsa på det här.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 891/2009 rd föreslår jag

att moment 32.30.51 ökas med 25 000 000 euro för speciella åtgärder avsedda för svårsysselsatta.

Enligt den nyaste sysselsättningsöversikten fanns det 203 000 arbetslösa i augusti, en ökning med 52 000 personer från augusti 2008. Andelen arbetslösa av hela arbetskraften var 15,4 % i Norra Karelen, 13,6 % i Kajanaland och 13,6 % i Lappland.

De regionala skillnaderna är fortfarande mycket stora, även om de brukar jämnas ut under en lågkonjunktur. Variationen bör beaktas när arbetskraftsanslagen disponeras. Om de regionala skillnaderna tillspetsas, blir utflyttningen från regioner med stor arbetslöshet kraftigare och då blir det ännu svårare för regionerna att utvecklas. För att stoppa den här trenden behövs det nu aktiv arbetskraftspolitik i regioner med stor arbetslöshet. Utvecklingen är särskilt oroväckande i regioner som lider av nedläggningar inom skogsindustrin.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 422/2009 rd föreslår jag

att moment 32.30.51 ökas med 25 000 000 euro för specialstöd till regioner med hög arbetslöshet.

60. Energipolitik

20. Främjande av energisparande och användning av förnybar energi samt energiinformation (reservationsanslag 3 år)

Många medborgare tvingas tänka om när det gäller värme- och energisystem i hemmet. Det är svårt och komplicerat. Samhällsekonomiskt sett bör lösningarna lämpligen vara så rationella som möjligt både tekniskt och ekonomiskt. Hushållsavdraget för energilösningar i hemmen ger inte bästa resultat utan experthjälp. Därför behövs det mer energirådgivning.

Nätverket för energirådgivning ska ha till uppgift att tillhandahålla råd som bidrar till arbetet mot klimatförändringen. Rådgivningen ska ligga i linje med den nationella klimat- och energistrategin och förankra dess mål i hela samhället.

För att lösa de många klimatfrågorna behövs det opartisk expertis. Det finns många alternativa sätt att reducera utsläppen. Var och en borde hitta det sätt som är både tekniskt och ekonomiskt lämpligast. Detta blir inte möjligt enbart med hjälp av kommersiella krafter, insatser av organisationer eller elektronisk information på webbsidor eller i tv-kampanjer. Ett nätverk för energirådgivning skulle kräva 10—12 regionala eller lokala kontor. De åtta kommunala eller regionala energibyråer som finns idag skulle slås samman under samma koncept med ett långvarigt uppdrag. Staten ska svara för byråernas omkostnader.

Rådgivningskontoren ska samverka intensivt med kommuner, företag och lokala frivilligorganisationer. På så sätt får också kommuninvånarna säkert information. Verksamheten kan stödja sig på kommunerna och dessutom t.ex. på teknologicentraler, läroanstalter eller berörda grupper såsom arbets- och näringscentralerna och landskapen. Nätverket ska koncentrera sig på rådgivningen och inte ha hand om tillsynen. Motionen ingår i kristdemokratiska riksdagsgruppens skuggbudget.

10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster

52. Vissa familjeförmåner som ska ersättas av staten (förslagsanslag)

Familjevård går ut på att en person får vård, uppfostran eller annan omsorg dygnet runt i ett privat hem utanför sitt eget hem. Den här formen av vård ges alltså under familjeliknande förhållanden och ska ge vårdtagaren nära människorelationer, trygghet och möjlighet att utvecklas socialt. De yngsta som ska placeras utanför hemmet blir i regel placerade i familjevård. Många barn växer upp i de familjer där de blivit placerade, ända från spädbarnsåldern till vuxen ålder.

Personer som enligt ett uppdragsavtal som avses i familjevårdarlagen vårdar under ett år gamla barn i familjevård i sitt hem bör få rätt till föräldrapenning. Familjevårdare som vårdar placerade barn under 3 år bör få rätt till hemvårdsstöd. Förslagen är avsedda att utgöra ett ökat incitament till arbete som fosterförälder och minska institutionsvården av barn. Samtidigt minskar de totala kostnaderna för samhället när institutionsvården minskar.

Det råder brist på fosterfamiljer och samtidigt har det blivit allt vanligare att små barn behöver långvarig vård i familjeliknande förhållanden. En tredjedel av familjevårdarna kommer att gå i pension inom fem år. Det behövs snabbt fler fosterfamiljer och därför måste fosterföräldrar som utför krävande vårdarbete få bättre villkor, uppskattning och lön.

Barnet ska ha rätt till samma former av stöd oavsett hur hans eller hennes biologiska föräldrar har klarat sin uppgift att uppfostra. Rätten till vårdledighet och tillhörande hemvårdsstöd bör tillfalla den som de facto vårdar barnet.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 824/2009 rd föreslår jag

att moment 33.10.52 ökas budgetbaserat med 2 000 000 euro för att förbättra förmånerna för familjevårdare.

20. Utkomstskydd för arbetslösa

51. Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag)

Rätt till jämkade arbetslöshetsförmåner har också arbetssökande vars arbetstid per dag eller per vecka har förkortats på grund av permittering eller som är förhindrad att arbeta på grund av en sådan stridsåtgärd som inte står i samband med den arbetssökandes anställningsvillkor eller arbetsförhållanden. Rätten gäller också arbetssökande som har tagit emot heltidsarbete för högst två veckor eller som har inkomst av företagsverksamhet i bisyssla eller eget arbete.

Den jämkade arbetslöshetsförmånen räknas ut på stränga villkor. Redan en liten extra inkomst leder till att arbetslöshetsdagpenningen minskar och bestäms på nytt. Översynen av dagpenningarna är administrativt arbetsdryg och leder också ofta till att utbetalningen drar ut oskäligt länge på tiden. Dagens praxis uppmuntrar inte de arbetslösa att arbeta. Det lönar sig inte för dem att ta emot ens kortvariga jobb trots att de skulle ha möjlighet till jämkad dagpenning. Ur sysselsättningssynvinkel vore det bättre att det är ekonomiskt lönsamt att ta emot små jobb.

I den jämkade dagpenningen bör det införas ett skyddat belopp på 200 euro. Månatliga tillläggsinkomster som är lägre än så ska inte beaktas i arbetslöshetsdagpenningen. Kostnaderna i systemet med utkomstskydd för arbetslösa blir 20 miljoner euro enligt beräkningar som gjorts av Centralförbundet för socialskydd och hälsa. Nettokostnaderna för det allmänna blir ändå bara 10 miljoner euro.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 825/2009 rd föreslår jag

att moment 33.20.51 ökas budgetbaserat med 10 000 000 euro för att höja det skyddade beloppet i den jämkade dagpenningen för arbetslösa.

50. Stöd till veteranerna

51. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag)

Det bor numera drygt 250 finländska krigsinvalider i Sverige. Ungefär 120 av dem har en invaliditetsgrad på minst 20 procent. Till skillnad från sina olycksbröder i Finland får de inte statlig ersättning för de hem- och stödtjänster de behöver, med undantag för måltidsservice. Lagen om skada, ådragen i militärtjänst, gör i och för sig inte någon skillnad mellan krigsinvalider som bor i Finland och Sverige eller någon annanstans. Men förordningen om tillämpningen av vissa stadganden i lagen om skada, ådragen i militärtjänst, saknar bestämmelser om ersättningar för hem- och stödtjänster till krigsinvalider bosatta i Sverige. Dessa bör få lika villkor, för de flesta av dem tvingades lämna Finland när fosterlandet inte kunde erbjuda dem och deras familjer arbete och försörjning. Ersättningen för öppenvård är lätt att genomföra: Statskontoret skulle ersätta krigsinvaliderna direkt för deras utgifter för tjänsterna utifrån kvitton.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 198/2009 rd föreslår jag

att moment 33.50.51 ökas med 200 000 euro för att ordna öppenvård för krigsinvalider som har en invaliditetsgrad på minst 20 procent och som är bosatta i Sverige.

56. Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år)

Finland högaktar sina krigsveteraner. Ett exempel på detta är veteranveckan som har blivit en bestående tradition. Uppskattningen är viktig för dem som har varit tvungna att kämpa för vårt land. Men det räcker inte med bara uppskattning och därför budgeteras det statsbidrag för rehabilitering av frontveteraner.

Men nu är vi på väg åt alldeles fel håll när anslagen ska minska med fyra miljoner euro. Anslagen tar redan nu slut för tidigt och på det här sättet kommer de troligen att ta slut lika tidigt som förut, om inte ännu tidigare. Det är inte rätt gentemot veteranerna.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 427/2009 rd föreslår jag

att moment 33.50.56 ökas med 4 000 000 euro för rehabilitering av frontveteraner.

60. (33.60, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Resurserna för psykiatrisk vård av barn och unga är fortfarande inte tillräckliga. Antalet minderåriga patienter inom den psykiatriska sjukvården fördubblades på tio år fram till 2005. Därefter har behovet förblivit stort. Under samma tid fyrdubblades användningen av tvångsmedel, vilket är ett tecken på att problemen blivit värre. Depression är nu betydligt vanligare bland unga, för var femte av alla ungdomar lider av depressionssymptom. Vi har inte lyckats fullfölja vårdgarantin, som gällt sedan 2001, för vårdköerna är fortfarande ett problem i hela landet.

Riksdagen har skrivit in ett årligt särskilt anslag 2000—2007 för psykiatrisk vård av barn och unga. I budgeten för 2010 är det här anslaget igen utelämnat fastän det utan tvivel är nödvändigt. Det är ödesdigert att spara in på den här typen av vård för det leder till att allt fler minderåriga blir utan den hjälp de behöver och problemen hopar sig.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 714/2009 rd föreslår jag

att ett nytt moment fogas till 33.60 och

att 4 000 000 euro anvisas under momentet för psykiatrisk vård av barn och unga.

90. Understöd från Penningautomatföreningen

50. Understöd till samfund och stiftelser för främjande av hälsa och socialt välbefinnande (förslagsanslag)

Den ökade alkoholkonsumtionen har lett till allt större behov av missbrukarvård. Finländarna dricker i genomsnitt mer än tio liter ren alkohol per år och antalet storkonsumenter beräknas vara uppe i 600 000. Spriten är också den vanligaste dödsorsaken bland finländare i arbetsför ålder. Mer än hälften av de män som har arbete dricker för mycket med tanke på hälsan. Upp till 64 procent av alla män i åldern 25—34 och nästan en tredjedel av alla kvinnor i samma ålder dricker för mycket.

Det lönar sig för samhället att satsa på att minska användningen av alkohol och droger, för satsningarna återbetalar sig mångdubbelt. Många kristna organisationer tillhandahåller effektiv missbrukarvård utan mediciner. Behovet ökar, men organisationerna har inte tillräckligt med resurser för att bemöta efterfrågan. I det åtstramade ekonomiska läget sparar kommunerna in på köp av vårdplatser för missbrukare. Det betyder att vårdinrättningar för missbrukare hotas av nedläggning samtidigt som allt färre missbrukare får vård. Därför bör de ekonomiska resurserna för organisationer som arbetar bland missbrukare avpassas bättre efter behovet.

10. Övriga skatter

Kristdemokraterna är beredda att finansiera basservicen och förbättringar som gynnar de mest utsatta genom en kännbarare beskattning av vissa kapitalrörelser. Vi föreslår igen att en skatt på 0,1 procent vid försäljning av börsnoterade aktier införs (LM 104/2008 rd).

Dessutom föreslår vi att överlåtelsevinster på tillgångar som ägts i mindre än sex månader ska beskattas strängare och att vinster som bygger på ägande i mer än tjugo år ska beskattas lindrigare (LM 79/2009 rd).

Beskattningen kan bidra till hälsosamma levnadsvanor bland medborgarna. När mervärdesskattesatsen på livsmedel sänks är det hög tid att genom skattelösningar styra finländarnas matvanor mot en kost där fetterna företrädesvis är mjuka och omättade. Beskattningen bör genomföras så att priset på livsmedel som innehåller hårda fetter håller ungefär samma nivå som i dag, medan priset på hälsosammare mat sjunker. Riksdagens expertgrupp för hälsofrämjande har talat för en punktskatt på hårda fetter. Danmark kommer att införa en skatt på mat som innehåller mättade fetter i början av nästa år. Vi bör också förbereda en punktskatt på livsmedel som innehåller mättat fett (AM 61/2009 rd).

Plastavfallet och miljöbelastningen på grund av plastförpackningar bör minska genom att plastpåsar och andra förpackningar som innehåller plast påförs skatt, med undantag för biologiskt nedbrytbara förpackningar och återvinningsbara flaskor. En skatt på plastförpackningar kommer att styra konsumenterna mot miljövänliga val, som leder till minskat avfall och utgör ett incitament för tillverkarna att ta fram biologiskt nedbrytbara och återvinningsbara förpackningar (AM 59/2009 rd).

Regeringen har beslutat lämna en proposition våren 2010 om att införa en skatt på sötsaker och höja skatten på läskedrycker den 1 juli 2010. Regeringen förväntar sig intäkter på 100 miljoner euro per år. Av hälsopolitiska och statsfinansiella skäl vore det rätt att införa en skatt på sötsaker och höja skatten på läskedrycker redan den 1 januari 2010. Den här lösningen skulle höja intäkterna med 55 miljoner euro jämfört med regeringens planer (BM 232/2009 rd).

Tobakspriset har konstaterats inverka på konsumtionen av tobaksvaror i betydande grad. Priset har tre gånger större effekt för unga rökares konsumtion än äldres. Trots att rökandet har minskat bland unga i Finland använder nästan var tredje 18-åring fortfarande tobaksprodukter dagligen. För en fortsatt positiv utveckling bör skatten på cigaretter med fog höjas till 20 euro per 1 000 stycken.

Förvärvsinkomstavdraget för vårdnadshavare favoriserar låginkomsttagare i barnfamiljer, eftersom de får ett extra avdrag. Bara den ena makan ska kunna göra avdraget i beskattningen. Också ensamföräldrar ska ha rätt att få samma förmån. Kostnadseffekten ligger på cirka 170 miljoner euro 2010 (LM 95/2008 rd).

Alla skattskyldiga behandlas inte lika när det gäller hushållsavdraget i inkomstskattelagen. Det kan inte vara lagstiftarens mening att vissa skattskyldiga ska få hushållsavdrag men inte andra fastän det är fråga om nästan identiska fall. Ett konkret exempel är stambyten. De som äger egnahemshus är berättigade till avdrag för arbetskostnaderna men inte de som äger aktier i ett bostadsbolag. Det finns inga skillnader i sak mellan stambyten i egnahemshus och i bostadsaktiebolag. Den här orättvisan bör undanröjas på så sätt att aktieägarens avgifter till bostads- eller fastighetsaktiebolaget berättigar till hushållsavdrag på samma villkor som för dem som äger egnahemshus (LM 77/2009 rd).

I dagens ekonomiska kris är det viktigt att erkänna företagens värde, inte bara för företagens ägare och personal men också för den offentliga sektorn. Det är den privata sektorn som ger den offentliga sektorn pengar att använda, så företagen måste få stöd nu särskilt under den ekonomiska krisen. En möjlighet är att ändra lagen så att fastställda förluster inte bara ska kunna dras av mot de följande årens inkomster utan också mot de föregående årens inkomster. Samma tanke finns i lagbestämmelserna om förluster i näringsverksamhet och jordbruk. De här två lagändringarna kommer att underlätta för företag och aktörer inom jordbruket att klara sig ur ekonomiska svårigheter. Dessutom är det en relativt billig lösning för staten. Jämfört med de utgifter som uppkommer när ett företag går i konkurs är det betydligt billigare att ändra detaljerna kring förlustavdrag (LM 8/2009 rd).

Skogsindustrin måste snabbt kunna bli konkurrenskraftigare i fråga om kostnader. Snabbt genomslagskraftiga insatser för att komma närmare kostnadsnivån i de konkurrerande länderna är att slopa elskatten inom industrin och de tillkännagivna höjningarna av energiskatterna. Nationella energipolitiska beslut försämrar skogsindustrins konkurrenskraft. Skogsindustrin betalar i dag en elskatt på 65 miljoner euro, vilket motsvarar de årliga lönerna med bikostnader för fler än 1 300 anställda. Om de föreslagna höjningarna av energiskatterna genomförs, kommer de att medföra lika mycket merkostnader inom skogsindustrin som t.ex. arbetsgivarkostnaderna för 6 500 arbetstillfällen. Skogsindustrin använder betydligt mer inhemska insatsvaror än andra industrigrenar. Varje arbetstillfälle som går förlorat inom skogsindustrin ger upphov till ett bortfall av flera arbetstillfällen i skogsklustret och det omgivande samhället. Vi måste vidta åtgärder för att slopa elskatten inom industrin (AM 60/2009 rd).

Beskattningen för närståendevårdare och familjedagvårdare är strängare än för löntagarna. Orsaken är att de inte får göra allmänt avdrag för inkomstens förvärvande. Konkret innebär detta att närståendevårdare och familjedagvårdare betalar 4—5 procentenheter mer skatt på sina små inkomster än löntagarna. Det här är ett uppenbart missförhållande i beskattningen, men är lätt att rätta till. Fler olika typer av inkomster ska omfattas av avdraget för inkomstens förvärvande. Kostnaderna för samhället blir mycket små, men en lagändring är en viktig gest gentemot närståendevårdarna (LM 78/2009 rd).

Jag föreslår att följande uttalanden godkänns: