I programmet för Jyrki Katainens regering konstateras:

"Regeringens mål är att öka sysselsättningsgraden till 72 procent och sänka arbetslösheten till fem procent före utgången av valperioden."

Enligt statistikcentralens senaste arbetskraftsutredning uppgår arbetslösheten till 9,5 procent. Jämfört med regeringens mål har vi 100 000 fler människor som går arbetslösa. Skillnaderna i arbetslöshetsläget är stora i olika delar av landet.

Arbetslösheten bland unga har fortsatt förvärrats. Också långtidsarbetslösheten är kännbart högre än förr. I själva verket syns massarbetslösheten i en ökning av mängden långtidsarbetslösa. Det visar att de arbets- och näringspolitiska åtgärderna inte verkar effektivt.

Räknar vi med dem som faller utanför de officiella siffrorna, är ca 400 000 finländare utan jobb. Finland befinner sig i en arbetslöshetskris. Arbetslöshetsgraden har inte stigit alls under valperioden. Regeringen har misslyckats i sin sysselsättnings- och finanspolitik.

Regeringens ramförhandlingar i mars ändrade inte Finlands riktning. Finland befinner sig i en ond cirkel av utsiktslösa nedskärnings- och skatteförhöjningspolitiska åtgärder. Nedskärningen av barnbidragen är det senaste uttrycket för detta. Den nedskärningen betalas av vanliga arbetande familjer med låga inkomster som redan nu är hårt trängda och behöver mest tjänster.

Regeringen har med sina egna åtgärder försvårat arbetslöshetsproblemet.

Den har t.ex. försvagat konkurrenskraften för inhemskt energi med tiotals procent och öppnat dörrarna för ett inflöde av stenkol i Finland. Det har inneburit en kännbar försvagning av vår bytesbalans och förlust av tusentals arbetstillfällen. Ändå visar nyheterna om investeringarna i skogsindustrin att nya arbetstillfällen kan fås till stånd uttryckligen inom bioekonomin.

Beskattningen av små och medelstora företag skärps. Deras förutsättningar att investera och sysselsätta har försvårats också på många andra sätt.

Sysselsättningsanslag har upprepade gånger lämnats oanvända trots förvärrad arbetslöshet. Tiotusentals människor går arbetslösa på grund av att individuella sysselsättningsåtgärder har försummats trots att pengar skulle finnas. Nu avser man att skära ner sysselsättningsanslagen i den plan för offentliga finanser som slogs fast i ramförhandlingarna.

Enligt en enkät för personalen på arbets- och näringsbyråerna har de ständiga administrativa omställningarna lett till att byråerna inte kan betjäna sina kunder ordentligt - varken arbetslösa eller arbetsgivare. Det är uttryckligen de mest utsatta arbetslösa som behöver personliga och långsiktiga tjänster.

Oppositionen finner det ohållbart att också utjämningen av de regionala skillnaderna i arbetslösheten har övergetts. Finland har många kommuner och regioner där arbetslöshetsläget är mycket svårt. Samtidigt har man kört ner t.ex. det sysselsättningsbaserade investeringsbidraget som har varit ett välfungerande sätt att få igång projekt som genererar bestående arbetstillfällen. Lika har det gått med landskapsutvecklingspengarna som är viktiga för näringslivet i landskapen och har betydande sysselsättningseffekter.

Skötseln av långtidsarbetslösheten, liksom många andra problem, har regeringen vältrat över på kommunerna samtidigt som kommunernas statsandelar har skurits ner.

Arbetslösheten ligger bakom Finlands ekonomiska problem, och även de övriga problemen. Läget i vårt land är allvarligt. Trots det lämnar statsministern sin post och flera andra ministrar är också på väg att lämna regeringen.

Finland behöver en regering som omedelbart tar itu med arbetslöshetsproblemet. Vi måste få till stånd ekonomisk tillväxt och nya jobb. Som en fortsättning på löneuppgörelsen från i höstas behöver Finland ett tillväxt- och sysselsättningsprogram som byggs upp i samarbete.